Budget 2009, flerårsplan Fakta om Forshaga kommun Budget 2008, flerårsplan Resultatplan och noter...

Transkript

1 Innehållsförteckning sidan Fakta om Forshaga kommun... 5 Budget 2008, flerårsplan Resultatplan och noter...11 Balansbudget...13 Skatteberäkningar...14 Driftplan...15 Investeringsbudget...16 Reglementen och riktlinjer mm...18 Kommunstyrelsens verksamhet...20 Överförmyndarnämndens verksamhet...33 Barn och utbildningsnämndens verksamhet...35 Social- och omsorgsnämndens verksamhet...40 Miljö- och byggnadsnämndens verksamhet...44 Kommunfullmäktige beslut...47 Tidplan månadsuppföljning...51 Sidan 1 av 51

2 Sidan 2 av 51

3 Barnkommun i Värmland Budgeten för år 2009 genomsyras av kommunens övergripande satsning på att ytterligare stärka sin roll som barn- och ungdomskommun. Under året fortsätter arbetet med att förverkliga visionen i samtliga verksamheter. I budgetdirektiven har alla fått uppdraget att formulera mål utifrån visionen Barnkommun i Värmland öppnade Kulturhuset i Deje i Folkets hus med profilering mot barn och ungdom. I början av året kommer en mötesplats för ungdomar öppnas i Forshaga Folkets hus. Lärcenter i Forshaga är inflyttningsklart i april, även det har en tydlig barn- och ungdomsprofil med mötesplats/torg i hjärtat av Lärcenter. Kommunkompassen som genomfördes under 2008, kommer att innebära att det övergripande kvalitetsarbetet förstärks, med kvalitetsverktyg och personella resurser. Kommungemensamma mål Att identifiera och undanröja hinder för mångfald och allas delaktighet i samhällslivet. Att utveckla nya former för kommunikation och information så att redan god kommunikation förstärks. Att utveckla den lokala demokratin genom samverkan mellan kommunala verksamheter, brukare och övriga intressenter. Att kvalitetssäkra all kommunal verksamhet uppföljning och utvärdering och därmed ständigt vara beredd att ompröva arbets- och driftsformer. Att utifrån en helhetssyn på verksamhet och omvärld stödja kompetens- utveckling och erfarenhetsutbyte. Folkhälsoarbete och miljökrav ska prägla all verksamhet. Sidan 3 av 51

4 Sidan 4 av 51

5 FAKTA OM FORSHAGA KOMMUN Budget 2009, flerårsplan Folkmängd 31/ Beräknat 1/ Skattesats Forshaga Landsting 10,75 Kommun 22,35 TOTALT 33,10 Mandat i kommunfullmäktige Arbetarpartiet socialdemokraterna 22 Centerpartiet 5 Moderata samlingspartiet 5 Folkpartiet liberalerna 2 Vänsterpartiet 2 Kristdemokraterna 2 Miljöpartiet de gröna 1 Sverigedemokraterna 2 Totalt 41 Sidan 5 av 51

6 Sidan 6 av 51

7 1. Planeringsförutsättningar Kommunstyrelsen fattade beslut om budgetanvisningar och ramar för budget 2009 och flerårsplan Budgetberedningen startade i år sitt arbete med en första beredning april för att sedan under beredningen i oktober/november ta fram ett slutligt förslag till budget. Antalet invånare är i prognosen för år Som övergripande finansiella mål gäller Ingen skattehöjning. Motiv: Ökade nettokostnader ska täckas av skatteunderlagets utveckling. Kommunens resultat ska uppgå till minst 1% år 2009, 1,5% 2010 och 2% 2011 av skatteintäkter och skatteutjämning. Motiv: Ett överskott i verksamheten skapar ett politiskt handlingsutrymme och utrymme för framtida åtaganden. Nettokostnadernas andel (exklusive avskrivning) av skatteintäkter och skatteutjämning ska uppgå till högst 93%. Motiv: Att skapa ett utrymme för att klara kommunens pensionsåtaganden och att kommunen har en buffert mot oväntade förändringar i omvärlden. Det ger också möjlighet att minska (amortera) kommunens långfristiga skulder då investeringen i Lärcenter står färdig. Ökar verksamhetens nettokostnader snabbare än skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunal fastighetsavgift sammantaget medför det i förlängningen en minskad verksamhetsvolym eller en skattehöjning. Samtliga investeringar utöver Lärcenter ska skattefinansieras. Kommunens soliditet ska förbättras med minst 1% 2009 och därefter med 2% årligen. Investeringen i Lärcenter ska från och med 2009 ge en årlig besparing på minst 2,6 mkr för drift, underhåll och samordningsvinster i verksamheten. Helårseffekten ska vara uppnådd år Motiv: Att investeringen skulle ge minskade kostnader för drift och underhåll var en del av investeringsbeslutet. Nämnder och styrelse ska verka för att verksamhet och ekonomi följs upp så att givna ramar kan hållas och därmed bidra till att kommunens övergripande finansiella mål kan nås. Nämnder och styrelse har arbetat med måldiskussioner och förslag till mål i budgetarbetet inför Fokus i målarbetet har varit att ta fram mål för barnkommun i Värmland. Utöver ovanstående övergripande mål för en god ekonomisk hushållning finns ett antal verksamhetens mål för god ekonomisk hushållning. Arbetet fortsätter med att ta fram bra verksamhetsmål. 1.1 Ekonomiska ramar De ekonomiska ramarna, såsom de anges i flerårsplanen skall gälla. Utgångspunkten för budgeten 2009 är den ekonomiska flerårsplan som fastställdes Däri ingick justeringar för förändrad verksamhet och engångsanslag: Värmlandstrafik Räddningstjänsten Barn- o utbildningsnämnden Följande tillägg/avdrag har skett Kommunstyrelsen Kultursatsning Musiksskolan Brandsäkerhet 81 tkr 269 tkr tkr tkr 500 tkr 270 tkr Kommunens målsättning är att amortera på de långfristiga skulderna med 20 mkr årligen fr o m Amortering av pensionsskulden (pensionsförpliktelser intjänade före 1998) påbörjas senast då de långfristiga lånen amorterats av. Motiv: Lånefinansiering innebär på sikt ökade finansiella kostnader och det tar resurser från kärnverksamheten. Kommunstyrelsen Överförmyndarnämnden Barn- o utbildningsnämnden Social- o omsorgsnämnden Miljö- o byggnämnden Följande justeringar i ram har skett Besparing Lärcenter: Kommunstyrelsen Justering kapitalkostnad: Kommunstyrelse Barn- o utbildningsnämnden Social- o omsorgsnämnden Miljö- o byggnämnden Hyror: tkr -1 tkr -280 tkr -248 tkr -6 tkr tkr tkr -310 tkr 94 tkr -37 tkr Sidan 7 av 51

8 KommunTeknik Kommunstyrelsen Barn- o utbildningsnämnden Social- o omsorgsnämnden Kommunstyrelsen tillägg för utebliven helårseffekt lägre driftkostnader lärcenter (främst hyror): Lägre kostnader kost Barn- o utbildningsnämnden Social- o omsorgsnämnden Tillägg löner Kommunstyrelsen Överförmyndarnämnden Barn- o utbildningsnämnden Social- o omsorgsnämnden Miljö- o byggnämnden Övriga tillägg/avdrag Kommunstyrelsen, bibliotek BUN, interkom gymn ers Familjecentrum hyra: Barn- och utbildningsnämnden Social- och omsorgsnämnden Reglering lärcenter: Kommunstyrelse Barn- och utbildningsnämnden Miljö- o byggnämnden AIC: Kommunstyrelsen Social- o omsorgsnämnden Höjning av VA-taxa Den slutliga ramen blir då (tkr): tkr tkr 569 tkr 293 tkr 790 tkr -532 tkr -306 tkr tkr 73 tkr tkr tkr 94 tkr 80 tkr tkr 693 tkr -693 tkr 654 tkr tkr -333 tkr tkr tkr tkr 3. Utformningen av budgeten I likhet med föregående år är denna budget upprättad på nämndnivå och saknar detaljer. Nämnd Budget Flerårsplan Total justering Slutlig Ram 2009 KS Värmlands trafik Räddningtjänst Överf n BUN Gymn interk SON MBN Totalt Anslagsbindning Kommunfullmäktige beviljar anslagen i driftbudgeten på nämndnivå och i investeringsbudgeten per projekt. Nämnder och styrelse kan själva besluta om omfördelning mellan sina verksamheter. Sidan 8 av 51

9 4. Ekonomisk utveckling Hur kommunens ekonomi utvecklats under perioden framgår av nedanstående tabell: Bokslut Bokslut Bokslut Prognos Budget Skattesats Finansnetto Resultat e. skatt och finansnetto, förändring av eget kapital Nettokostn. exkl. avskrivningar, täckningsgrad 92% 91,4% 92,1% 93,7% 93% Nettoinvesteringar tkr Anläggningstillgångar kr/inv Total skuld kr/inv Ansvarsförbindelser kr/inv Eget kapital kr/inv Soliditet 69% 72% 62% 55% 56% 5. Resultatplan Verksamhetens nettokostnader som beräknas i löpande priser ökar med 7,1 Mkr jämfört med prognosen för år Skillnaden består främst av medel avsatta för ökade personalkostnader och övriga oförutsedda kostnadsökningar, ökade pensionskostnader, ökade kostnader för interkommunala gymnasieersättningar, ökade kostnader Värmlandstrafik och räddningstjänst. 5.1 Pensioner Kostnaden för pensioner ökar ständigt. År 2008 är kostnaden beräknad till 25,5 Mkr, år 2009 till 27,8 Mkr. Den gamla pensionsskulden, som avser pensioner intjänade före 1998, och som i balansräkningen klassas som ansvarsförbindelse beräknas år 2008 uppgå till 274 mkr. 5.2 Skatteintäkter och statsbidrag Skatteintäkterna är beräknade enligt kommunförbundets prognoser och befolkningen är beräknad till för år Inkomsten av skatt och statsbidrag beräknas öka med 13,6 Mkr, jämfört med prognosen för år I summan ingår den kommunala fastighetsavgiften med 18,1 mkr. En god ekonomisk hushållning kräver att nettokostnaderna inte ökar mera än skatteintäkterna. 5.3 Eget kapital Balanskrav I kommunallagen finns ett krav om en budget i balans. Med balans menas att förändringen av eget kapital måste vara positiv. Skulle resultatet bli att kommunen inte klarar kravet måste underskottet täckas inom tre år. Budget för år 2009 är en budget med ca 5,2 Mkr (1% av skatteintäkter och generella statsbidrag /utjämning) i överskott och en stark budgetdisciplin krävs för att också få en redovisning i balans. Målet för budgetåret 2010 är ett resultat på motsvararande 1,5% och för budgetåret % av skatteintäkter och generella statsbidrag/utjämning. 6. Finansieringsplan Finansieringsplanen visar hur kommunen klarar att finansiera föreslagna investeringar och amorteringar. Avskrivningsmedel och det beräknade resultatet kan användas till nya investeringar, amorteringar och kapitalbildning. I budget 2009 finns investeringar för 56,5 miljoner varav 15 mkr ianspråktas redan Resterande 41,5 mkr som ianspråktas 2009 finansieras helt enligt ovanstående. 7. Rörelsekapital och likviditet Prognosen per 31/ innebär ett negativt rörelsekapital på ca -141 Mkr och budgetförslaget innebär ett rörelsekapital på 97 Mkr, en förbättring med 44 Mkr. Ett negativt rörelsekapital uppstår då kommunen delvis använder checkkrediten istället för långa lån. Någon brist på likviditet kommer trots detta inte att uppstå då checkkrediten är beviljad till betydligt högre belopp än vad vi avser att nyttja. Vi har också tillgång till FABO:s likviditet som vi nyttjar i första hand. 8. Budget 2009 En stor osäkerhet råder inför kommande budget/planeringsperiod. Mycket arbete har lagts ned på att anpassa kommunens budget/verksamhet till de nya förutsättningar som prognoser om utvecklingen i vår omvärld ger, framförallt en Sidan 9 av 51

10 kostnadsanpassning till de nedrevideringar som gjorts av nivåerna på kommande års skatteintäkter. Osäkerheten gäller främst om vidtagna åtgärder kommer att räcka nu när den svenska ekonomin går in i en lågkonjunkturnedgång som förstärkts av finanskrisen. Utvecklingen på arbetsmarknaden har stor betydelse för kommunernas skatteunderlag och de intäkter som underlaget genererar. Skatteintäkter och statsbidrag är beräknade enligt Sveriges Kommuner och Landstings prognoser. Avgörande för Forshaga kommun är antalet invånare som vi beräknat till för hela planeringsperioden. 100 personer mostvarar ca 4,0 Mkr. Det som händer i vår omvärld som nivåer på inflation, räntor och på sysselsättning har dessutom stor påverkan på kommunens kostnader framöver. 9. Uppföljning och delårsrapport Utifrån ovanstående så kommer det under 2009 bli extra viktigt med uppföljning av verksamhet och ekonomi. Det åligger samtliga budgetansvariga att noga följa utvecklingen och att vidtaga erforderliga åtgärder för att hålla givna ramar. Avrapportering skall ske till Kommunstyrelsen varje månad. Underlag till denna avrapportering ska lämnas till ekonomikontoret enligt bilagd tidplan. Uppföljningen skall föreläggas fullmäktige. Flerårsplan åren Budgetanvisningarna avsåg även flerårsplan för åren Samtliga verksamheter i flerårsplanen, exkl. engångsanslag 2009 är teoretiskt framräknade utifrån nuvarande verksamhet enligt driftredovisningen. Forshaga i november 2008 Angelica Rage Lena Backlund Sidan 10 av 51

11 Resultatplan belopp i tkr Utfall Prognos Plan Plan Plan År Folkmängd 1/11 året innan Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostn Skatteintäkter Generella statsbidrag och utj Kommunal fastighetsavgift Finansiella intäkter Finansiella kostnader Räntekostnader på pensioner Förändring av e kap.=årets resultat Beräknat resultat Redovisning av kassaflöden År Utfall Prognos Plan Plan Plan DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Beräknat resultat Av- och nedskrivningar Förändrad pensionsavsättning Övriga ej likv påv poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning(-)/minskning(+)kortfr fordringar Ökning(-)/minskning(+)förråd o varulager 0 Ökning(+)/minskning(-)kortfr skulder Medel från den löpande verksamh INVESTERINGSVERKSAMHETEN Bruttoinvestering i mat anl tillg(inkl omb) Investeringsbidrag o övr inv ink 6294 Investering i mat anl tillg -17 Försäljn av mat anl tillg Investering i finansiella anläggn. tillg Medel från investeringsverksamhet FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Medel från finansieringsverksamh ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Sidan 11 av 51

12 Noter till resultatplan Belopp i tkr Utfall Prognos Plan Plan Plan Verksamhetens intäkter Interna fördeln. hyror mm Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kapitalkostnader Kalkylerade personalomkostnader Kalkylerade personalomk. löneökningar Faktiska personalomkostnader Pensionskostnader inkl. löneskatt Interna fördeln. lokalvård och hyror Skatt Inlösta borgensåtagande Till förfogande, personalkostnader mm Verksamhetens kostnader Kapitalkostnaderna är beräknade enligt nominell metod, omräknas i januari varje år 2008 tas bort i slutlig Pensioner Kostnad enl. KPA inkl löneskatt Summa Skatt avtalsförsäkring Pensionskostnad Sidan 12 av 51

13 Balansbudget Belopp i miljoner kr Utfall Prognos Budget Plan Plan Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Avsättning till pensioner Långa skulder Korta skulder Summa skulder Summa eget kapital, avs. o skulder Ansvarsförbindelse, pensioner Borgensåtaganden Sidan 13 av 51

14 Sidan 14 av 51

15 Driftplan belopp i tkr Utfall Prognos Budget Budget Netto Plan Plan netto netto kostnader intäkter netto netto Kommunstyrelse Värmlandstrafik Räddningstjänst Överförmyndarnämnd Barn- o utbildn.nämnd Gymnasieskolan, interkom Social- och omsorgsnämnd Miljö- o bygg.nämnd Räddningstjänst, Värmlandstrafik Avdrag Summa Till förfogande, pers.kostn mm Summa Värmlandstrafik aviserar att man återkommer om en högre höjning från Sidan 15 av 51

16 Investeringsbudget 2009, tkr Plan Plan KommunTeknik Fastighetsavdelningen 1191 Lärcenter ( tkr av tkr utförs 2008) Dejeskolan, utvändig miljö 300 Olsäterskolan ventilation idrottshall 400 Ullerudsgården demontering av befintligt kök 300 Lintjärn, utvändig miljö Lintjärn, sanering kök 500 Grossbolshallen, om och tillbyggnad 1000 Fastighetsavd.CAD Energibesparing i styr o regler Parkering Lintjärn Folketshus Deje ventilationsystem Folketshus ombyggnad kulturhus Gullvivan södra utvändig miljö 150 Multisportanläggning, ute idrott Lärcenter 1500 Klimatåtgärder fastigheter, konv. Oljepannor Förråd innebandy Deje idrottshallen 60 Kiosk Deje idrottshall Lågst, centralskolan, tre daghemsavdelningar Fjärrvärme till Gula villan 300 Utvändiga fasader Slottet Energideklarationer av kommunala fastigheter Kameror Dejeskolan, Grossbolsskolan, Skivedsskolan 530 Ombyggnad diskrum grossbolsskolan bef fr Centralskolan 300 Förskolan Skolgatan 2, utvändig miljö 200 KommunTeknik Gatu o Park Nytt avlopp mm för detaljplan Visten vid Arnäs Sanering gator gamla områden Sanering VA-ledningar gamla områden Utbyggnad vattenledn. till landsbygden Avloppsledning Stackbråtarna Upprustning lekplatser, anp. För funktionshindrade Anpassning offentlig miljö för rörelsehindrade Upprustning bef.cykelvägar Skredriskåtgärder rasrisk i Deje, Friluftsanläggningar Utbyte traktorer Upprustning kommunala enskilda grusvägar Broreparationer Mätarbrunnar på vattenledningar Etablering Kvarntorps industriområde 1000 Sidan 16 av 51

17 Investeringsbudget 2009, tkr Plan Plan Belysning +GC-väg Annebergsgatan 250 Ny trappa mellan Ica och Konsum i Deje Ny pumpstation + ledning till Lillmyren i Dyvelsten 500 KommunTeknik Va-Verk 1325 Pumpstationer, byte till energisnålare pumpar Utbyggnad vassbäddar Byte aktivt kol i vattenverket Forshaga 500 Summa exkl Lärcenter Lärcenter, IT-investeringar och inventarier Turism 1058 Infrastruktur Camping Summa Kultur- och fritid 1060 Investeringar bibliotek 620 Summa IT-enhetens IT-investeringar Personalkontoret 140 BUN 1738 IT-investeringar Arbetsplatser på alla skolenheter 500 Summa SON 1818 Hjälpmedel Datorer 350 Summa Total exklusive lärcenter: TOTAL inklusive lärcenter mkr avs lärcenter i 2009 års budget utförs Inlagt i redovisning av kassaflöden budgetåret Sidan 17 av 51

18 Reglementen och riktlinjer mm Allmänna lokala ordningsföreskrifter Arbetsgivarpolicy Budget 2009, flerårsplan Arbetsordning för handläggning av ärenden om konstnärlig utsmyckning vid om- och nybyggnation i kommunal regi: revidering Arbetsordning för kommunfullmäktige Arkivreglemente Arvodesreglemente Attestantförteckning Attestreglemente Delegeringsbestämmelser för Kommunstyrelsen Delegationsförteckning för Kommunstyrelsen Delegationsordning för Barn- och utbildningsnämnden Delegationsordning för Miljö- och byggnämnden Delegationsordning för Social- och omsorgsnämnden Delegationsordning för Överförmyndarnämnden Drogpolitiskt handlingsprogram Handikappolitiskt program Handlingsplan för arbetet med jämställdhet åren 2005 och 2006 Handlingsplan för Hälso- och trygghetsrådet Inköpspolicy och Riktlinjer för upphandling Internationell strategi åren 2005 och 2006 IT-strategi, systemförvaltnings- säkerhetspolicy- och teknisk policy Kommunikationspolicy Kopieringstaxan i Forshaga kommuns reprocentral Kännetecken på gott ledarskap i Forshaga kommun Pensionsmedelsplaceringspolicy Policy för penningplacering Psykosocial handlingsplan för chefer vid dödsfall, större olyckor och katastrofer Reglemente för Barn-och utbildningsnämnden Reglemente för gemensam hjälpmedelsnämnd Reglemente för internkontroll Reglemente för kommunrevisorerna Reglemente för Kommunstyrelsen Reglemente för kommunala handikapprådet Sidan 18 av 51

19 Reglemente för Krisledningsnämnden i Forshaga kommun Reglemente för pensionärsrådet Reglemente för Överförmyndarnämnden Reglemente för miljö- och byggnämnden Reglemente för social- och omsorgsnämnden Regler för Forshaga kommuns stipendier för god insats inom ungdomsledar-, kultur- och miljöområdet Renhållningsordning Riktlinjer för kontakter med massmedia Revisionsreglemente Riktlinjer för arbetet med säkerhet och trygghet i Forshaga kommun Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet i Forshaga kommun Riktlinjer för en drogfri arbetsplats Riktlinjer för Forshaga kommuns grafiska profil Riktlinjer för jämställdhet och mångfald i Forshaga kommun Riktlinjer för lönepolitiken i Forshaga kommun Riktlinjer och policydokument för Klarälvsbanan Riktlinjer för serveringstillstånd, försäljning av öl och tobak samt automatspel Riktlinjer för utdelning av minnesgåvor Riktlinjer mot våld och hot i Forshaga kommuns verksamheter Riktlinjer och handlingsplaner för främjande av empati och motverkan av antidemokratiska rörelser i Forshaga kommun Rutiner i samband med resor i tjänsten Skrivregler Webbpolicy Sidan 19 av 51

20 Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret Biblioteken Barnkommun i Värmland Biblioteken prioriterar barn och ungdomar. Biblioteket i Deje har en tydlig barn- och ungdomsprofil. Biblioteken är ett stöd i all formell och informell utbildning. Det medverkar aktivt till att alla kommunens elever och lärare blir väl förtrogna med bibliotekets resurser. Biblioteken verkar för läskunnighet. Detta görs t.ex. genom sago- och berättarstunder, författarbesök och skrivarklubbar. Verksamhetsbeskrivning Biblioteket i Forshaga har en lärandeprofil. Biblioteken erbjuder en stimulerande samling av böcker, filmer, musik och dataspel. De erbjuder också tillgång till den senaste tekniken för både studier, arbete och förströelse. Biblioteken använder tekniska lösningar i så stor grad som möjligt för att på så sätt frigöra personalresurser till kvalitetshöjande verksamhet gentemot sina kunder, både de som besöker de fysiska biblioteken och det på webben. Biblioteken ska vara en mötesplats för alla. Verksamhetsmål - Biblioteket i Forshaga ska ha öppet minst 60 timmar i veckan - Antal besök på huvudbiblioteket i Forshaga ska uppgå till Minst 98 % av lånen ska ske genom utlåningsautomaten - Alla barn ska under sin skoltid bjudas in till biblioteksbesök i form av sagostunder, biblioteksundervisning eller liknande minst en gång per år - Alla ettåringar ska erbjudas en gåvobok att hämta på biblioteken Nyckeltal Antal boklån Antal boklån/inv 5,9 7,0 Antal arrangemang Resurser (nettokostnad) kr kr Investeringar Forshaga bibliotek Lärcenter: Bokningssystem Skyltar RFID Summa: Fritid kr Barnkommun i Värmland Värmlands bästa föreningsstöd som dessutom prioriterar barn- och ungdomsverksamhet Simkunnigheten bland våra barn är bland de högsta i landet Verksamhetsbeskrivning För kommuninvånare och besökare skapa möjligheter till en rikt differentierad, intressant och värdefull fritidsmiljö, som antingen skall vara inriktad på individens behov av fysiska aktiviteter eller uppfattas vara av avgörande betydelse för individens utveckling, trivsel och sociala anpassning. Förenings- och fritidspolitiken medverkar till att ge människor kunskaper om och positiva upplevelser av samt förutsättningar för sunda levnadsvanor, rekreation och ge tillgång till attraktiva fritidsmiljöer. Genom stöd och uppmuntran medverkar kommunen till ett föreningsvänligt klimat. Verksamhetsmål - Förbättra invånarnas folkhälsa och livskvalitet. - Fortsatt utveckling av folkhälsoarbetet inom hela grundskolan. - Förändra och förbättra det kommunala stödet till ideella organisationer, så det stimulerar till - delaktighet och engagemang och bidrar till jämställdhet och integration. Aktiviteter - I samarbete med bl a regionala och lokala organisationer erbjuda invånarna regelbunden fysisk aktivitet samt delta i olika centrala, regionala eller lokala motionskampanjer. - Arbeta för att införa fysisk aktivitet i grundskolan minst en halvtimme per dag - I samarbete med grundskolan och övriga intressenter fortsätta utvecklingen av Forshaga Idrottsskola (FIS). - I allt fysiskt planarbete fokusera frågan om behov av utrymme för rörligt friluftsliv - Ansvara för befintliga vandringsleder Resurser Sidan 20 av 51

21 Nyckeltal Antal bidragsberättigade Föreningar Antal medlemskap Totalt kontantstöd till Föreningslivet Kontantstöd/förening (snitt) Information/marknadsföring Barnkommun i Värmland Vi sätter de yngsta kommuninvånarna i fokus genom att besöka de nyfödda Invånarna ska vara goda ambassadörer för Forshaga kommun genom att vara välinformerade (framför allt ha god kännedom om vad som händer inom barn- och ungdomsverksamheten). Vi skildrar barn och ungas vardag i tidningen Kommun-Kontakten och på webbplatsen Fokus på barn och unga vid medierelationer (kontaktnät skola/förskola). Barnfamiljen är vår huvudmålgrupp för marknadsföring. Det är den potentielle Forshagabon/inflyttaren. Barnen i centrum vid marknadsföring och annonsering, oavsett budskap. Verksamhetsmål Ge en rättvis bild, samt stärka bilden av Forshaga kommun gentemot kommunanställda, kommuninvånare samt vår omvärld. Öka delaktigheten för de boende i hela kommunen samt genomföra strategiska marknadsföringsinsatser. Aktiviteter Skapa förutsättningar för att kommunens webbplats, forshaga.se, och utifrån ett medborgarperspektiv ger en samlad bild av kommunens tjänster. Fortsatt arbete med information genom tidningen Kommun-Kontakten. Förse media med för kommunen positiva uppslag samt bevaka hur Forshaga kommun skildras. Grafisk produktion. Genomföra strategiska marknadsföringsinsatser. Uppvakta nya (nyfödda) kommuninvånare. Resurser (nettokostnad) kr Nyckeltal Antal nr Kommun- Kontakten 8 6 Internationalisering Barnkommun i Värmland I det internationella arbetet prioriteras kontakter och utbyten mellan barn och ungdomar. Vi vill i ett tidigt skede möjliggöra utveckling av internationell förståelse och solidaritet. Detta för att vidga barns och ungdomars medvetande om samt perspektiv på tillvaron, vilket berikar dem personligt och socialt., citat ur Forshaga kommuns internationella policy. Verksamhetsmål Forshaga kommun med världen i fokus är den internationella policyns vision. Verksamhetsmålet för 2009 är att implementera den internationella strategin i alla förvaltningar. Aktiviteter - Bevaka EU- programmen samt sprida information om detta till övriga verksamheter - Delta i internationella organisationer, utbildningar och strategiska nätverk - Ta fram förslag till EU-projekt som kan stödja nya kommunala satsningar - Stöd till förvaltningarnas kontakter med vänorten Råde, Norge samt med den nya vänorten Klütz, Tyskland. - Stöd till ungdomsprojekt, Mongoliet - Stöd till utveckling av SchwedenNetzwerk, ett nätverk av vänortskommuner i mellersta Sverige och norra Tyskland Resurser (nettokostnad) kr Nyckeltal Antal ansökningar, EUprojekt 2 2 Antal pågående 1 2 internationella projekt Antal vänortskontakter 5 3 Stöd till andra internationella kontakter 3 2 Kultur- och ungdomsenheten Barnkommun i Värmland Kulturen har betydelse för den personliga utvecklingen och därför ska vi bland annat - prioritera kultur för barn och unga som en investering i livskvalitet och grund för ett meningsfullt liv - friare former för stöd till tonåringars olika kulturyttringar samt anpassning till snabba förändringar. Sidan 21 av 51

22 Kulturpolitiken inriktas på barns och ungdomars förmåga att uttrycka sig i film, media, ord, bild och form, teater, dans, musik och annan skapande verksamhet samt arbeta för att ta fram ungdomars önskemål och aktiviteter. Verksamhetsmål - I första hand ge kulturstöd till barn, unga och äldre. - Endast ge bidragsstöd till arrangemang i kommunen. - Med stöd av antaget kulturmiljöprogram bevaka och utveckla värdefulla miljöer. Aktiviteter Ansvara för - Seklingnatta - Kulturhuset i Deje/Träffpunkt Folkets Hus i Forshaga. - Fördelning av medel till Kultur i skolan utifrån elevantal. - Fördelning av medel till Kultur i vården. - Fördelning av medel till allmänkulturen. - Skapa förutsättningar för aktiva ungdomsföreningar. - Aktivera föräldrar. - Arrangera aktiviteter i samverkan med ungdomsföreningar. - Aktivt stötta ungdomars initiativ och önskemål. Resurser/nettokostnader kr Här ingår (tkr) Kulturprogrambidrag 245 Kultur i skolan Grossbol, Central, Skived 175 Ungdomskulturhus/Kultur Dejeskolan 270 Kultur i vården 70 Summa: 760 Nyckeltal 2009 Antal besök i Kulturhuset i Deje Antal deltagare i cirklar och kurser Antal deltagare i evenemang riktade till barn och unga Antal deltagare i övriga evenemang Kulturskolan/Musikskolan Barnkommun i Värmland Barn och ungdomar får insikt i det kulturella livet genom en modern och nyskapande musikskola. Barn och ungdom ges möjlighet att lära sig att spela ett instrument, öva sång eller delta i någon form av musikaluppsättning. Alla barn har samma möjlighet att välja ett instrument efter eget val. Verksamhetsbeskrivning Undervisning ges i musik i grundskoleålder med möjlighet till fortsättning efter år 9. Undervisningen sker både individuellt och i grupp. Musikklasser i samarbete med grundskolan. I organisationen finns en musikchef/konstnärlig ledare/musikskolechef (vakant), tre lärare på heltid (stråk, träblås, flöjt och sång), två lärare på 50 % (brass och piano) samt två timlärare (slagverk och gitarr) Verksamhetsmål En utåtriktad verksamhet för musikskolan - i mycket större omfattning än vad som är nu. Målet med musikskolans verksamhet är att finnas med i kommunens alla "lager", dvs på arbetsplatser, ålderdomshem, kyrkor, offentliga inrättningar. Det finns långt gångna planer på att förlänga orkesterklasserna med ett par årskurser, samt även att föra in musik på elevens val i skolschemat. Mål för : Ytterligare förstärkning av följande tjänster: Timlärare: Barnrytmik, 50 % tjänst på sång med afro/körinriktning, en stråklärare (tim) ytterligare med ensemble som huvudansvar, en MT-pedagog (tim) för barn med särskilda behov samt -50% anställa den gitarrlärare som idag är på tim. Aktiviteter - Elevuppspel - Samarbeten med Forshaga församling/konserter framträdanden i deras löpande musikverksamhet. - Lärarkonserter - Barnkonserter och verksamhet i samarbete med Forshaga kammarmusikdagar. - En MT-pedagog (tim) för barn med särskilda behov. - Timlärare: Barnrytmik - Forshaga Kammarmusikdagar - Resurser/nettokostnader kr Varav tkr Forshaga 60 kammarmusikdagar Värmlandsoperan 150 Musikskola/Kulturskola 2546 Nyckeltal Elever i enskild undervisning Konserter Instrumentdemonstration i klass Sidan 22 av 51

23 Näringsliv Barnkommun i Värmland Näringslivet och kommunen i samverkan skapar förutsättningar för etablering av fler unga företagare. Verksamhetsmål Skapa attraktiv miljö för nya etableringar samt stödja utvecklingen av befintliga företag i syfte att öka företagens lönsamhet och därmed skapa förutsättningar för ökad sysselsättning. Kommunen medverkar till att gynnsamma förhållanden skapas för företagaren vad gäller mark- och lokalfrågor, effektiv service- och myndighetsutövning, infrastrukturfrågor samt samverkan med andra organisationer. Kommunen erbjuder utbildning gällande lagen om offentlig upphandling och aktuella kommunala upphandlingar, för att i ökad utsträckning nå avtal med lokala företag. Information och rådgivning till nyföretagande sker genom köp av tjänster av den nybildade ekonomiska föreningen. I samarbete med övriga kommuner i karlstadsregionen söka projektmedel för att utveckla och kvalitetsbestämma kommunens service till näringslivet samt utveckla träffpunkter mm. Aktiviteter - Vidareutveckla kommunens kontakter med företagen i syfte att skapa tydliga kanaler för hantering av näringslivsinriktade frågor. - Fyra gånger per år ska frukostmöten arrangeras företagsbesök ska genomföras per år av nämndordförande och förvaltningschefer. - Utveckla kontakter med nätverk med näringslivsinriktning. Resurser (nettokostnad) kr Nyckeltal 2009 Frukostmöten 4 Företagsbesök 25 Service / IT Barnkommun Värmland Service/IT ger dataservice till samtliga skolor och förskolor i kommunen och tillhandahåller en IT-miljö som stödjer barn och ungdomars behov inom IT-området. Service/IT tar vara på barns och ungdomars kunskap och är därmed rustade inför framtiden. Service/IT tillhandahåller infrastruktur till skolor, förskolor, bibliotek och kulturhusen samt andra lokaler som används av barn och ungdomar. Service/IT svarar för kommunens reception där bemötandet är sådant att ung som gammal ska känna sig välkomna att besöka kommunen. Verksamhetsmål Service/IT ska verka för att Forshaga kommuns förvaltningar har tillgång till moderna ITverktyg/verksamhetssystem och vara drivande i den strategiska IT-utvecklingen. Service/IT ska vara förvaltningarnas naturliga samarbetspartner vid upphandlingar av nya och vidareutveckling av befintliga verksamhetssystem. Service/IT ska upprätthålla och utveckla en driftsäker IT-miljö, som motsvarar förvaltningarnas krav. Service/IT ska hålla fortsatt hög servicenivå inom reception-/televäxel-funktionen såväl i interna som externa kontakter samt gentemot besökare. Service/IT ska erhålla efterfrågade tjänster inom kontorsvaktmästeri- repro- och post-funktionerna och eftersträva en hög servicenivå. I samverkan med Kils kommun ta fram en plattform för utveckling av kompetens och gemensam organisation. Aktiviteter Vidta ytterligare åtgärder för att stärka ITsäkerheten på kommunens datorarbetsplatser. Införa nytt verktyg för en rationell hantering av felanmälningar och serviceförfrågningar. I samråd med förvaltningarna säkerställa att rätt IT-säkerhetsnivå tillhandahålls för resp. verksamhetssystem. Inleda samarbete inom IT och Telefoni med andra kommuner för att för stärka kompetensutvecklingen och minska sårbarheten inom dessa områden. Resurser (netto) kr Investeringar IT - Resp. förvaltning budgeterar ev. ITinvesteringar. - Ev. driftförändringar kalkyleras i samråd med IT - IT planerar uppgradering av datakommunikationsoch nätverksutrustning - Förnyelse av Servrar/lagringskapacitet i serverhall Summa: kr kr kr Sidan 23 av 51

24 Simhallen Barnkommun i Värmland Bibehålla simkunnigheten och vattenvanan hos barn. Erbjuda babysim, simskola samt barnkalas. Verksamhetsmål Bibehålla simkunnigheten och vattenvanan hos barn och vuxna samt uppnå en verkningsgrad på 50 % (förhållandet mellan antalet besökare och maxkapacitet). Aktiviteter - Simhallen hålls öppen för allmänheten för möjlighet till rekreation, motion, träning och lek. - Erbjuda babysim, pensionärsbad, vattengymnastik simskola, handikappbad, samt barnkalas. - I samarbete med föreningar och organisationer bedriva fritidsverksamhet. - Bedriva friskvård och erbjuda träning i motionslokal. Resurser (nettokostnad) kr Nyckeltal 2008 (budget) 2009 (budget) Antal besökande Öppethållande(timmar) Motionslokal, antal terminskort Turism Barnkommun i Värmland Bra turismprodukter som är intressanta för barnfamiljer: - Klarälvsbanan - Lättillgängliga fiskevatten som t.ex. Butorpsdammen och Arnästjärn. Samarbete med kommunens skolor, som nyttjar Klarälvsrummet och Forshagaforsens omgivningar som utgångspunkt för delar av sina studier (lokal historik, miljö, biologi etc). Barn under 16 år fiskar gratis i merparten av kommunens fiskevatten. Gymnasieungdomar erbjuds ett kommunfiskekort till rabatterad kostnad. Verksamhetsbeskrivning Vi prioriterar våra besökare vid turistbyrån, camping samt sportfiskecenter och fungerar som vägvisare för dem före och under vistelsen. Vårt fokus är samverkan i Karlstadsregionen och längs Klarälven/Klarälvsbanan samt utveckling kring fisketurism. Vi ansvarar för Forshaga kommuns del i Leaderprojektet, Föreningen Närheten. Verksamhetsmål Tillhandahålla aktuell information om fiskevatten, kommunen och närområdet, samt upprätthålla god kommunikation med besökare, invånare och övriga. Ökat antal gästnätter på Forshagaforsens Camping. Verka för fler aktivitetsupplevelser (fiske, vandring, cykling etc.) av god kvalité. Utveckla nätverken med lokala turismentreprenörer och övriga samarbetspartners, i och utanför kommunen. Gemensamt med övriga kommuner; i Karlstadsregionen, längs Klarälvsbanan/Klarälven och i Värmland uppnå fler kvalitetssäkrade företag och fler bokningsbara produkter Gemensamt med övriga kommuner i Karlstadsregionen, verka för visionen Sveriges mest gästvänliga region. Utveckla gamla och nya besöksmål Stödja utvecklingen av projektidéer inom LeaderprojektetAktiviteter Driva sommaröppen, grönauktoriserad Turistbyrå samt att under övriga året informera via Turismenheten och Sportfiskecenter. Driva helårsöppen camping med hjälp av personal vid Forshagaforsens Sportfiskecenter. Kompetensutveckling av egen personal kring produktutbud och värdskap Samarbete med organisationer, entreprenörer och föreningar (främst inom Karlstadsregionen, längs Klarälvsbanan/Klarälven och övriga Värmland) för att utveckla och marknadsföra våra turistiska resurser. Söka nya utvecklingsvägar tillsammans med Forshagaforsens FVOF och Forshaga fiskevårdskrets. Utveckla området kring Slottet, Klarälvsrummet och Sportfiskecentret Resurser (nettokostnad) 2009 Sportfiske Klarälvsrummet Camping Leader Turism Summa Nyckeltal Besök på turistbyrån (juniaug) Besök i Klarälvsrummet Gästnätter campingen (9/6 17/8) Sidan 24 av 51

25 Lärcenter Barnkommun i Värmland Lärcenter är en mötesplats där yngre elever möter äldre studerande och kommuninvånare som besöker Lärcenter. Barn- och ungdomar erbjuds utbildning i Lärcenter. Verksamhetsmål Lärcenter uppfattas som en självklar mötesplats för lärande, erbjuder olika former vägledning, bidrar till möjligheter och resurser i det livslånga lärandet. Lärcenter påverkar och utvecklar förhållningssätt till lärande, erbjuder avancerad fungerande informationsteknik och erbjuder, i viss mån, teknisk support. Verksamhetsbeskrivning De verksamheter som ryms i Lärcenter är: Kultur, Bibliotek, Karlstads universitet, Forshaga företagscenter, Musikskola, Vuxenutbildning, Föreningsliv och Studieförbund samt Grundskolan. Motorfunktionen handlar om att tillgodose behov av utbildning och i övrigt bidra till kompetensförsörjning i näringsliv och samhälle vilket gör Lärcenter till en viktig del av tillväxten. Mäklarfunktionen omfattar allt från vägledning till svenska för invandrare, gymnasieskola, gymnasiekurser, yrkeskurser och eftergymnasial utbildning till olika former av praktik och företagsservice. Lärcenter är en mötesplats, som omfattar både den fysiska platsen och det virtuella rummet. Torget är både en mötesplats, en studieplats, en arbetsplats och en rastplats. Caféet gör platsen mer levande och attraktiv. Aktiviteter - Inflyttning i och möblering av de nya lokalerna. - Utforma en organisation med tydlighet i ansvar och befogenheter, i ledarskap, rutiner, dokumentation och uppföljning. - Samordning, service, nätverksbyggande och utvecklingsarbete för de olika verksamheterna. - Utveckla relationerna mellan de olika verksamheterna. - Utbildning i ny teknik och rutiner för personal inom de olika verksamheterna. - Framtagande av seminarieserier och bokning av föreläsare. - Utveckla pedagogiskt forum. - Ett bokningssystem som förenklar uthyrning av lokaler och teknik. - Utveckla trådlöst nätverk. - Utvecklingsprojekt skapas. - Marknadsföring av lärcenter. Resurser (nettokostnad) kr Valnämnden Barnkommun i Värmland Genom sitt uppdrag att genomföra demokratiska val bidrar Valnämnden till kommunens mål att tillvara barns och ungas intressen. Verksamhetsbeskrivning Valnämnden fullgör de uppgifter som enligt vallagen och övriga författningar ankommer på kommunen. Det gäller dels genomförandet av Allmänna val till riksdag, landsting och kommunfullmäktige, dels val till Europeiska Unionens parlament. Dessutom genomför valnämnden de folkomröstningar riksdagen beslutar om. Verksamhetsmål Genom information och ökad tillgänglighet bidra till ökat deltagande i val till EU-parlamentet Nyckeltal Valdeltagande % 30 % Resurser (nettokostnad) Nettokostnad tkr 90 tkr Revisionen Barnkommun i Värmland Kommunrevisorerna granskar styrelsers och nämnders arbete, bl a med avseende på att nå mål och efterleva de riktlinjer som fastställts av kommunfullmäktige. På detta sätt bidrar Revisionen till kommunens mål att vara en barnkommun i Värmland. Verksamhetsbeskrivning Kommunrevisorerna är kommunfullmäktiges organ för granskning av den verksamhet som bedrivs av styrelser och nämnder. Kommunens verksamhet revideras av fyra (4) revisorer med lika många ersättare. Varje enskild revisor är själv ansvarig för sin granskning och sina beslut. Konsulttjänster köps från Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB. Revisorerna prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen inom nämnderna är tillräcklig. Verksamhetsmål Målet med revisorernas arbete är ansvarsprövningen d v s revisorernas bedömning i frågan om ansvarsfrihet som lämnas till fullmäktige inför deras prövning och beslut. Granskningsuppdraget är medlet att nå fram till denna ansvarsprövning. De enskilda granskningsinsatserna Sidan 25 av 51

26 som genomförs inom uppdraget har därtill ett egenvärde i de effekter som de kan åstadkomma. Resurser (nettokostnad) Ekonomi/Kost/Inköp kr Barnkommun i Värmland Mål Skriva/ta fram och publicera ekonomi i Forshaga kommun i klarspråk för både barn och vuxna. Bilda en projektgrupp (ekonomer/förvaltningschefer/politiker) med målsättningen att hitta en hållbar modell för fördelning av kommunens ekonomiska resurser. Strävan är att nå en så rättvis fördelning som möjligt mellan barn och vuxna. Finansieringsgraden med intäkter för lagd budget. Skapa mer tid för kärnverksamheten (som skola/barnomsorg) och spara på miljön för framtida generationer genom fortsatt utveckling av ekonomirutiner där införande av e-faktura redan påbörjats. Genom upphandlingar få bra priser och kvalitet, vilket gör att verksamheten får mer ekonomiska resurser till kärnverksamheten och bidrar till en säkrare miljö. Genom att ställa miljökrav i upphandlingar bidra till en hållbar utveckling. Med bibehållen kvalité om bra och säker mat enligt Svenska livsmedelsverket och med inriktning från kommunens politiker arbeta aktivt med måltidernas kvalité och kostenhetens organisation för att frigöra resurser till kärnverksamheten. God ekonomisk hushållning Mål 1. Genom omvärldsbevakning och i samverkan med övriga förvaltningar ha en god kontroll över den ekonomiska utvecklingen för att snabbt upptäcka avvikelser och behov av omprioriteringar. 2. Utveckla och förenkla ekonomisystem och ekonomirutiner för att ge ökad effektivitet och produktivitet på ekonomikontoret och i verksamheten. Målet 2009 är att samtliga enheter i kommunen ska kunna ta emot fakturor i elektronisk form, antingen som skannade fakturor eller som riktiga e-fakturor. Av den totala volymen leverantörsfakturor ska minst 25 procent vara e- fakturor i slutet på året. 3. Bidra till en förbättrad och effektivare ekonomioch verksamhetsstyrning. 4. Sänka kostnaderna för kommunen genom att själv och i samverkan med andra göra förmånliga upphandlingar samt förbättra och effektivisera inköpsrutinerna. 5. Kostenheten ska genom samverkan med andra verksamheter nyttja tillgängliga resurser så effektivt och ekonomiskt som möjligt. Ekonomikontoret är ett serviceorgan till för förtroendevalda, kommunens förvaltningar och allmänheten i alla frågor som rör kommunens ekonomi. På ekonomikontoret handläggs bokföring, fakturering, kravverksamhet, budget och årsredovisning, ekonomiska utredningar av olika slag, samt allt övrigt som har med pengar att göra. I ekonomikontoret ingår kostenheten och ansvaret för att ha sakkunskap inom inköp/upphandlingsområdet. Ekonomikontoret ska externt och internt ge en fortsatt god service, som kännetecknas av öppenhet, samverkan och god kommunikation. Kostenheten Kostenheten lyder under svensk livsmedelslag och har det övergripande ansvaret för maten till skola och omsorg i kommunen. Kostenheten ska följa statens livsmedelsverks råd och rekommendationer om bra mat för skola, förskola och omsorg. Kostenheten har fastställt en årsmatsedel för skolan som i stort följer Livsmedelsverkets riktlinjer om näring. Elevernas favoritmat har även inarbetats i matsedeln. Omsorgens matsedel är en sju veckors rullande sommar respektive vintermatsedel. Matsedeln är näringsberäknad. Kostenheten vill skapa en positiv attityd till bra mat genom att erbjuda sina matgäster, i alla åldrar, näringsriktiga och säkra måltider i en trevlig måltidsmiljö ur ett folkhälsoperspektiv. Förutsättning Omsorgens och förskolans matsedel är uppbyggd så att lunch och middag för omsorgen och lunch för förskolan tillagas och levereras från kostenheten. Enheterna ansvarar för att bereda och servera frukost och mellanmål enligt beslutad måltidsordning. Livsmedel för frukost och mellanmålsberedning beställs från kostenheten. Omfattning Enheten ska i den dagliga produktionen tillaga måltider på så sätt att den samlade kunskapen och kompetensen om bra mat ur ett folkhälsoperspektiv följs, erbjuda och till vissa delar leverera: eleverna i skolan minst en varmrätt, en vegetarisk varmrätt, salladsbuffé med minst Sidan 26 av 51

27 fem olika sorters råkost/sallader, lättmjölk, lättmargarin och hårt bröd förskolans barn en varmrätt, två råa och/eller tillagade grönsaksalternativ. I måltiden ingår även lättmjölk, margarin och hårt bröd som avdelningen beställer från kostenheten omsorgens vårdtagare vid avdelning lunch i form av en varmrätt, efterrätt, ett varmt alt. kallt kvällsmål, måltidsdryck, smör, bröd, sallad. Leverera ingredienser som beställs från avdelning för tillredning av frukost och mellanmål varm matlåda till enskilt boende i kommunen till omsorgens matsalar servera minst en varmrätt, sallad och efterrätt. Tillgodose enskilda matgästers behov av specialanpassad mat vid medicinskt, fysiologiskt och/eller av etisk orsak. Mål Lunchen i skolan ska tidigast serveras kl Energiinnehållet i skolan ska motsvara 30% av det totala energibehovet för en dag för barn mellan 6-16 år. Energiinnehållet i förskolans lunch ska motsvara % av det totala energibehovet för barn mellan 1-5 år. Energi- och näringsinnehållet för omsorgstagaren vid avdelning ska motsvara % för en lunch och % för en middag. Kundenkäter om maten och måltiderna ska ställas till kunderna en gång per år och målsättningen är kundnöjdhet med minst 70 %. Minst 50 % av alla måltider ska vara hemlagat. Enkätsvar 2007 Skola Svarsfrekvens 59 % Hälften av de tillfrågade (51 %) är nöjda till mycket nöjda med maten. Hela 75 % är nöjda med personalen. På frågan om trivseln och stämningen i matsalen är 63 % nöjda till mycket nöjda. Omsorg, hemtjänsten Svarsfrekvens 72 % Nästan alla (97 %) tycker att matlådan är bra till mycket bra. De flesta (80 %) anser att man får maten i rätt tid och 18 % anser att man oftast får den i rätt tid. Personalkontor Barnkommun i Värmland Mål Verka för en flexibel tillämpning när det gäller arbetstidens förläggning för att lättare kunna kombinera föräldraskap och arbete. Bidra till ökad hälsa genom ett aktivt förebyggande hälsoarbete och rehabiliteringsarbete för att bättre förutsättningar att orka med både arbete och familjeliv. Utöka rättigheten till partiell föräldraledighet tills barnet fyller 12 år. Verksamhetsmål Rätt lön i rätt tid. Bra underlag i form av statistik och kostnadsredovisningar så att verksamhetsansvariga kan fatta riktiga beslut både på kort och lång sikt. Utveckla det administrativa stödet för löneoch personaladministrationen. Verka för att en god personal- och lönepolitik tillämpas i hela kommunen. Medverka till att förbättringar görs i den fysiska och psykiska arbetsmiljön för att minimera sjukfrånvaro och att i en framtid kunna erbjuda attraktiva arbetsplatser inom kommunen. Verksamhetsansvariga stöd vid hantering av personalfrågor. En sjukfrånvaro på högst 5 %. Aktiviteter Fortlöpande information och utbildning inom det personaladministrativa området för verksamhetsansvariga. Kunskap om PA-systemet skall fortlöpande ges ut i organisationen och användandet av självservice öka. Regelbundet ta fram statistik för sjukfrånvaro, övertid och övriga lönekostnader. Arbetsvärdering och lönekartläggning skall ligga till grund för att kunna spåra och åtgärda osakliga löneskillnader beroende på kön. Utveckla informationen till verksamhetsansvariga och övrig personal på kommunens hemsida och på intranätet. Ledarutveckling kontinuerligt med både extern och intern medverkan. Policyprogram Löneöversynsförhandlingar Rökavvänjningskurser Medverka till att tidig rehabilitering görs. Förebyggande friskvård och andra insatser för att sänka den totala sjukfrånvaron. Prioriterat Fortsatt strukturerat rehabiliteringsarbete och förebyggande hälsofrämjande arbete för att sänka sjukfrånvaron till 6 %. Målsättningen är att från 2008 och fortsättningsvis kunna erbjuda hälsokontroller till arbetstagare som fyller 50, 53, 56, 59 och 62 år. Resurser Budgeten för personalkontorets verksamhet är på ca 8 miljoner. Då ingår kostnader för företagshälsovård, gratifikationer till anställda och för den fackliga verksamheten. Personalstyrkan består av 5,25 löne- och personaladministratörer Sidan 27 av 51