Budget 2010, flerårsplan Preliminär Budget 2010 enligt förslag till ny tjänstemannaorganisation...5. Resultatplan och noter...

Transkript

1 Innehållsförteckning sidan Preliminär Budget 2010 enligt förslag till ny tjänstemannaorganisation...5 Fakta om Forshaga kommun Budget 2010 flerårsplan Resultatplan och noter Balansbudget Skatteberäkningar Driftplan Investeringsbudget Reglementen och riktlinjer mm Kommunstyrelsens verksamhet Överförmyndarnämndens verksamhet Barn och utbildningsnämndens verksamhet Social- och omsorgsnämndens verksamhet Miljö- och byggnadsnämndens verksamhet Kommunfullmäktige beslut Tidplan månadsuppföljning Sidan 1 av 59

2 Sidan 2 av 59

3 Barnkommun i Värmland Verksamhetsåret 2010 kommer allt mer att fokusera på visionen Barnkommun i Värmland. Den nya förvaltningsorganisationen är uppbyggd runt hela människan från barn, ungdom och äldrevård. Organisationen ska arbeta med förebyggande verksamhet för att rätt insatser ges, i rätt tid och omfattning. Visionen ska brytas ner till tydliga mål för verksamheten, som är mätbara. Den tydliga barn och - ungdomsprofilen ska synas i verksamheternas målbeskrivningar. Målen för barn och ungdomsverksamheten ska utgå ifrån den sk Luppundersökningen som ger ungdomars syn på Forshaga kommun och våra verksamheter. Den nya organisationen gäller fro m , så måste målen och även detaljbudgeten anpassas under våren till de nya förvaltningarna. Däremot så kommer den totala budgetramen inte att ändras. Omslutningen och övergripande förutsättningar är den samma. En tydlig organisation ger förutsättningar till ett bra kvalitetsarbete och möjlighet att följa upp verksamheten, dvs vikten att följa upp det som görs och att det redovisas till kommunmedborgarna och till politiken. Kommungemensamma mål Att identifiera och undanröja hinder för mångfald och allas delaktighet i samhällslivet. Att utveckla nya former för kommunikation och information så att redan god kommunikation förstärks. Att utveckla den lokala demokratin genom samverkan mellan kommunala verksamheter, brukare och övriga intressenter. Att kvalitetssäkra all kommunal verksamhet uppföljning och utvärdering och därmed ständigt vara beredd att ompröva arbets- och driftsformer. Att utifrån en helhetssyn på verksamhet och omvärld stödja kompetens- utveckling och erfarenhetsutbyte. Folkhälsoarbete och miljökrav skall prägla all verksamhet. Kommunstyrelsens ansvarsområde Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan innebärande ett övergripande ansvar för kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen leder och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens olika verksamheter. Styrelsen har ett särskilt ansvar för bl a sysselsättnings- och näringslivsfrågor, turism- och kulturfrågor, fritidsfrågor, sportfiskeutveckling, lokal utveckling och övergripande internationella frågor. Vidare arbetsgivarstrategiska frågor, övergripande personal- och kompetensutvecklingsfrågor, utvecklingen inom IT-området samt redovisnings- och budgetfrågor. Styrelsen ansvarar också för kommunalteknisk försörjning såsom vatten-, avlopps- och avfallshantering, fastighetsförvaltning, gatuunderhåll och övergripande samordnad inköpsverksamhet. Externt samarbete Forshaga kommun ingår i Karlstadsregionens Räddningstjänstförbund och ingår tillsammans med Karlstad och övriga kranskommuner i en gemensam Krisledningsnämnd. Kommunledningarna i Karlstadsregionen träffas regelbundet för att diskutera gemensamma samverkansfrågor. Övrigt externt samarbete beskrivs under respektive ansvarsområde. (T ex turismen, biblioteket, Klarälvdalens samordningsförbund, IT samverkansnämnd gemensam med Kil, avfallsfrågor). Förvaltning Kommunstyrelsens förvaltning består av kommunledningskontor, personalkontor, ekonomikontor, KommunTeknik samt bibliotek och simhall. Sidan 3 av 59

4 Sidan 4 av 59

5 Preliminär Budget 2010 enligt förslag till ny tjänstemannaorganisation, beslutas slutligt 2010 Kommunstyrelsen tkr Kommunledningsstab Verksamhet Text verksamhet Kostnad Intäkt Netto Ekonomikontor 1306 Annan gemensam verksamhet 308,0 308, Räddningstjänst 7 865, , Ekonomikontor 4 180,0 576, ,9 Ekonomikontor totalt ,0 576, ,9 IT 9203 IT-nämnd 5 163,6 522, ,8 IT Totalt 5 163,6 522, ,8 Kommunledningskontor 1010 Kommunfullmäktige 313,1 313, Kommunstyrelsen 2 062, , KS information 665,2 665, Stöd t politiska partier 267,6 267, Revision 541,4 15,1 526, Förrättningar 6,0 6, Medlemsavgifter 620,0 620, Planläggning 40,0 40, Markreglering 60,0 60, Varuförsörjning 50,0 25,0 25, Internationellt ar 130,0 130, Konsumentrådgivning 300,0 300, Informationstavlor 40,8 40, Beredskap/säkerhet 793,0 493,0 300, Posom 15,0 15, Kommunikationer 4 800, , Kommunledningskontor 4 931,0 40, , Växel 1 647,8 186, , Vaktmästeri 1 775,8 241, , Arkiv 56,1 56,1 Kommunledningskontor totalt , , ,6 Näringsliv/turism 2201 Företagsfrämj åtgärder 1 108, , Lokal utveckling 234,9 234, Turism 1 610,9 151, , Campingplats 355,0 110,0 245, Sportfisketurism 433,3 15,9 417, Älvrum, utställningslokal 361,7 361,7 Näringsliv/turism totalt 4 104,4 276, ,5 Personalkontor 6108 Projekt kommunstyrelsen 15,0 15, Personalkontor 5 412,0 40, , Företagshälsovård 780,0 780, Facklig verksamhet 1 313, ,5 Personalkontor totalt 7 520,5 40, ,5 Kommunledningsstab totalt (Inkl IT-nämnd som ska fördelas till övriga nämnder och förvaltningar) , , ,3 Sidan 5 av 59

6 tkr KommunTeknik Verksamhet Text verksamhet Kostnad Intäkt Netto 2152 Markförsörjning 7,1 7, Saneringsfastigheter 647,6 18,2 629, Mätningsverksamhet 435,0 120,0 315, Kommunalarbetare 4 505, ,9 0, Kommunförrådet 395,3 395, Gatuavdelningens fordon 987,1 870,8 116, Arbete till andra 197,5 259,7-62, Skredrisk 551,9 551, Barmarksunderhåll 7 031, , Offentlig belysning 2 381,9 80, , Vinterväghållning 1 936, , Enskilda vägar 800,0-800, Barmarksunderh ensk vägar 830,5 830, Vintervägh enskilda vägar 796,0 796, Parker 2 670,2 40, , Flottningsmuseum, fastigh 105,3 115,2-9, Älvrum, utställningslokal 329,8 385,3-55, Idrottsplats vaktmästare 1 144, , Motionsanläggningar 655,9 57,3 598, Industrilokaler 1 413,1 871,7 541, Skogsfastighet (Ullerud) 115,8 182,5-66, Skogsfastighet (Forshaga) 22,6 110,5-87, Bostads- och affärshus 2 833, ,3-48, Exploatering bostäder 1,4 1, Gemensamma kostnader 3 134, , Vattenverk 2 518, , Ledningar 7 303, , Pumpstationer 933,6 933, Vatten- o avloppshant , , Avloppsverk 4 381, , Bortforsl hushållsavfall 4 899, , , Återvinningscentral 2 352, , Bränsleflis 100,0 100, Soptippen, skrot 100,0-100, Miljöfarligt avfal 150,0 150, Container sommarbostäder 100,0 250,0-150, Sluttäckning tippen 200,0 200, Servicepersonal 4 043, ,2 0, Lokalvård 8 885, ,2-200, Snickare, genomgångskonto 308,6 311,6-3, El-tekniker,genomgångskon 512,2 507,3 4, Skolfastigheter , , , Socialförv fastigheter , ,3-427, Barnomsorgens fast 2 884, ,0-76, Räddningstj fastigheter 228,9 140,3 88, Fritidsfastigheter 4 405, , , Förhyrda lokaler 6 408, ,8-158, Förvaltningsbyggnader 5 443, , , Kommunteknik 3 219, , , Kostenheten , ,5 632,4 KommunTeknik totalt , , ,7 Sidan 6 av 59

7 tkr Kultur och Fritid Verksamhet Text verksamhet Kostnad Intäkt Netto 3004 Stöd till föreningar 4 942, , Centrala o reg organisat 107,0 107, Kostnadstäckningsbidrag 620,0 620, Stöd t studieorganisat 300,0 300, Konstnärlig utsmyckning 19,3 19, Kulturaktiviteter 637,7 637, Flottningsmuseum 232,3 232, Ungdomskulturhus/Dejeskol 1 174,4 218,4 956, Värmlandsoperan 150,0 150, Bibliotek 4 392,8 164, , Musikskola/kulturskola 2 806,6 160, , Fritidskontor 500,0 46,0 454, Sporthallar 450,0-450, Simhallar 4 172, , , Övriga föreningslokaler 30,0-30, Ungdomscentrum 2 352, , Träffpunkt Forshaga 525,0 123,0 402,0 Kultur och Fritid totalt , , , tkr Kostnad Intäkt Netto Kommunstyrelsen totalt , , ,9 tkr Överförmyndarnämnd Verksamhet Text verksamhet Kostnad Intäkt Netto 1022 Överförmyndarnämnd 90,0 90, Överförmyndarkontor 332,0 332, Uppdragstagare 400,0 400,0 ÖFN totalt 822,0 822,0 tkr Valnämnd Verksamhet Text verksamhet Kostnad Intäkt Netto 1301 Allmänna val 120,0 120,0 Valnämnd totalt 120,0 120,0 Sidan 7 av 59

8 tkr Barn och utbildningsnämnden Verksamhet Text verksamhet Kostnad Intäkt Netto 1030 Barn- och utbildningsn 385,5 385, Familjecentr Forsh Deje 811,1 35,0 776, Förskola , , , Verksamhetspengar 2 335, , Familjedaghem 4 467,8 576, , Projekt 353,2 353, Fritidshem , , , BUN förvaltning 2 982, , Skolexpedition 1 380, , Ledningspersonal 6 130, , Skolmåltider 6 058, , Skolhälsovård 1 268, , Skolskjutsar 7 313, , Psykolog och kurator 994,0 994, SYV 810,1 810, Vaktmästare 1 446,6 100, , Kap tjänst Lärcenter 764,4 764, Undervisning , , , AV-hjälpmedel 200,0 200, Verksamhetspengar 4 343, , Special handikapp 2 335, , Lokaler , , Kompetensutveckling 1 767, , Obligatorisk särskola 5 318, , Gymnasieskola , , Inackorderingsbidrag 693,0 693, Individuella programmet 2 372, , Gymnasiesärskola 4 817, , Familjegruppen 2 511, , Institutionsv barn ungdom 1 300,0 120, , Familjehemsv barn ungdom 3 765, , Kontaktperson barn 696,2 696, Hemma Hos-insatser 220,0 220, Övr öppna ins barn/ungd 47,0 47, Familjerätt 410,0 410,0 BUN totalt , , ,8 Sidan 8 av 59

9 tkr Social och omsorgsnämnden Verksamhet Text verksamhet Kostnad Intäkt Netto Lärande och arbete 2502 Grönyteskötsel 1 376, ,0 326, Föreningsservice 40,0 40, Friluftsbad 38,5 38, Rektor komvux 299,3 299, Grundvux 1 027, , Gemensam administration 1 184,2 350,0 834, Undervisning 3 045,9 300, , Särvux 60,0 60, Ky-utbildning, vård 2 640, ,0 0, Svenska för invandrare 1 551,9 675,0 876, Mölnbacka 720,0 720,0 0, ÄO Serviceenheten 729,5 170,0 559, Försörjningsgruppen 2 151, , Institutionsvård vuxna 700,0 10,0 690, Kontaktpersoner vuxna 86,5 86, Stödgruppen 750,0 750, Övr öppna insatser vuxna 373,2 373, Försörjningsstöd 9 024,8 596, , Familjerätt 226,0 226, Flyktingsmottagande 6 028, ,2 0, Lönebidrag 4 952, , , Arbetsidecentrum 5 768, , , Projekt kommunstyrelsen 1 263,1 384,5 878, Konferensverks Slottet 906,1 340,3 565, Finansiell samordning 260,0 260, Lärcenter 822,9 257,2 565,7 Lärande och arbete totalt , , ,2 Vård och omsorg 1040 Social- och omsorgsnämnd 617,1 617, Socialkontor 3 778, , , Hemsjukvård 9 592, , Hemtjänst pens o handik , , Rehabilitering 3 657,9 183, , Hjälpmedel 773,7 773, Nattpatrull 2 301, , Pool äo hemtjänst 1 936, , Hemsjukvård MAS 240,0 240, DAGVERKSAMHET/ANHÖRI 599,2 130,4 468, Gruppboende Skogsdungen 6 626, , Gruppboende Skogsgläntan 4 123, , Gruppboende Lintjärn natt 1 710, , Gruppboende Ullerudsgård , , Gruppboende Sörgården 5 745, , Gruppboende Nordväst 6 055, , Vaktmästare/Städ 817,6 817, Boende Fyrklövern 3 534, , Pool äldreomsorg övriga 2 219, , Administration äldreoms 5 060, , Gem kostnader Lintjärn 130,0 130, Utbildning äldreomsorgen 1 010, ,7 Sidan 9 av 59

10 tkr Taxor och avgifter ÄO , , Hyror Servicehus 2 877, ,6-522, Övr social service kaptj 1 073, , Insatser enl lss gruppb ,4 823, , Insatser enl lass 6 805, , LASS Försäkringskassan 7 863, , , LASS Kostnader , , Socialpsykiatri 4 269, , Insatser lss dagl vsh 6 463,0 490, , Stöd-och serviceavdelning 2 008, , Gem kostn stöd o serv avd 325,7 325, Insatser enligt lss 5 658,9 532, , Färdtjänst 1 447, , Öppen verksamhet 2 535, , Övrig öppen verksamhet 220,5 220, Övrig verksamhet 13,2 12,4 0, Lönebidrag 861,3 295,7 565,6 Vård och omsorg totalt , , ,7 SON totalt , , ,9 tkr Miljö- och byggnämnden Verksamhet Text verksamhet Kostnad Intäkt Netto 1050 Miljö-och byggnämnd 313,8 313, Planverksamhet 302,0 302, Bygglov 350,0-350, Miljö- och byggförvaltn 3 380,2 796, , Hälsoskydd 30,0 85,0-55, Miljöskydd 10,0 270,0-260, Livsmedel 26,0 300,0-274, Miljöundersökningar 25,0 25, Naturvård 20,0 20, Miljösamverkan 27,0 27, Fairtrade 20,0 20, Bostadsanpassning 1 096, , Projekt MBN 14,0 14,0 MBN totalt 5 264, , ,0 tkr SUMMA ALLA NÄMNDER , , ,6 Sidan 10 av 59

11 FAKTA OM FORSHAGA KOMMUN Budget 2010, flerårsplan Folkmängd 31/ Beräknat 1/ Skattesats Forshaga Landsting 10,75 Kommun 22,35 TOTALT 33,10 Mandat i kommunfullmäktige Arbetarpartiet socialdemokraterna 22 Centerpartiet 5 Moderata samlingspartiet 5 Folkpartiet liberalerna 2 Vänsterpartiet 2 Kristdemokraterna 2 Miljöpartiet de gröna 1 Sverigedemokraterna 2 Totalt 41 Sidan 11 av 59

12 Sidan 12 av 59

13 1. Planeringsförutsättningar Kommunstyrelsen fattade beslut om budgetanvisningar och ramar för budget 2010 och flerårsplan Nämnder och förvaltningars besparingsuppdrag har sedan utökats och framgår av sammanställning under rubriken 1.1 Ekonomiska ramar nuvarande tjänstemannaorganisation. Budgetberedningen startade i år sitt arbete med en första beredning april för att sedan under beredningen i oktober/november ta fram ett slutligt förslag till budget. Antalet invånare är i prognosen för år Som övergripande finansiella mål gäller: Ingen skattehöjning. Motiv: Ökade nettokostnader ska täckas av skatteunderlagets utveckling. Kommunens resultat ska uppgå till minst 1% år 2010 av skatteintäkter och skatteutjämning. Långsiktigt är målsättningen 2%. Motiv: Ett överskott i verksamheten skapar ett politiskt handlingsutrymme och utrymme för framtida åtaganden. Nettokostnadernas andel (exklusive avskrivning) av skatteintäkter och skatteutjämning ska uppgå till högst 93%. Motiv: Att skapa ett utrymme för att klara kommunens pensionsåtaganden och att kommunen har en buffert mot oväntade förändringar i omvärlden. Det ger också möjlighet att minska (amortera) kommunens långfristiga skulder. Ökar verksamhetens nettokostnader snabbare än skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunal fastighetsavgift sammantaget medför det i förlängningen en minskad verksamhetsvolym eller en skattehöjning. Samtliga investeringar ska skattefinansieras. Kommunens soliditet ska förbättras med minst 2% årligen. Kommunens målsättning är att amortera på de långfristiga skulderna med 20 mkr årligen fr o m Amortering av pensionsskulden (pensionsförpliktelser intjänade före 1998) påbörjas senast då de långfristiga lånen amorterats av. Motiv: Lånefinansiering innebär på sikt ökade finansiella kostnader och det tar resurser från kärnverksamheten. Investeringen i Lärcenter ska från och med 2010 ge en årlig besparing på minst 2,6 mkr för drift, underhåll och samordningsvinster i verksamheten. Motiv: Att investeringen skulle ge minskade kostnader för drift och underhåll var en del av investeringsbeslutet. Nämnder och styrelse ska verka för att verksamhet och ekonomi följs upp så att givna ramar kan hållas och därmed bidra till att kommunens övergripande finansiella mål kan nås. Arbetet fortsätter med att ta fram bra verksamhetsmål. Fokus i målarbetet har varit att ta fram mål för barnkommun i Värmland. Utöver ovanstående övergripande mål för en god ekonomisk hushållning finns ett antal verksamhetens mål för god ekonomisk hushållning. 1.1 Ekonomiska ramar nuvarande tjänstemannaorganisation De ekonomiska ramarna, såsom de anges i flerårsplanen skall gälla. Utgångspunkten för budgeten 2010 är den ekonomiska flerårsplan som fastställdes i budgeten för år Tillägg för lönenivån 2010 fördelas senare från buffert. Kommunstyrelsen inkl Valnämnd (Exkl Värmlandstrafik, Räddn tj) mkr Enligt flerårsplan 83,0 Förändrad 3,8 kapitalkostnad Tillägg till lönenivå 1, Interna hyror -0,2 Besparingsuppdrag -7,5 Justering avs IT-nämnd 4,4 Lärcenter, husvärdar mm Konjunkturstöd 1,0 KommunTeknik Budgetram ,5 Värmlandstrafik mkr Enligt flerårsplan 4,3 Höjning ,5 Budgetram ,8 Sidan 13 av 59

14 Räddningstjänst mkr Enligt flerårsplan 7,6 Höjning ,3 Budgetram ,9 Överförmyndarnämnd mkr Enligt flerårsplan 0,7 Tillägg till lönenivå 0, Budgetram ,8 Barn- och utbildningsnämnd mkr Enligt flerårsplan 176,6 Förändrad 0,8 kapitalkostnad Tillägg till lönenivå 4, Interna hyror 0,2 Besparingsuppdrag -6,5 Tillskott kost 0,2 Konjunkturstöd 0,6 Budgetram ,0 Interkommunala gymnasieersättningar mkr Enligt flerårsplan 58,6 Konjunkturstöd 4,7 Budgetram ,3 1.2 Preliminär budget 2010 enligt förslag till ny tjänstemannaorganisation mkr Nämnd Nuv org Ny org Kommunstyrelse 85,3 84,8 Värmlandstrafik 4,8 4,8 Räddningstjänst 7,9 7,9 Överförmyndarnämnd 0,8 0,8 Valnämnd 0,1 0,1 Barn- o utb nämnd 176,0 179,0 Interkom gymn ers 63,3 63,3 Social- o omsorgsn 170,5 168,0 Miljö- o byggnämnd 3,5 3,5 2. Anslagsbindning Kommunfullmäktige beviljar anslagen i driftbudgeten på nämndnivå och i investeringsbudgeten per projekt. Nämnder och styrelse kan själva besluta om omfördelning mellan sina verksamheter. 3. Utformningen av budgeten I likhet med föregående år är denna budget upprättad på nämndnivå och saknar detaljer. Social- och omsorgsnämnden mkr Enligt flerårsplan 169,1 Förändrad -0,1 kapitalkostnad Tillägg till lönenivå 5, Interna hyror 0,2 Besparingsuppdrag -8,0 Konjunkturstöd 4,0 Finsam 0,3 Budgetram ,5 Miljö- och byggnämnden Mkr Enligt flerårsplan 3,6 Tillägg till lönenivå 0, Besparingsuppdrag -0,2 Budgetram ,5 Sidan 14 av 59

15 4. Ekonomisk utveckling Hur kommunens ekonomi utvecklats under perioden framgår av nedanstående tabell: Bokslut Bokslut Bokslut Prognos Budget Skattesats Finansnetto Resultat e. skatt och finansnetto, förändring av eget kapital Nettokostn. exkl. avskrivningar, täckningsgrad 91,4% 92,1% 93,5% 93,2% 93% Nettoinvesteringar tkr Anläggningstillgångar kr/inv Total skuld kr/inv Ansvarsförbindelser kr/inv Eget kapital kr/inv Soliditet 72% 62% 55% 56% 58% 5. Resultatplan Verksamhetens nettokostnader som beräknas i löpande priser ökar med 4,2 Mkr jämfört med prognosen för år Skillnaden består främst av medel avsatta för ökade personalkostnader och övriga oförutsedda kostnadsökningar, ökade pensionskostnader, ökade kostnader för interkommunala gymnasieersättningar, ökade kostnader för försörjningsstöd samt ökade kostnader Värmlandstrafik och räddningstjänst. 5.1 Pensioner Kostnaden för pensioner ökar ständigt. År 2009 är kostnaden beräknad till 30,2 Mkr (budget 2009 var 27,8 Mkr), år 2010 till 30,5 Mkr. Den gamla pensionsskulden, som avser pensioner intjänade före 1998, och som i balansräkningen klassas som ansvarsförbindelse beräknas år 2010 uppgå till 284 mkr. 5.2 Skatteintäkter och statsbidrag Skatteintäkterna är beräknade enligt kommunförbundets prognoser och befolkningen är beräknad till för år Sedan budget för 2009 och flerårsplan fastställdes har prognosen för 2010 års skatteintäkter och utjämning justerats ned och är nu 26,8 Mkr lägre än i flerårsplanen. I utjämningen ingår tillskott enligt budgetpropositionen med 301 kr/invånare, för Forshaga ger det 3,4 Mkr. Anledningen till minskningen på 26,8 Mkr är den lågkonjunktur vi nu befinner oss i, med färre i arbete som medför lägre skatteintäkter till kommunerna. Effekterna mildras av det tillfälliga konjunkturstödet i vårpropositionen 526 kronor/invånare och budgetpropositionen 451 kronor/invånare. Med invånare ger det 11,1 Mkr till Forshaga kommun. En god ekonomisk hushållning kräver att nettokostnaderna inte ökar mer än skatteintäkterna. 5.3 Eget kapital Balanskrav I kommunallagen finns ett krav om en budget i balans. Med balans menas att förändringen av eget kapital måste vara positiv. Skulle resultatet bli att kommunen inte klarar kravet måste underskottet täckas inom tre år. Budget för år 2010 är en budget med ca 5,0 Mkr (1% av skatteintäkter och generella statsbidrag /utjämning) i överskott och en stark budgetdisciplin krävs för att också få en redovisning i balans. Den långsiktiga målsättningen för Forshaga kommun är att nå ett resultat motsvarande 2% av skatteintäkter och generella statsbidrag/utjämning. 6. Redovisning av kassaflöden Kassaflödesbudgeten visar hur kommunen klarar att finansiera föreslagna investeringar och amorteringar. Avskrivningsmedel och det beräknade resultatet kan användas till nya investeringar, amorteringar och kapitalbildning. I budget 2010 finns investeringar för 16,5 miljoner som finansieras enligt ovanstående. 7. Rörelsekapital och likviditet Prognosen per 31/ innebär ett negativt rörelsekapital på ca -89 Mkr och budgetförslaget innebär ett rörelsekapital på 90 Mkr. Ett negativt rörelsekapital uppstår då kommunen delvis använder checkkrediten istället för långa lån. Någon brist på likviditet kommer trots detta inte att uppstå då checkkrediten är beviljad till högre belopp än vad vi avser att nyttja. Vi har också Sidan 15 av 59

16 tillgång till FABO:s likviditet som vi nyttjar i första hand. 8. Budget 2010 Den djupa ekonomiska krisen, med lågkonjunktur och ökad arbetslöshet som följd har påverkat Forshaga kommun påtagligt, dels genom minskade skatteintäkter men också med ökade kostnader för försörjningsstöd. Nämnder och förvaltningar har ställts inför ett stort uppdrag att arbeta fram en budget utifrån de förändrade ekonomiska förutsättningarna. Budgetåret 2010 mildras effekterna genom det tillfälliga konjunkturstödet som tillförs kommunsektorn, men en stor osäkerhet råder inför budgetåren Det finns nu vissa tecken på att svensk ekonomi börjar återhämtas, men det är en lång väg till normalisering. Efter 2011 väntas en starkare utveckling av skatteunderlag och sysselsättning. Utvecklingen på arbetsmarknaden har stor betydelse för kommunernas skatteunderlag och de intäkter som underlaget genererar. Skatteintäkter och statsbidrag är beräknade enligt Sveriges Kommuner och Landstings prognoser. Av stor betydelse för Forshaga kommun är antalet invånare som vi beräknat till för 2010, för 2011 och för personer motsvarar ca 4,0 Mkr. Det som händer i vår omvärld som nivåer på inflation, räntor och på sysselsättning har stor påverkan på kommunens kostnader framöver. 9. Uppföljning och delårsrapport Utifrån ovanstående så kommer det under 2010 bli extra viktigt med uppföljning av verksamhet och ekonomi. Det åligger samtliga budgetansvariga att noga följa utvecklingen och att vidtaga erforderliga åtgärder för att hålla givna ramar. Avrapportering skall ske till enligt bilagd tidplan. Uppföljningen skall föreläggas fullmäktige. Flerårsplan åren Budgetanvisningarna avsåg även flerårsplan för åren Samtliga verksamheter i flerårsplanen, exkl. engångsanslag 2010 är teoretiskt framräknade utifrån nuvarande verksamhet enligt driftredovisningen. Forshaga i december 2009 Angelica Rage Lena Backlund Sidan 16 av 59

17 Resultatplan Utfall Prognos Budget Plan Plan År Folkmängd 1/11 året innan Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostn Skatteintäkter Generella statsbidrag och utj Tillfälligt konjunkturstöd /inv Kommunal fastighetsavgift Finansiella intäkter Finansiella kostnader Räntekostnader på pensioner Förändring av e kap.=årets resultat Beräknat resultat Redovisning av kassaflöden År Utfall Prognos Budget Plan Plan DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Beräknat resultat Av- och nedskrivningar Förändrad pensionsavsättning Övriga ej likv påv poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning(-)/minskning(+)kortfr fordringar Ökning(-)/minskning(+)förråd o varulager 0 Ökning(+)/minskning(-)kortfr skulder Medel från den löpande verksamh INVESTERINGSVERKSAMHETEN Bruttoinvestering i mat anl tillg(inkl omb) Investeringsbidrag o övr inv ink 230 Investering i mat anl tillg Försäljn av mat anl tillg Investering i finansiella anläggn. tillg Medel från investeringsverksamhet FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Medel från finansieringsverksamh ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Sidan 17 av 59

18 Noter till resultatplan Belopp i tkr Utfall Prognos Budget Plan Plan Verksamhetens intäkter Interna fördeln. hyror mm Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kapitalkostnader Kalkylerade personalomkostnader Kalkylerade personalomk. löneökningar Faktiska personalomkostnader Pensionskostnader inkl. löneskatt Interna fördeln. lokalvård och hyror Skatt Inlösta borgensåtagande Till förfogande, personalkostnader mm Verksamhetens kostnader Kapitalkostnaderna är beräknade enligt nominell metod, omräknas i januari varje år Pensioner Kostnad enl. KPA inkl löneskatt Summa Skatt avtalsförsäkring Pensionskostnad Sidan 18 av 59

19 Balansbudget Belopp i miljoner kr Utfall Prognos Budget Plan Plan Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Avsättning till pensioner Långa skulder Korta skulder Summa skulder Summa eget kapital, avs. o skulder Ansvarsförbindelse, pensioner Borgensåtaganden Sidan 19 av 59

20 Sidan 20 av 59

21 Driftplan belopp i tkr Utfall Prognos Budget Budget Netto Plan Plan netto netto kostnader intäkter netto netto Kommunstyrelse Värmlandstrafik Räddningstjänst Överförmyndarnämnd Barn- o utbildn.nämnd Gymnasieskolan, interkom Social- och omsorgsnämnd Miljö- o bygg.nämnd Ytterligare sparbeting Summa *) Till förfogande, pers.kostn mm Summa *) Borttag konjunkturstöd: Kommunstyrelsen Barn- o utbildn.nämnd -600 Gymnasieskolan, interkom Social- och omsorgsnämnd Sidan 21 av 59

22 Investeringsbudget 2010, tkr Budget Plan Plan KommunTeknik Dejeskolan, utvändig miljö 300 Grossbolshallen, nytt golv Grossbolshallen, renovering omklädningsrum 600 Fastighetsavd.CAD (ritningar) Energibesparing i styr o regler Deje Simhall, ombyggnad Lärcenter, multisportanläggning 800 Klimatåtgärder fastigheter, konv. oljepannor Lågst, centralskolan, tre daghemsavdelningar Slottet, fasader fjärrvärme Eleffektivisering med 20% till 2015 enligt klimatplanen Kameror Dejeskolan, Grossbolsskolan, Skivedsskolan Nytt avlopp mm för detaljplan Visten vid Arnäs Sanering gator gamla områden Sanering VA-ledningar gamla områden Utbyggnad vattenledn. till landsbygden Upprustning lekplatser, anp. För funktionshindrade Anpassning offentlig miljö för rörelsehindrade Skredriskåtgärder rasrisk i Deje, Friluftsanläggningar, spår i Deje Upprustning kommunala enskilda grusvägar Broreparationer Mätarbrunnar på vattenledningar 300 Belysning +GC-väg Annebergsgatan 250 Ny återvinningscentral Pumpstationer, byte till energisnålare pumpar Ombyggnad vassbäddar 300 Byte aktivt kol i vattenverket Forshaga 500 Summa KommnTeknik Lärcenter, Kostenheten mattransportvagnar, verksamhetssystem Kommunal ledningsplats. ( åtgärder för ökad Kommunal ledningsförmåga, som delvis finansieras via myndigheten för samhällsskydd och beredskap) 1064 Bokningssystem (bokning av lokaler, fordon mm) 100 Sidan 22 av 59

23 Investeringsbudget 2010, tkr Budget Plan Plan Turism medfinansiering (Klarälvsprojektet) Camping 250 BUN 1739 Arbetsplatser alla skolenheter SON 1802 Inventarier SON Hjälpmedel TOTAL Sidan 23 av 59

24 Reglementen och riktlinjer mm Allmänna lokala ordningsföreskrifter Arbetsgivarpolicy Budget 2010, flerårsplan Arbetsordning för handläggning av ärenden om konstnärlig utsmyckning vid om- och nybyggnation i kommunal regi: revidering Arbetsordning för kommunfullmäktige Arkivreglemente Arvodesreglemente Attestantförteckning Attestreglemente Delegeringsbestämmelser för Kommunstyrelsen Delegationsförteckning för Kommunstyrelsen Delegationsordning för Barn- och utbildningsnämnden Delegationsordning för Miljö- och byggnämnden Delegationsordning för Social- och omsorgsnämnden Delegationsordning för Överförmyndarnämnden Drogpolitiskt handlingsprogram Handikappolitiskt program Handlingsplan för arbetet med jämställdhet åren 2005 och 2006 Handlingsplan för Hälso- och trygghetsrådet Inköpspolicy och Riktlinjer för upphandling Internationell strategi åren 2005 och 2006 IT-strategi, systemförvaltnings- säkerhetspolicy- och teknisk policy Kommunikationspolicy Kopieringstaxan i Forshaga kommuns reprocentral Kännetecken på gott ledarskap i Forshaga kommun Pensionsmedelsplaceringspolicy Policy för penningplacering Psykosocial handlingsplan för chefer vid dödsfall, större olyckor och katastrofer Reglemente för Barn- och utbildningsnämnden Reglemente för gemensam hjälpmedelsnämnd Reglemente för internkontroll Reglemente för kommunrevisorerna Reglemente för Kommunstyrelsen Reglemente för kommunala handikapprådet Sidan 24 av 59

25 Reglemente för Krisledningsnämnden i Forshaga kommun Reglemente för pensionärsrådet Reglemente för Överförmyndarnämnden Reglemente för miljö- och byggnämnden Reglemente för social- och omsorgsnämnden Regler för Forshaga kommuns stipendier för god insats inom ungdomsledar-, kultur- och miljöområdet Renhållningsordning Riktlinjer för kontakter med massmedia Revisionsreglemente Riktlinjer för arbetet med säkerhet och trygghet i Forshaga kommun Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet i Forshaga kommun Riktlinjer för en drogfri arbetsplats Riktlinjer för Forshaga kommuns grafiska profil Riktlinjer för jämställdhet och mångfald i Forshaga kommun Riktlinjer för lönepolitiken i Forshaga kommun Riktlinjer och policydokument för Klarälvsbanan Riktlinjer för serveringstillstånd, försäljning av öl och tobak samt automatspel Riktlinjer för utdelning av minnesgåvor Riktlinjer mot våld och hot i Forshaga kommuns verksamheter Riktlinjer och handlingsplaner för främjande av empati och motverkan av antidemokratiska rörelser i Forshaga kommun Rutiner i samband med resor i tjänsten Skrivregler Webbpolicy Sidan 25 av 59

26 Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret Biblioteken Barnkommun i Värmland Biblioteken prioriterar barn och ungdomar. Biblioteket i Deje har en tydlig barn och ungdomsprofil. Biblioteken är ett stöd i all formell och informell utbildning. Det medverkar aktivt till att alla kommunens elever och lärare blir väl förtrogna med bibliotekets resurser. Verksamhetsbeskrivning Biblioteket i Forshaga har en lärandeprofil. Biblioteken erbjuder en stimulerande samling av böcker, filmer, musik och dataspel. De erbjuder också tillgång till den senaste tekniken för både studier, arbete och förströelse. Biblioteken är en kulturell arena och bidrar aktivt till att kommunens invånare erbjuds kulturella och sociala upplevelser. Biblioteken använder tekniska lösningar i så stor grad som möjligt för att på så sätt frigöra personalresurser till kvalitetshöjande verksamhet gentemot sina kunder, både de som besöker de fysiska biblioteken och det på webben. Biblioteken ska vara en mötesplats för alla. Verksamhetsmål Biblioteket i Forshaga ska ha öppet minst 50 timmar i veckan. Antal besök på huvudbiblioteket i Forshaga ska uppgå till Minst 80 % av lånen ska ske genomutlåningsautomaten. Alla barn ska minst en gång per stadium bjudas in till biblioteken för sagostund, bokprat eller biblioteksvisning. Alla ettåringar ska erbjudas en gåvobok att hämta på biblioteken. Förenings- och fritidspolitiken medverkar till att ge människor kunskaper om och positiva upplevelser av samt förutsättningar för sunda levnadsvanor, rekreation och ge tillgång till attraktiva fritidsmiljöer. Genom stöd och uppmuntran medverkar kommunen till ett föreningsvänligt klimat. Verksamhetsmål - Förbättra invånarnas folkhälsa och livskvalitet i samarbete med föreningslivet. - Förändra och förbättra det kommunala stödet till ideella organisationer, så att det stimulerar till delaktighet, engagemang och bidrar till jämställdhet och integration. Aktiviteter - I samarbete med bl.a. regionala och lokala organisationer erbjuda invånarna regelbunden fysisk aktivitet samt delta i olika centrala, regionala och lokala motionskampanjer. - I allt fysiskt planarbete fokusera frågan om behov av utrymme för rörligt friluftsliv. - Ansvara för befintliga vandringsleder i samverkan med kommunteknik. Nyckeltal Antal bidragsberättigade föreningar Antal medlemskap Totalt kontantstöd till föreningslivet Kontantstöd/förening (snitt) Fritid Barnkommun i Värmland Värmlands bästa föreningsstöd som dessutom prioriterar barn- och ungdomsverksamhet. Simkunnigheten bland våra barn är de högsta i landet. Verksamhetsbeskrivning För kommuninnevånare och besökare skapa möjligheter till ett rikt differentierad, intressant och värdefull fritidsmiljö, som antingen skall vara inriktade på individens behov av fysiska aktiviteter eller uppfattas vara av avgörande betydelse för individens utveckling, trivsel och sociala anpassning. Sidan 26 av 59

27 Information/marknadsföring Barnkommun i Värmland Vi sätter de yngsta kommuninvånarna i fokus genom att besöka de nyfödda. Invånarna ska vara goda ambassadörer för Forshaga kommun genom att vara välinformerade (framför allt ha god kännedom om vad som händer inom barn- och ungdomsverksamheten). Vi skildrar barn och ungas vardag i tidningen Kommun-Kontakten och på webbplatsen. Fokus på barn och unga vid medierelationer (kontaktnät skola/förskola). Barnfamiljen är vår huvudmålgrupp för marknadsföring. Det är den potentielle Forshagabon/inflyttaren. Barnen i centrum vid marknadsföring och annonsering, oavsett budskap. Verksamhetsmål Ge en rättvis bild, samt stärka bilden av Forshaga kommun gentemot kommunanställda, kommuninvånare samt vår omvärld. Öka delaktigheten för de boende i hela kommunen samt genomföra strategiska marknadsföringsinsatser. Aktiviteter Vidareutveckla kommunens webbplats, forshaga.se, utifrån ett medborgar- och tillgänglighetsperspektiv. Fortsatt arbete med information genom tidningen Kommun-Kontakten. Förse media med för kommunen positiva uppslag samt bevaka hur Forshaga kommun skildras. Grafisk produktion. Genomföra strategiska marknadsföringsinsatser. Uppvakta nya (nyfödda) kommuninvånare. Resurser (nettokostnad) kr Nyckeltal Antal nr Kommun- Kontakten 8 6 Internationalisering Verksamhetsmål Forshaga kommun med världen i fokus är den internationella policyns vision. I policyn framhålls att i det internationella arbetet prioriteras kontakter och utbyten mellan barn och ungdomar. Vi vill i ett tidigt skede möjliggöra utveckling av internationell förståelse och solidaritet. Detta för att vidga barns och ungdomars medvetande om samt perspektiv på tillvaron, vilket berikar dem personligt och socialt. Verksamhetsmålet för 2010 är att utveckla det internationella arbetet, med prioritering på ungdomar och vänortskontakter. Aktiviteter Bevaka de nya programmen inför samt sprida information om detta till övriga verksamheter. Delta i internationella organisationer, utbildningar och strategiska nätverk. Sprida information om EU projekt samt medverka vid ansökningar om nya EU-projekt. Ta fram förslag till EU-projekt som kan stödja nya kommunala satsningar. Stöd till förvaltningarnas kontakter med vänorterna Råde, Norge och Klütz, Tyskland. Stöd för kontakter med nya vänorter. Resurser (nettokostnad) 130 tkr Nyckeltal Antal ansökn. EU-projekt Antal EU-projekt Antal vänortskontakter Stöd till andra int kontakter Kultur- och ungdomsenheten Barnkommun i Värmland Kulturen har betydelse för den personliga utvecklingen och därför ska vi bland annat: - Prioritera kultur för barn och unga som en investering i livskvalitet och grund för ett meningsfullt liv. - Använda friare former för stöd till tonåringars olika kulturyttringar samt anpassning till snabba förändringar. Kulturpolitiken inriktas på barns och ungdomars förmåga att uttrycka sig i film, media, ord, bild och form, teater, dans, musik och annan skapande verksamhet, samt att arbeta för att ta fram ungdomars önskemål och aktiviteter. Verksamhetsmål - Endast ge bidragsstöd till arrangemang i kommunen. - Utveckla ungdomars delaktighet och inflytande. - I första hand ge kulturstöd till barn, unga och äldre. - Med stöd av antaget kulturmiljöprogram bevaka och utveckla värdefulla miljöer. Aktiviteter - Kulturhuset/Träffpunkt i Folkets hus i Forshaga. - Fördelning av medel till Kultur i skolan utifrån elevantal. - Fördelning av medel till kultur i vården. Sidan 27 av 59

28 - Fördelning av medel till allmän kulturen. - Fördelning av medel till Kammarmusikdagarna. - Skapa förutsättningar för aktiva ungdomsföreningar. - Engagera föräldrar. - Arrangera aktiviteter i samverkan med ungdomar och ungdomsföreningar. - Aktivt stötta ungdomars initiativ och önskemål. Resurser (nettokostnad) tkr 4 330,5 tkr varav tkr Kulturprogrambidrag 245 Kultur i skolan 245 Ungdomskulturhus 200 Kultur i vården 130 Träffen Forshaga 40 Kammarmusikdagar 130 Nyckeltal Antal besök Kulturhus Antal besök Träffen Antal deltagare i arrangemang tillsammans med Ungdomsrådet Kommunikationer Verksamhetsbeskrivning Värmlandstrafik AB bedriver trafiken i länet. Kommunen lämnar ett ägartillskott för att bolaget ska producera trafik i den omfattning som länstrafikplanen anger. Verksamhetsmål För att Forshaga ska utvecklas i positiv riktning, både befolkningsmässigt och med framtidstro är bra kommunikationer en förutsättning, då den mesta arbetsmarknaden finns utanför kommungränsen. Målet är att öka resandet inom kollektivtrafiken, vilket ställer krav på fler och täta turer. Målet är även att minska beroendet av bilen. Aktiviteter Genom att delta på Värmlandstrafik AB:s kollektivtrafikdagar och vara aktiv i arbetet med trafikförsörjningsplanen för Värmland och särskilt Forshaga. smidig kollektivtrafik. Verka för att cykelvägen mellan Lyckan och Sanna efter väg 62 förlängs och knyts samman med Karlstad kommuns cykelvägar. Kulturskolan/Musikskolan Barnkommun i Värmland Barn och ungdomar får insikt i det kulturella livet genom en modern och nyskapande musikskola. Barn och ungdom ges möjlighet att lära sig att spela ett instrument, öva sång eller delta i något arrangemang. Alla barn har samma möjlighet att välja ett instrument efter eget val. Verksamhetsbeskrivning Undervisning ges i musik i grundskoleålder med möjlighet till fortsättning efter år 9. Undervisning sker både individuellt och i grupp. Musikklasser anordnas i samarbete med musikskolan. Verksamhetsmål En utåtriktad verksamhet för musikskolan. Målet med musikskolans verksamhet är att finnas med i kommunens alla verksamheter dvs. på arbetsplatser, ålderdomshem, kyrkor och offentliga inrättningar. Det finns långt gångna planer på att förlänga orkesterklasserna med ett par årskurser, samt även att föra in musik på elevens val i skolschemat. Aktiviteter - elev och lärarkonserter - timlärare barnrytmik - samarbete med Dejefors musikkår Resurser/nettokostnader tkr Varav tkr Värmlandsoperan 150 Musikskola 2647 Nyckeltal Elever i enskild undervisning Elev/lärarkonserter Instrumentdemonstration i klass 2 Underlätta arbetspendlingen genom att skapa pendelparkeringar. Verka för att barn och ungdomar, som har sin skolgång i Karlstad, får ha tillgång till en bra och Sidan 28 av 59

29 Näringsliv/Turism Barnkommun i Värmland Näringslivet och kommunen i samverkan skapar förutsättningar för etablering av fler unga företagare inom alla branscher. Fortsatt arbete med att ta fram bra turismprodukter som är intressanta för barnfamiljer utifrån befintliga infrastrukturer så som: - Klarälvsbanan - Lättillgängliga fiskevatten Samarbete med kommunens skolor som nyttjar, Flottningsmuseet, Klarälvsrummet och Forshagaforsens omgivningar som utgångspunkt för delar av sina studier (lokal historik, miljö, biologi etc). Barn under 16 år fiskar gratis i merparten av kommunens fiskevatten. Gymnasieungdomar erbjuds ett kommunfiskekort till rabatterad kostnad. Verksamhetsmål Den långsiktiga målsättningen med uppdraget är att skapa en stabil näringslivsplattform som 2011 års sikt ska ta Forshaga kommun (företagen och kommunen) upp till plats nummer 105 på Svenskt Näringslivs årliga mätning av näringslivsklimatet. Prioriterade branscher är besöksnäringen (evenemang, aktiviteter, handel, boende & mat) och tillverkningsindustri (småföretag). Vi ska samarbeta med kommunerna i Karlstadsregionen med specifika frågor inom besöksnäringen samt generella näringslivsfrågor. Vidare ska vi även sambeta med kommunerna längs Klarälven inom besöksnäringen. Aktiviteter Information och rådgivning till nyföretagande sker genom rådgivande organisationer som finns i regionen. Vidareutveckla informationsarbetet till företagarna. Ledande politiker och tjänstemän i Forshaga kommun ska kontinuerligt göra företagsbesök. Öka kunskapen om de lokala företagens betydelse och situation i kommunen genom utbildningsinsatser till kommunens tjänstemän och politiker. Aktivt anordna och stödja aktiviteter som stimulerar till företagande och tillväxt inom hela Forshaga kommun. I samarbete med både privata och offentliga aktörer på olika nivåer skall Forshaga kommun arbeta aktivt så att kompetensbehov på såväl kort som lång sikt tillgodoses. Verka för att fler företag från kommunen deltar i upphandlingar. Utveckla nätverken med lokala turismentreprenörer och övriga samarbetspartners, i och utanför kommunen. Arbeta aktivt med Karlstadsregionens strategiplan och dess mål. Gemensamt med övriga kommuner och entreprenör i Karlstadsregionen, längs Klarälven och i Värmland arbeta med kvalitetssäkring, bokningsbara produkter och marknadsföring. Stödja utvecklingen av projektidéer inom Leader Närheten. Driva sommaröppen, grönauktoriserad Turistbyrå samt att under övriga året informera via befintlig personal och Sportfiskecenter. Driva helårsöppen camping med hjälp av personal vid Forshagaforsens Sportfiskecenter. Kompetensutveckling av egen personal kring produktutbud och värdskap. Söka nya utvecklingsvägar tillsammans med Forshagaforsens FVOF och Forshaga fiskevårdskrets. Utveckla området kring Forshagaforsen. Resurser (nettokostnad) 2010 Sportfiske Klarälvsrummet Camping Leader Turism Företagsfrämjande åtgärder Summa Nyckeltal Besök på turistbyrån Besök i Klarälvsrummet Gästnätter campingen Informations- & utbildningstillfällen Företagsbesök av politiker Företagsbesök av tjänstemän x 12 x 25 x 150 Samhällsplanering/Översiktsplan Verksamhetsmål Målet är att Översiktsplanen antas av kommunfullmäktige i januari Utveckla statistikarbetet för samhällsplaneringen. Resurser (nettokostnad) 40 tkr Sidan 29 av 59

30 IT Inför år 2010 kommer Kil- och Forshaga kommun att slå samman IT-drift och IT-service till en enhet i en gemensam nämnd, Samverkansnämnden. I samband med detta kommer Forshaga att implementera principerna för resultatenhet som tillämpas i Kil. Interna tjänstegarantier (service level agreements) ska tecknas mellan å ena sidan den gemensamma IT-avdelningen och å andra sidan verksamheterna i Kil och Forshaga. I dessa tjänstegarantier kommer roller och åtaganden identifieras tydligt. Effektiviseringsprocesser och nya arbetsrutiner ska införas på den nya IT-avdelningen, allt enligt ITIL ramverket. Simhallen Verksamhetsmål Bibehålla simkunnigheten och vattenvanan hos barn och vuxna samt uppnå en verkningsgrad på 50 % (förhållandet mellan antalet besökare och maxkapacitet). Aktiviteter Simhallen hålls öppen för allmänheten för möjlighet till rekreation, motion, träning och lek. Erbjuda babysim, pensionärsbad, vattengymnastik simskola, handikappbad, samt barnkalas. I samarbete med föreningar och organisationer bedriva fritidsverksamhet. Bedriva friskvård och erbjuda träning i motionslokal. Resurser(nettokostnad) Nyckeltal (budget) 2010 (budget) Antal besökande Öppethållande 2880, (timmar) Motionslokal, antal terminskort Sidan 30 av 59

31 Lärcenter Vision - inriktning En mötesplats för alla, där samverkan skall skapa lust, engagemang och livskvalitet i det livslånga lärandet. Riktlinjer och kvalitetskriterier Regeringen har uppdragit åt Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) att utarbeta riktlinjer och kvalitetskriterier för Lärcenter i syfte att utveckla det flexibla lärandet. CFL har genomfört uppdraget i samarbete med en för arbetet tillsatt referensgrupp samt ansvariga tjänstemän från Skolverket och Högskoleverket. Referensgruppens sammanställning utgörs av ordförandena från LC-nätverken Westum, KHiS och Nitus samt en representant från Högskolan i Trollhättan/Uddevalla (HTU). Att utveckla en infrastruktur för alla vuxnas lärande handlar således om medborgarnas tillgänglighet till vuxenutbildning och kompetensutveckling utifrån individuella förutsättningar där allt lärande ska synliggöras. Riktlinjer och framgångsfaktorer för lärcentra av Nationellt centrum för flexibelt lärande Faktorer/funktioner Faktorer att beakta för LC-verksamheter Basnivå, Mötesplats, Mäklare, Motor Organisation och ekonomi Av vikt har visat sig vara att det finns en organisatorisk tydlighet i ansvarsfrågor och befogenheter, i ledarskap, rutiner, dokumentation och uppföljning m.m. Vision och strategi En väl förankrad vision och strategi är Förutsättningar för en långsiktighet och kontinuitet. Några nyckelfaktorer att ta hänsyn till vid utformning av lärcenter: - Samverkan med näringslivsorganisation. - Samverkan med strategiska utvecklingsoch tillväxtområden. - Utbildningar - Tillväxtavtalen - Tillgodose näringslivets efterfrågan på kompetensutveckling. - FoU-anknytning - Kompetensrådsfunktioner - Strategiska och långsiktiga planer för lärcenterverksamheten (minst 3 år). Motor Sidan 31 av 59