Långtidsbiverkningar av ART. Anders Blaxhult, Venhälsan Södersjukhuset, Stockholm

Relevanta dokument
INSULINRESISTENS/DIABETES VID HIV OCH HIV-BEHANDLING. Göran Bratt Venhälsan, Södersjukhuset

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

HIV. Farshad Azimi Infektionskliniken Gävle

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Metforminbehandling vid njursvikt

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

23% i Kuwait Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser

Farmakologisk Blodsockerbehandling REK-listan 2018

HIV-infektionen i går, i dag och i morgon

WHITEPAPER Hiv: Hållbar hälsa & livskvalitet

Lipidsänkande behandling vid kardiovaskulär prevention

En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention. Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Värdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation. Mats Eliasson

Diabetes & psykisk sjukdom. Carina Ursing

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan

Individualiserade kostråd

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund

Primärvårdsperpektiv på metabol sjuklighet. Carl Johan Östgren

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

Datakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta

Hur högt är för högt blodtryck?

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

HIV-infektion i primärvården

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors

Primärvården och laboratorie-prover

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning

CKD Preventiv nefrologi. Anders Christensson Njurmedicin SUS

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.

Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan?

Stockholms allmänläkardag. Block 3: KOL/astma. 6 november 2014

HbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska

IGF-Systemet som diagnostiskt hjälpmedel. Kerstin Brismar. Inst för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet

RiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015

Njurfunktionsskattning och njursjukdomsepidemiologi i SLL (SCREAM) Peter Bárány

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Njuren Blodtryck. Peter Fors Alingsås Lasarett

HIV/AIDS. Helena Palmgren Biträdande smittskyddsläkare Uppsala läns landsting

XIVSvenska. Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter. Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm. Kardiovaskulära Vårmötet

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Tidig intervention vid typ-2 diabetes nya insikter från ADA och EASD 2015 en personlig reflektion

Peter Fors Alingsås Lasare2

AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery)

Rek lista 2017 Terapigrupp Diabetes

Handläggning av nyupptäckt hypertoni

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet

Aterosklerosens olika ansikten

Hälsoeffekter av motion?

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping

Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Välkomna till. BORIS dagen 13/ BORIS-dagen 2015

DIABETES KOMPLIKATIONER. Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus

POLYCYSTISKT OVARIALSYNDROM inflammatoriska markörer i fettväv

Hur behandlas hepatit C idag? Stephan Stenmark Infektionsläkare Smittskyddsläkare Region Västerbotten

Repetition Cirkulationsorganens sjukdomar. Kardiovaskulära sjukdomar den främsta orsaken till död i världen

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt

DIABETES OCH BLODFETTER BD OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS

XIVSvenska. Kardiovaskulära Vårmötet. Peak systolic velocity using color- coded 4ssue Doppler imaging,

Utredning och behandling av patienter med hypertoni. Christina Jägrén Kardiologiska kliniken

DOSERING JANUVIA 100 mg doseras 1 gång dagligen

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

Långtidsuppföljning efter UVI

Diabetes och njursvikt

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

HbA1c vid diagnostik och screening av diabetes, är vi på väg mot något bättre? Primärvårdsperspektiv

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar

Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken?

Delområden av en offentlig sammanfattning

Vad vet vi idag om insulin och glukoshomeostas: Emilia Hagman

30 REKLISTAN

Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige. Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson

Lipidrubbning. Allmänt. Läkemedelsbehandling LIPIDRUBBNING

6 februari Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 2010

VISS utifrån patientfall

Stillasittande & ohälsa

Venös Tromboembolism. Karl Jägervall, ST-läkare Medicinkliniken Växjö

Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt?

Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning

Nya tider, nya hälsoproblem

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Stockholm

Njursjukdom. Kronisk njursjukdom/njursvikt (CKD) Njursjukdom

Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt. Magnus Wahlin Kardiologkliniken NÄL Trollhättan

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

När tänka på HIV. Kvalitetsregistret InfCareHIV. MD PhD Veronica Svedhem Johansson Hiv-centrum Karolinska Universitetssjukhuset

Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år

Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen?

Metabola Syndromet. St-seminarium Hanna Eriksson

Transkript:

Långtidsbiverkningar av ART Anders Blaxhult, Venhälsan Södersjukhuset, Stockholm

Innehåll Presentation av Venhälsan Gamla långtidsbiverkningar Sjuklighet och dödlighet hos HIV patienter Erfarenheter från Venhälsan, 50+ studien Vad behöver göras idag? Långtidsbiverkningar idag, Byte av ART?

Venhälsan Start 1982, av och för MSM Idag 1400 HIV pat (80% MSM) STI mottagning för MSM med 6000 besökare/år

HIV mottagningen på Venhälsan 99% (1350/1368) står på behandling Av behandlade har 97% HIV-RNA <20 cop/ml 97% av kända HIV <20 cop/ml

Gamla långtidsbiverkningar Polyneuropathi - stavudin, didanosin (zidovudine) Förlust av underhudsfett - stavudin, didanosin (zidovudine) Ansamling av centralt fett - tidiga proteashämmare Magsmärtor, diarré, illamående, yrsel, utslag, anemi..

Deaths per 100 patient-years Number of cases HIV-positive patients are living longer 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Effect of ART on mortality over time 1 Percentage of patients on ART a P=0.008 for trend Deaths per 100 PY 1996 1998 2000 2002 2004 Year ART, antiretroviral therapy; PY, person years a 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Patients on ART, % In the United States, a 20-year-old HIV-positive patient can now expect to live into his/her early 70s 3 1 400 1 200 1 000 Decrease in AIDS death rates (2004 2011) 2 800 600 400 200 0 France Germany Italy Spain UK 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Year 1. Palella FJ et al. JAIDS 2006;43:27 34; 2. Adapted from World Health Organization. 2011 HIV/AIDS Surveillance Report; 3. Samji H et al. PLoS One 2013;8(12):e81355 HIV/ND/15-12/MM/2004

Antal HIV bärare som avlidit per år i Stockholms län 1983-2015 160 140 120 100 80 60 40 20 0

HIV infection and ART can have long-term effects on numerous aspects of health Neurological impairments 1 Cancer 2 CVD 3 Bone disease 4 Liver disease 5 Kidney disease 6 CVD, cardiovascular disease 1. McArthur JC et al. Ann Neurol 2010;67:699 714; 2. Nguyen ML et al. 18 th IAC. Vienna, Austria 2010. Abstract WEAB0105; 3. Freiberg MS et al. JAMA Intern Med 2013;173:614 622; 4. Brown TT et al. AIDS 2006;20:2165 2174; 5. Towner WJ et al. JAIDS 2012;60:321 327; 6. Lucas GM et al. Clin Infect Dis 2014;59:e96 e138 HIV/ND/15-12/MM/2004

Co-morbiditet accelererat åldrande, men jämfört med vilken kontrollgrupp? Ökad cancerrisk Cardiovaskulära sjukdomar (Överrisk 1,5-2 ggr) Diabetes (Överrisk 4-5 ggr) Leversjukdom. Fett el kron infektion cirrhos HCC ART, hyperlipidemi, co-inf ektion Hepatit B el C Njurpåverkan. Långsam, gradvis minskning av GFR Osteoporos. Multifaktoriellt: rökning, ålder >40 år, hypogonadism, HCV, CD4<200, HIV-duration (hip), låg BMI (hip), ART (TFV + PI) Frakturer dubbelt så vanligt i alla åldrar

Orsaker Högre förekomst av riskfaktorer (rökning) HIV i sig - Immun dysfunktion - Kronisk låggradig immunaktivering/inflammation även vid väl fungerande ART Åldrande patienter Toxicitet av ART

Venhälsecohorten Hur har mortalitet och co-morbiditet sett ut? 346 män följda sen 1998/99: Vid studiestarten 1998/99: medianålder 40 år 8 år med HIV 61% rökare 17% med AIDS

Effektiv beh 16 år Venhälscohorten Fortsatt överdödlighet pga co-morbiditet Döda efter 16 år: 16% Diabetesutveckling: 10% Insulinresistens: 30% Allvarlig hjärt/kärl händelse: 12% Malignitet: 20% Lymfom 2% (8/346) Analcancer 3% (12/346) Prostatacancer 4% (13/346)

Rökning Mortalitet 2015 efter 16 års uppföljning: 16% (Venhälscohorten) Rökare: 41/210 (20%) Icke rökare: 16/136 (12%) Metabola syndromet (enl def IDF 05) Metabolt syndrom: 14/43 (33%) Icke metabolt syndrom: 43/302 (14%)

Multivariat analys När alla signifikanta (p<0,1) faktorer (utom ålder) får konkurrera blir följande kvar: Rökning OR 2,6 Bukfetma OR 2,1 Fibrinogen (inflammation) OR 2,0 Systoliskt blodtryck OR 1,9

Mortalitet(%) vs rökning 25 20 20 vs 12% 15 10 all smokers non-smokers 5 0 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015

Mortalitet(%) vs bukfetma 35 30 25 20 15 10 29 vs 13% all central obesity Non central obesity 5 0 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015

Konklusion Hög grad av samsjuklighet Trots effektiv ART 40% utvecklat typ II DM eller nedsatt insulinkänslighet (HOMA-index >3) Motaliteten påverkas av: rökning bukfetma kronisk inflammation hypertoni

Studie av co-morbiditet hos patienter 50+ på Venhälsan 2013- Göran Bratt, Anders Blaxhult

Age distribution HIV patients Venhälsan 2014 Female Male

Patient karakteristika Av 585 patienter födda 1964 el tidigare inkluderades 547 (94%) i studien Females n (%) 64 (12%) Males n (%) 483 (88%) Age (median; years) 56 HIV-positive (median; months) 210 (18 years) (range 6-374) Time before ART (median; months) 52 (4 years) (range 0-372) Nadir CD4 x10 6 /L (median) 183 (range 0-824) Nadir CD4 <200 x10 6 /L, n (%) 294 (54%) Current CD4 x10 6 /L (median) 600 (range: 70-1620) Viral load <20 copies/ml, n (%) 497 (91%) Viral load >100 copies/ml, n (%) 8 (1%) Current smokers n (%) 175 (32%)

ART 2013 52% on TFV; 35% on ABC PI n=186 Integras inhibitor n=126 NNRTI n=336

Diabetes/Insulinresistens % (n) Diabetes före HIV-diagnos 1% (8) Diabetes efter HIV-diagnosis 10% (57) Nedsatt insulin känslighet 27% (146) Således har 38% sänkt glukostolerans

Co-morbiditet % (n) Hypertoni 44% (238) Hyperlipidemi 43% (237) Malignitet 19% (105) AIDS relaterad 9% (47) Non AIDS relaterad 11%(58) CVD (inkl stroke) 17% (95) Njursjukdom 15% (80) Njursten 8% (45) Aktuell Hepatit C 4% (23) Kronisk Hepatit B 3% (15)

Läkemedel för co-morbiditet % (n) Hypertonimedel 34% (184) Lipidsänkare 27% (147) Diabetesmedel 8% (46) Antikoagulantia 20% (111) Antidepressiva 13% (70)

Framingham score Median 10 års kalkylerad CVD risk: 15.6% 10 års risk >10%: 70% 10 års risk >20%: 37,5%

Heart age Median Heart age = 64 år 7 år högre än faktiska åldern

Konklusion (1) I denna grupp av välbehandlade patienter >50 år föreligger: hög prevalens av CVD riskfaktorer Rökning dubbelt så vanligt som i normalbefolkningen HT, DM-2/insulin resistens och hyperlipidemi vanligt, liksom CVD och maligna sjukdomar

Konklusion (2) Stimulera till hälsosam livsstil Arbeta för rökstopp Behandla HT och DM/insulin resistens och hyperlipidemi Följ njurfunktion Låg tröskel för malignitetsutredning Multidisiplinärt synsätt Ej samband ART/comorbiditet Modifiera ART

Biverkningar Patientens obehag Hälsorisker AKUTA Illamående Huvudvärk Psykiska obehag Diareer Utslag och klåda Allergier Hjärtinfarkt Leverpåverkan Njursten Njurpåverkan KRONISKA Diabetes Hjärtkärl sjuklighet Njurpåverkan Skelettpåverkan Leverpåverkan Cancer

Morbiditet/Biverkningar Obehandlad HIV Rökning Otillräcklig motion Biverkan ART

ART långtidsbiverkan: Metabola Syndromet Diabetes/Hjärtkärl sjuklighet Proteashämmare Bostrare Efavirenz

ART långtidsbiverkan: Skelettpåverkan Tenofovir (TDF) Proteashämmare

ART långtidsbiverkan: Njurpåverkan Tenofovir (TDF) Proteashämmare?

ART långtidsbiverkan: Leverpåverkan Ingen specifik ART Alkohol Hepatit B och C

ART långtidsbiverkan: Cancer Fördubblad risk mot allmän befolkning Inget specifikt ART Hög vaksamhet

Ny tvärsnittsundersökning 2016 Upprepar studien från 2013 Hur har risksituationen påverkats av Rökavänjning Kost och motionsråd Ökat fokus på komorbiditet och behandling Byte av ART

Uppföljning 50+ 2016 3,8 års median uppföljning Mortalitet var 0,012/patientår (24/547) Dubbelt så hög som åldersmatchad svensk befolkning Dödsorsaker: - 50 % cancer (lungor, bröst, larynx, anal, pancreas, urinvägar, prostata, leukemi) - 25 % CVD - 25 % övrigt

Uppföljning 2016 (prel) Färre rökare? Lägre blodfetter?

Att diskutera med patienterna Rökning (varje besök hos den som inte slutat ännu) Motion Kost Alkohol Droger ART (PI?, bostrare?, efavirenz?, TDF?)

Tack!

Typ av malignitet (n) Hud (skivepitelcancer/basaliom) 31 Kaposis sarcom 29 Lymfom 18 HPV-relaterad (anal, cervix, tonsill) 16 (3%) Prostata 12 (2%) ÖVRIGT: Malignt melanom (4); urinvägar (3); larynx (2); colon (2); testis (2); mammae (1); lung (1); MDS (1)

Kontroller förutom HIV-RNA Blodtryck och behandling? Kontroll blodfetter? Totalkolesterol, triglycerider, LDL, HDL, apo B/A1 kvot? Fasteglukos? HbA1c? Insulinresistens? Njurfunktion GFR-krea? GFR-Cystatin C? D-vitamin? Bentäthetsmätning? Syfilisserologi? Annan STI?

Definitions of co-morbidity history Diabetes was defined by repeated fasting glucose values >7.0 mmol/l Hyperlipidemia was defined as repeated total cholesterol >5.0 mmol/l or LDL >3.0 mmol/l or ongoing lipid lowering therapy Hypertension was defined by repeated BP >140/90 mmhg or ongoing hypertension treatment Cardiovascular disease (CVD) was defined by the occurrence of any of the following condition: coronary infarction, verified angina pectoris, cardiac failure, stroke, TIA, intermittent claudicatio of the legs or other manifestations of severe atherosclerosis Renal disease was defined by the occurrence of any of the following: a history of nephritis, repeated s-kreatinin >100 μmol/l, repeated egfr <60 ml/min or repeated significant proteinuria

Sju frågor som ger en bra bild av CHD risk 1. Är Du icke Rökare? 2. Dricker Du 1 enh/mån - 3 enh/dag? 3. Tränar Du så att Du blir svettig minst 1 gång/v? 4. Äter Du processat kött (korv, bacon, sylta) som huvudrätt mer sällan än en gång/vecka? 5. Äter Du fisk varje vecka? 6. Äter Du grönsaker varje dag? 7. Äter Du frukt varje dag? 4-5 Ja halverad risk för CHD och död