LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Thomas Sonesson (kursansvarig) Birgit Hagberg Pernilla Ivehammar Övningsuppgifter till kursen Mikroekonomi, 730G60 CIVILEKONOMPROGRAMMET HT 2009 1
Lektion 1 Uppgift 1 I uppgiften behandlas ett företag som använder produktionsfaktorerna arbetskraft och kapital i produktionen av en vara X, som sedan säljs under fullständig konkurrens till ett pris, givet av marknaden. Om detta företag föreligger informationen i tabellen till vänster: Kvantitet K 80 Kvantitet L 80 Marginalprodukt K 20 Marginalprodukt L 30 Pris K 1000:- Pris L 500:- Antal producerade X 3000 Pris X 40:- a) Beräkna företagets vinst b) Trots resultatet i uppgift a) befinner sig företaget inte i långsiktig jämvikt, utan har möjlighet att förbättra sin situation. Vilka råd till förändringar vill ni ge företaget beträffande (i) hur man väljer att producera sin vara (ii) valet av produktionsstorlek Uppgift 2 Förutsättningar: Bilar drivs antingen med bensin eller med etanol. Bensin produceras av olja, medan etanol produceras av spannmål. Förklara och illustrera effekterna på de fyra marknaderna grafiskt vid nedanstående två händelser. a) En höjd beskattning av bensin b) Oväntat dåliga spannmålsskördar Uppgift 3 En familj med 200 000:- i inkomst lägger 40% av sin inkomst på konsumtion av boende och 60% på övrigt. Nu får man en inkomstökning på 20%. a) Antag att såväl en enhet boende som en enhet övrigt har priset 1:-. Illustrera familjens budgetlinje med boende på x-axeln och övrigt på y-axeln före och efter inkomstökningen. Gör beräkningar och visa med punkter i figuren familjens val på budgetlinjen före och efter inkomstökningen under nedanstående antaganden om inkomstelasticiteter. i. Inkomstelasticiteten för boende är = 0 ii. Inkomstelasticiteten för boende är = 1 iii. Inkomstelasticiteten för boende är = 0,5 iv. Inkomstelasticiteten för övrigt är = 0 b) Beräkna också i de fyra fallen ovan inkomstelasticiteten för den andra varan. Försök också om möjligt att från resultaten formulera en generell regel för inkomstelasticiteter. 2
Uppgift 4 Antag att de enda varor som finns är livsmedel och kläder. Om en individs preferenser vet vi att om hon fritt kunde välja mellan konsumtionskombinationerna nedan så skulle hon föredra kombination C före kombination A och kombination A före kombination B. Kombination A: 800 enheter livsmedel och 1600 enheter kläder Kombination B: 1200 enheter livsmedel och 1200 enheter kläder Kombination C: 2000 enheter livsmedel och 800 enheter kläder a) Beskriv individens preferenser, så långt det är möjligt, med lämpliga indifferenskurvor. Ange kvantiteten livsmedel på y-axeln och kvantiteten kläder på x-axeln. (Observera att individens preferenser omfattar alla kombinationer av livsmedel och kläder, inte enbart de tre som nämns i ingressen). b) Vi observerar nu att individen under vissa givna förhållanden har valt att köpa kombination B. Förklara varför hon gör just detta val och illustrera grafiskt. c) Låt oss fortfarande utgå ifrån att individen har valt kombination B. Samtidigt vet vi att priset på livsmedel är 100:- per enhet. Vilken information ger individens val om priset på kläder? (Vad är det högsta respektive lägsta pris en enhet kläder kan kosta för att kombination B skall kunna vara den kombination som hon väljer, trots att hon föredrar kombinationerna A och C framför B?) Uppgift 5 I figuren nedan visas två budgetlinjer före och efter en prisförändring. Besvara i anslutning till figuren följande uppgifter: a) Figuren illustrerar en förändring av budgetlinjen. Vilket eller vilka av nedanstående fem förhållanden kan ligga bakom denna förändring? 1. Priset på vara x har ökat med 50 % 2. Priset på vara x har ökat med 100 % 3. Inkomsten har sjunkit med 50 % samtidigt som priset på vara y har sjunkit med 50 % 4. Inkomsten har sjunkit med 50 % samtidigt som såväl priset på vara x som priset på vara y har sjunkit med 50 %. 5. Inkomsten har sjunkit med 50 % samtidigt som priset på vara x har sjunkit med 50 %. Y B A C Budgetlinje före D Budgetlinje efter X 3
b) För två individer vet vi att de vid den ursprungliga budgetlinjen väljer att konsumera i punkt A. Vid den nya budgetlinjen väljer individ Beta punkten B och individ Delta punkten D. Komplettera figuren genom att rita in individ Betas och individ Deltas indifferenskurvor, samt besvaras följande fråga: Vilket eller vilka av nedanstående fyra påståenden nedan är mot bakgrund av individerna val av punkt B respektive D sant/sanna? Motivera svaret. 1. I den nya situation som råder värderar Beta en marginell enhet av vara X högre än vad Delta gör (i termer av vara Y). 2. I den nya situation som råder värderar Beta en marginell enhet av vara X lägre än vad Delta gör (i termer av vara Y). 3. Om såväl Beta som Delta tilldelas kombination C gäller att Beta värderar en marginell enhet av vara X högre än vad Delta gör (i termer av vara Y). 4. Om såväl Beta som Delta tilldelas kombination C gäller att Beta värderar en marginell enhet av vara X lägre än vad Delta gör (i termer av vara Y). Lektion 2 Uppgift 1 I denna uppgift delas konsumtionen in i mat och övrigt. a) Antag att en statistisk undersökning visar att genomsnittsfamiljen i ett land är helt indifferent mellan nedanstående två konsumtionsalternativ. Alternativ A: 100 enheter mat plus 1000 enheter övrigt Alternativ B: 300 enheter mat plus 600 enheter övrigt Låt oss nu tänka oss ett alternativ C som består av 200 enheter mat och 800 enheter övrigt. Kommer genomsnittsfamiljen att föredra detta alternativ framför alternativen A eller B, kommer man att anse alternativet som sämre, eller är man indifferent? Illustrera grafiskt och förklara vilket antagande om konsumenternas preferenser (indifferenskurvornas utseende) som ni stöder ert svar på. b) Antag att genomsnittsfamiljen vid givna priser på mat och övrigt, samt given inkomst har valt alternativ A. Av obekant anledning önskar myndigheterna i landet få genomsnittsfamiljen att istället välja alternativ B. Man kan välja mellan nedanstående 6 medel, som också kan kombineras med varandra på lämpligt sätt. Medel 1: Ge genomsnittsfamiljen ett ökat bidrag Medel 2: Öka inkomstskatten för genomsnittsfamiljen Medel 3: Öka momsen på (skatten på) mat Medel 4: Minska momsen på mat Medel 5: Öka momsen på övrigt Medel 6: Minska momsen på övrigt Vilken eller vilka olika möjligheter har man att uppnå sitt mål? Illustrera grafiskt, samt förklara noga! 4
Uppgift 2 I ett fattigt land lägger ett genomsnittligt hushåll i utgångsläget 50% av sin inkomst på livsmedelskonsumtion. Regeringen vill öka välfärden för hushållen och bestämmer sig för att staten skall betala hälften av hushållens utgifter på mat. Antag för att underlätta analysen att hushållets inkomst är 100 000:-, att priset på övrigt är 1:- samt att priset på livsmedel för konsumenten som en följd av statens subvention sjunker från 1:- till 0:50:-. a) Det visar sig att trots att staten enbart subventionerar livsmedelskonsumtionen så ökar konsumtionen för genomsnittshushållet inte bara av livsmedel utan också av övrigt. Konsumtionen av övrigt ökar med 20%. Illustrera hushållets val före och efter subventionen grafiskt med budgetlinjer och indifferenskurvor. Med hur många procent ökar konsumtionen av livsmedel och vad kostar subventionen staten för ett genomsnittshushåll? b) Förklara med lämpliga termer/begrepp hur det kan komma sig att konsumtionen av övrigt ökar när livsmedel blir billigare för hushållen. c) Antag att staten istället hade använt den summa pengar som subventionen av livsmedel kostar till ett inkomstbidrag. Hade detta ökat hushållets välfärd mer eller mindre? Vilken viktig lärdom kan vi dra av svaret? Uppgift 3 När man i ett land skall avskaffa importstoppet på kläder förväntas priserna på kläder i de inhemska butikerna sjunka med 50%. Eftersom en genomsnittlig barnfamilj innan importstoppet avskaffas årligen lägger 40 000:- på kläder menar landets regering att det nu är möjligt att sänka barnbidragen med 20 000:- med motiveringen att detta innebär att barnfamiljerna får samma standard (välfärd) som förut. Oppositionsledaren protesterar och framför följande: När kläderna blir billigare vill ju folk köpa mer. Därför kan inte barnbidragen sänkas med 20 000:- utan med ett mycket mindre belopp. Antag att målet är att barnfamiljernas standard skall hållas oförändrad. Vem har rätt, regeringen eller oppositionsledaren? Eller har kanske båda fel? Grafisk lösning krävs. Ledning: Utgå ifrån en genomsnittlig barnfamilj och dela in barnfamiljens konsumtion i kläder och övrigt. Hur kommer barnfamiljens budgetlinje att påverkas om importstoppet avskaffas och regeringen samtidigt sänker barnbidragen? Kommer barnfamiljens välfärd (nytta) att öka, minska eller vara oförändrad? 5
Uppgift 4 Arrangören av rockgalan i X-köping har satt biljettavgiften till 500:-. En marknadsprognos har nämligen visat att till detta pris blir den lokal där tillställningen skall äga rum exakt fullsatt. Låt oss utgå ifrån att marknadsprognosen är riktig. In i handlingen träder nu herr Snikén, som tänker göra stora "klippet". Snikén köper direkt upp samtliga biljetter till rockgalan till styckpriset 500:- och startar därefter egen försäljning. Antag att Snikén är ute efter att maximera vinsten av sin gärning. Hur kommer han att gå tillväga? Beskriv situationen grafiskt och förklara utförligt. Utgå ifrån att prisdiskriminering ej är möjlig! Priselasticiteten är av betydelse för om Snikén kan göra något "klipp" eller ej. Förklara! Uppgift 5 Två vinstmaximerande monopolföretag producerar var sin vara, X respektive Y. Följande information är given: Marginalkostnaden för att producera vara X är konstant och 10:- Marginalkostnaden för att producera vara Y är konstant och 20:- Producerad kvantitet är 10 000/månad för såväl vara X, som vara Y. Priset för vara X är 60:- Priset för vara Y är 50:- Vinsten för det företag som producerar vara X är 100 000:-/månad Vinsten för det företag som producerar vara Y är 200 000:-/månad a) Vad är förklaringen till att priset för vara X är högre än priset för vara Y, trots att marginalkostnaden är högre för vara Y? b) Vad är förklaringen till att det företag som producerar vara Y har högst vinst, trots lägre pris och högre marginalkostnad? c) Antag att staten lägger en skatt av storleken 10 :- per producerad enhet av vara X. Vad händer med vinst och produktion? Välj mellan alternativen nedan. Illustrera grafiskt! Vinsten blir Produktionen blir Större än noll Lika med noll Mindre än noll Större än 10 000 Lika med 10 000 Mindre än 10 000 d) Antag att staten bestämmer ett maximipris för vara X på 50:-. Vad händer med vinst och produktion? Välj mellan alternativen nedan. Illustrera grafiskt! Vinsten blir Produktionen blir Större än noll Lika med noll Mindre än noll Större än 10 000 Lika med 10 000 Mindre än 10 000 6
Lektion 3 Uppgift 1 Ett vinstmaximerande monopolföretag producerar årligen 100 000 ex av sin vara och säljer den sedan till priset 200:-. Vid denna produktion är företagets marginalkostnad 100:- och stigande, medan genomsnittlig totalkostnad är 140:-. a) Förklara företagets situation och val av produktionsstorlek med hjälp av en figur. Markera företagets vinst. b) Staten är inte nöjd med situationen på marknaden. Framför allt är man missnöjd med den stora vinst som företaget har. Man väljer mellan två åtgärder som man menar helt skulle eliminera vinsten. Åtgärd 1: Företaget får varje år betala en klumpsumma på 6 miljoner för rätten att producera på marknaden. Åtgärd 2: Företaget får betala en skatt på 60:- per producerad enhet. Analysera vad som händer på marknaden vid de båda åtgärderna. Ger de samma effekter? Blir vinsten noll för företaget i båda fallen? Grafisk illustration krävs! Ledning: Vid åtgärd 1 och 2 påverkas kostnadskurvorna, fast på olika sätt. Uppgift 2 Andersson, ägare av Anderssons Livs, har just kommit över en undersökning som får honom att smida hemska planer. Undersökningen gäller efterfrågans priselasticitet för en del varor som Andersson säljer. Ur undersökningen saxar vi: efterfrågans priselasticitet kött -0,4 fläskkött -1,2 nötkött -1,2 grädde -0,4 Andersson kommenterar: "Om jag höjer priset på kött borde jag alltså få större intäkter. Det lustiga är att det tydligen inte lönar sig att höja priset på fläskkött, och inte heller på nötkött eftersom priskänsligheten i båda fallen är så hög. Vilket slag av kött är det då som har så låg priskänslighet? Lammkött? Nej, det är nog säkrast att höja priset på grädde istället. Med den låga priskänsligheten borde intäkterna kraftigt höjas! Tänk att ingen av alla mina konkurrenter har kommit på det!" Låt oss lämna Andersson och koncentrera oss på följande frågor: a) Andersson var konfunderad över att fläskkött och nötkött hade så hög priselasticitet (i absoluta tal), samtidigt som priselasticiteten för kött tydligen var låg. Förklara noga för Anderson hur detta kunde komma sig. b) Kommer Anderssons intäkter att öka när han höjer priset på grädde? 7
Uppgift 3 Företag A och företag B producerar var sin vara. Båda företagen har monopolmakt och kan således bestämma vilket pris de skall ta ut på sin produkt. Den vinst respektive företag får beror inte enbart på vilket pris man själv väljer att sätta utan även på det andra företagets prissättning. I tabellen nedan visas de priskombinationer som är aktuella och också utfallet i form av vinst för de två företagen. I varje ruta anges först vinsten i miljoner kronor för företag A och sen vinsten för företag B. Företag A Företag B Pris (kr) 10 15 20 25 30 35 100 21,20 18,23 16,21 15,20 14,19 13,18 120 24,19 20,22 18,20 17,19 16,18 15,17 140 26,18 22,20 20,19 19,18 18,17 17,16 160 24,17 23,19 22,18 21,17 20,16 17,15 180 23,16 22,18 21,17 20,16 19,15 18,14 200 21,15 20,17 19,16 18,15 17,14 16,13 a) Avgör med hjälp av tabellen om företagens produkter är komplement eller substitut till varandra. Motivera noga! b) Bestäm Nashjämvikten. Motivera noga! Uppgift 4 I en stad finns en privat biograf och en privat teater. Eftersom de delvis konkurrerar med varandra, beror den vinst de gör inte bara på det pris de själva väljer, utan även på konkurrentens pris. I tabellen nedan visas de olika priser som är aktuella, samt de vinster som görs vid olika tänkbara kombinationer av priser. I varje ruta redovisas biografens vinst före kommatecknet och teaterns vinst efter kommatecknet. Bio-grafen Teatern 80:- 100:- 120:- 140:- 160:- 60:- 6,6 10,10 14,8 16,4 17,0 70:- 14,10 18,14 19,12 20,10 21,5 80:- 12,12 16,17 20,16 21,13 22,7 90:- 8,14 12,18 16,19 20,17 21,11 100:- 4,17 9,19 10,20 14,18 15,12 a) Bestäm Nashjämvikten. Vilka priser och vinster kommer att gälla och varför? Förklara noga! b) Bestäm Stackelberglösningen om vi antar att teatern är first mover. Vilka priser och vinster kommer att gälla och varför? Förklara noga! 8
Uppgift 5 Ett vinstmaximerande företag är ensam producent av sin vara. Efterfrågan på varan (per år) anges av sambandet nedan: Q d = 200000 1000P Företaget väljer att producera 70 000 enheter av varan. Vid denna produktion är genomsnittskostnaden så låg som möjligt. a) Beskriv företagets situation grafiskt, samt bestäm också företagets vinst. b) Antag att myndigheterna anser att företagets produktion är för låg och att priset är för högt och med en prisreglering önskar att ändra på detta. Är det möjligt att med en prisreglering uppnå båda målen, d.v.s. större produktion och lägre pris, samtidigt? Visa i figuren vad som är den största produktion som är möjlig att uppnå respektive det lägsta pris som är aktuellt vid en prisreglering, givet att man långsiktigt vill att företaget skall finnas kvar på marknaden! Visa grafiskt hur mycket företaget kommer att producera i dessa fall, samt om något annat av ekonomiskt intresse inträffar. Förklara noga! c) Utgå åter ifrån situationen i uppgift a. Antag att efterfrågan på företagets produkt minskar så att efterfrågad kvantitet vid varje pris är enbart hälften så stor som tidigare, d.v.s. hälften av vad ekvationen ovan visar. Förklara hur detta kommer att påverka företaget/marknaden. Kommer man fortfarande att kunna göra positiv vinst? Grafisk och skriftlig förklaring. Uppgift 6 Enligt gränsproduktivitetsteorin visar lönen på arbetsmarknaden den marginelle arbetstagarens bidrag till produktionen uttryckt i monetära termer, [MRP (marginal revenue product,) som är lika med MR MP, d.v.s. marginalintäkten multiplicerad med marginalprodukten]. Samtidigt vet vi att produktivitetsökningen vid produktion av varor är mycket högre än vid produktion av tjänster. Påstående: Detta innebär att lönen för dem som producerar varor stiger mycket snabbare än för de som producerar tjänster! Exempelvis innebär en årlig ökning av produktiviteten i varusektorn på 5 % mot endast 1% i tjänstesektorn att de som producerar varor efter 18 år får dubbelt så hög lön som de som producerar tjänster. Diskutera påståendet kritiskt och förklara ert resonemang med hjälp av lämpliga figurer. 9
Lektion 4 Uppgift 1 I utgångsläget antar vi att det inte existerar några inkomstskatter. Genomsnittsarbetaren arbetar helt enligt eget önskemål 8 timmar om dagen till en timlön av 100:-. Eftersom inkomsterna varierar mer än vad regeringen tycker är rimligt införs med beteckningen medborgarlön ett statligt grundbidrag på 400:- om dagen som alla får oavsett hur mycket man arbetar eller förtjänar. För att finansiera detta införs också en inkomstskatt på 50 % av inkomsten. Man har räknat ut att detta kommer att finansiera reformen utifrån genomsnittsarbetaren ovan. Denna tjänar ju 800:- och betalar 400:- i skatt, vilket exakt motsvarar det bidrag han får. De som har en högre inkomst förlorar netto, de som har en lägre inkomst tjänar netto, men totalt går det jämt upp för staten och man uppnår målsättningen om jämnare inkomstfördelning! Diskutera förslaget. Grafisk lösning! Uppgift 2 I Öregionen finns endast ett företag som efterfrågar arbetskraft. Om det hade varit fullständig konkurrens, skulle lönen legat 20 % högre än den nu gör. Arbetstagarna står i begrepp att slå sig samman i en fackförening för att driva igenom högre lön. De gör beräkningar på hur sysselsättningen påverkas av olika löneökningar och kommer till de flestas förvåning fram till att effekten på sysselsättningen blir lika stor om de kräver en löneökning på 15 % som om de kräver 40 %. a) Kan de ha räknat rätt? b) Vad innebär de olika lönekraven när det gäller arbetslöshet? Red ut situationen med hjälp av en lämplig ekonomisk modell. Uppgift 3 De 100 hushållen i ett kvarter utgör en bostadssamfällighet, vars uppgift är att förvalta gemensamma anläggningar. Att dra in ett kabel-tv-nät i kvarteret kostar 400 000 kr. Av en undersökning framgår att: 20 hushåll inte alls är intresserade av kabel-tv, deras betalningsvilja är noll. 15 hushåll är inte intresserade av TV-utbudet men tror att fastigheternas värde kommer att påverkas och är därför villiga att betala högst 4 000 kr. 60 hushåll är intresserade och villiga att betala högst 10 000 kr. 5 hushåll är intresserade av att få fler TV-kanaler men föredrar att skaffa parabol- antenner. 10
I en motion till samfällighetens årsmöte föreslås att ett kabel-tv-nät skall dras och att kostnaden skall delas lika mellan hushållen. Av de 75 hushåll som är närvarande vid årsmötet röstar 65 ja och 10 nej. Förklara följande. a) Innebär beslutet att välfärden ökar enligt paretokriteriet? b) Innebär beslutet att välfärden ökar enligt det potentiella paretokriteriet (kompensationskriteriet)? Uppgift 4 Antag att ett företag äger en bro som inte förorsakar några kostnader. Efterfrågan på bropassager ges av funktionen P = 120 2Q. a) Hur många kommer att passera bron om företaget inte tar ut någon avgift och hur stort är konsumentöverskottet och producentöverskottet? b) Hur stor blir förlusten av konsumentöverskott om tullen sätts till 40 kr per passage i stället för till noll? Motsvaras förlusten av konsumentöverskottet av att producentöverskottet ökar lika mycket? Uppgift 5 I tabellerna nedan finns uppgifter om marginalprodukterna för kapital och arbetskraft i tre olika fall som samtliga rör två stycken företag. Förklara i samtliga fall om effektiv produktion råder eller inte. Motivera! Om effektiv produktion inte råder, hur skall man bete sig för att öka effektiviteten? Antag att mat respektive kläder kan betraktas som homogena produkter. Fall 1 Produktion Marginalprodukt för kapital Marginalprodukt för arbetskraft Företag 1 Kläder 10 20 Företag 2 Mat 40 20 Fall 2 Produktion Marginalprodukt för kapital Marginalprodukt för arbetskraft Företag 1 Kläder 10 20 Företag 2 Mat 20 40 Fall 3 Produktion Marginalprodukt för kapital Marginalprodukt för arbetskraft Företag 1 Kläder 10 20 Företag 2 Kläder 20 40 11
Uppgift 6 a) Antag att en marknad befinner sig i jämvikt. En viktig råvara som importeras från utlandet stiger i pris och produktionskostnaderna ökar. Marknaden anpassar sig till ett nytt jämviktsläge. Visa hur produktionskostnadsökningen påverkar konsumentöverskott, producentöverskott och samhälleligt överskott på marknaden. b) Minskningen av det samhälleliga överskottet visar den samhällsekonomiska kostnaden för råvaruprishöjningen. Försök att med egna ord förklara vad denna samhällsekonomiska kostnad består i. Lektion 5 Uppgift 1 I ett land funderar man på att höja bensinskatten, vilket i sin tur kommer att öka bensinpriset. En utredning tillsätts för att uppskatta effekterna av åtgärden. Enligt utredningen påverkas människors välfärd i olika delar av landet mycket olika av bensinprishöjningen. I områden där alternativa transportmöjligheter saknas (glesbygden) drabbas man mycket mer än i områden med god kollektivtrafik (storstaden). Utredningen visar detta med hjälp av följande exempel: Den höjda bensinskatten innebär visserligen att den rörliga milkostnaden genomsnittligt beräknas stiga från 10:- till 12:- oavsett var man bor. Däremot kan folk i storstaden i stor utsträckning slippa undan kostnadsökningen genom att istället åka kollektivt. En undersökning visar att genomsnittsbilisten i glesbygden färdas 1 600 mil per år såväl före som efter en skattehöjning, medan genomsnittsbilisten i storstaden minskar sitt bilåkande från 1 400 till 1200 mil per år. Utredningens slutsats blir att man måste kompensera boende i glesbygden genom att för dem sänka den årliga (fasta) fordonsskatten. Uppgift: Utgå ifrån att ovanstående sifferuppgifter är riktiga, samt att ambitionen är att boende i glesbygden skall drabbas i precis samma omfattning som i storstaden (uppleva samma välfärdsminskning). Med hur mycket måste man då sänka den årliga fordonsskatten för boende i glesbygden? Grafisk lösning är en klar hjälp! Uppgift 2 Det kommunala vattenverket i en stad försörjer 20 000 hushåll med vatten. Den årliga vattenkonsumtionen uppgår till 1 miljon m 3, vid den prissättning som för närvarande råder. Vattenverkets årliga fasta kostnader uppgår till 10 miljoner kronor. De rörliga kostnaderna är 2 miljoner kronor per år vid den produktionsvolym som råder (d v s 1 miljon m 3 ). De rörliga kostnaderna kan antas vara helt proportionella mot produktionsvolymen. Kommunen tar i utgångsläget ut en avgift per förbrukat antal m 3 vatten. Intäkterna från denna avgift täcker exakt vattenverkets totala kostnad. Inget kapacitetstak råder. 12
Antag nu att kommunen önskar övergå till ett prissättningssystem med tvådelad taxa (two-part tariff) a) Vilka avgifter skulle detta ge om målsättningen är samhällsekonomisk effektivitet? Exakt full kostnadstäckning är fortfarande en restriktion. Förklara! Grafisk lösning krävs. b) Förklara noga fördelarna med den tvådelade taxan jämfört med det prissättningssystem som råder i utgångsläget. Uppgift 3 Denna fråga berör möjligheten att utnyttja prisdiskriminering vid betalning av offentlig verksamhet. I fyra fall har man identifierat 2 olika grupper av människor och beräknat efterfrågans priselasticitet för de båda grupperna. Grupp1:s priselasticitet Grupp 2:s priselasticitet A. Avgifter vid beställning av material från den kommunala konsumentrådgivningen -4-4 B. Avgifter vid besök i kommunal simhall -0,5-2 C. Betalning för besök på folktandvården -0,5-0,5 D. Avgifter för boklån vid kommunalt bibliotek -2-0,5 I vilket fall fungerar prisdiskriminering bäst? Motivera varför prisdiskriminering fungerar sämre i övriga fall. Jämförelsen är hela tiden en avgift som är gemensam för båda grupper och som ger full kostnadstäckning. Förklara vad prisdiskrimineringen i det utvalda fallet skulle innebära, samt varför den ger upphov till välfärdsvinster! Uppfyller övergången till prisdiskriminering paretokriteriet? Uppgift 4 Uppgiften behandlar två så skilda nyttigheter som Öresundsbron och torskbeståndet i svenska farvatten. Diskutera huruvida dessa är exempel på kollektiva nyttigheter samt besvara de anknytande frågorna nedan. Bron över Öresund finansieras med tämligen höga avgifter för de bilister som vill färdas på den. Antag att en kampanj för att ställa bilen och i stället färdas kollektivt blir lyckosam och därför minskar mängden bilfärder på bron. Förklara grafiskt och verbalt huruvida detta kan tänkas leda till höjda eller sänkta broavgifter? Varför är torskbeståndet nästan obefintligt i Kattegatt och på många andra ställen, medan en annan naturresurs, det svenska skogsbeståndet, inte verkar vara i fara. 13
Uppgift 5 I det lilla landet Nordan finns ett vindkraftverk som producerar el till en konstant rörlig kostnad av 30 öre/kwh. Kraftverket har en kapacitet på 1 000 kwh/h. Priset på elenergin är fastställt till 35 öre/kwh. Elanvändningen varierar och när den överstiger 1 000 kwh/h tas ett oljeeldat reservkraftverk i bruk. Den rörliga kostnaden i reservkraftverket är 90 öre/kwh. Under de tider på dygnet då efterfrågan är hög används 1 600 kwh/h, medan endast hälften så mycket används när efterfrågan är låg. Undersökningar visar att om priset höjs till 80 öre/kwh under belastningstopparna kommer den efterfrågade kvantiteten att sjunka till 1 000 kwh/h och vindkraftverket skulle då klara elförsörjningen dygnet runt. Visa grafiskt och förklara vilka välfärdsvinster landet gör genom att införa en optimal prissättning efter belastningsvariationerna. Någon målsättning om full kostnadstäckning finns inte! Uppgift 6 Produktionen av en viss vara medför negativa miljöeffekter som vi kan värdera till 10:- per producerad enhet. Antag att varan produceras av ett oreglerat monopolföretag. Det visar sig att monopolföretaget producerar den kvantitet av varan som är samhällsekonomiskt optimal. a) Förklara hur det kan komma sig och illustrera grafiskt b) Antag att staten i denna situation inför en miljöskatt på 10:- per producerad enhet. Utvärdera förslaget välfärdsekonomiskt. Redogör och förklara eventuella välfärdsvinster eller förluster. Lektion 6 Uppgift 1 Denna uppgift behandlar en försäkring som ersätter inkomstbortfall i samband med sjukfrånvaro i ett land. Försäkringen är obligatorisk och enligt lag helt i statlig regi. Den finansieras som en arbetsgivaravgift med ett för alla arbetstagare lika stort procentuellt påslag på inkomsten. I utgångsläget är ersättningen 100 % av förlorad inkomst under sjukfrånvaroperioden. Nu uppmärksammas dock att försäkringen finansiellt inte går ihop. Årliga utbetalningar är 100 miljarder medan influtna arbetsgivaravgifter endast ger 70 miljarder. Enligt ett förslag skall man därför sänka ersättningsnivån. Diskutera hur mycket ersättningsnivån kan tänkas behöva sänkas om målsättningen för försäkringen är full kostnadstäckning. Blir svaret detsamma om vi antar att det är tillåtet med privata tilläggsförsäkringar upp till bibehållet 100-procentigt skydd för dem som så önskar? 14
Uppgift 2 I en kommun konsumerar de 25 000 hushållen årligen 8 miljoner m 3 vatten tillsammans. Priset, 17:50/m 3 ger exakt full kostnadstäckning. Vattenverkets marginalkostnad är 5:-/m 3 upp till kapacitetstaket 10 miljoner m 3. Enligt avtal med en närbelägen kommun kan dock vår kommun få köpa maximalt 5 miljoner m 3 varje år till priset 15:-/m 3. Vad efterfrågan på vatten beträffar är följande samband känt: Q = 15 0, 4P, där Q visar efterfrågad kvantitet i miljoner m 3, medan P visar priset i kr/m 3. a) Föreslå hur kommunen med bibehållen exakt full kostnadstäckning för sin vattenförsörjning med hjälp av two part tariff bör ändra sin vattentaxa för att uppnå ett i samhällsekonomisk mening så bra avgiftssystem som möjligt! Beräkna den årliga välfärdsvinsten med ert förslag! Förklara noga. b) Antag att den efterfrågade kvantiteten stiger med 2 milj. m 3 vid varje pris. Vilket är då det samhällsekonomiskt optimala avgiftssystemet? Förklara! I denna del av uppgiften behöver ni inte beräkna välfärdsvinsten! Uppgift 3 Två grannländer, land A och land B, funderar var för sig på om de inom sitt eget land skall genomföra utsläppsbegränsande investeringar i sin industri med syfte att minska miljökostnaderna. För vart och ett av länderna gäller följande: Investeringskostnaden är 10 miljarder. Om investeringarna genomförs minskar miljökostnaden i det land de genomför med uppskattningsvis 8 miljarder. Men det får även positiva effekter på grannlandet. I grannlandet minskar miljökostnaden med 4 miljarder. Beskriv situationen med hjälp av spelteori, där alternativen för såväl land A som land B är investera och investera ej. Förklara det dilemma som föreligger och föreslå en lösning. Uppgift 4 Ekonomer är inte särskilt förtjusta i målsättningar av typen: Varje land i EU skall minska sina utsläpp av koldioxid med 25 %. Förklara varför man kritiserar en sådan målsättning, samt diskutera ett vanligt framfört argument för en sådan målsättning: Det vore orättvist om vissa länder skulle krävas på större utsläppsminskningar än andra. Uppgift 5 Två typer av företag belägna runt en sjö förorenar vattnet med sina utsläpp. Lika många företag finns av varje typ. Föroreningarna påverkar fångsten negativt för de fiskeriföretag som fångar fisk i sjön. Inga andra intressenter är inblandade. Om företag av typ A utan restriktioner får bestämma mängden utsläpp kommer företagen årligen att släppa ut 500 kg av det miljöfarliga ämnet. För företag av typ B gäller 1000 kg. Den marginella reningskostnaden är lika för båda typerna av företag. För det första kilot är re- 15
ningskostnaden 10:-, för det andra kilot 20:- osv. Det vill säga, för varje ytterligare kilo man renar stiger den marginella reningskostnaden med 10:-. Den marginella skadekostnaden antas vara konstant vid de utsläppsnivåer som är aktuella och uppgår till 4000:- per kg. Eftersom någon spontan marknadslösning enligt Coase resonemang inte kommer till stånd avser myndigheterna att med hjälp av antingen avgifter eller överlåtelsebara utsläppsrätter uppnå samhällsekonomisk optimalitet. I fallet med utsläppsrätter antas alla företagen tilldelas lika många utsläppsrätter. Förklara noga hur myndigheterna bör gå tillväga i de två fallen (avgifter respektive utsläppsrätter) och hur företagen kommer att agera. Illustrera grafiskt och besvara frågorna nedan: o Hur stora kommer de slutliga utsläppen att vara i respektive typ av företag i de två fallen? o Vad blir priset på en utsläppsrätt, respektive hur hög avgift skall man ta ut? o Är någon eller båda metoderna samhällsekonomiskt effektiva? o Om man ser frågan mer generellt, i vilken situation är avgifter, respektive utsläppsrätter att föredra? o Hur förändras situationen i uppgiften ovan om den marginella skadekostnaden inte är lika stor för båda typerna av företag? Uppgift 6 Utsläppsrätter för koldioxid tillämpas inom EU från år 2005. För en diskussion kring nedanstående två påståenden som har förekommit i samband med debatten om hur utsläppsrätterna har fungerat. Påstående 1: Marknadspriset på en utsläppsrätt är alldeles för lågt. Det är bättre att styra företagens utsläpp med hjälp av miljöskatter (miljöavgifter). Påstående 2: Systemet med utsläppsrätter fungerar dåligt därför att många länder, bland annat Sverige, har delat ut utsläppsrätterna till de industrier som står för de största utsläppen. På så sätt kommer de inte att minska sina utsläpp. Lektion 7 Uppgift 1 Tobins q är ett begrepp på bostadsmarknaden, (se Mats Perssons artikel). I figurerna på nästa sida visas två situationer där tobins q i den ena är större och i den andra mindre än ett. Komplettera figurerna på lämpligt sätt och avgör vilken av figurerna som visar respektive situation. Vilken effekt har storleken på tobins q på produktionen av nya småhus? Vilken av figurerna kan sägas illustrera Sverige under andra halvan av 80-talet, vilken kan sägas illustrera Sverige några år in på 90-talet och vilken koppling kan göras till den allmänna (makro-) ekonomiska situationen i Sverige under dessa år? 16
pris S kort pris S kort D småhus D småhus MC småhus MC småhus antal småhus antal småhus Uppgift 2 För att paretooptimalitet skall råda i en ekonomi krävs effektiv produktion, effektiv konsumtion och optimal produktionsinriktning. Den svenska bostadsmarknaden är sedan lång tid tillbaka en marknad där politikerna inte har önskat att marknadskrafterna skall styra fullt ut. Åtgärder som subventioner till bostadsbyggande, bostadsbidrag och hyresreglering har på olika sätt påverkat marknaden. Diskutera de ovannämnda åtgärderna på bostadsmarknaden i förhållande till kraven på paretooptimalitet. Kan ingreppen motiveras med dessa krav, eller är det istället så att ingreppen gör att kraven inte uppfylls? Förklara också vilka krav som berörs! Uppgift 3 Nyligen har fastighetsskatten i Sverige formellt avskaffats och ersatts med en s.k. kommunal avgift som begränsar skatten på en villa till 6000:- per år. Normalt brukar ekonomer vara positivt inställda till skattesänkningar, men just i detta fall har många varit kritiska. Hur kan det komma sig? Diskutera också om avskaffandet av fastighetsskatten gör det billigare eller dyrare för en ung familj som idag bor i hyresrätt att flytta till eget småhus. Uppgift 4 Antag att man inom ett land har infört utsläppsrätter för en viss typ av industriutsläpp. Man delar ut utsläppsrätter till industriföretagen och alla företag måste sen se till att inneha utsläppsrätter motsvarande sina utsläpp. Man kan enbart handla med utsläppsrätter inom landet. Det visar sig att marknadspriset för en utsläppsrätt hamnar på 10:- per kg. En utredning konstaterar emellertid att den samhällsekonomiska kostnaden för utsläppen är 15:- per kg. Låt oss anta att utredningen har gjort en riktig bedömning. I miljödepartementet funderar man därför på att kombinera nuvarande mängd utsläppsrätter med en utsläppsskatt. Frågan är på vilken nivå utsläppsskatten skall ligga. Skall den ligga på 5:-, 10:- eller 15:- per kg? 17
Förklara och diskutera effekterna av att införa utsläppsskatter på de tre nivåer som nämns ovan. Vilken nivå rekommenderar ni och vad har ni mer att säga om det förståndiga i att kombinera utsläppsrätter med en utsläppsskatt? Ge också en alternativ lösning på departementets problem, d.v.s. en lösning där man inte använder sig av utsläppsskatter. Uppgift 5 Elproduktionen i det land som uppgiften behandlar ligger helt i händerna på ett statligt företag, Statel, som producerar el i ett antal olika anläggningar med varierande teknik och varierande marginalkostnad. Statel antas vara produktionsekonomiskt rationellt och i första hand använda sig av anläggningar med lägsta marginalkostnad och därefter vid behov av anläggningar med successivt allt högre marginalkostnad. Man tillämpar marginalkostnadsprissätt ning, vilket innebär att man tar ut ett pris på 70 öre/ kwh och producerar så mycket el som efterfrågas till detta pris. Den genomsnittliga produktionskostnaden är då endast 50öre/kWh. a) Den stora vinst som Statel gör är inte populär hos en del politiker, som därför föreslår att Statel istället skall ta ut ett pris så att man inte får mer än exakt full kostnadstäckning. Förklara skriftligt och grafiskt hur man då kommer att gå tillväga. Avgör, så långt det är möjligt från uppgifterna ovan vad priset blir, samt utvärdera förslaget välfärdsekonomiskt. b) Andra politiker menar tvärtom att det är bra att Statel går med vinst och menar att man istället bör ta steget fullt ut och vinstmaximera, för att sedan leverera in vinsten till staten och på så sätt förbättra statsbudgeten. Förklara skriftligt och grafiskt hur kommer att gå tillväga om man följer detta förslag, samt utvärdera förslaget välfärdsekonomiskt jämfört med utgångsläget. c) Slutligen finns det en del politiker som menar att marginalkostnadsprissättning är bra, men att man vid prissättningen bör ta hänsyn till att elproduktionen medför negativa externa effekter. Antag att denna effekt kan uppskattas till 20 öre/kwh oberoende av anläggning. Förklara skriftligt och grafiskt hur man kommer att gå tillväga om man följer detta förslag. Avgör, så långt det är möjligt från uppgifterna ovan vad priset blir, samt utvärdera förslaget välfärdsekonomiskt jämfört med utgångsläget. För säkerhets skull skall det påpekas att vid den välfärdsekonomiska utvärderingen skall hänsyn till den negativa externa effekten endast tas i uppgift c. Genomgående gäller att Statel anpassar produktionen så att inga efterfrågeöverskott uppstår. Uppgift 6 Vilka av nedanstående fem påståenden är sanna respektive falska? Förklara! a) Om marginaleffekten är 90% så betyder det att en inkomstminskning på 500:- resulterar i att den disponibla inkomsten minskar med 450:-. b) Införandet av maxtaxa på dagis har lett till sjunkande marginaleffekt. (Dagistaxan ökade tidigare med inkomsten, i princip obegränsat. Införandet av maxtaxa innebär att dagistaxan ökar med inkomsten bara upp till en viss nivå. Den avgift man då betalar gäller sedan även för högre inkomster.) 18
c) Om man höjer skattesatsen (marginalskatten) i ett visst intervall innebär detta höjda marginalskatter även för inkomsttagare med högre inkomster. d) Om man slopar nuvarande inkomstberoende bostadsbidrag och istället fördubblar dagens inkomstoberoende barnbidrag kommer marginaleffekten att stiga. e) Om man förändrar dagens barnbidrag så att man ger högre barnbidrag till familjer med låga inkomster än till familjer med höga inkomster kommer marginaleffekten att stiga. Lektion 8 Uppgift 1 a) Antag att staten vill beskatta en av de två varorna A och B med en skatt per producerad enhet. Man vet att efterfrågan på vara A är relativt elastisk medan den för vara B är tämligen oelastisk. Utbudselasticiteten är densamma för båda varorna. Man önskar uppnå två mål; dels att konsumenterna ska få bära så liten del av skattebördan som möjligt dels att den totala välfärdsförlusten av beskattningen ska bli så liten möjligt. Är dessa båda mål förenliga? Illustrera grafiskt. b) Antag att staten vill beskatta en av de två varorna C och D med en skatt per producerad enhet. Man vet att utbudet på vara C är relativt elastisk medan det för vara D är tämligen oelastisk. Efterfrågans priselasticitet är densamma för båda varorna. Man önskar uppnå två mål; dels att konsumenterna ska få bära så liten del av skattebördan som möjligt dels att den totala välfärdsförlusten av beskattningen ska bli så liten möjligt. Är dessa båda mål förenliga? Illustrera grafiskt. Uppgift 2 I ett land betalar man oavsett inkomst 40% av sin inkomst i skatt. Regeringen i landet önskar nu ändra skatteskalan så att personer med lägre inkomster betalar en lägre andel av inkomsten i skatt än personer med högre inkomster. Man föreslår därför att en person med 200 000:- i inkomst skall betala 30% av sin inkomst i skatt, en person med 300 000:- i inkomst 40% (precis som i utgångsläget) medan en person med 400 000:- i inkomst skall betala 50% av sin inkomst i skatt. Skatten på 50% skall sedan gälla även för inkomster över 400.000:-. Förklara med hjälp av egna beräkningar vad den föreslagna förändringen innebär för marginalskatten i olika inkomstintervall. 19
Uppgift 3 I utgångsläget har man i ett land en helt proportionell skatteskala. 50 % av inkomsten betalas i skatt. Regeringen föreslår nu en förändring av inkomstbeskattningen, som innebär att man delar in skatteskalan i två intervall, med olika skattesatser (marginalskatter) i de båda intervallen. Man tillsätter en utredning för att närmare studera förslaget. Utredningen har följande att meddela: Om arbetsutbudet förblir oförändrat kommer statens skatteintäkter att vara oförändrade. Mycket talar emellertid för att arbetsutbudet kommer att minska för inkomsttagare med inkomster mellan 100 000:- och 200 000:-. I så fall innebär skatteomläggningen minskade inkomster för staten. Från informationen ovan är det möjligt att skaffa sig en bra bild av regeringens förslag till nytt skattesystem. Uppgiften består i att såväl med ett sifferexempel som grafiskt visa hur regeringens förslag kan se tänkas se ut jämfört med den skatteskala som gäller i utgångsläget, samt att noga förklara varför inkomsttagarna i det angivna intervallet ovan kan förväntas minska sitt arbetsutbud. Uppgift 4 För närvarande är bron i X-köping avgiftsfri. I en utredning konstateras dock att "Den samhällsekonomiska kostnaden per brofärd kan beräknas till 5:-. Då har ej medräknats de kostnader som den enskilde själv betalar i form av bensin och slitage på bilen, utan endast kostnaden för slitage på bron och för buller och avgaser som drabbar omgivningen. Låt oss därför ta ut en avgift per brofärd på 5:-. Det skulle innebära att antalet brofärder sjunker från 30.000 till 20.000". Därefter presenterar utredningen vad de kallar en samhällsekonomisk kalkyl för att visa att en avgift är samhällsekonomiskt lönsam. Intäkter avgifter 100.000 (20.000 färder á 5 kronor) Kostnader administration 40.000 av avgiften samhällsekono- 60.000 miskt överskott Ni vet förstås att kalkylen inte är riktig. Utgå ifrån att alla uppgifter som anges i citatet är riktiga och försök att avgöra om en avgift är samhällsekonomiskt motiverad, genom att göra en riktig samhällsekonomisk kalkyl. Gör även särskilda kalkyler för de båda grupperna "bilister" och "övriga samhället" och visa att summan av deras kalkyler överensstämmer med en total samhällsekonomisk kalkyl. 20
Uppgift 5 På en ort där arbetslösheten är stor är det aktuellt att starta ett nytt företag. Detta skulle sysselsätta 100 tidigare arbetslösa människor. En företagsekonomisk kalkyl görs upp. Årlig kalkyl intäkter + 10000 000 löner inklusive sociala avgifter - 8000 000 Kapitalkostnader och material - 3000 000 vinst - 1000 000 P.g.a. den prognostiserade förlusten vänder sig företaget till staten med begäran om ett bidrag på 1000 000:- per år. Företaget bifogar i ansökan vad man kallar en "samhällsekonomisk kalkyl", för att visa lönsamheten av att etableringen kommer till stånd. Företagets "samhällsekonomiska kalkyl" ökade skatteinkomster för stat, kommun och + 4000 000 socialförsäkringssektorn minskade arbetslöshetsunderstöd + 2000 000 bidrag till företaget - 1000 000 vinst + 5000 000 a) Ni vet förstås att detta inte är en samhällsekonomisk kalkyl. Er uppgift består i att göra en riktig samhällsekonomisk kalkyl för första året av nyetableringen med hjälp av uppgifterna ovan! b) Dela upp kalkylen på de tre "intressenterna" staten, de arbetslösa och företaget, d.v.s. gör en kalkyl för var och en av dessa och visa hur summan av deras kalkyler är lika med den samhällsekonomiska kalkylen. Uppgift 6 Varje år färdas 50 000 bilister över bron mellan A-stad och B-köping. Ingen avgift tas ut. Tidsåtgång, slitage på bilen och bensinkostnaden per färd uppgår för genomsnittsbilisten till tillsammans 10:- per brofärd. Antag att alla bilister är genomsnittsbilister. Man funderar nu på att bygga en ny bro som skulle sänka brofärdskostnaden till 7:- på grund av lägre tidsåtgång, mindre slitage och reducerad bensinåtgång. Som en följd av detta kommer också antalet årliga brofärder att öka till 60 000. Kostnaden för broinvesteringen antas vara 5 miljoner kronor. Er uppgift är att i en samhällsekonomisk kalkyl beräkna intäktssidan för broinvesteringen om vi antar att brons livslängd är 25 år. Diskonteringsräntan är 6 %. För enkelhets skull antas att det inte förekommer några externa effekter av brofärderna. 21
Lektion 9 Uppgift 1 De tre projekten A, B och C medför exakt samma initiala investeringskostnad 24 miljoner kronor, men de framtida avkastningarna skiljer sig åt, enligt uppställningen nedan. Årlig avkastning netto i miljoner kronor. År Projekt A Projekt B Projekt C 1 10 0 0 2 10 0 0 3 10 0 0 4 0 12,6 0 5 0 12,6 15 6 0 12,6 15 a) Beräkna projekt B:s nuvärde (intäkter minus kostnad) vid räntan 5 %. b) Vid vilken ränta är projekt A och B likvärdiga? c) Vid vilken ränta är projekt A och C likvärdiga? Uppgift 2 Ett projekt innebär en ursprunglig investeringskostnad på 100 miljoner kr, samt årliga överskott på X miljoner kr i 10 år. Besvara följande frågor: a) Vilket är det minsta värde X måste anta för att projektet skall vara lönsamt om diskonteringsräntan är 4%? b) Hur stor är internräntan om X = 14,9? Uppgift 3 Uppgiften behandlar en samhällsekonomisk kalkyl för nedanstående industriprojekt. I utgångsläget importeras varje år 100 kg av det exklusiva ämnet citium, ett ämne som används inom läkemedelsindustrin, till världsmarknadspriset 800 000 kr/kg. Ingen inhemsk produktion förekommer. Det tilltänkta industriprojektet syftar till att göra landet självförsörjande på citium. Och inte bara det. Industriprojektet kommer att sälja citium till den inhemska läkemedelsindustrin till priset 400 000 kr/kg. På grund av det lägre priset kommer läkemedelsindustrin inom landet att utöka sina årliga köp av citium till 120 kg. Industriprojektets årliga produktion beräknas bli 150 kg. Det som inte kommer att säljas inom landet kommer att säljas på världsmarknaden. Produktionen kommer att äga rum i lokaler som byggdes för 10 år sedan till en kostnad av 70 miljoner kr. Lokalerna ägs av den kommun där tillverkningen kommer att äga rum, och behöver upprustas om de skall kunna användas av industriprojektet. På grund av detta kräver 22
kommunen endast 15 miljoner i pris av lokalerna. Lokalerna står tomma sedan minst fem år och planer finns att riva dem om kommunen inte hittar någon köpare. Upprustningen av lokalerna beräknas kosta projektet 50 miljoner kr. Att kostnaden inte är högre beror på att projektet har möjlighet att till en del använda sig av arbetskraft som går arbetslös. På grund av den höga lokala arbetslösheten har kommunen nämligen lovat att betala 2/3 av lönekostnaden för den del av arbetskraften som betraktas som svårplacerad. Projektets lönekostnad för svårplacerad arbetskraft utgör 12 av de 50 miljonerna ovan. Kommunen subventionerar således upprustningen med 24 miljoner i lönekostnad för svårplacerad arbetskraft. Projektet kräver också investeringar i maskinell utrustning. Utrustningen kommer att köpas av ett inhemskt företag för 75 miljoner kronor. Det inhemska företagets produktionskostnad är endast 50 miljoner, men man motiverar sitt stora påslag med att man tillämpar samma påslag för de maskiner man säljer utomlands. Företagets produktion går i utgångsläget nämligen helt och hållet på export. Företagets produkter är mycket eftertraktade. Trots att företaget utnyttjar sin produktionskapacitet till 100 % är det normalt flera års leveranstid. Det aktuella industriprojektet har dock blivit utlovade omedelbar leverans. För den löpande produktionen av citium beräknas företaget betala 50 miljoner kr årligen för energi och råvaror samt 60 miljoner kr i kostnader för arbetskraft. Av de 50 miljonerna för energi och råvaror utgörs 10 miljoner av tullintäkter för staten, eftersom en del av de råvaror som importeras är belagda med importtullar. Hälften av lönekostnaderna på 60 miljoner kr är kostnader för högutbildad arbetskraft med goda möjligheter på arbetsmarknaden. Resten av lönekostnaderna utgörs av kostnader för i dagsläget arbetslösa personer i kommunen. Om dessa inte får jobb i industriprojektet beräknas de i genomsnitt vara arbetslösa i tre år innan de hittar likvärdigt jobb på annan ort. Antag att alla investeringskostnader uppstår i tidpunkt noll, samt att förhållandena i övrigt är oförändrade under 20-årsperioden. a) Gör en samhällsekonomisk lönsamhetskalkyl för det industriprojekt som beskrivs ovan. Diskonteringsräntan är 4 % och tidshorisonten är 20 år. b) Är industriprojektets internränta större eller lägre än 4 %? Uppgift 4 Ett vinstmaximerande företag äger en bro. Att färdas över bron är enda sättet att ta sig mellan en ö och en närliggande stad. Bron kräver dels fasta underhållskostnader på 6 miljoner kronor årligen, dels rörliga underhållskostnader på 4:- per brofärd. En miljon brofärder görs per år till det pris per brofärd, 20:-, som företaget tar ut. I kommunen är man inte helt lycklig över situationen. En del menar att företaget utnyttjat sin monopolställning och tar ut ett alldeles för högt pris, andra menar att företaget i sin prissättning inte tar hänsyn till de negativa externa effekter som bilåkningen medför. Varje bilresa antas nämligen medföra negativa miljöeffekter på 6:- per brofärd. Man funderar därför på att försöka köpa bron av företaget och driva den i egen regi. 23
a) Diskutera vad som är det lägsta pris företaget kan tänka sig att sälja sin bro för? Antag att bron har en återstående livslängd på 20 år. Om någon väsentlig uppgift saknas för att du skall kunna ange ett exakt pris får du själv göra ett rimligt antagande. b) Antag att kommunen vill ta ut ett samhällsekonomiskt optimalt pris av bilisterna. Vilket pris bör man då ta ut? Kommer detta att leda till ett årligt driftöverskott eller underskott för kommunen, eller kommer man att få exakt täckning för sina underhållskostnader? Förklara även grafiskt och skriftligt storleken på den årliga välfärdsvinst som görs om kommunen köper bron och tillämpar samhällsekonomiskt optimal prissättning. Uppgift 5 Förklara hur nedanstående situationer skall värderas i en samhällsekonomisk lönsamhetskalkyl. Använd vid behov diskonteringsräntan 4 %. a) Om den nya vägen byggs så kommer behovet att snabbt förbättra den gamla vägen att vara betydligt mindre. Det gör att man, utan att det påverkar framkomlighet eller olyckrisker, kan skjuta upp upprustningen av den gamla vägen som enligt planen skulle äga rum om 2 år. Istället kommer upprustningen att genomföras först om 12 år. Kostnaden kommer dock att vara densamma, nämligen 15 miljoner kronor. Hur kommer detta in i en samhällsekonomisk kalkyl för den nya vägen (kostnad eller intäktspost) och till vilket värde? b) Projektet kommer under året att köpa material från ett inhemskt, (svenskt) företag för 6 miljoner kr. Det svenska företagets produktionskostnader är endast 4 miljoner kr, men på grund av sin monopolställning kan man ta ut ett högre pris. Faktum är att världsmarknadspriset är ännu högre, 7 miljoner kr för den aktuella volymen. För att sälja till projektet till det ovan angivna priset istället för till utlandet har det svenska företaget begärt och erhållit befrielse från statliga energiskatter på 1,5 miljoner kr. Detta är den viktigaste anledningen till att företagets produktionskostnader är så låga som 4 miljoner kr. Företaget har ingen ledig kapacitet. Vad är kostnaden för materialet i en samhällsekonomisk kalkyl för vårt projekt? c) En effekt av vägbygget är att bullerstörningar uppstår för 10 stycken villor. Villornas marknadsvärde antas därför sjunka med 250 000:- per hus, trots att man bygger en bullervall för 4 miljoner kronor, samt gör bullerreducerande investeringar på varje villa för 100 000:- per hus. Om inte dessa investeringar hade gjorts hade marknadsvärdet sjunkit med så mycket som 1 miljon kr per hus. Villorna har en återstående livslängd på 10 år. Ingen av villaägarna gör några tidsvinster eller förluster på grund av den nya vägen. Villaägarna kompenseras av staten dels genom att man slipper betala de 100 000:- som bullerreduceringarna uppgår till, dels genom en engångsutbetalning på 140 000:- per drabbad villaägare. Använd uppgifterna ovan för att beräkna den totala samhällsekonomiska kostnaden för det buller som väginvesteringen ger upphov till! 24