Väg 148 Visbyleden förbi kv Stenhuggaren

VÄGPLAN Väg 148 Visbyleden förbi kv Stenhuggaren Objektnummer: 107317, 2013-02-04 GRANSKNINGSHANDLING

Fotot på framsidan visar befintlig väg 148 vid kv Stenhuggaren från söder. Objektdata Vägnr: Väg 148 Vägnamn: Visbyleden Objektnamn: Visbyleden förbi kv Stenhuggaren Kommun: Gotland Län: Gotland Dokumentdata Titel: Vägplan., Objektnummer 107317,. Dokumentslag: Vägplan Granskningshandling, Utgivningsdatum: 2013-02-04 Utgivare: Trafikverket, 172 90 Sundbyberg, tfn 0771-921 921 Kontaktperson: Bertil Nilsson, projektledare Konsult: Vectura, Box 412, 581 04 Linköping, tfn 0771-159 159 Kontaktperson: Per Axelsson, uppdragsledare

Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 4 2 BAKGRUND OCH MOTIV... 4 2.1 Förutsättningar... 4 2.2 Tidigare och pågående utredningar och beslut... 8 3 SYFTE, MÅL OCH AVGRÄNSNING... 8 3.1 Vägplanens syfte... 8 3.2 Projektets syfte och mål... 8 4 VÄGFÖRSLAGET... 8 4.1 Vägplanens omfattning... 8 4.2 Typsektioner... 10 4.3 Plan- och profilstandard... 10 4.4 Korsningar och anslutningar... 11 4.5 Geologi och geoteknik... 11 4.6 Hydrologi och hydroteknik... 11 4.7 Kollektivtrafik... 11 4.8 Gång- och cykeltrafik... 11 4.9 Broar...12 4.10 Skadeförebyggande åtgärder...12 4.11 Övriga väganordningar... 13 4.12 Andra åtgärder och anordningar...14 5 VÄGHÅLLNINGSANSVAR FÖR ALLMÄNNA VÄGAR...14 5.1 Förändring av väghållningsområde...14 5.2 Förändring av allmän väg...14 6 KONSEKVENSER AV VÄGFÖRSLAGET...14 6.1 Trafiktekniska konsekvenser...14 6.2 Miljökonsekvenser... 17 6.3 Konsekvenser för pågående markanvändning... 17 6.4 Påverkan under byggnadstiden... 17 7 MARKÅTKOMST... 18 7.1 Vägområde för allmän väg... 18 8 KOSTNADER... 18 9 FORTSATT ARBETE (GENOMFÖRANDE)... 18 10 SAKÄGARE...19 3 (20)

1 Sammanfattning Vägplanen syftar till att utreda vilka möjligheter som finns att tillskapa en ny korsning på Visbyleden samt vilka konsekvenser det får med hänsyn till miljö, natur, kultur och trafik. Den planerade utökningen av handel i Stenhuggaren samt exploateringen av bostäder på A7 medför ökad trafik på bl.a. Visbyleden. Vissa korsningar och sträckor kan inte hantera den ökade trafikmängden utan den kommer att medföra framkomlighetsproblem för bilisterna. Det är även ett problem att handelsområdet endast har en anslutning vilket ger låg tillgänglighet för bilister. Det föreslås en cirkulationsplats med en planskild gång- och cykelpassage i det norra benet. Gång- och cykelporten ger en ökad tillgänglighet för gående och cyklister till områdena på ömse sidor av vägen och minskar därmed Visbyledens barriäreffekt. Det är endast cirkulationsplatsen och gång- och cykelporten under väg 148 som ingår i vägplanen, övriga anslutande vägar hanteras av region Gotland i en parallell process. Projektet medför inga stora konsekvenser för miljö, natur eller kulturvärden i området. Inga boende kommer att utsättas för bullernivåer över gällande riktvärden. Projektet ligger inom sekundär skyddszon för vattentäkt vilket innebär att stor försiktighet krävs i byggskedet för att undvika att skador på grundvatten uppstår. Transport av farligt gods sker redan i dag längs väg 148 och kommer även fortsättningsvis att trafikera vägen. Trafikmängden på Visbyleden är idag ca 10 000, med föreslagen lösning och år 2035 bedöms trafiken bli 13 000 16 000 fordon per dygn. På anslutande ben från kv Stenhuggaren bedöms trafiken till ca 8000 och från A7-området till ca 3000 fordon per dygn. Ökningen beror främst på utökning av handel och bostäder i närområdet. 2 Bakgrund och motiv 2.1 Förutsättningar 2.1.1 Allmänt För närvarande sker etablering av ett nytt handelsområde i Stenhuggarenområdet i östra Visby. Idag finns flera butiker etablerade och avsikten är att handeln skall utökas. För detta syfte pågår arbete med ändring av nuvarande detaljplan för att även omfatta livsmedelshandel. Vidare planeras exploateringar för bostäder i A7- området. Planerad exploatering kommer att medföra en ökad trafikmängd på gatorna i närområdet. De gator som påverkas mest är Visbyleden, Allégatan och 4 (20)

Follingboväg (väg 143). Vissa korsningar och sträckor kan inte hantera den ökade trafikmängden utan den kommer att medföra framkomlighetsproblem för bilisterna. Dagens trafiksystem har inte heller den struktur som krävs för att få en god tillgänglighet till den planerade exploateringen av handel och bostäder. Det finns för få alternativa matningar till/från planerade områden. Översiktskarta med platsen för föreslagen cirkulationsplats inlagd 2.1.2 Trafikförhållanden Biltrafik Visbyleden är en viktig del i det övergripande vägnätet i Visby. Trafikmängden uppgår i dagsläget till ca 10 000 fordon/årsmedeldygn på den aktuella sträckan och en stor del av transporterna till det nya handelsområdet förväntas anlända via Visbyleden. Den senaste femårsperioden har det skett en polisrapporterad olycka med lindrig utgång inom vägplaneområdet. Det var en singelolycka med en oskyddad trafikant. Nedan redovisas dagens trafikmängder i tabell samt karta. 5 (20)

Tabell 2.1.2 Uppskattad årsdygnstrafik 2012 Väg ÅDT 2012 Sommardygn Follingsboväg 6040 8483 Väg 148, Visbyleden 10700 15027 Väg 143 9320 13089 Väg 148, Visbyleden 10340 14522 Väg 148, Visbyleden 8690 12204 Terra Novavägen 3500 4915 Dessa siffror är framtagna med hjälp av mätta punkter, tidigare utredningar mm som har räknats upp till 2012. I dessa trafiksiffror ingår även alstring från nyligen tillkommen och pågående exploatering i närområdet. Figur 2.1.2 Trafikmängder 2012 6 (20)

Visbyleden är en huvudväg i Visby med skyltad hastighet 80 km/h. Trafiksäkerheten på Visbyleden har i Trafiknätsanalys för Visby bedömts som tillfredsställande. Gång- och cykeltrafik En separat gång- och cykelväg löper längs Visbyleden förbi kv Stenhuggaren. Förbindelsen korsar Follingboväg planskilt. Vidare finns en tunnel under Visbyleden vid Terranovavägen. Visbyleden är idag en betydande barriär för gående- och cyklister då avståndet mellan befintliga gång- och cykelportar är relativt långt. Kollektivtrafik Det finns ingen kollektivtrafik som trafikerar den studerade sträckan. 2.1.3 Bebyggelse och markanvändning Norrut och väster om vägen ligger värmeverket och öster om vägen ligger ett handelsområde. I sydväst finns ett koloniområde och väster om detta bostadsbebyggelse. I sydost ligger en skogsdunge och längre söderut ett handelsområde. I vägens omedelbara närhet finns ingen bostadsbebyggelse. 2.1.4 Miljö- och kulturförhållanden Området kring den planerade cirkulationsplatsen är relativt öppet och flackt med små höjdskillnader och med inslag av dungar med lövträd och tallar. Norrut och väster om vägen ligger värmeverket och öster om vägen ligger ett handelsområde. I sydväst finns ett koloniområde och väster om detta bostadsbebyggelse. I sydost ligger en skogsdunge och längre söderut ett handelsområde. Väster om väg 148 löper en kraftledning. Flera fornlämningar finns registrerade i närheten av den föreslagna cirkulationsplatsen. Den planerade cirkulationsplatsen ligger inom yttre vattenskyddsområde. 2.1.5 Kommunala planer Översiktliga planer Området omfattas av Hela Visby, fördjupad översiktsplan för Visbyområdet 2025 (laga kraft 2010-01-08). Fördjupad översiktsplan för Skrubbsområdet (del av Terra Nova) antogs av kommunfullmäktige 1989-08-14 och bedöms ha fortsatt aktualitet. Planen syftar till att tillskapa mark för småindustri, kontor och handel, dock ej dagligvaror. Detaljplaner Inom Stenhuggarenområdet gäller detaljplan antagen av byggnadsnämnden 1990-02-21. Väster om Visbyleden finns detaljplan för kv Värmekraften fastställd 1981-03-26 och i söder finns detaljplan för kv Sotaren fastställd 1981-12-28. 2.1.6 Ekonomiska förutsättningar Objektet finansieras via Region Gotland och exploatörer i området. 7 (20)

2.2 Tidigare och pågående utredningar och beslut 2.2.1 Tidigare studier Tidigare studier har visat att endast en anslutning till handelsområdet inte är tillräckligt utan en sådan lösning medför att framkomligheten minskar under högtrafiktid. Endast en anslutning till området ger också en låg tillgänglighet för biltrafiken. 2.2.2 Förstudie Det har genomförts en förstudie med syfte att pröva om det finns åtgärder utöver att anlägga en cirkulationsplats som leder till att tillgänglighet, transportbehov m.m. kan bibehållas med en tillfredsställande kvalitet. Slutsatsen blev att åtgärder som faller under steg 1, 2 och 3 enligt fyrstegsprincipen inte uppfyller projektmålen utan att nybyggnad behövs. 2.2.3 Utredningsskede i vägplan En övergripande utredning gällande trafik och miljö genomfördes innan vägplanen påbörjades för att klargöra förutsättningarna för vägplanen. 3 Syfte, mål och avgränsning 3.1 Vägplanens syfte Syftet med vägplanen är att: - ge väghållaren tillstånd att bygga vägen, - ge möjlighet till markåtkomst med vägrätt - reglera väghållningsansvaret, det vill säga fastslå vilka delar i projektet som ska utgöra allmän väg och väganordning. 3.2 Projektets syfte och mål De övergripande målen för genomförande av åtgärder på Visbyleden är: ha kvar en fortsatt god tillgänglighet och framkomlighet på huvudvägnätet i östra delen av Visby. möjliggöra utbyggnad av vägsystemet i syfte att ge den planerade bebyggelsen på A7- fältet och befintliga områden i centrala Visby bättre anslutning till Visbyleden. möjliggöra en god tillgänglighet till planerade handelsetableringar i Stenhuggarenområdet. ge förutsättningar för en förbättrad trafiksäkerhet på vägnätet vid etablering av handel i Stenhuggarenområdet. 4 Vägförslaget 4.1 Vägplanens omfattning En ny cirkulationsplats föreslås ca 500 meter söder om Follingboväg (väg 143) på Visbyleden (väg 148). Cirkulationsplatsen kompletteras med en gång- och cykelport på norra sidan. Cirkulationsplatsen får en anslutning in mot kv 8 (20)

Stenhuggaren samt en mot A7-området. Anslutande gator ingår inte i vägplanen. Nuvarande skyltad hastighet 80 km/h föreslås behållas på sträcka. Omfattningen av vägplanen framgår av översiktsplan 100T0101 samt av planritning 101T0201 vilka redovisas under pärmflik 11 och 12, se även figur nedan. Figur 4.1 Avgränsning av vägplanen för cirkulationsplats på Visbyleden. 9 (20)

Tabell 4.1 Vägplanens omfattning (allmänna vägar). Vägplan Beteckning Sträcka Längd Vägbanans bredd Slitlager Anm. Väg 148 Cirkulationsplats Väg148 300m 9.0m Belagd Allmän väg 4.2 Typsektioner De föreslagna typsektionerna redovisas på ritning 101T0401. Sidoområde för väg 148 och cirkulationsplatsen utförs med innersläntlutning 1:4 och ytterslänt i lutning 1:3. Cirkulationen får två körfält på totalt 10.5 m och 0.5 m breda vägrenar. Rondellen får en diameter på 40 meter. En planskild korsning byggs i norra benet på cirkulationen. Bron finns beskriven under kapitel 4.9. GC-vägen får en bredd på 3.o m. Sidoområde för GC-vägen utförs med innersläntlutning 1:3 och yttersläntlutning 1:2 och förses med grunda diken. Tabell 4.2 Typsektioner. Se även ritning 101T0401 Beteckning Sträcka V148 Korsningen Terra Nova vägen - Follingbovägen Referenshastighebanområde Kör- Vägrenar Sido- 70 9.0 m Allmän väg Typ B 4.3 Plan- och profilstandard Den valda geometriska standarden för väg 148 motsvarar god standard för dimensionerande hastighet 80 km/h. Den valda geometriska standarden motsvarar vägens behov avseende trafiksäkerhet och framkomlighet. Tabell 4.3 Plan- och profilstandard (allmänna vägar) Beteckning Sträcka/användning Väg148 Korsningen Terra Novavägen - Follingbovägen Minsta konvexa Största lutning vertikalradie (m) längdled (%) 2000 0.9 10 (20)

4.4 Korsningar och anslutningar Ny cirkulationsplats på Visbyleden får anslutning mot A7-området i väster och nytt handelsområde vid Stenhuggaren i öster. Den får två körfält in och ut i norr och söder och ett körfält in och ut i öster och väster. Tabell 4.4 Korsningar och anslutningar längs befintlig väg 148 Beteckning Sektion Typ Anmärkning Trafikplats Stenhuggaren 0/120 Cirkulation med 4 ben, Bro över väg 148 Befintlig väg 148 samt ny väg mot A7 området och handelsområde Stenhuggaren 4.5 Geologi och geoteknik För utförda undersökningar se Markteknisk undersökningsrapport, Geoteknik MUR/Geo, flik 5. Det undersökta området har likartade jordlagerförhållanden. Efter ett skikt med vegetation eller mulljord följer sandig jord. Det finns även sten och grusinslag i sanden. Ställvis förekommer även inslag av lerkörtlar. Något enstaka inslag av skikt med siltig sand har också noterats. Jordlagren mäktighet ligger runt 2 m varefter en övergång till kalksten sker. Kalkstensbergets överyta är jämn över hela området med en nivå på ca +52. Befintliga jordmassor från schakt för gång- och cykelvägar och port bedöms kunna användas som underbyggnad för exempelvis cirkulationsplats. För både gång- och cykelvägar och port kommer bergschakt i kalkstensberget bli aktuellt. Gång- och cykelporten kan grundläggas på en packad grusfyllning på kalkstensberget. 4.6 Hydrologi och hydroteknik Fri vattenyta har uppmätts i flera undersökningspunkter och i ett grundvattenrör, nivåerna uppmätts till mellan +52,8 och 53,6. Bedömningen är att det handlar om en akvifär på kalkstensberget. Vid Jb-sonderingar har inga vattenförande skikt eller vatten i berget noterats. 4.7 Kollektivtrafik Inga åtgärder föreslås. 4.8 Gång- och cykeltrafik En ny gång- och cykelport föreslås, på norra sidan av cirkulationsplatsen se ritning 101T0201. 3 11 (20)

4.9 Broar Den nya bron för gång- och cykelväg kommer att utformas som en plattrambro. Utformningen görs för att det ska bli ett tryggt och öppet intryck när man närmar sig samt passerar porten. Porten under väg 148 grundläggs på hel bottenplatta. Porten redovisas på ritning 141K2001, flik 15. För ytterligare information hänvisas till PM Bro, flik 6. Figur 4.9 Gång- och cykelport skiss Tabell 4.9 Korsningar och anslutningar längs befintlig väg 148 Beteckn ing Läge Brotyp Bredd Fri höjd Spännvidd Antal spann Väg 148 0/225 (v148) Plattrambro Ca 18 m 2.7 m ca 12.5 m 1 4.10 Skadeförebyggande åtgärder 4.10.1. Buller Bostadsområdet väster om väg 148 exponeras inte i dagens situation för ljudnivåer över gällande riktvärden. Bullerberäkningarna visar att bostadshuset närmast väg 148 har som högst en ekvivalent ljudnivå 50 db och en maximal ljudnivå 54 db. Högst ljudnivå erhålls på det översta våningsplanet. Den ökade trafiken på väg 148 för prognosår 2035 till följd av nya handels- och bostadsområden kommer inte att medföra att några bostäder exponeras för ljudnivåer över riktvärdena. Avståndet mellan vägen och bostadsområdet väster om väg 148 är förhållandevis långt och skillnaden i ljudnivå vid bostäderna är nästan oförändrad i jämförelse med dagens situation. Inga bullerskyddande åtgärder föreslås. 12 (20)

4.10.2. Naturmiljö och ekologiska samband De öppna gräsytorna väster om väg 148 och nordost om planerad cirkulationsplats domineras av olika sorters gräs men har också inslag av olika örter som t ex blåeld (välbesökt av vildbin), väddklint, ängshaverrot m fl., Gränsande till koloniområdet finns också en liten dunge med medelålders till äldre tall varav enstaka med pansarbark. Här finns också yngre träd och ett buskskikt av oxel, slån, asp m fl. Den sydöstra kvadranten för planerad cirkulationsplats består av tät skog dominerad av medelålders tall med stort lövinslag i bryn och mellanskikt. Öppen gräsyta med blåeld kring planerad cirkulationsplats 4.10.3. Landskap Området kring den planerade cirkulationsplatsen är relativt öppet och flackt med små höjdskillnader och med inslag av dungar med lövträd och tallar. Väster om väg 148 löper en kraftledning. Norrut och väster om vägen ligger relativt storskalig bebyggelse; värmeverket i väster och handelsområde i öster. Det har upprättats ett separat PM för gestaltning som på ett övergripande sätt anger mål och principer för cirkulationens utformning, se pärmflik 7. 4.10.4. Mark- och vattenföroreningar Det finns inga kända mark-eller vattenföroreningar i området. 4.11 Övriga väganordningar 4.11.1. Belysning Väg 148 är belyst idag och ny belysning i anslutning till cirkulationsplatsen föreslås utföras med samma typ av armatur som befintlig. Effektbelysning kan bli aktuellt i cirkulationsplatsen. 13 (20)

4.12 Andra åtgärder och anordningar Vägplan 4.12.1. Jord- och luftledningar Längs med väg 148 finns det två huvudvattenledningar, en V355 PE och en V400 PE som behöver läggas om på en sträcka av 160 meter. Det finns också en optoledning som behöver läggas om i samma sträckning. Det finns ett stort ledningsstråk som korsar väg 148 precis där den nya cirkulationen är planerad att ligga. Det finns en stor dagvattenledning D1200 BTG, en spillvattenledning S400 BTG och en vattenledning V250 SGJ. Vidare finns det en fjärrvärmeledning FV-150/350, opto-, tele och elledningar. Dessa ledningar kan dock ligga kvar i sitt läge. Två brunnar inne i cirkulationsplatsen behöver flyttas, resten av brunnarna bedöms kunna ligga kvar då de hamnar inom rondellytan. Det finns även luftburna elledningar väster om väg 148 men de berörs inte av denna vägplan. 5 Väghållningsansvar för allmänna vägar 5.1 Förändring av väghållningsområde Inom det aktuella området är enbart Trafikverket väghållare för det allmänna vägnätet. 5.2 Förändring av allmän väg Indragning av väg från allmänt underhåll är inte aktuellt. 6 Konsekvenser av vägförslaget 6.1 Trafiktekniska konsekvenser 6.1.1 Trafikmängder Vägförslaget antas inte medföra någon betydande nygenerering av trafik eller omfördelning mellan trafikslag utan till största delen bara en lokal omfördelning av biltrafik. Nedan redovisas en sammanfattning av genomförda studier av olika prognosalternativ. Trafikflöden för år 2035 har beräknats genom antagandet om en årlig trafiktillväxt om 0,6 % på Gotland enligt EET-scenariot som användes vid 2008 års åtgärdsplanering. Till den årliga ökningen läggs även den trafik som beräknas alstras av de nya handel- och bostadsområden som planeras i Stenhuggaren och på A7-fältet. Till år 2035 beräknas handelsområdet vid Stenhuggaren vara fullt utbyggt med ytterligare 25 000 kvadratmeter handelsyta. Det nybyggda handelsområdet beräknas generera cirka 8500 fordonsresor per dygn. Bostadsbyggandet på A7-fältet bedöms vara fullt utbyggt 14 (20)

till år 2035 med 500 nya bostäder vilket innebär ytterligare 1500 fordonsrörelser i studieområdet (total alstring från bostäder: 500 bostäder * 6 resor per bostad=3000 resor) jämfört med dagens situation. Befintliga bostadsområdet Furulund antas få en bättre koppling österut vilket innebär att 450 (90 bostäder * 5 resor per bostad) resor per medelårsdygn kommer att ansluta mot Visbyleden både för prognosår 2035. Kapacitetsberäkningar har gjorts för ett antal olika utformningsalternativ. Som grund för kapacitetsberäkningarna har trafikmängd för ett sommardygn använts. Eftersom de prognosticerade trafikmängderna innehåller osäkerheter gällande exploateringstakt samt årlig trafikökning har även känslighetsanalyser genomförts. Detta för att undersöka hur mycket eller lite kapaciteten påverkas av trafikmängden och hitta ett spann på trafikflöde när olika utformningar fungerar tillfredsställande. Slutsatsen av kapacitetberäkningarna är att den nya cirkulationsplatsen i korsningen mellan Visbyleden och infarterna till ny handel/nya bostäder behöver två genomgående körfält i nordlig riktning. För att klara av beräknade trafikflöden från handelsområdet år 2035 behövs även två ingående körfält från öster. I känslighetsanalysen visas att det behovet inte finns om handelsområdet blir mindre i omfattning och därmed alstrar mindre trafik, med en minskning med 30 procent av max utbyggt räcker det med ett körfält ut från området. I ett första skede kan ett körfält in i cirkulationen från A7-området räcka för acceptabel framkomlighet. Då ett körfält ligger precis på gränsen när det gäller framkomlighet kan det dock behövas två körfält längre fram, varför den lösningen inte bör omöjliggöras. Trafikverket har beslutat att den lägre nivån på trafikmängd ska ligga till grund för valet av utformning i detta skede. I de fall behov av ytterligare körfält uppkommer i framtiden får detta hanteras med en ny prövning. Översiktliga kapcacitetsberäkningar har även gjorts för den befintliga cirkulationsplatsen, väg 148/väg 143 för år 2035. De visar på problem under eftermiddagens maxtimme sommartid, köerna bedöms bli flera kilometer långa med dagens utformning. Ett antal olika utformningsalternativ med ytterligare körfält i cirkulationen har studerats med hänsyn till kapacitet och dessa uppvisar även de höga belastningsgrader, dvs låg framkomlighet. Två genomgående körfält både söderut och norrut samt från väster till öster gör att framkomligheten når acceptabla belastningsgrader i alla ben utom det västra. För det västra benet ligger belastningsgraden nära ett, dvs kö kommer att uppstå. 15 (20)

Figur 6.1.1 Framtida trafikmängder år 2035. 6.1.2 Framkomlighet Jämfört med dagens situation minskar framkomligheten på väg 148 genom att ytterligare en korsning tillskapas. För huvudgator gäller enligt publikationen Gator- och vägars utformning (VGU) ett korsningsavstånd på ca 700 meter för god standard vid aktuell trafikmängd och hastighet. Här är korsningsavståndet endast ca 500 meter vilket ger mindre god standard. För att få en acceptabel tillgänglighet till handelsområdet och A7-området bör dock en korsning tillskapas trots detta. Två anslutningar till handelsområdet minskar även det lokala trafiksystemets sårbarhet som idag är stor genom att det endast finns en anslutning. Det vill säga att i de fall trafiken hindras i den punkten så finns inga andra möjligheter att komma till/ från området. 6.1.3 Trafiksäkerhet Trafiksäkerheten och tillgängligheten ökar för de oskyddade trafikanterna genom att gång- och cykelport anläggs. Det minskar även barriäreffekten och binder samman handelsområdet på östra sidan med bostäderna på västra sidan. 16 (20)

En cirkulationsplats är den korsningsutformning som har högsta trafiksäkerhetsstandard, varför den bör bidra till god trafiksäkerhet på platsen. 6.1.4 Trafikekonomi och komfort En EVA-kalkyl har genomförts. Grunden för kalkylen var att två alternativ jämfördes. Alternativ 1 är dagens bilnät kombinerat med framtida trafikmängd som alstras av nytillkomna bostäder (A7), utökning av handelsområdet (Stenhuggaren) samt årlig trafikökning. Alternativ 2 är samma trafikmängd som alternativ 1 kombinerat med ett bilnät med den föreslagna cirkulationsplatsen. Resultatet av kalkylen visar på en kraftigt positiv samhällsekonomisk nytta med den valda lösningen. Nyttan är till största del restidsvinster som uppkommer genom kortare resvägar till de nya bostäderna och besökare till handelsområdet. 6.2 Miljökonsekvenser En separat Miljökonsekvensbeskrivning finns redovisad under pärmflik 3 6.2.1 Hälsa och säkerhet Buller och luftföroreningar ökar i takt med att trafiken ökar. Inga boende kommer att utsättas för bullernivåer över riktvärdena. Området är välventilerat och någon miljökvalitetsnorm för luft överskrids ej. Byggandet av gång-och cykelport ger ökad säkerhet för gående och cyklister. 6.2.2 Natur- och kulturmiljö Naturvärdena i området bedöms vara av klass 5 på en skala 1-5 där 5 är lägst. Vegetationsytor i och kring cirkulationsplatsen planteras och besås med arter som växer naturligt i det gotländska landskapet. Området kring den planerade cirkulationsplatsen är rikt på fornlämningar och flera är bostadslämningar som troligen har en större utbredning än vad som är undersökt. Förundersökning av vägplaneområdet krävs. Entreprenören ska ha god kännedom om fornlämningssituationen. 6.2.3 Hushållning med naturresurser Projektet ligger inom yttre skyddsområde för vattentäkt. Stor försiktighet vid byggande och drift bör iakttas så att grundvattnet inte skadas. En beredskapsplan avseende utsläpp av bränsle och farligt gods bör upprättas för sträckan genom det yttre vattenskyddsonmrådet. 6.3 Konsekvenser för pågående markanvändning Projektet byggs på väg 148 och innebär inga stora markingrepp kring denna. Gräsytor och busk-och trädvegetation används. Projektet kan genomföras utan att några detaljplaner behöver ändras. Förslaget bedöms ta ca 4 600 kvm mark i anspråk utöver dagens vägområde, dessa ytor är planlagda som allmän platsmark (trafik) eller icke planlagd mark. Utökningen av vägområdet gör intrång i fastighet Furulund 1:1 med ca 17 kvm. 6.4 Påverkan under byggnadstiden Byggskedet i ett vägprojekt innebär en rad åtgärder och arbetsmoment som innebär störningar för närboende och risk för att skador uppstår på miljön. Även 17 (20)

om påverkan i många fall är begränsad i tiden kan den ofta vara tillräckligt stor för att särskilda försiktighetsåtgärder ska vara motiverade. Tillfällig påverkan i byggskedet som grumling och intrång för upplag och transportvägar kan också ge permanenta konsekvenser, vilket gör det viktigt med projektanpassade krav på försiktighetsåtgärder i byggskedet. Anläggningsarbetena och trafik med entreprenadmaskiner och transportfordon orsakar störningar i form av intrång, buller, vibrationer och damning. Boende nära vägen kan drabbas av störningarna. Under byggtiden hanteras miljöfarliga ämnen i viss utsträckning, främst oljor och bränslen. Det bedöms i dagsläget inte finnas behov av omledning av trafik utanför vägområdet under byggtiden. 7 Markåtkomst Markåtkomst löses via frivillig vägrätt genom att större delen av objektet är inom befintligt vägområdet respektive mark för trafikändamål i detaljplan. 7.1 Vägområde för allmän väg Vägområdet för allmän väg i vägplanen omfattar förutom själva vägen utrymme för de väganordningar som redovisas i kapitel 4. På planritningarna framgår befintligt och nytt vägområde. Den tillfälliga omledningen i samband med byggnation kommer att lösas inom vägområdet, se illustration i form av skraffering på planritningen 101T0201. Inom områden med detaljplan där kommunen är huvudman för allmänna platser uppkommer ingen vägrätt. Kommunen tillhandahåller den mark eller det utrymme som behövs för vägen. 8 Kostnader Kalkylerad totalkostnad för vägförslaget i 2012 års prisnivå är ca 16.7 mkr för ny cirkulationsplats och ny gång- och cykelport under väg 148. 9 Fortsatt arbete (genomförande) Byggstart beräknas till maj 2013 och arbetet beräknas ta ca 1 år. Entreprenadform är ännu ej beslutad 18 (20)

10 Sakägare Avgränsning av sakägarkretsen har gjorts utifrån det syfte och den påverkan som vägplanen medför på omgivningen. Förutom de som berörs av markintrång har medtagits de som påverkas av förändrat väghållningsansvar, ändrade utfartsförhållanden, bullerstörningar m.m. För påverkan i natur-, kultur- och vattenmiljöer har medtagits de organisationer, lokala organ, sammanslutningar och andra som har ett väsentligt intresse i saken. Sakägarförteckningen är indelad i tre delar: Del 1. Direkt berörda fastigheter, samfälligheter och gemensamhetsanläggningar som berörs av nya markanspråk. Innehavare av rättigheter som servitut, ledningsrätt och nyttjanderätt och andra rättigheter som berörs av nya markanspråk. Del 2. Indirekt berörda fastigheter, samfälligheter, gemensamhetsanläggningar och rättighetsinnehavare som berörs på annat sätt än genom nya markanspråk, till exempel berörs av åtgärder inom nuvarande vägområde, angränsar till planområdet, får en anslutning förändrad eller stängd, berörs av indragning av väg från allmänt underhåll, berörs av immissioner (buller, vibrationer med mera) eller använder parallell- eller ägovägar. Del 3. Övriga intressenter (kommun, länsstyrelse, myndigheter, lokala organ och sammanslutningar) vilkas verksamhetsområde berörs av vägprojektet. Sakägare redovisas under flik 8. Stockholm den 4 februari Bertil Nilsson Projektledare, Trafikverket 19 (20)

Trafikverket, 172 90 Sundbyberg. Besöksadress: Skarphällsgatan 13, 621 23 Visby Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 0243-795 90 www.trafikverket.se