Kvalitetsredovisning 2010 Sallerupskolan. Grundskolan årskurs F-6 och fritids

Kvalitetsredovisning 2010 Sallerupskolan Grundskolan årskurs F-6 och fritids 1

Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 4 2. Presentation av rektorsområdet 5 2.1 Fritidshem 5 2.2 Förskoleklass 5 2.3 Grundskola 6 2.4 Sund ekonomi 7 3. Fritidshem 8 3.1 Arbetet i fritidshemmet 8 3.2 Framtida åtgärder för arbetet i fritidshemmet 8 4. Normer och värden 10 4.1 Likabehandlingsplanen 10 4.2 Förebyggande arbete mot kränkande behandling 10 4.2.1 Mobbnings och aggressionsindex 10 4.2.2 Framtida åtgärder för att förhindra kränkande behandling 11 4.3 Elevernas arbetsmiljö och inflytande 11 4.3.1 Elevernas lust att gå till skolan 11 4.3.2 Kamratrelationer 12 4.3.3 Bemötande 12 4.3.4 Undervisning och vuxenrelationer 12 4.3.5 Lokaler och skolmat 13 4.3.6 Personalens och elevernas delaktighet i analysarbetet kring 13 attitydundersökningen 4.3.7 Framtida åtgärder för arbetet med elevernas arbetsmiljö och inflytande 13 5. Kunskaper 14 5.1 Arbetet med barnens språkliga och matematiska-logiska utveckling i förskoleklass 14 5.1.1 Analys av barnens språkliga och matematisk-logiska utveckling i 14 förskoleklass 5.1.2 Framtida åtgärder för att utveckla verksamheten 14 5.2 Elevernas kunskapsutveckling, årskurs 1-3 15 5.2.1 Resultat på de nationella ämnesproven årskurs 3 15 5.2.2 Skolans bedömning av elevernas läs- och skivutveckling 15 5.2.3 Skolan bedömning av elevernas matematikutveckling 15 5.2.4 Analys av elevernas måluppfyllelse i svenska och matematik 15 5.2.5 Framtida åtgärder inom skolan för att öka måluppfyllelsen 16 5.3 Elevernas kunskapsutveckling, årskurs 4-6 17 5.3.1 Resultat på de nationella ämnesproven årskurs 5 17 5.3.2 Skolans bedömning av elevernas måluppfyllelse i alla ämnen 17 5.3.3 Analys av elevernas måluppfyllelse 17 5.3.4 Framtida åtgärder inom skolan för att öka måluppfyllelsen i 18 årskurs 5 5.3.5 Elever i behov av särskilt stöd 18 5.4 IUP med skriftliga omdömen och pedagogisk planering 19 2

6. Övergång och samverkan 21 6.1 Övergångar mellan förskola och förskoleklass, förskoleklass och årskurs 1, och årskurs 6 och 7 21 6.1.1 Övergång från förskola till förskoleklass 21 6.1.2 Övergång från förskoleklass till årskurs 1 21 6.1.3 Övergång mellan årskurs 6 och 7 21 6.2 Framtida åtgärder för att förbättra övergångarna 21 7. Pågående utvecklingsarbete inom skolan 22 8. Personalen vår viktigaste resurs 22 8.1 Kompetensutveckling 22 8.2 God arbetsmiljö 22 8.3 Arbetet med det pedagogiska ledarskapet 22 9. Rektorn har ordet 23 Bilaga 1 Resultat på ämnesprov årskurs 3 2010 Bilaga 2 Resultat på ämnesprov årskurs 5 2009-2010 3

1. Sammanfattning Antalet elever ökar på Sallerupsområdet, både i skolan och på fritidshemmet. Vi börjar bli trångbodda och det planeras en utbyggnad 2012. Satsningen på offensiva fritidshem för personalen gör verkan i barngrupperna. Det är härligt att se arbetet med att få grupperna att fungera så bra, att de har en givande planering och utförande av densamma. Vi arbetar ständigt för att få eleverna att känna lust att gå till skolan. Det ser väldigt skiftande ut mellan flickor och pojkar vilket måste beaktas. Analysen vi gör tillsammans med eleverna stämmer inte alltid överens med svaren i enkäten. Spännande analysarbete. Resultaten i ämneskunskaperna är i vissa ämne bättre än fjolårets och i vissa sämre. Personalförtätning och kontrollsystem utövas. Finns resurserna på rätt ställen, är en fråga vi måste utvärdera. Se till att pedagogerna har rätt redskap och att se bättre resultat är viktigt. Sund ekonomi kan också vara ett minusresultat. 4

2. Presentation av rektorsområdet Sallerupskolans rektorsområde består av Sallerupskolan grundskola och fritidshem samt Toftabo fritidshem som ligger i Väggarp. Rektorsområdet har sitt upptagningsområde i Eslövs södra delar. I upptagningsområdet finns gamla och nya Sallerup, Örtofta Väggarp, Remmarlöv samt omkringliggande landsbygd. Områdets bebyggelse består av villor, bostadsrätter, hyresrätter samt landsbygd med gårdar. Skolans utemiljö består av stora grönområden och som under året fått en ny hinderbana, nya pingisbord och en stor rink som är anpassad till olika aktiviteter. Skolan har under åren relativt jämna elevkullar. Elevantalet i varje årskurs ligger runt 30-40 elever men vi kan dock se att antalet elever kommer att öka framöver. När Sallerupskolan får fler antal elever så blir skolans lokaler ett bekymmer. År 2012 är det planerat att en utbyggnad ska ske. Antalet elever som börjar hos oss i förskoleklass reglerar antalet pedagoger i verksamheten. På skolan går det 246 elever. 53 av dessa har ett annat modersmål än svenska och de är fördelade på 17 olika språk. 2.1 Fritidshem Gruppindelningen på Sallerupskolans fritidshem har varit två grupper; Söderbo 1 med elever från förskoleklass åk 1 och Söderbo 2 med elever från åk 2 åk 6. Toftabo fritidshem har haft en grupp med elever från förskoleklass åk 6. Yrkesgrupperna som arbetar inom fritidshemmen är fritidspedagoger, förskollärare och barnskötare/elevassistenter. Under året har fritidshemmen haft lärarstuderande från Malmö högskola i olika omgångar. Under sommaren hade de även tillgång till två stycken ungdomar från kommunens sommararbetare. Antal barn på fritidshemmet Sallerupskolan 65 73 138 Tabell 2.1a Antal barn på fritidshemmet per 2010-10-15 Barn per årsarbetare 2007 2008 2009 2010 Sallerupskolan 24,3 23,1 24,3 23,8 Tabell 2.1b Antal barn per årsarbetare på fritidshemmen per 2010-10-15 2.2 Förskoleklass Eftersom den nuvarande förskolegruppen är stor så har pedagogerna valt att dela upp gruppen i tre mindre grupper. Under höstterminen har det gjorts en förändring i förskoleklassen med att en grundskollärare även finns med i gruppen. Då finns det 5

en naturlig koppling till skolans verksamhet när eleverna ska börja årskurs ett. Som tidigare arbetar även två förskollärare samt en elevassistent i verksamheten. Under hösten har verksamheten haft en psykologkandidat i gruppen en dag i veckan för att observera elever samt handleda personalen. Under året har förskoleklassen även haft lärarkandidater från högskolan i Kristianstad. Antal elever i förskoleklass Sallerupskolan 17 25 42 Tabell 2.2a Antal barn i förskoleklass per 2010-10-15 Lärartäthet 2007 2008 2009 2010 Sallerupskolan 7,7 7,4 9,7 6,0 Tabell 2.2b Lärartäthet i förskoleklass per 2010-10-15 Källa 2007-2008: Skolverkets/SCB statistik per 2010-10-15 2.3 Grundskola Antal elever i grundskolan Årskurs 1 14 19 33 Årskurs 2 17 16 33 Årskurs 3 15 19 34 Årskurs 4 26 19 45 Årskurs 5 15 10 25 Årskurs 6 13 21 34 100 104 204 Tabell 2.3a Antal barn i grundskola per 2010-10-15 Lärartäthet 2007 2008 2009 2010 Sallerupskolan 7,3 7,7 7,6 8,9 Tabell 2.3b Lärartäthet i grundskolan per 2010-10-15 Källa 2007-2009: Skolverkets/SCB statistik per 2010-10-15 Elevantalet ökar på skolan och vi har haft en högre lärartäthet under hösten. Skolan har organiserat sig i tre olika arbetslag som består av år F-2, 3-4 och 5-6. Fritidspedagogerna tillhör arbetslag F-2 men de har även enskilda träffar. Idrottslärare, musiklärare, trä- och textillärare, speciallärare och specialpedagog ingår även i de olika arbetslagen. Antalet klasser på skolan har under året varit 11 stycken. Några årskurser har valt att ha eleverna i en och samma klasstillhörighet där eleverna delas i mindre grupper beroende på aktuellt arbetsområde. Lärarna arbetar med samma elevgrupp under två läsår. Varje arbetslag har en arbetslagsledare som tillsammans med rektor bildar en ledningsgrupp. 6

Under läsåret har skolan haft lärarkandidater från högskolan i Kristianstad och Malmö. Dessutom har två extra resurser funnits på skolan från olika arbetsmarknadspolitiska program. 2.4 Sund ekonomi Budgeten ligger minus och förklaras med för dyra matvanor. Budgeten är annars i balans. Efterstävan att ej ligga på för stort plus på personalbudgeten har lyckats bättre i år. Satsningar på personalen ger godare resultat. 7

3. Fritidshem 3.1 Arbetet i fritidshemmet Arbetsmetoder: Varje dag får eleverna ett viktigt mottagande på fritids då de tar i hand och hälsar och tittar i ögonen och ger varje elev egen bekräftelse. Därefter informeras eleverna om dagens aktiviteter i två grupper varav den ena får information med bildstöd. De arbetar med tydliga regler, allt efter Lars Anderssons föreläsningar om barns trygghetsgrunder. Pedagogerna arbetar med hela gruppen som grund och de anger att den bästa lokalen är idrottshallen som de vistas i 2ggr/vecka. Då används leken som metod och den kan vara strukturerad, styrd eller fri. För rekreation har pedagogerna utevistelse då det inbjuder till den lugnaste miljön. Det har arrangerats ett kram- och hjärtetema i verksamheten för att slå hål på attityder och hårda ord bland eleverna. Metoden för arbetet har varit samlingar, genomgångar och en bok med vackra och konstnärligt gjorda ord. Man har velat ge eleverna en vetskap om att man kan krama både tjejer och killar oavsett kön. Pedagogerna arbetar vidare med drivare, efter Lars Anderssons utbildning, men numera efter en annan konstellation av tjejer då den första gruppen är klar. Ansvar och inflytande: Den dagliga korta samlingen med eleverna, där pedagogerna informerar, påminner och ger bildstöd, hjälper eleverna till att ta eget ansvar. Eleverna får ta ansvar i idrottshallen och efter avslutad lek så samtalar pedagogerna alltid med eleverna om HAR; Hänsyn, Ansvar, Respekt och ger mycket beröm. Någon gång per månad arrangeras det storsamlingar där eleverna själv får föreslå lekar till idrotten och fredagsmys. Då samtalas det även om att detta forum är inflytande och medbestämmande. Personalen arbetar mycket med att ge beröm och att lyfta eleverna. Det finns dåligt med utrymme för fria lekar och då måste alla göra samma aktiviteter på grund av lokalerna, pedagogerna och elevernas ålder. Påverkan av den fysiska miljön är minimal - eleverna kan gå utomhus. Normer och värden i läroplanen: Pedagogerna arbetar alltid med gruppen som grund eftersom elevernas socialisation och utveckling sker i grupp. Elevernas självständighet och identitet utvecklas tillsammans med andra. Pedagogerna kompletterar skolans verksamhet genom att ständigt arbeta med gruppen, språket, kommunikation, lyssnande till andra och arrangerar varierande aktiviteter som gör skolan till en lustfylld plats. Barn lär i alla situationer, hela dagen. Pedagogerna känner dock att de inte kan följa lagen med tanke på omsorg hos de yngre barnen eftersom det inte alltid finns tillräckligt med personal till elevernas speciella behov. Därav ställs det stora krav på eleverna. 3.2 Framtida åtgärder för arbetet i fritidshemmet Under kommande år vill pedagogerna utvidga leken med hjälp av leklådor som Lars Andersson talat om. Dessutom vill de vidareutveckla gruppens samarbete, tänkande och tillbringa tid i idrottshallen och göra olika samarbetsövningar. 8

Dessutom finns tanken att knyta an till Hjärtetemat, att vi alla är olika och klarar av olika saker. De vill även lära eleverna att ensam inte alltid är stark. Utifrån den nya läroplanen ska pedagogerna arbeta mer med rekreation. 9

4. Normer och värden Lpo 94 Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Mål i BoF-planen Bemötande Alla ska alltid bemötas med respekt. 4.1 Likabehandlingsplanen Skolan har en likabehandlingsgrupp med representanter från de olika arbetslagen. Gruppen har regelbundna möten en gång i månaden. Gruppen arbetar utifrån likabehandlingsplanen när det framkommer uppgifter som bör följas upp. Det kan handla om att gruppen får indikationer från lärare, elever eller föräldrar och då sammankallar gruppen till samtal med berörda och därefter hålls det uppföljningssamtal. I det förebyggande arbetet har skolan kamratstödjare elever som representerar sina klasser - en flicka och en pojke från årskurs 3-6. Dessa elever träffas en gång i månaden. Utöver detta arbete har varje klass värdegrundsarbete där alla klasser utgår från ett material som heter Livsviktigt, skrivet av Birgitta Kimber. Varje klass eller grupp arbetar vidare med lite olika samtal och gruppdiskussioner och andra övningar. Någon uppger att vi behöver se över våra rutiner kring arbetet med att dokumentera konflikter och annan kränkande behandling. Framöver är det tänkt att fortsätta med det arbete som görs idag. Dessutom finns det en tanke att starta en central likabehandlingsgrupp med representanter från de skolor som tillhör den mottagande 7-9 skolan samt en representant från denna skola. 4.2 Förebyggande arbete mot kränkande behandling 4.2.1 Mobbnings- och aggressionsindex Mobbningsindex 2007 2008 2009 2010 3,7 3,1 3,4 4,9 8,2 5,2 8,2 6,7 6,4 4,4 5,9 5,8 Tabell 4.2.1a Beräknat mobbningsindex vårterminen, åren 2007-2010 10

Aggressionsindex 2007 2008 2009 2010 6,5 3,6 11,1 7,6 9,0 9,0 12,4 11,7 8,0 7,0 11,8 9,7 Tabell 4.2.1b Beräknat aggressionsindex vårterminen, åren 2007-2010 4.2.2 Framtida åtgärder för att förhindra kränkande behandling Skolan kommer att intensifiera sitt arbete med likabehandlingsplanen och även likabehandlingsgruppen så att vi ännu tidigare kan lokalisera problemen och arbeta med dem. Skolan tror också på arbetet med att ha en cental likabehandlingsgrupp. Vi kommer att fortsätta att arbeta med det förebyggande arbetet i klasserna. Dessutom kommer vi att försöka kartlägga flickorna genom ett relationsschema för att kunna komma åt de ökade våldstendenserna bland flickorna. En intressant reflektion är att vi ser en minskning bland pojkarna. Detta beror troligtvis på att vi ofta har enskilda samtal med dem. Nu kan vi se en ökning bland flickorna och i dagsläget har vi färre samtal med dem. 4.3 Elevernas arbetsmiljö och inflytande 4.3.1 Elevernas lust att gå till skolan 2007 2008 2009 2010 Antal svarande 12 28 40 15 20 35 12 17 29 14 22 36 Alltid/för det mesta 92 75 80 80 90 86 58 71 66 93 73 81 Ibland 0 18 13 13 5 9 42 24 31 7 18 14 Sällan/aldrig 8 7 7 7 5 6 0 6 3 0 9 5 Tabell 4.3.1 a: Elevernas lust att gå till skolan, årskurs 5 (värden i procent om inget annat anges och utgår från de elever som besvarat enkäten), vårterminerna 2007-2010 Vi är nöjda med årets resultat eftersom det är en stor förbättring jämfört med förra året. Vi har arbetat mycket med att få grupperna att trivas, både var för sig och tillsammans. nas positiva resultat kan bero på att vi har arbetat i flick- och pojkgrupper i idrott, värdegrund, och ibland även i övriga ämnen. Anledningen till detta har varit att stärka flickorna och att låta dem komma till tals. nas resultat är mer lika fjolårets. De har haft samma gruppindelningar, men det har inte gett riktigt samma resultat. Detta kan bero på att det finns mer oro i pojkgruppen. 11

2007 2008 2009 2010 Kamratrelationer 4,9 4,6 4,7 4,4 4,4 4,4 4,6 4,4 4,5 4,3 4,3 4,3 Bemötande 3,6 2,9 3 3,3 3,2 3,2 2,8 3 2,9 3 3,5 3,2 Undervisning/ vuxenrelationer Lokaler och skolmat 4 3,9 3,9 3,9 3,9 3,9 4 4 4 4,1 3,8 3,9 3,2 2,9 3 3,3 3,3 3,3 2,4 2,8 2,7 2,4 2,4 2,4 Tabell 4.3.1b: Elevernas bedömning av skolan (skala 1-5 där 5 är högsta värde), vårterminerna 2007-2010, årskurs 5 4.3.2 Kamratrelationer Jämfört med tidigare år så är resultatet 1-2 tiondelar sämre detta år. Vi upplever ändå att eleverna har kamrater och någon att vara tillsammans med. Det som sänker resultatet är att flickorna inte riktigt litar på sina kamrater. En förklaring till detta kan vara att det är ganska få flickor i grupperna och att dessa har olika intressen. Pojkgruppen är inte homogen då spridningen i mognad är stor. En tänkbar anledning till att vi ändå har fått så bra resultat är att vi arbetat mycket med värderingsövningar och etiska samtal. Elevernas trivsel i skolan är hög, vilket vi tolkar som att vi arbetar på rätt sätt. 4.3.3 Bemötande Resultatet har blivit bättre igen och årets är nu lika högt som det bästa resultatet vi hade sedan tidigare. Att pojkarnas resultat är högre igen är positivt med tanke på den oro som finns i pojkgruppen. Vid analys tillsammans med rektor framkom att eleverna tyckte att det var mindre bråkigt på rasterna och lektionerna än då enkäten genomfördes. Det beror på att en liten grupp startades och ytterligare personal anställdes. Vi måste dock ta flickornas resultat på allvar eftersom det sjunker med tiden och vi måste bli medvetna om att uppmärksamma dem lite bättre. Eventuellt kan det vara så att de inte upplever sig sedda på grund av pojkarna. 4.3.4 Undervisning och vuxenrelationer Årets resultat är 1 tiondel sämre än förra året. nas resultat är något bättre vilket kan bero på att flickgruppen är mer mogen än pojkgruppen. Det resultatet som drar ner är fråga 102, att bestämma vad man ska göra på lektionerna. Eleverna upplever inte att de är med och bestämmer när det är ett majoritetsbeslut som inte överensstämmer med deras personliga åsikt. Det är tydligt att vi måste fortsätta arbeta med demokratibegreppet under nästa läsår. En förklaring till det höga resultatet på fråga 105 och 123, att lärarna är snälla och rättvisa, kan vara att de vuxna i arbetslaget har en gemensam grundsyn. Det finns flera olika råd på skolan som har gemensam mötestid. Efter mötena finns alltid tid att återberätta i klassen vad som beslutats. Varje råd föregås av ett klassråd. 12

4.3.5 Lokaler och skolmat Årets resultat är det lägsta sen mätningarna började. Det lägsta resultatet har flickorna i fråga 103, att det är rent och snyggt på toaletterna. Detta beror på att de känner sig otrygga eftersom dörren har kunnat öppnas utifrån. Detta har åtgärdats. Dessutom är eleverna inte själva så noga med att hålla rent och snyggt på toaletterna. Under året har rektor sett till så att en extra städning av toaletterna sker dagligen. Fråga 121, om maten, har fått lågt resultat vilket kan bero på att årskurs 5 äter sist och då är varken matsal eller maten i bästa skick. Detta är frågor som diskuteras i skolans kostråd, tillsammans med matsalspersonal. 4.3.6 Personalens och elevernas delaktighet i analysarbetet kring attitydundersökningen Personalen har blivit informerad om resultaten och diskuterat dessa och även kommit med förslag på åtgärder. Därefter har klasslärare och rektor diskuterat med de olika aktuella klasserna. All personal på skolan behöver få en bättre samsyn kring våra elever. 4.3.7 Framtida åtgärder för arbetet med elevernas arbetsmiljö och inflytande I det dagliga arbetet uppkommer det ständigt situationer där eleverna är delaktiga och pedagogerna har blivit mycket bättre på att uppmärksamma eleverna på att de faktiskt är med och påverkar. Vi ska under det kommande året fokusera på att: Fortsätta arbeta med värderingsövningar i klasserna. Arbeta mer med språk och hur man uttrycker sig för att inte kränka någon. Arbeta mer med pojk- och flickgrupper för att stärka båda könen. Fortsätta arbeta med demokrati. Fortsätta arbeta med skolans olika råd där eleverna har inflytande. Ta tillvara på elevernas synpunkter som uppkommer på utvecklingssamtalen. Under det kommande läsåret vill vi arbeta med detta för att stärka våra elever så att de känner sig trygga, respekterade och har ett vårdat språk. 13

5. Kunskaper Lpo 94, 2.2 Skolan ska ansvar för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för undervisningen. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Mål BoF-plan Möjlighet att nå kunskapsmålen Varje barn ska ges möjlighet att utvecklas så långt som möjligt utifrån de egna förutsättningarna, både vad gäller kunskaper och social kompetens, och utveckla en god självkänsla och ett gott självförtroende, oberoende av i vilken grad kunskapsmålen uppnås. 5.1 Arbetet med barnens språkliga och matematiskalogiska utveckling i förskoleklass 5.1.1 Analys av barnens språkliga och matematisk-logiska utveckling i förskoleklass När man ser till hela förskolegruppen så finns det ett stort behov av att arbeta mycket med språklig medvetenhet. Pedagogerna arbetar aktivt med språket varje vecka i grupper om 14 barn. Logoped och speciallärare har träffat en del av eleverna för att testa deras språkkunskaper och även för att arbeta konkret med språket. Av de 42 eleverna är det många av pojkarna som har svårigheter med den språkliga delen. Många har svårt med uttalet, grammatik, ordmobilisering, fonemidentifiering samt repetition av krokord och meningar. na har svårt med repetition av meningar samt fonemidentifiering. Ungefär hälften av pojkarna har koncentrationssvårigheter. Inom matematiken måste pedagogerna arbeta mer med alla eleverna när det gäller att kunna räkna baklänges, matematiska former och begrepp. När det gäller den matematiska delen är pojkarna lite starkare. Åtgärder som nämnts i tidigare års kvalitetsredovisning finns kvar i verksamheten och pedagogerna arbetar vidare med detta arbete. 5.1.2 Framtida åtgärder för att utveckla verksamheten Pedagogerna arbetar aktivt med matematik och språk varje vecka i grupper om 14 elever. De arbetar med språklig medvetenhet med bland annat Bornholmsmodellen. Inom matematiken arbetar de mycket med praktisk matematik, bl. a ute. De barn som har annat modersmål får modersmålsundervisning en gång per vecka. Under våren kommer tyngdpunkten att läggas på de delar av språket och matematiken som eleverna har svårt med enligt KAIF. 14

5.2 Elevernas kunskapsutveckling, årskurs 3 5.2.1 Resultat på de nationella ämnesproven årskurs 3 2009 2010 Matematik 85,7 87,5 86,4 85 95 89 Svenska 100 100 100 85 79 83 Tabell 5.2.1 Andel elever som uppnått kravnivån på nationella prov i årskurs 3, 2009-2010. Värdena i tabellen är i %. 5.2.2 Skolans bedömning av elevernas läs- och skivutveckling Av 46 elever har åtta elever inte nått målen i svenska, fyra pojkar och fyra flickor. Alla åtta har klarat flera delar av provet. Några har svårt med läsningen och andra har svårt att uttrycka sig i skrift. Några av dessa elever har, och kommer att behöva, särskilda hjälpmedel när de läser och skriver. Vi har arbetat med läsgrupper för att stimulera barnens läsutveckling. Vi har också arbetat med ett skrivprojekt som varit styrt men ändå haft utrymme till individuellt skrivande. Här har eleverna fått arbeta med att bearbeta sina texter under skrivprocessen. I våra temaarbeten har vi använt oss av tankekartor och listor för att stimulera barnen att formulera sig själva. Detta sammantaget kan ha gjort att de elever vi har känt oss oroliga för ändå har nått målen. 5.2.3 Skolans bedömning av elevernas matematikutveckling Av 46 elever har fem elever inte nått målen i matematik, fyra flickor och en pojke. Fyra av dessa är samma elever som inte har nått målen i svenska. Alla fem har klarat några av delarna, men vi ser att de har särskilt svårt för subtraktion. Glädjande nog ser vi att de har nått hög måluppfyllelese i delproven multiplikation och division samt bråkräkning. Vi har arbetat laborativt och de elever som har behövt mer av det har fått möjlighet till det. Vi har haft fokus på att eleverna ska välja en räknemetod som de känner sig säkra på att använda vid samtliga räknesätt. Vår satsning på en extra pedagog har resulterat i att de elever vi känt oss oroliga för har klarat proven med goda resultat och nått målen. 5.2.4 Analys av elevernas måluppfyllelse i svenska och matematik Det är samma antal pojkar och flickor som inte har uppnått målen i svenska. Vi har sett att två av våra pojkar inte har samma motivation som övriga elever att läsa och skriva och detta har påverkat deras resultat. Vi ser att våra elever haft sämst resultat på delprovet där man ska skriva en berättande text. De har tidigare haft svårt med fantasin, att formulera sig själv och att bygga ut sina texter. Trots att vi arbetat mycket med detta visar det sig i proven genom att de har lättare att skriva en faktatext än en narrativ text. 15

I matematik är det större andel flickor än pojkar som inte nått målen (en pojke, fyra flickor). Halva höstterminen och hela vårterminen har eleverna arbetat med matematik i mindre grupper med en extra pedagog, för att öka möjligheterna till individuellt stöd och för att öka måluppfyllelsen. Vi har även gett de elever med extra stort behov av stöd mer individuellt stöd av vuxen. Trots detta ser vi att våra elever haft problem med delproven som handlar om addition, subtraktion och volym. Vi har under hela läsåret arbetat mycket med skriftliga metoder för addition och subtraktion, men några elever har fortfarande inte hittat en metod de känner sig säkra på och kan utföra korrekt. Vi har arbetat med volym och area både teoretiskt och praktiskt, men våra elever har haft svårt att avgöra rimligheten i sina svar. Majoriteten av eleverna har klarat av uppgifterna om area bättre än de om volym. En anledning till att det har gått bra med multiplikation och division samt bråkräkning kan vara att vi har låtit eleverna arbeta praktiskt och undersökande. 5.2.5 Framtida åtgärder inom skolan för att öka måluppfyllelsen arbeta med styrda skrivprojekt bokcirklar processkrivning arbeta med skriftliga räknemetoder i de fyra räknesätten laborativa samarbetsövningar i matematik Vi ska fortsätta att arbeta med styrda skrivprojekt och bokcirklar eftersom det har visat sig ge goda resultat. Nästa läsår kommer eleverna i perioder att vara indelade med en skrivarkompis och de får tillsammans stötta och inspirera varandra i skrivutvecklingen. Vi kommer att prioritera arbetet med de fyra räknesätten och alla ska hitta minst en metod i varje räknesätt som de känner sig säker på. Vi ska arbeta mycket i grupper för att ge eleverna möjlighet till att diskutera och komma fram till gemensamma lösningar, uppskatta rimligheten i sina svar samt utveckla deras matematiska ordförråd. Vi kan se att det är av stor vikt att skolan och förskolan satsar tidigt på att förhindra att svårigheter uppstår hos elever. På så vis är det viktigt att det finns tillgång till gott om pedagoger så att eleverna kan få den hjälp de behöver och att vi kan arbeta förebyggande i olika gruppkonstellationer. Vi tror också på att nyttja varandras kompetenser på bästa sätt så att det blir så bra som möjligt för eleverna. På så vis kan pedagogerna fokusera på färre ämnen och troligtvis göra ett ännu bättre jobb. 16

5.3 Eleverna kunskapsutveckling, årskurs 4-6 5.3.1 Resultat på de nationella ämnesproven årskurs 5 2007 2008 2009 2010 Antal elever 14 30 44 16 24 40 12 19 31 15 23 38 Engelska 57 93 82 88 88 88 75 90 84 73 70 71 Matematik 79 93 89 69 88 80 83 68 74 93 87 90 Svenska 50 90 77 10 0 70 82 82 81 82 93 73 78 Svenska som - - - - - - 10 67 75 - - - andra språk 0 Tabell 5.3. Andel elever som uppnått målen i de nationella ämnesproven i årskurs 5, 2007-2010. Värdena i tabellen är i %. 5.3.2 Skolans bedömning av elevernas måluppfyllelse i alla ämnen Ämne Antal deltagare Godkända Godkända Bild 38 23 23 15 15 Biografi 38 23 20 15 14 Engelska 38 23 16 15 11 Fysik 38 23 20 15 14 Geografi 38 23 20 15 14 Historia 38 23 20 15 14 Idrott/Hälsa 38 23 21 15 14 Kemi 38 23 20 15 14 Matematik 38 23 20 15 14 Musik 38 23 23 15 15 Religion 38 23 20 15 14 Samhällskunskap 38 23 20 15 14 Slöjd 38 23 23 15 14 Svenska 38 23 17 15 14 Teknik 38 23 20 15 14 5.3.3 Analys av elevernas måluppfyllelse 5 av 23 pojkar har inte genomfört de nationella ämnesproven i engelska. Detta har bestämts i samråd med förälder och i vissa fall skolpsykologen. Det samma gäller för en flicka. Kunskapsnivån i klasserna har varit väldigt varierande. Därför har eleverna delats upp i olika grupper utifrån kunskapsnivå. Alla elever har på så vis utvecklas mycket. 3 av 23 pojkar och en flicka har inte genomfört de nationella ämnesproven i matematik. Även detta har bestämts i samråd med förälder och i vissa fall 17

skolpsykologen. Alla av de elever som genomförde proven har klarat dem och det är vi väldigt nöjda med. Av de 38 eleverna så bedöms en pojke och en flicka utifrån svenska som andra språk och de har genomfört proven och klarat dem enligt bedömningen för svenska. 3 av de 23 pojkarna har inte genomfört de nationella ämnesproven. Detta har bestämts i samråd med föräldrar och i vissa fall skolpsykologen. En flicka och tre pojkar har gjort proven men inte blivit godkända på dem. Resultaten var inte helt oväntade eftersom de aktuella eleverna har olika svårigheter i sin inlärning. En pojke är godkänd i svenska men inte på de nationella ämnesproven i svenska då han inte genomfört alla delprov och på så vis har ingen rättvis bedömning kunnat ges. 5.3.4 Framtida åtgärder inom skolan för att öka måluppfyllelsen i årskurs 5 Fortsatt arbete i grupper i engelska. De personalförstärkningar som finns i gruppen, kommer att finnas kvar nästa läsår. De elever som inte är godkända i svenska och matematik kommer i perioder att kunna arbeta i mindre grupp under årskurs 6. Detta för att öka måluppfyllelsen. Vi kommer att erbjuda föräldrar material och handledning för att kunna arbeta med sina barn hemma. En specialpedagog kommer att finnas tillgänglig för arbetslaget under läsåret 10/11. Även bland våra äldre elever kan vi se att det finns ett behov av att lärarna nyttjar varandras kompetenser bättre inom arbetslagen. Kvaliteten i undervisningen borde bli bättre av att lärarna hjälptes åt mer med de olika eleverna. 5.3.5 Elever i behov av särskilt stöd För att arbeta förebyggande med eleverna så har vi vuxenförtätat i de lägre årskurserna under året. För att kunna ta del av varandras olika kompetenser har det skett schematekniska förändringar. Vi har språkspårselever i årskurs 1-2. Antalet inskrivna elever är fyra stycken. Dessa elever får regelbunden behandling av logoped samt stöd i form av speciallärare med kompetens inom tal och språk. Pedagogerna bland de lägre åren har fortbildat sig i en metod som bygger på fonologisk läsinlärning. Den fungerar mycket bra på de elever som har grav språkstörning. Dessa elever behöver regelbundet få stöd av speciallärare. Pedagogerna har varit mycket nöjda med att kunna göra många olika gruppkonstellationer inom både matematik och svenska. Det har varit positivt för att kunna arbeta laborativt och det är något som gynnar elevernas kunskapsutveckling. Genom att arbeta med grupper med färre elever ser pedagogerna som ett bra sätt att förebygga och förstärka elevernas möjligheter till att uppnå målen i svenska och matematik. För att kunna genomföra dessa mindre grupper har pedagoger med olika kompetenser samarbetat för elevernas bästa. Genom att förstärka den individuella lästräningen har vi satsat på TIL, tidig intensiv lästräning med elever i årskurs 2-4. Det har varit positivt för elevernas läsutveckling. Denna satsning har varit möjlig tack vare tillgång till speciallärare 18

och specialpedagog. Att intensifiera lästräningen ses som en viktig åtgärd för att ge eleverna en möjlighet att uppnå målen i svenska gällande läsning. När det gäller de äldre eleverna så är ambitionen att i första hand erbjuda eleverna stöd inom ramen av arbetet i klassrummet. Det kan handla om att vara fler pedagoger i klassrummet eller tillgodose eleverna med lämpligt material eller andra verktyg för att kunna följa med under lektionerna. För några elever har det varit aktuellt att ha sin hemvist i en mindre grupp på skolan för att kunna fokusera på sitt skolarbete. Gällande elever med svenska som andraspråk som är nyinflyttade till Sverige så har vi intensivundervisning i svenska och matematik i en liten grupp. Eleverna tillhör en vanlig klass där de deltar i övriga ämnen. I vissa fall har vi haft kontakt med Specialpedagogiska skolmyndigheten för att få handledning och kunna rådfråga kring specifika svårigheter hos vissa elever. Framöver kommer skolan att införa ett kontrollsystem för att förhindra att någon elev inte får den hjälp som de är berättigade till. Vi kommer även att göra en matematiksatsning som kan leda till att vi tydligt kan se elevernas individuella kunskaper i matematik och på så vis kan alla elever uppmärksammas. Vi kommer även att diskutera ett nytt arbetssätt i ledningsgruppen som även gäller elever med särskilda behov. 5.4 IUP med skriftliga omdömen och pedagogisk planering IUP-processen har utvecklats genom att pedagogerna gör en lokal pedagogisk planering där olika mål eller delmål kan föras in som är kopplade till varje ämne i temaarbetet. Genom att målen och vad som ska bedömas i arbetet är känt för både elev och förälder underlättar det IUP arbetet. Pedagogerna tycker också att de har blivit bättre på att skriva och följa upp det som tidigare skrivits. När det gäller de skriftliga omdömena så varierar det om det tydligt framgår vilka mål som omdömena är kopplade till. Det är beroende på vilken pedagog som skrivit de skriftliga omdömena. I de lägre årskurserna används God läs- och skrivutveckling som underlag för att relatera till målen. I viss mån används även Nya språket lyfter. Bland de äldre eleverna används gärna målen i år 5. Dessa är kända av föräldrarna. I matematik används kursplanerna. Några pedagoger skriver utifrån våra lokala planer. Det saknas ett gemensamt beslut på hur pedagogerna ska tänka när de skriver sina omdömen. De flesta pedagoger skriver omdömen som är kunskapsrelaterade och relaterade till våra olika planer. Det förekommer dock att det skrivs omdömen som är relaterade till individens egenskaper. Alla skriver framåtsyftande omdömen. Det finns dock önskemål om att det ska finnas en gemensam utformning på dessa så att det inte finns utrymme för den enskilde pedagogen att göra som den själv tycker. Med hjälp av olika matriser hade det varit lättare för alla parter att se en önskvärd utveckling. Det blir på så vis tydligare att se vad som saknas för att nå nästa steg i sina kunskaper. 19

Pedagogerna anser att alla mål skrivs med koppling till hur de ska uppnås och då även med vilken hjälp. Däremot upplevs det att det inte finns tillräckligt med resurser att sätta in för att målen ska kunna uppnås tillfredställande. (Med resurser menas kompensatoriska hjälpmedel och fler datorer.) Krävs det ytterligare insatser så utformas det även ett åtgärdsprogram. 20

6. Övergång och samverkan Lpo 94, 2.5 Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningarna som eleverna fortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. Mål i BoF-planen Alla resurser runt barnen och ungdomarna ska användas på effektivast möjliga sätt för att nå hög måluppfyllelse. 6.1 Övergångar mellan förskola och förskoleklass, förskoleklass och årskurs 1, och årskurs 6 och 7 6.1.1 Övergång från förskola till förskoleklass Barnen från förskolorna kommer på besök vid ett flertal tillfällen under våren. De får då träffa sina blivande pedagoger och klasskamrater. De leker både ute och inne för att bekanta sig med de nya miljöerna. Dessutom får de prova på att äta i matsalen. Föräldrarna inbjuds till ett öppet hus under våren för att ta del av verksamheten. Vid behov anordnas det även elevvårdskonferenser. Alla familjer får ett sommarbrev med information om den kommande verksamheten. Under våren har pedagogerna träffar med barnens tidigare pedagoger, både från förskolorna eller dagbarnvårdare. Allt för att få så mycket information som möjligt gällande de kommande eleverna och för att det ska vara lättare att planera verksamheten utifrån elevernas behov. Systemet som används idag fungerar tillfredställande. 6.1.2 Övergång från förskoleklass till årskurs 1 När de nya förskoleeleverna ska komma på besök till förskoleklassen så passar de nuvarande eleverna på att besöka sina blivande klasslärare samt bekanta sig med sina klassrum. Steget från förskolan till förskoleklass är betydligt större än från förskoleklass till årskurs 1. Under aktuellt läsår har även en lärare arbetat i förskoleklassen för att sen kunna följa med eleverna upp i årskurs 1. På så vis har skolan eliminerat ett orosmoment för eleverna. 6.1.3 Övergång mellan årskurs 6 och 7 Eleverna besöker sin nya skola under våren. Pedagogerna från vår skola följer med eleverna dit. Det är mottagande skola som arrangerar dessa besök. 6.2 Framtida åtgärder för att förbättra övergångarna Som det är idag tycker vi att de fysiska mötena fungerar tillfredställande mellan de olika övergångarna. Vi kan dock se att det skulle behövas ett gemensamt tänk, en röd tråd, mellan de olika verksamheterna från förskola upp till årskurs 9. Under åren är det samma elever vi arbetar med men i olika delar av deras skoltid. Vi tror därför att det hade varit bra om de olika målen hade varit förankrade hos alla 21

pedagoger som arbetar med eleverna för då har alla kunskap om vad som krävs för att eleverna ska ha en möjlighet att nå dem. 7. Pågående utvecklingsarbete inom skolan Vi utvecklar matematiken och svenskan genom fortbildning och införskaffande av bra material. Vi har pedagogiska samtal med all personal om hur vi ska nå målen. Inom personalgruppen har vi spjutspetsar som leder det pedagogiska arbetet. En grupp lärare går Entris, Kommunförbundets utbildning i entreprenörskap. Framöver kommer mycket tid att läggas på att alla ska ta till sig de nya kursplanerna. 8. Personalen vår viktigaste resurs 8.1 Kompetensutveckling Under året har all personal tagit del av BoF:s satsning med fortbildning i läsa, skriva och räkna. Sallerupskolan har själv initierat en fortbildning med matematik som syftar till att fler elever ska nå målen i matematik. Statliga medel har möjliggjort att vi har kunnat uppgradera vårt arbetsmaterial inom svenskämnet från F-6 men med tyngdpunkt på de lägre årskurserna. Vid medarbetarsamtalen går rektor och medarbetare igenom kompetensutvecklingsplanen för den enskilde medarbetaren. 8.2 God arbetsmiljö En gång i månaden sker det facklig samverkan med Lärarförbundet. Dessutom arrangeras det arbetsplatsträffar 6 gånger per år som syftar till att delge alla information kring våra verksamheter. Det är även ett forum där alla träffas samtidigt och kan diskutera olika frågor. Sjukfrånvaron under året har berott på: Förkylningar Förändringar i kroppens funktioner Privata skäl För att förebygga sjukskrivningar handlar det om trivsel och att personalen arbetar med rätt saker. Det finns svårigheter att motivera personal som inte vill, inte kan och som har arbetat med fel saker under ett stort antal år. 8.3 Arbetet med det pedagogiska ledarskapet För att stärka det pedagogsiska ledarskapet har vi arbetat med varierande uppgifter: Bemötande Samtal Enkäter till elever Klassrumsbesök av specialpedagog 22

Klassrumsbesök av rektor Enkäter till föräldrar (fritids) Under kommande år har vi ambitionen att ta in konsulter som tittar på pedagogernas arbetssätt att ta sig an sin arbetsuppgift. Dessutom planeras fler klassrumsbesök av rektor och möjlighet till fler pedagogiska samtal med specialpedagog. 9. Rektorn har ordet Då vi med både öron och ögon får veta att resultaten i svensk skola blir allt sämre så känner vi oss inte bekväma. Personalen har sett till att resultaten har blivit bättre och fokuseringen på resultat och hur vi når bra resultat har ökat. Ett gott klimat på skolan, i arbetslaget och i klassrummen ger glädje till personalen och eleverna och detta medför att ett bättre resultat kan redovisas. Statliga medel som tilldelats skolorna är en bra satsning och dessa pengar känner vi är välanvända och vi kan också se att de kommer att ge resultat. IUP, pedagogisk planering, skriftliga omdömen, entreprenörskap, SSP samt ett glatt humör har genomsyrat vårt år och jag ser att alla har utfört sitt arbete väl. Sammanhållningen i arbetslagen och alla tillsammans är en viktig faktor för att må väl, göra rätt jobb och höja måluppfyllelsen samt dessutom ha kul. Vi går från kunskap till förståelse, från funktionell till värderingsstyrd skola. Vi tänker både långsiktigt och kortsiktigt. Vi tänker på eleverna som individer med också på att de ska fungera i ett sammanhang. Mona Grimbäck Rektor 23

Bilaga 1 Resultat på ämnesprov årskurs 3 2010 - delprov 2010 Andel elever som nått kravnivån*** Antal elever som gjort provet** Antal elever på skolan* Matematik Delprov A, Skriftliga räknemetoder 46 46 76 % Delprov B, Räkna i huvudet 46 46 100 % Delprov C, Tid 46 46 91 % Delprov D, Likheter, tallinjen och talföljder 46 46 91 % Delprov E, Uppdelning av tal och helheter 46 46 98 % Delprov F, Area och volym 46 46 61 % Delprov G, Statistik (gruppuppgift) 46 46 87 % Svenska Delprov A, Muntlig uppgift 44 43 98 % Delprov B, Läsning: skönlitterär text 44 44 89 % Delprov C, Läsning: faktatext 44 44 89 % Delprov D, Elevens högläsning 44 44 91 % Delprov E: Skrivuppgift: berättande text 44 44 82 % Delprov F, Samma elevtext som i delprov E 44 44 95 % Delprov G, Samma elevtext som i delprov E 44 44 100 % Delprov H, Skrivuppgift: beskrivande text 44 44 98 % Svenska A Delprov A, Muntlig uppgift...... Delprov B, Läsning: skönlitterär text...... Delprov C, Läsning: faktatext...... Delprov D, Elevens högläsning...... Delprov E: Skrivuppgift: berättande text...... Delprov F, Samma elevtext som i delprov E...... Delprov G, Samma elevtext som i delprov E...... Delprov H, Skrivuppgift: beskrivande text...... * Antal elever som var inskrivna på skolan vid provtillfället. ** Antal elever som gjorde provet. *** Andel elever som uppnått kravnivån av totalt antal elever i åk 3 som genomfört eller inte genomfört ämnesprovet. 24

Bilaga 2 Resultat på ämnesprov årskurs 5 2009-2010 delprov 2009 2010 Andel elever som nått kravnivån*** Antal elever som gjort provet** Antal elever på skolan* Andel elever som nått kravnivån*** Antal elever som gjort provet** Antal elever på skolan* Engelska Delprov A, Samtala/tala 33 33 100 % 38 33 76,3 % Delprov B, Lyssna/förstå 33 33 84,4 % 38 32 68,4 % Delprov C/D, Läsa/förstå 33 33 90,6 % 38 33 76,3 % Delprov E, Skriva 33 33 100 % 38 32 71,1 % Matematik Delprov A, Miniräknare, räknesätten 33 33 100 % 38 34 89,5 % Delprov B, Längd, area, skala 33 33 78,1 % 38 34 81,6 % Delprov C, Tid, statistik 33 33 96,9 % 38 34 89,5 % Delprov D, Räknemetoder 33 33 93,8 % 38 33 84,2 % Svenska Delprov A, Läsa, förstå litterär text 28 28 85,2 % 36 33 72,2 % Delprov B, Läsa, förstå sakprosa 28 28 88,9 % 36 33 83,3 % Delprov C, Skriuppgift, berättande 28 28 96,3 % 36 32 83,3 % Delprov D, Skriuppgift förklarande 28 28 96,3 % 36 32 80,6 % Delprov E, Läsa, samtala 28 28 100 % 36 33 80,6 % Svenska som andra språk Delprov A, Läsa, förstå litterär text............ Delprov B, Läsa, förstå sakprosa............ Delprov C, Skriuppgift, berättande............ Delprov D, Skriuppgift förklarande............ Delprov E, Läsa, samtala............ Observera att om resultatuppgiften baseras på färre än 10 elever, dubbelprickas den. Då visas två prickar (..) istället för utfall. * Antal elever som var inskrivna på skolan vid provtillfället. ** Antal elever som gjorde provet. *** Andel elever som uppnått kravnivån av totalt antal elever i åk 5 som genomfört eller inte genomfört ämnesprovet. 25