Behov av hälsofrämjande insatser för unga vuxna med utvecklingsstörning - hur kommer vi vidare? Eva Flygare Wallén, PhD Karolinska Institutet
Mat, måltider och intellektuell funktionsnedsättning Möjligheter till? Stöd för funktionsnedsättningen? Egen kunskap Egen förmåga Upplevelsen av hur viktigt är jag viktig? Förebilder Negativt stöd Felaktigt stöd? Stigma? Nätverksdag mat, måltider och intellektuell funktionsnedsättning
Varför ett behov Friskare, Smartare, Gladare Hälsofrämjande gruppbostad Health Matters Buddy Nätverksdag mat, måltider och intellektuell funktionsnedsättning
Vad visar den internationella forskningen om barn? Redan förskolebarn med utvecklingsförseningar uppvisar fetma i högre grad (Emerson 2009) 3 års ålder 8% jämfört med 5% 5 års ålder 9% jämfört med 5% Fetma hos barn och ungdomar som deltar i Special Olympics (Lloyd 2014) 18% höginkomstländer 3-6% låg- och mellaninkomstländer En livsstil med bristande fysisk aktivitet (Einarsson 2015; Sit 2007; Nordström 2013; Sundahl 2015) Färre barn och ungdomar med IF går eller cyklar till skolan Deltar mer sällan på idrottslektioner och spenderar mycket tid i väntan Färre deltar i någon fritidsaktivitet Endast en fjärdedel gick tillräckligt många steg per dag (svensk) Ingen respektive 12% uppnådde de nordiska rekommendationerna (Island respektive Norge). Downs syndrom - kost och rörelse 8 april 2016 Eva Flygare Wallén
Vad visar den internationella forskningen om vuxna? Vuxna med intellektuell funktionsnedsättning rapporteras återkommande med Sämre fysisk hälsa (Krahn 2006) Sämre psykisk hälsa (Krahn 2006) En livsstil med bristande fysisk aktivitet och många med utvecklad fetma är vanligt i alla åldrar (Barnes 2013; Bergström 2013) Brist på fysisk aktivitet och för mycket tid i stillasittande Fetma är vanligt förekommande Stillasittande (Dixon-Ibarra 2013) Äldre är mer stillasittande än yngre och mer stillasittande än äldre utan intellektuell funktionsnedsättning Att åldras med intellektuell funktionsnedsättning 25% hade utvecklat ett metabolt syndrom (de Winter 2011) Downs syndrom - kost och rörelse 8 april 2016 Eva Flygare Wallén
Kartläggning av hjärt- kärlhälsan hos ungdomar på tre gymnasieskolor Inga större fysiska funktionsnedsättningar Inga större hörsel eller synnedsättningar De flesta eleverna åkte till och från skolan med kollektivtrafik Alla klarade att själva servera sig sin lunch i skolmatsalen från buffén Ingen hade diagnoser som Prader-Willis syndrom Ungdomar med Downs syndrom ingick Flygare Wallén 2009 Downs syndrom - kost och rörelse 8 april 2016 Eva Flygare Wallén
Slutsats Gymnasieungdomar med intellektuell funktionsnedsättning har sämre värden på alla mätta områden 49% hade utvecklat övervikt 14% hade fetma 35% hade för stort midjeomfång 15% påverkad glukosomsättning Sämre kondition, lägre bentäthet och muskelmassa Flygare Wallén 2012 Downs syndrom - kost och rörelse 8 april 2016 Eva Flygare Wallén
Efter övergång till ung vuxen 5 år senare Deltagarna i den första studien kontaktades igen efter 5 år En tredjedel i alla tre grupperna valde att delta i uppföljningen Många hade nu flyttat hemifrån Tidigare elever från gymnasiesärskolan oftast till gruppbostäder med olika mycket stöd Samma mätningar gjordes igen Eva Flygare Wallén Frukostmöte 14 oktober 2016
Slutsats Unga vuxna med utvecklingsstörning hade en hjärt- kärlhälsa jämförbar med svenskar i allmänhet i 40-50 års åldern 22% hade utvecklat det metabola syndromet 35% hade utvecklat fetma 20% hade ett förstadium till diabetes. Flygare Wallén 2012 Downs syndrom - kost och rörelse 8 april 2016 Eva Flygare Wallén
Skolinterventionen Friskare, Smartare, Gladare Hälsosam mat Mycket frukt och grönsaker Ingen onyttig mat (läsk, godis, glass, bullar, kakor, chips) Skolan fick ett gym Promenad eller idrott varje dag Vuxna i skolan var förebilder Studien utvärderades på två sätt: 1) i riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom 2) effekt av tallriken. Eva Flygare Wallén Frukostmöte 14 oktober 2016
Lunchtallrik Specialtillverkad och till försäljning på Gustavsbergs porslinsfabrik, Värmdö. Idé och design Eva Flygare Wallén. Bildlayout Johan Blomberg. Downs syndrom - kost och rörelse 8 april 2016 Eva Flygare Wallén
Resultat av skolinterventionen Efter två år - färre riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom. Ingen ökning i fettmassa Konditionen var oförändrad Liten grupp kvar att mäta på! (n=11) Flygare Wallén E 2013 Downs syndrom - kost och rörelse 8 april 2016 Eva Flygare Wallén
Fungerade tallriken? 9 av 10 tog tillräckligt med grönsaker 3-4 olika sorter var vanligast Bara en tog inga grönsaker. En portion var vanligt Hälsosammare val med mindre fett, mer kolhydrater och oftare en portion. Dessutom lämnade färre några matrester. Flygare Wallén 2013
Health Promotion for adults with intellectual disabilities: evaluation of a multi-component intervention in community residences 130 vuxna med intellektuella funktionsnedsättningar i Stockholm flest i gruppbostad (LSS) 57% kvinnor ålder 20-66 två var rullstolsburna Fetma hos 43% (kvinnor 50%) Ohälsosamt midjeomfång kvinnor 62%, män 38% 35% gick minst 7.500 steg per dag Häften åt lunch respektive middag utifrån tallriksmodellen på veckodagar Färre på helgen Frukt och grönsaker förekom vid 1,5 måltid per dag Avhandling Helena Bergström 2014 Nätverksdag mat, måltider och intellektuell funktionsnedsättning
Hälsofrämjande gruppbostad Studiecirkel för personal Studiecirkel för boende Hälsoombud inkl. nätverksträffar
Vilken effekt hade programmet? Positiva effekter Förbättrade arbetsrutiner för att främja goda vanor Ökad fysisk aktivitet Minskat midjemått (ej signifikant skillnad) Inga (mätbara) effekter Matvanor Tillfredsställelse med livet Studie I Alla 3 komponenter
Vilken effekt hade Fokus Hälsa? Positiva effekter Förbättrade arbetsrutiner för att främja goda vanor Delområde: Allmänt hälsofrämjande arbete Delområde: Fysisk aktivitet Inga (mätbara) affekter Delområde: Mat och måltider Studie II Endast studiecirkeln Fokus Hälsa
Detta fungerade Relevant behovet finns! Flexibelt och passar verksamheten Inspirerande med input Möjligheter till förbättring Mer stöd och förberedelser Mer stöd från kommun och chef Mer samarbete mellan gruppbostäder
Metoder och material för att främja bra matoch rörelsevanor Folkhälsoguiden/gruppbostad
Rapporter och faktablad För vem? Politiker och beslutsfattare Chefer Personal När? När vetenskapligt underlag behövs för: Diskussioner Beslutsfattande Driva en fråga
Manual: Hälsofrämjande gruppbostad För vem? Samordnare (t.ex. verksamhetschef, koststrateg, fysioterapeut) Projektgrupp i kommun eller del av kommun När? Vid genomförande av Hälsofrämjande gruppbostad
Friskare, Smartare, Gladare Hälsofrämjande gruppbostad Nätverksdag mat, måltider och intellektuell funktionsnedsättning
Health Matters 37 lektioner för personer med intellektuell funktionsnedsättning 12 veckor 3 dagar i veckan Bygger på teorier för beteendeförändring Health Matters
Syftet är att skapa empowerment hos deltagarna till förändring (kraft självkänsla tro på sin egen förmåga) genom ökad kunskap och färdigheter och främja individernas självkänsla Nätverksdag mat, måltider och intellektuell funktionsnedsättning
Vilken effekt hade "Health Matters? Förbättrad attityd till träning Förbättrad tillfredsställelse med livet Ökad kunskap om hälsa Ökad tilltro till egen förmåga Förbättrad hälsa och fitness Heller and Rimmer. Attitudinal and psychosocial outcomes of a fitness and health education program on adults with Down Syndrome. J Inf. 2004. Marks et al.. Efficacy of the HealthMatters program train-the-trainer model.. J Appl Res Intellect Disabil. 2013.
Hälsofrämjande gruppbostad Friskare, Smartare, Gladare Health Matters Nätverksdag mat, måltider och intellektuell funktionsnedsättning
Systematisk genomgång av hälsofrämjande program för personer med intellektuell funktionsnedsättning (2016) Sammanlagt 2 studier/program graderades som strong 1. Health Matters (USA) 2. Hälsofrämjande gruppbostad (Sverige) Haleigh and Havercamp. Systematic review of health promotion programs focused ofbehavioral changes for people with intellectual disaility. Int Dev Dis. 2016.
Hälsofrämjand e gruppbostad Friskare, Smartare, Gladare Health Matters Appen Jepp Buddy Nätverksdag mat, måltider och intellektuell funktionsnedsättning
BUDDY En hälsofrämjande intervention (för goda matvanor och fysisk aktivitet) för unga vuxna med utvecklingsstörning Liselotte Schäfer Elinder, MSc, PhD, associate professor Community Nutrition and Physical Activity Department of Public Health Sciences Karolinska Institutet, Stockholm
BUDDY en hälsofrämjande intervention för hälsosamma matvanor och rörelse genom socialt stöd och ny teknologi för unga med utvecklingsstörning och deras stödpersonal - RCT Två delar: 1) En teoribaserad hälsoutbildning för brukare och stödpersonal Health Matters anpassad till svenska förhållanden. 2) Att i ett Buddy-förhållande (brukare och stödperson) använda en mobilapplikation som motivationsstöd Nätverksdag mat, måltider och intellektuell funktionsnedsättning
Appen JEPP anpassad till Health Matters Nätverksdag mat, måltider och intellektuell funktionsnedsättning
Teoretisk bakgrund Behöver nå personal och brukare Måste vara konkret och långsiktig Det finns ett behov! Metod för att stötta motivation Flera delar har redan visat effekt Fungerar? Nätverksdag mat, måltider och intellektuell funktionsnedsättning
Äta och må bra För vem? Personer med lindrig utvecklingsstörning När? Vid behov eller önskemål om att lära sig mer om mat och hälsa
Tack www.eva.flygare.wallen@ki.se Nätverksdag mat, måltider och intellektuell funktionsnedsättning
International collaboration Health Matters a health education for staff and residents teaches healthy lifestyle in 36 interactive sessions. The aim is to empower participants by increasing knowledge and skills and encourage self-determination. Developed by the Department of Disability and Human Development at the University of Illinois in Chicago, USA. The group is led by prof Tamar Heller and her coworkers Dr Beth Marks and Dr Jasmina Sisirak who we are collaborating with. Nätverksdag mat, måltider och intellektuell funktionsnedsättning