Månadsrapport
Månadsrapport Division Primärvård...2 Division Opererande Specialiteter...7 Division Medicinska specialiteter...15 Division Vuxenpsykiatri...21 Division Diagnostik...27 Division Folktandvård...32 Månadsrapport Division Kultur & Utbildning...37 Division Service...44 Division Länsteknik...49 1
Månadsrapport Division Primärvård 20 Ekonomiskt resultat Resultatutveckling Division Primärvård 10 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Mkr -10-20 -30-40 Prognos per april Prognos per aug Prognosbedömning okt Resultatmål 2011 Resultat 2011 Resultat 2010 *) Resultatet är korrigerat bakåt i tiden jan-mars 2011 då divisionen har överfört verksamhet och pengar till andra divisioner. En av de överförda verksamheterna är privata vårdgivarna på taxa som inte är rakt fördelad över året. Divisionens ram består av två delar, dels ett basuppdrag för primärvård finansierat via kapitering, dels en anslagsdel för tilläggsuppdrag vid sidan av basuppdraget. Tilläggsuppdragen består av ambulans, observationsplatser, ljusbehandling, bårhusverksamhet, radiologi med mera. Periodens resultat Resultatet från och med april månad ställs mot en ny resultatmålkurva samt ett nytt nettoutfall, då divisionen har överfört anslagsfinansierade verksamheter till andra divisioner under april månad enligt nedan: till beställaren av vårdval (privatvård på taxa, Vittangi vårdcentral och beställarsektionen) från 1 januari 2011 retroaktivt till division medicin öppenvårdsrehabilitering Luleå och Boden från 1 april 2011 Periodens resultat visar på ett positivt nettoutfall med 2,9 mkr. Det är 19,7 mkr bättre jämfört med föregående år motsvarande period. Årets resultat är inte jämförbart med föregående år eftersom verksamheter har flyttats till andra divisioner. Föregående år hade divisionen hand om hela länets primärvård fram till juli månad. Den 30 april 2011 hade de privata vårdcentralerna 18 503 listade respektive 18 332 kapiterade invånare. Det motsvarar drygt 7 % av länets befolkning. Prognos Divisionens årsprognos pekar mot en nettoavvikelse på totalt minus 33,1 mkr. Det är en försämring sedan bokslutet 2010 med 20,6 mkr. Det spar på 2 % som åsamkats kapiterad verksamhet motsvarar i stort sett storleken på försämringen i resultat. Divisionen redovisar även nya kostnader för uppbyggnad av sjukvårdsrådgivning 1177 samt förstärkt patientsäkerhetsarbete med tillsammans 7,6 mkr i budgetavvikelse. På kapiterad verksamhet beräknas underskottet till minus 35,3 mkr mot budget. Den anslagsfinansierade verksamheten går med 2,2 mkr i överskott mot budget. 2
Underskottet på den kapiterade verksamheten hänger samman med minskade marknadsandelar och därmed problem med anpassning av personal- och lokalkostnader. Den kapiterade delen på glesbygdsvårdcentralerna redovisar underskott med 9 mkr. Underskotten vid några glesbygdsvårdcentraler sammanhänger framförallt med läkarsituationen och att inhyrd sjukvårdpersonal anlitas. Fortsatt uppbyggnad av NEP-team samt en särskilt dyr hemsjukvårdspatient finns med i årsprognosen. Anslaget för riks- och regionsjukvård visar fortfarande underskott som utreds. Det finns för närvarande fyra privata vårdcentraler, två i Piteå, en i Luleå och en nyöppnad i Boden från slutet på februari i år. Ansökan om ny etablering som beställarsektionen ännu inte har hunnit godkänna är inte taget hänsyn till i årsprognosen. Samverkan mellan landstingsdrivna och privata vårdcentraler sker på alla orter vad gäller jour och ungdomsmottagning. I prognosen har ingenting beaktats vad gäller enklare sjukvård, det pågår ett arbete med att få till stånd ett nytt avtal med kommunerna. Uppföljning av sparåtgärder I divisionsplanen finns upptaget flera pågående utvecklingsområden för att nå ekonomi i balans, det är dock för tidigt att presentera en säker förkalkyl på detta. Ekonomi i balans Helår Helår Tertial 1 Mål 2009 2010 2011 Andel basenheter med ekonomi i balans 51,4% 54,3 % 35,3 % 100 % Andel basenheter med underskott 0-1 mkr 20,0% 11,4 % 23,5 % 0 % Andel basenheter med underskott -1 mkr ~ 28,6% 34,3 % 41,2 % 0 % 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Helår 2009 Helår 2010 Tertial 1 2011 Andel basenheter med ekonomi i balans Andel basenheter med underskott 0-1 mkr Andel basenheter med underskott -1 mkr - w 3
Investeringar (Tkr) Investeringar Summa beslutade investeringar Årets investeringsutgifter Kalkylbelopp för årets utfall Verkligt utfall Planerade investeringar - beslut 2011 3 050 0 0 Akuta investeringar - beslut 2011 500 50 46 Övriga investeringar - beslutade före 2011, men effektuerade 1 200 1 200 1 131 under året Summa 4 750 1 250 1 177 God hälsa Divisionens satsning på att stärka nyblivna föräldrar har fortsatt under perioden. Hembesök till förstagångs föräldrar har ökat från 40% (2010) till 63% för hela divisionen. BHV - Andel förstagångsföräldrar som fått hembesök 2011 tertial 1 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Arjeplog vårdcentral Arvidsjaur vårdcentral Bergnäsets vårdcentral Björknäs vårdcentral Björkskatans vårdcentral Erikslund/Harads vårdcentral Furunäsets Vårdcentral Gammelstads vårdcentral Graniten vårdcentral Grytnäs Vårdcentral Haparanda vårdcentral Hertsö vårdcentral Hortlax vårdcentral Jokkmokks vårdcentral Kalix vårdcentral Malmbergets vårdcentral Malmen vårdcentral Mjölkuddens vårdcentral Norrfjärdens vårdcentral Pajala vårdcentral Piteå vårdcentral Porsö vårdcentral Råneå vårdcentral Sandens vårdcentral Stadsvikens vårdcentral Älvsbyns Vårdcentral Öjebyns vårdcentral Örnäsets vårdcentral Överkalix vårdcentral Övertorneå vårdcentral En familjecentral i Haparanda har öppnats där vårdcentralen är en aktiv part tillsammans med Haparanda kommun. Inom projektet Livsviktigt är nu hälsokoordinatorer igång på samtliga vårdcentraler i Piteå och Gällivare. 30-åringar bjuds in till hälsosamtal sedan några veckor tillbaka. Hittills noteras en svarsfrekvens på ca 25 %. Hälsokoordinatorerna arbetar även med att generellt stärka det hälsofrämjande arbetet, framför allt vad gäller fysisk aktivitet, tobak, alkohol och övervikt. God vård Totalt NLL-vc Tillgänglig vård Under perioden har den länsgemensamma rådgivningsenheten för sjukvårdsrådgivning jourtid startats och samtliga vårdcentraler är anslutna till 1177. Det har varit såväl tekniska som bemannings-problem under startfasen och var en mycket större och mer kostsam förändring än vad som initialt var förväntat. I och med införandet av 1177, så har vi också från och med mars månad även tagit över all samtalstrafik som tidigare gått till de 5 akutmottagningarna. Dessa samtal styrs numer över till vårdcentralerna på dagtid och till Sjukvårdsrådgivningen på kvällar, helger och nätter. Arbetssättet 1177 är 4
resurskrävande och vi befarar undanträngningseffekter. Alternativa informations- och kommunikationsmöjligheter för befolkningen behöver utvecklas ytterligare. Det finns även signaler om ökat antal besök till jourcentralerna efter denna förändring. Telefontillgängligheten har under perioden varit hög. 27 av 32 vårdcentraler (84 %, hösten 2010 71 %) hade en telefontillgänglighet (0:an) vid nationella väntetidsmätningen på 95 % eller högre. Andel som fått kontakt via telefon med vårdcentralen samma dag (0:an i vårdgarantin) Vad gäller läkarbesök inom 7 dagar klarade 18 av 32 vårdcentraler (56 %) att uppfylla vårdgarantin till 90 % eller högre. Motsvarande resultat hösten 2010 var 39 %. Vid de enheter som inte klara målet pågår förbättringsarbeten, både att faktiskt förbättra tillgängligheten men även översyn av registreringsrutiner då brister i detta ger ett sämre resultat än vad som är den verkliga tillgängligheten. Andel vårdkontakter med läkare som skett inom 7 dagar (7:an i vårdgarantin) Säker vård Divisionen har nu ett ökat och strukturerat stöd kring användandet av Synergi. Utbildning av avvikelseansvariga samt användarträffar har genomförts. Patientsäkerhetsgruppen träffas nu regelbundet för uppföljning av aktuella 5
ärenden (Lex Maria, avvikelser, LÖF mm) och arbetar med strategier att föra kunskap och erfarenheter ut till divisionens verksamheter. Evidensbaserad vård I väntan på ambulans IVPA avtal är skrivna nu med räddningstjänsten i Jokkmokk och Älvsbyn. Kvalitativt likvärdig och jämlik vård Vuxenhabiliteringsteam är nu igång i Kalix och Piteå. Rekrytering pågår till team i Gällivare/Kiruna samt Luleå/Boden. Rutindokument och handläggningsöverenskommelser är upprättade för att tydliggöra vuxenhabiliteringens uppdrag och ansvar samt samarbetsformer med övriga aktörer. Neuropsykiatriska vuxenteamet har varit i drift nu i ett år och har en stor inströmning av remisser för utredningar vilket innebär väntetid för patienterna. En definition och nivåindelning av rehabilitering är nu fastställd så de delar av Rehabcentrum i Luleå som definierats som nivå 2 är överförda till division medicin. Rehabenheten är avvecklad och den personal som var anställd där (sjukgymnaster och arbetsterapeuter) är fördelade till vårdcentralerna i Luleå. Engagerade medarbetare Antal årsarbetare Divisionen har under tidsperioden januari april 2011 minskat antalet tv anställda från 1229 till 1218 anställda. Jämfört med april 2010 har divisionen totalt minskat sin personalstyrka med 79 medarbetare under de senaste månaderna. Detta har skett med naturliga personalavgångar och genom omställningsstöd för att klara övertalighet på ett antal vårdcentraler. Organisationsöversyner pågår f n på olika vårdcentraler som under året kommer att medföra ytterligare ett minskat antal anställda. 1 220 1 210 1 200 1 190 1 180 Antal årsarbetare* Division Primärvård 1 170 1 160 1 150 1 140 1 130 1 120 0805-0904 0806-0905 *Arbetade timmar under 12 månader/1760 0807-0906 0808-0907 0809-0908 0810-0909 0811-0910 0812-0911 0901-0912 0902-1001 0903-1002 0904-1003 0905-1004 0906-1005 6 0907-1006 0908-1007 0909-1008 0910-1009 0911-1010 0912-1011 1001-1012 1002-1101 1003-1102 1004-1103 1005-1104
Arbetstillfredsställelse Divisionens resultat i Springlifes medarbetarenkät visar att chefer och medarbetare har en arbetstillfredsställelse som uppvisar ett normalt utfall 87,1 för år 2010 och 87,8 för år 2011. Med utgångspunkt från de stora förändringar som skett på ett stort antal vårdcentraler så visar siffrorna på e en hög arbetstillfredsställelse i divisionen. Kompetensförsörjning Den största utbildningssatsningen under 2011 har varit att utbilda fler sjuksköterskor till distriktssköterskor. Vi har beviljat 7 sjuksköterskor studieförmåner under utbildningen till distriktssköterska, barnmorska samt till akutsjukvård med inriktning mot ambulansverksamhet under våren 2011. Ett arbete har inletts för att ta fram en handlingsplan för att klara rekryteringsbehov på vårdcentralen i syfte att vidta åtgärder för att säkra kompetensförsörjningen under de kommande 10 åren. Totalt 361 anställda inom divisionen kommer att uppnå en ålder av 65 år under åren 2012-2021 vilket motsvarar ungefär 1/3 av alla anställda i primärvården. Frisknärvaro / Sjukfrånvaro 87 procent av de anställda har inte haft en registrerad sjukfrånvaro över 5 dagar under tidsperioden januari april 2011 det är oförändrat jämfört med samma tidsperiod 2010. Vårt uppsatta mål för en sjukfrånvaro under 4 procent har bibehållits med marginal. Läkarförsörjning Ambitionen med att ha ett högt antal ST-läkare inom verksamheten fortsätter. I april 2011 har divisionen 61 ST-läkare. I samverkan med Primärvården i Västerbotten har ett rekryteringsprojekt startats under våren 2011 i syfte att rekrytera läkare från Rumänien. Läkarrekryteringsarbetet med fokus på Tyskland har hittills resulterat i 3 nyrekryteringar. Division Opererande Specialiteter Ekonomiskt resultat Mkr 10 0-10 -20-30 -40-50 -60 Resultatutveckling Division Opererande Specialiteter jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec -10,5 Prognos per april Prognos per aug Prognosbedömning okt Budgeterat resultatmål 2011 Resultatmål 2011 Resultat 2011 Resultat 2010 7
Divisionens redovisade resultat per april är -10,5 mkr vilket är en avvikelse med -6,8 mkr mot resultatmålet (-3,7 mkr). Avvikelsen hänförs till följande sjukvårdsmaterial -3,7 mkr personal inkl inhyrd personal -2,5 mkr (övertid, vikarier) sjuktransporter -1,0 mkr (minskade intäkter avseende utomlänspatienter, ingen minskning av flygtimmar). Av ovanstående kostnader utgör ca 4,4 mkr merkostnader för att nå målen för tillgänglighet. Prognos Divisionens årsprognos visar ett underskott på -41,8 mkr varav -8,8 är hänförligt till kärnverksamheten och -33 mkr till riks- och regionsjukvård. Under 2011 har divisionen oidentifierade sparåtgärder med 36 mkr. I divisionsplanen finns förslag till åtgärder som på några års sikt innebär en ekonomi i balans. I prognosen har beaktats att divisionen får ta del av den ersättning som landstinget kommer att erhålla från kömiljarden för tillgänglighet. Beräkningen är gjord utifrån förslaget till incitamentsstruktur och försiktighetsprincipen har tillämpats. Uppföljning av sparåtgärder Enligt divisionsplanen för 2011 krävs sparåtgärder motsvarande 55 mkr för att nå ekonomi i balans. Divisionsledningen har beslutat om sparåtgärder motsvarande 18 mkr under 2011 av vilka 14 mkr är definierade. Arbetet fortsätter med att identifiera ytterligare åtgärder. Till och med april har 4,3 mkr av sparåtgärderna effektuerats. VO ortopedi följer inte planen för sparåtgärder (avser sjukvårdsmaterial) och förklarar det med fortsatt hög produktion för att nå målen för tillgänglighet. Enligt prognosen bedöms 11,6 mkr av sparåtgärderna effektueras under 2011. Mkr Beslutade sparåtgärder enligt divisionsplan 2009 Effekt av sparåtgärder 2009 Beslutade sparåtgärder enligt divisionsplan 2010 Effekt av sparåtgärder 2010 Beslutade sparåtgärder enligt divisionsplan 2011 Effekt av sparåtgärder per 2011-04 Effekt av sparåtgärder enl prognos 2011 VO Akutsjukvård 17,8 14,7 7,1 3,4 6,0 2,1 5,0 VO Allmänkirurgi/urologi 10,4 7,7 2,8 3,0 2,0 1,7 2,0 VO Kvinnosjukvård 4,0 3,3 2,2 2,5 2,0 0,3 0,8 VO Ortopedi 5,4 5,3 5,2 0 4,0 0 2,1 VO ögon 1,5 2,3 1,0 1,3 0,5 0 0,5 VO ÖNH/Käk 2,1 2,0 0,8 2,3 1 0,2 0,8 Sjuktransporter - - 1,5 2,6 2,5 0 0,4 Summa enl divisionsplan 41,2 35,3 20,6 15,1 18,0 4,3 11,6 Investeringar Investeringar (Tkr) Summa Årets investeringsutgifter 8
beslutade investeringar Kalkylbelopp för årets utfall Verkligt utfall Planerade investeringar - beslut 2011 25913 1399 1142 Akuta investeringar - beslut 2011 2581 291 288 Övriga investeringar - beslutade före 2011, men effektuerade 4610 4610 4610 under året Hjälpmedel 1700 1700 1000 Summa avseende div ram 34804 8000 6752 Övervak- och anestesiapparater SY, beslut 2010 40000 3491 3491 Summa övriga investeringar 40000 3491 3491 Investeringarna följer planen. Kostnadseffektiv produktion Ett viktigt mått som används nationellt för att jämföra produktivitet inom sjukvården är kostnad per DRG-poäng. Kostnaden per DRG-poäng uttrycker hur kostnadseffektivt produktionen utförs. Målet i divisionsplanen är att kostnaden per DRG-poäng inom de mest betydande vårdprocesserna ska ligga i nivå med läns- och länsdelssjukhus i den nationella KPP-databasen. En analys av 2008 års kostnadsnivå visade att divisionens verksamheter hade en kostnadsnivå som var 28 mkr högre i slutenvård än genomsnittet i riket. Under åren 2009 och 2010 har divisionen genomfört besparingsåtgärder som inneburit kostnadsreduceringar med ca 50 mkr. Kostnadsreduceringarna tillsammans med ökade volymer vårdtillfällen, besök och behandlingar har ökat produktiviteten i slutenvård med 26 mkr under 2009 och ytterligare 20 mkr under 2010. Även i öppenvård har produktiviteten ökat under dessa år. Jämförelsen år 2009 visar att flera av divisionens verksamheter har en produktionskostnad som är i nivå med de sjukhus som finns representerade i databasen och kostnadsnivån i slutenvård är endast ca 4 mkr högre i jämförelse med läns-/länsdelssjukhus i nationella KPP databasen. Till hösten, när den nationella databasen är uppdaterad, kan vi göra en jämförelse av 2010 års kostnadsnivåer. 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% -5,0% -10,0% -15,0% Förändr kostnad/drg-poäng (slutenvård) 2010 jmf 2009 utöver prisuppräkning -20,0% Kir Kvi Ort Öron Kir +uro Kir Kir Kvi Käk Ort Uro Ögon Öron Kir +uro Ort Gäll Gäll Gäll Gäll Kali Kiru SY SY SY SY SY SY SY Pite Pite Div Op Förändr 2010 jmf 2009 utöver prisuppräkning 9
God vård Verksamhetsvolymer Oplanerade läkarbesök Inflödet av patienter ökar till samtliga akutmottagningar. Ökningen uppgår till mellan 6 10 procent. Procentuellt är ökningen störst i Kiruna. Antalsmässigt är ökningen störst i Sunderbyn med 654 patienter, inflödet har aldrig tidigare varit större till akutmottagningen i Sunderbyn. För kliniker inom division Medicin vid Sunderby sjukhus kommer större delen av ökningen från Luleå (drygt 220 patienter). Inom division Opererande kommer största ökningen från Piteå och Älvsbyn - totalt närmare 200 patienter. Det är framförallt klinik allmänkirurgi/urologi som ökat från Piteå/Älvsbyn (+175 patienter) vilket är förväntat med tanke på att kirurgbakjouren koncentrerades till Sunderbyn under 2010. Ökningen motsvarar ca 1,5 fler patienter per dygn till Sunderbyn vilket ligger inom ramen för vad som beräknades i förväg. Luleå-Bodenområdet har ökat med drygt 100 patienter inom i division Opererande. Sammanfattningsvis kommer närmare 400 patienter av ökningen från Luleå/Bodenområdet. Drygt 200 fler patienter från Piteå/Älvsbyn kan till stor del kopplas till strukturella förändringar i joursystemet. Detta visar än en gång vikten av att fokusera närområdet samt att landstinget bör införa ett ekonomiskt incitament riktat till primärvården för att stimulerar tidiga insatser som alternativ till besök vid akutmottagning. Operationer på operationsavdelningar Totalt sett är antalet operationstillfällen vid länets operationsavdelningar ungefär detsamma som förra året. Däremot finns skillnader i fördelningen planerat/oplanerat samt mellan sjukhusen. Antalet oplanerade operationstillfällen är något färre samtidigt som de planerade åtgärderna är fler (+ 5 procent) i divisionen. Ökningen är störst inom ögonsjukvården där de planerade öppenvårdsåtgärderna ökat. Det är både kopplat till den nya verksamheten som tillkommit inom ögonsjukvården; injektioner för att stoppa åldersförändringar i gula fläcken, men även tillfälliga kökortningsinsatser inom cataractkirurgin pga skärpta tillgänglighetsmål. Inom allmänkirurgin har antalet planerade operationstillfällen ökat, framförallt gäller det slutenvårdsoperationer vid Sunderby sjukhus. Detta kan bl a härledas till centraliseringen av obesitaskirurgin. Även andra operativa åtgärder inom cancerområdet har koncentrerats till Sunderbyn under det senaste året. Även inom ortopedin, urologin, kvinnosjukvården och ÖNH har antalet planerade operationstillfällen ökat. Detta kan delvis kopplas till en tillfälligt ökad produktion för att klara de skärpta tillgänglighetsmålen. Även hörselvården har genomfört tillfälliga kökortningsinsatser. Förlossningar Antalet förlossningar var något färre jämfört med ifjol; 813 st jämfört med 822. Sunderby sjukhus hade 636 förlossningar och Gällivare 177 st. 10
Mål och mått Div Op tertial 1 2011 Telefon mott inga avvisade* Beläggning vårdavd** Sparåtgärder 100 Väntande till besök inom 60 dgr Väntande till op inom 60 dgr Mål Resultat Resultatmål Akutmott läkarkontakt inom 30 min Sjukfrånvaro < 4,5 % 50 Akutmott handläggn.tid inom 180 min Frisknärvaro Högfrekv bes akutmott - kvi < 10% 0 Tidsytterfall ambulans Följsamhet hygienregler Högfrekv bes akutmott - män < 10% Öka antalet avvikelser Synergi Opstart utsatt tid v 1112 Ärenden avslutas inom 4 mån Nyttjad tid/tilldelad Kx Nyttjad tid/tilldelad Pe Op höftfraktur inom 24 h kvi Diagnossättning vtf inom 7 dgr Diagnossättning läkarbes inom 7 dgr Op höftfraktur inom 24 h män Nyttjad/tilldelad operationstid Nyttjandegraden är högre i Piteå än i Kalix. Det är en utveckling som varit relativt stabil över tid. Generellt sett bedömer divisionen att det finns ett överskott av operationskapacitet i länet. Akutmottagning läkarkontakt inom 30 min och total handläggningstid Måluppfyllelsen visar inga tydliga trendbrott. Det varierar dock mellan sjukhus och kliniker. En viss förbättring kan ses i Gällivare medan det är en relativt tydlig nedgång både i Kalix och Piteå. I Kalix kan försämringen främst kopplas till medicinkliniken medan det i Piteå gäller samtliga kliniker. Olika förändrings- och förbättringsarbeten pågår för att åstadkomma bättre resultat, bl a gör i höst ett test med fler specialister i fronten vid Sunderby sjukhus och ett annat förbättringsarbete påbörjas inom kort i Kalix. Trots allt visar en nationell jämförelse att väntetiderna vid länets akutmottagningar är kortast i landet. Följsamhet hygienregler Full följsamhet till rutinerna är en av de viktigaste åtgärderna för att minska vårdrelaterade infektioner och därigenom öka patientsäkerheten. Glädjande är att alla enheter i divisionen nu rapporterat in sina resultat av följsamhetsmätningar även om full följsamhet till hygienreglerna fortfarande inte uppnås. Resultatet visar 83 procent. Främsta orsaken är att man inte spritar sina händer. Högfrekventa besökare akutmottagning Andelen högfrekventa besökare vid akutmottagningarna har inte minskat utan denna gång noteras tvärtom en liten ökning till 22 procent. Malmfältssjukhusen har störst andel högfrekventa besökare men det är vid Kalix sjukhus som ökningen främst har skett. 11
Det förbättringsarbete som leds av primärvården visar med andra ord ännu inget resultat. Generellt menar divisionen att det krävs ett ännu mera landstingsgemensamt och fokuserat arbete för att åstadkomma ett trendbrott då det gäller samtliga mått som rör inflödet till akutmottagningarna. Tillgänglighet Diagrammet visar resultat för tillgänglighet till besök och behandling per den 2 maj. Divisionen uppfyller mycket väl målet om minst 70 procent väntande inom 60 dagar. I början av året gjordes ett antal tillfälliga insatser för att klara de skärpta väntetidsmålen (från 90 till max 60 dagar). Därefter uppvisar samtliga verksamheter goda och stabila resultat. Andel väntande < 60 dgr division Opererande 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Besök Behandling 30% 20% 10% 0% 3 jan -11 10- jan- 11 17- jan- 11 24- jan- 11 31- jan- 11 07- feb- 11 14- feb- 11 21- feb- 11 28- feb- 11 07- mar- 11 14- mar- 11 21- mar- 11 28- mar- 11 04- apr- 11 11- apr 18- apr 25- apr 02- maj Det finns fortfarande tillgänglighetsproblem inom vissa avgränsade områden som exempelvis plastikkirurgi och obesitaskirurgi. Det är också osäkert hur divisionen totalt sett kommer att klara sommarperioden. Varje verksamhetsområde har i och för sig gjort förändringar i sin sommarplanering för att lindra effekterna på tillgängligheten. Verksamheterna signalerar emellertid bemanningsproblem under sommaren vilket kan påverka tillgängligheten negativt. 12
1 350 1 340 1 330 1 320 1 310 1 300 1 290 1 280 1 270 1 260 1 250 0711-0810 0711-0811 *Arbetade timmar under 12 månader/1760 BILAGA TILL LANDSTINGSDIREKTÖRENS RAPPORT TILL Engagerade medarbetare Antal årsarbetare (rullande 12 månader)* Division Opererande specialiteter 0801-0812 0802-0901 0803-0902 0804-0903 0805-0904 0806-0905 0807-0906 0808-0907 0809-0908 0810-0909 0812-0910 0811-0911 0901-0912 0902-1001 0903-1002 0904-1003 0905-1004 0906-1005 0907-1006 0908-1007 0909-1008 0910-1009 0911-1010 0912-1011 1001-1012 1002-1101 1003-1102 1004-1103 1005-1103 Sedan hösten 2008 har divisionen minskat antal årsarbetare med ca 4,5 % (ca 60 årsarbetare) och genomfört kostnadsreduceringar av personalkostnader inkl kostnader för inhyrd personal med 40 mkr (netto). Sedan maj 2010 visar ovanstående kurva en ökning med ca 16 17 årsarbetare. Den reella ökningen är ungefär hälften, dvs ca 8-9 årsarbetare. Övrig ökning kan huvudsakligen hänföras till variationen av antal vardagar i de olika mätpunkterna. Fler vardagar under en månad innebär att personalen arbetar fler timmar. Medarbetarenkät Redovisning av medarbetarenkäten till chefer och övriga medarbetare pågår. Resultatet visar en liten förbättring jämfört med föregående år men fortfarande är divisionens problemområden målkvalitet, ledarskap och delaktighet. Svarsfrekvensen har ökat från 66 till 72 procent vilket dock är glädjande. Arbetet med nedbrytning av verksamhetsmålen till varje arbetsplats fortsätter. En klar koppling mellan verksamhetsmål och den enskilde medarbetarens prestationer eftersträvas. Divisionsledningen har i år krävt in en åtgärdsplan från varje verksamhetsområde över vilka åtgärder som kommer att vidtas med anledning av resultatet. Åtgärdsplanen ska tas fram i samarbete med medarbetarna på arbetsplatsen. Kompetensförsörjning Femårsprognos vad gäller läkarförsörjning visar att ST-läkare som blir färdiga specialister under prognosperioden, och väljer anställning inom NLL, inte räcker för att täcka pensionsavgångar och personalomsättning. Antalet vakanta specialisttjänster kommer att öka med drygt 10 procent. En annan slutsats blir att problemen med att rekrytera till andra sjukhus än Sunderby sjukhus kommer att öka. Många faktorer spelar in men i grunden är det den fortgående specialiseringen som driver på utvecklingen. Denna prognos pekar på att det krävs kraftfulla åtgärder för att hantera situationen. Mest effektiva åtgärder för att häva bristen kan vara attraktivare anställningsvillkor inom NLL, fokuserade rekryteringsinsatser utomlands, avtal 13
med bemanningsföretag vilket ger minskat eget behov av specialisttjänster. Särskilda åtgärder för att läkare vid Sunderby sjukhus ska arbeta vid övriga sjukhus i länet är också angelägna. I övrigt pågår arbete med framtagande av personalförsörjningsprognos för sjuksköterskor och undersköterskor där framförallt specialistsjuksköterskor är svåra att rekrytera. Frisknärvaro/Sjukfrånvaro Den korta sjukfrånvaron har ökat med nästan en procent vilket är alarmerande. En del av ökningen kan hänföras till bland annat vinterkräksjukan men inte allt. Divisionen kommer att analysera detta närmare. Övrigt Patientnämndsärenden (PaN) Antalet patientnämndsärenden fortsätter att minska för första tertialen jämfört med samma period två år bakåt. Divisionen har nu 54 ärenden jämfört med 91 st år 2009. Klagomål mot verksamhetsansvarig har minskat från förra året och förklaringen är att ärenden som verksamheten inte kan åtgärda; t ex prioriteringar i landstinget, nu skickas till hälso- och sjukvårdenheten Synergi Rapporteringen i Synergi fortsätter att förbättras och handläggningstiderna har kortats. Majoriteten av ärendena handläggs inom 14 dagar. Endast ett ärende har en handläggningstid över 120 dagar. Fortfarande är det för många förbättringsförslag, 58 procent. Det kan tolkas som att verksamheten uppfattar systemet som svårhanterligt och är osäkra på ärendetyper i avvikelsehanteringsprocessen 14
Division Medicinska specialiteter Ekonomiskt resultat Mkr 30 20 10 0-10 -20-30 -40-50 -60-70 -80-90 -100 Resultatutveckling Division Medicinska Specialiteter jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Prognos per april Prognos per aug Prognosbedömning okt Resultat 2010 Resultat 2011 Resultatmål 2011 2011-2013 har divisionen som mål att under året reducera sina kostnader med drygt 31 mkr jämfört med 2010. Detta innebär att divisionen vid årets slut ska redovisa ett resultat på minus 21,8 mkr. För måluppfyllelse krävs att divisionen per april månad redovisar ett underskott med högst 7,3 mkr. Det ekonomiska resultatet per april visar på minus 35,0 mkr vilket fördelas på följande poster: Läkemedel (recept -12,8 slutenvård -3,7 ) Underskottet för receptläkemedel är 13,7 mkr sämre än motsvarande period föregående år. Det beror i huvudsak på att före detta solidariska läkemedel såsom Cerezyme och läkemedel för blödarsjuka har ökat kraftigt. Smittskyddsläkemedel har ökat med 48 procent. Inflammationshämmande läkemedel inom reumatologi har ökat kraftigt som en effekt av följsamhet till nationella program och riktlinjer. Resultatförsämringen för inflammationshämmande läkemedel är 4,2 mkr jämfört med föregående år. Läkemedel i sluten vård har en försämring med 2,9 mkr. Det beror på ökat antal behandlingar inom neurologi och inflammationshämmande droppbehandlingar inom gastroenterlogi, hematologi och reumatologi. Riks/regionsjukvård (-13,5) Fortsatt höga kostnader för riks och regionsjukvård. Konsumtion av regionsjukvård vid NUS visar för divisionen totalt något fler vårdtillfällen men färre vårddagar. Den genomsnittliga kostnaden per vårdtillfälle är något lägre än föregående år. En hög kostnadsutvecklingen för vuxna balanseras av att behovet av regionsjukvård för barn tillfälligt är lägre. Kostnaderna för köp av rikssjukvård har ökat. Det är svårt att förutsäga kostnadsutveckling och årsutfall som beror på ett antal extremt dyra vårdtillfällen för exempelvis hjärtoch levertransplantationer och ECMO-behandlingar. Inhyrd personal (-6,7) 15
Brist på ordinarie läkare har inneburit att divisionen anlitar inhyrda bolag framförallt på lungsektionen och Piteå sjukhus. Antalet ordinarie läkare vid kardiologisektionen ökar successivt under året och ersätter därmed behovet av stafetter. Sjukvårdsmaterial (-1,9) Kostnaden för sjukvårdsmaterial har ökat. Underskottet avser i huvudsak kostnader för stentar inom kardiologin, pacemaker samt material inom dialysverksamheterna. Lab (-4,3) Kostnaderna för labundersökningar fortsätter att öka trots att verksamheterna arbetar aktivt med uppföljning och styrning av labanalyser. Antalet analyser är en konsekvens av ökat patientflöde såväl dag som jourtid samt behov av att snabbt bedöma behov av behandling alternativt hemgång. Patientintäkter/vårdavgifter (2,9) En ökad produktion leder till ökade intäkter. Utomlänspatienter faktureras enligt DRG. En konsekvens av ökad kvalitet i diagnossättning och kodning innebär att divisionen får korrekt betalt för genomförda insatser. Övriga kostnader/intäkter (-1,7) Prognos Divisionens prognos pekar på ett underskott på 86,3 mkr. Barnsjukvården prognostiserar ett plusresultat. Verksamhetsområdena internmedicin och rehab/reuma prognostiserar sammantaget negativa resultat. Av prognostiserat underskott svarar läkemedel för 49,2 mkr (57 procent). Det beräknade utfallet vid årets slut är en försämring med 39,1 mkr (därav receptläkemedel 38,4 mkr) jämfört med årsresultat 2010. Enbart två blödarsjuka barn står för läkemedelskostnader på totalt 36,2 mkr i år (ökar med 24 mkr). I övrigt innehåller prognosen följande större avvikelser; underskott för riks- och regionsjukvård (-23,2), inhyrd sjukvårdspersonal (-21,6), lab och hjälpmedel (-15,3) samt överskott för vårdavgifter och patientintäkter (7,4). Mkr Uppföljning av sparåtgärder Beslutade sparåtgärder enligt divisionsplan 2011 Effekt av sparåtgärder aktuell period Effekt av sparåtgärder enligt prognos för 2011 VO Internmedicin 25,0 0,7 5,0 VO Rehab/reuma 4,9 2,1 6,5 VO Barn 0,0 0,0 0,1 VO Gemensamt 1,5 1,2 1,5 Summa 31,4 4,0 13,1 Divisionen har lagt ut uppdrag och krav på åtgärder i särskild ekonomisk plan som har följts upp med arbetsplatsvisa besök i samband med basenheternas planering. Basenheterna har svårt att anpassa verksamheten till uppdrag och givna ekonomiska ramar. Flera år av kostnadseffektiviseringar har lett till bemanningstal på vårdavdelningarna som inte klarar ytterligare uttunning. Neddragning med enstaka 16
vårdplatser innebär att kostnader per plats ökar. Alltför många enheter är små och geografiskt utspridda inom sjukhusen vilket gör det sårbart och försvårar rationaliseringar. En rad åtgärder som har initierats får effekt sent under året eller först 2012. Kronor 70 000 Kostnad per DRG-poäng, sluten vård 60 000 50 000 40 000 30 000 2009 2010 20 000 10 000 0 Mere Mere Mere Med Hud Inf Med Medl Gerr Mreh Reu Medb Medb Bpsy Kiru Gäll Pite Kali Lubo Lubo Lubo Lubo Lubo Lubo Lubo Lubo Gäll Lubo Verksamheterna har generellt blivit kostnadseffektivare. Fler vårdtillfällen och högre vårdtyngd till en lägre poängkostnad visar att produktiviteten ökat mellan åren. En bidragande faktor är att verksamheterna blivit bättre på att "koda". Medicin/rehab i Kalix och geriatrisk klinik i Sunderbyn uppvisar den största förbättringen som beror på ökad produktion och en "tyngre" casemix. Lapplands barnklinik uppvisar också en positiv förändring mellan åren. Lägst kostnad per DRG-poäng visar medicinkliniken i Sunderbyn. En rad yttre omständigheter har medfört nya eller utvidgade arbetsuppgifter som verksamheterna har att omhänderta och som ätit upp besparingar. Rationaliseringar inom andra divisioner medför övervältring av arbetsuppgifter. En ökande förskjutning av ansvar mellan divisionerna, tillsammans med ökade krav i lagstiftning och skärpta hygienkrav, får som konsekvens att det krävs mer personal på vårdavdelningarna. Under det senaste året har behovet av slutenvård för framförallt äldre patienter ökat markant vilket medför ökat tryck på jourorganisationen, fler inskrivningar, fullbelagda vårdavdelningar och långa utskrivningsprocesser. Fler patienter skrivs in på grund av social svikt. Orsaken till detta är oklar men förändringar kommunalt och/eller inom primärvården är en del av problemet. På sjukhus som saknar allmänkirurgi visar data en ökad vårdkonsumtion av internmedicinsk slutenvård. "Kirurgpatienten" tenderar att bli en "medicinpatient" vilket kan vara bra ur patientperspektiv och för landstinget som helhet men som ytterligare ökar belastningen på våra vårdplatser. Sammantaget resulterar den ökade patienttillströmningen i högre kostnader eftersom slutenvården inte är dimensionerad för att klara en volymer i dagens omfattning. En del av divisionens underskott beror på att utlovad långsiktig finansiering ännu inte är verkställd avseende palliativa rådgivningsteam respektive samjour/akutläkarkonceptet i Piteå. 17
Divisionen har stora kostnadsökningar inom läkemedelsområdet. Under de senaste åren har ett flertal nya och mycket kostsamma läkemedel introducerats i sjukvården. Investeringar Investeringar (Tkr) Summa beslutade Årets investeringsutgifter investeringalopp Kalkylbe- utfall Planerade investeringar - beslut 2011 11 510,0 494,0 340,0 Akuta investeringar - beslut 2011 429,0 250,0 210,0 Övriga investeringar - beslutade före 2011, men effektuerade 2 115,0 2 115,0* 2 007,7 under året Hjälpmedel Summa 14 054,0 2 859,0 2 557,7 Beslutade investeringar 2009/2010 som ej levererats uppgår till 2 313tkr. Upphandlingar och beställningar avseende beslut för 2011 har påbörjats. Av 2011-års ram återstår att fördela 1 990 tkr. God vård Tillgänglighet Divisionen uppnår målet om att minst 70 procent av de väntande ska få tid för nybesök till läkare inom 60 dagar. Barn- och ungdomspsykiatrin klarar kravet på vårdgaranti till nybesök och bedömning inom 30 dagar. Ande l (%) Andel som väntat < 60 dagar på nybesök till läkare 85,0% 80,0% 75,0% 70,0% 65,0% Andel % 60,0% 55,0% 50,0% V1102 V1103 V1104 V1105 V1106 V1107 V1108 V1109 V1110 V1111 V1112 V1113 V1114 V1115 V1116 V1117 Vecka Under perioden har pågått intensivt omställningsarbete i syfte att erbjuda patienter nybesök inom 60 dagar. Remisser avseende patienter som väntar på tid för nybesök har granskats för att säkra rätt patient på rätt vårdnivå och korrekt registrering. Divisionen har fortsatt problem med tillgänglighet till lungmedicin och kardiologi Sunderby sjukhus. Lungsektionen har tagit fram handlings- och åtgärdsplaner och inom kardiologin pågår motsvarande arbete. För att säkerställa fortsatt god tillgänglighet och kostnadseffektiv planering inom hela divisionen har chefer och schemaläggare utbildats i kapacitetsplanering. Patientsäkerhet Punktprevalensmätning av trycksår och vårdrelaterade infektioner har genomförts under våren. Antalet patienter med trycksår har minskat från 16,4 18
(okt 2010) till 14,7 procent per mars månad och andelen patienter med vårdrelaterade infektioner var något lägre jämfört med förra mättillfället (nov 2010). Under året fokuserar divisionen på implementering av det åtgärdspaket som är framtaget av SKL. Informations- och utbildningsinsatser om ny Patientsäkerhetslag som trädde i kraft 1 januari 2011 och SBAR (strukturerad kommunikation) har genomförts. Nätverksträffar för avvikelseansvariga är inplanerade för ökad kunskap om patientsäkerhet och avvikelsehanteringsprocessen. Antal ärenden i Synergi under perioden uppgår till 728 varav 334 är avslutade. Den vanligaste orsaken till avvikelse är fall följt av läkemedel och dokumentation. Engagerade medarbetare Antal årsarbetare* Division Medicinska specialiteter 1 475 1 465 1 455 1 445 1 435 1 425 1 415 1 405 1 395 1 385 1 375 *Arbetade timmar under 12 månader/1760 0805-0904 0806-0905 0807-0906 0808-0907 0809-0908 0810-0909 0811-0910 0812-0911 0901-0912 0902-1001 0903-1002 0904-1003 0905-1004 0906-1005 0907-1006 0908-1007 0909-1008 0910-1009 0911-1010 0912-1011 1001-1012 1002-1101 1003-1102 1004-1103 1005-1104 Jämfört med motsvarande period föregående år har antalet årsarbetare i divisionen ökat. Start av palliativa resursteam och öppenvårdsrehabilitering har inneburit fler årsarbetare. Antalet vikarier har ökat vilket beror på perioder med influensa och vinterkräksjuka samt högre beläggning. Medarbetarundersökning Den årliga medarbetarenkäten visar sammantaget på en positiv utveckling. Viktiga förbättringsområden är målkvalitet och delaktighet. Resultatet av enkäten har diskuterats och analyserats vid arbetsplatsträffar inom basenheterna och förbättringsåtgärder har identifierats. Arbetstillfredsställelse (målnivå NLL 70) Det dynamiska fokustalet (70,8) visar att prestationsnivån och förändringskraften på divisionsnivå har utvecklats positivt. Divisionen har en god psykosocial arbetsmiljö som dock behöver förbättras ytterligare för att påverka personalens arbetsglädje, ork och prestationsförmåga i positiv riktning. Ledarskap (målnivå NLL 70) Divisionens samlade resultat är 71,5 för 2011. För chefer med ett lägre ledarskapsindex ska handlingsplan upprättas som stöd för utveckling och uppföljning av ledarskapet. 19
Kompetensförsörjning (målnivå NLL 75) Divisionens resultat för lärande i arbetet (75,8) är i nivå med målvärdet för NLL. Medarbetarsamtal genomförs och kompetensförsörjningsplaner upprättas på både individ och gruppnivå. Svårigheter att rekrytera sjuksköterskor och undersköterskor börjar bli kännbara i verksamheterna framförallt till sommarperioden. Frisknärvaro och Sjukfrånvaro Frisknärvaro 71,9 procent är en försämring med 2,1 procentenheter jämfört med motsvarande mätperiod 2010. Sjukfrånvaron har ökat från 4,7 till 5,3. 20
Mkr 12 10 8 6 4-2 02-4 -10-8 -6-12 -14-16 -18 Division Vuxenpsykiatri Ekonomiskt resultat Resultatutveckling Division Vuxenpsykiatri jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Prognos per april Prognos per aug Prognosbedömning okt Resultat 2011 Resultat 2010 Periodens resultat Divisionens resultat till och med april uppgår till -3,5 mkr, vilket är ca 2,9 mkr sämre än föregående år. Våra intäkter är 6,9 mkr bättre än periodens budget, varav intäkter för utomlänspatienter svarar för 2,3 mkr. Övriga patientintäkter är +1,7 mkr bättre än budget. Kostnader för inhyrd personal uppgår till 3,2 mkr pga för få specialister. I nuläget har vi dock en positiv budgetavvikelse (+1,5 mkr) för egen personal. Årsprognos Myndighetskrav rörande säkerhetsklassning och arbetsmiljö samt landstingets inriktningsbeslut avseende psykiatrin, resulterar bl.a. i utökade vårdplatser i Sunderbyn (8 vpl) och Piteå (4 vpl). Rättspsykiatrin bygger om och anpassar ytterligare 33 vårdplatser till en högre säkerhetsnivå. Delar av ovanstående förändringar ger ekonomiska konsekvenser redan 2011. Årsprognosen pekar mot ett underskott på ca -16,0 mkr. Intäkterna bedöms bli ca 8,4 mkr bättre än budget. Bland kostnaderna är det främst iordningställandet och driften av 8 nya vårdplatser i Sunderbyn som beräknas kosta ca 8,7 mkr under 2011. Inhyrd personal prognostiseras till ca 10 mkr. Riks- och regionsjukvård bedöms bli ca 3,9 mkr sämre än budget. Nettokostnad per basenhet / verksamhetsområde (mkr) Ack Utfall Ack Utfall Avvikelse mot budget Prognos Avvikelse prognos budget 1104 1004 1104 1112 1112 VO Länsgemensamt -15,2-14,7 0,3-43,6 2,0 VO Malmfälten -19,3-18,9 0,1-57,3-2,3 VO Piteå -19,3-19,2-0,2-56,0-1,0 VO Sunderbyn -46,6-44,8 0,0-143,9-10,9 VO Divisionsgemensamt 96,6 97,0-4,1 284,9-3,8 Totalt -3,8-0,6-3,8-16,0-16,0 21
Investeringar (mkr) Investeringar Summa beslutade Investeringar Årets investeringsutgifter Kalkylbelopp för årets utfall Verkligt utfall Planerade investeringar - beslut 2011 1,2 1,2 0,2 Akuta investeringar - beslut 2011 0,2 0,2 0,0 Övriga investeringar - beslutade före 2011, men effektuerade under året Summa 1,4 1,4 0,2 Investeringsramen kommer att nyttjas enligt plan. ISLOSSNING Den första fasen i divisionens utvecklingsarbete har i huvudsak handlat om att analysera och nå konsensus om de viktigaste områdena att utveckla inom delprojekten. Under arbetets gång har det kommit fram mängder av idéer och förslag och för att vi inte skall drunkna har divisionsrådet beslutat att vi skall prioritera och ta några frågor åt gången och börja med de tre mest angelägna och hur vi löser de. För att ytterligare bredda möjligheten för alla som vill bidra till utvecklingen kommer hurarbetet ske i nya projektgrupper och konstellationer. De tre huvudspåren är: Rekrytera och behålla kompetens en långsiktig rekryteringsstrategi inkl handlingsplaner upprättas. Handlingsplanerna skall fokusera på psykiatrins kompetensbehov såväl kort- som långsiktigt. Standardiserade vårdplaner. I första hand för patienter med schizofreni samt med depression och ångest. SVP spåret är sprunget ur Projektet Gränsdragningar. Utvecklingsenhet är det svaret på hur vi långsiktigt skall hantera och organisera divisionsgemensamma utvecklingsfrågor? Behovet av att skapa en plattform för utveckling, såväl medicinska som organisatoriska har påtalats av f lera av projekten Genom projektet Beslutsprocesser är såväl analys som införandet av ett nytt och strukturerat beslutssystem för divisionen genomfört. Registrerade patientbesök Verksamhet Utfall 1104 Andelar K / M Utfall 1004 Andelar K / M Total förändring procent Utfall 1012 Andelar K / M VO Malmfältens vuxenpsykiatri - Läkarbesök 257 52 / 48 199 55 / 45 29,1 833 52 / 48 - Sjukvårdande behandlingar 2 249 61 / 39 2 415 61 / 39-6,9 6 167 61 / 39 VO Piteå vuxenpsykiatri - Läkarbesök 942 58 / 42 749 65 / 35 25,8 2 273 63 / 37 - Sjukvårdande behandlingar 5 402 68 / 32 5 550 68 / 32-2,7 15 224 69 / 31 VO Sunderby vuxenpsykiatri - Läkarbesök 1 489 53 / 47 1 508 52 / 48-1,2 4 399 52 / 48 - Sjukvårdande behandlingar 8 699 67 / 33 9 430 65 / 35-7,7 24 912 66 / 34 Totalt - Division vuxenpsykiatri - Läkarbesök 2 688 54 / 46 2 456 56 / 44 9,4 7 505 55 / 45 - Sjukvårdande behandlingar 16 350 65 / 35 16 844 66 / 34-2,9 46 303 66 / 34 Trots läkarbristen klarar divisionen patienttillströmningen samt väntetiderna inom 90 dagar. 22
Uppföljning av divisionens mål I det följande redovisas en del av hur långt arbetet kommit med uppföljning av de i divisionsplanen identifierade målområdena. Attraktiv region Med stöd av medel från Socialstyrelsen pågår följande i länet under 2011: - hospitering med återkommande utbildningsinslag under hösten startar utbildning och hospitering i i östra Norrbottens kommuner samt Boden. - fortbildningsinsatser inom området Case management enligt ACT- modellen t ex regionalt CM-nätverk och olika typer av konferenser och utbildningar. - samordnade psykosociala insatser för personer med schizofreni - ett regionalt utbildnings- och utvecklingsarbetet har påbörjats i Luleå i nära samverkan mellan socialtjänsten och vuxenpsykiatrin som sedan ska spridas i övriga länet. - kartläggning av behov och insatser för äldre med psykisk ohälsa arbetet är påbörjad, bl a genom kunskapsinhämtning och samplanering. - utbildningsinsatser inom det neuropsykiatriska området en kurs på 7,5 hp genomförs under våren i Piteå och Gällivare. Ca 120 personer startade utbildningen. - Psykiatrins vecka planering av Psykiatrins vecka har startat och kommer i år att genomföras under v 41. - NSPH och Attitydambassadörer representanter för brukar- och anhörigorganisationer är en viktig samverkanspart, t ex när det gäller synpunkter vid implementering av nationella riktlinjer, vid utbildningssatsningar och vid ansökningar av nationella medel. I Hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen infördes den 1 januari 2010 likalydande bestämmelser om att kommuner och landsting ska ingå överenskommelser om sitt samarbete när det gäller personer med psykisk funktionsnedsättning. I ett nära samarbete mellan Vuxenpsykiatrin och Kommunförbundet Norrbotten finns nu ett förslag till en Länsövergripande överenskommelse i Norrbotten när det gäller insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning. Utifrån ett tillägg i Hälso- och sjukvårdslagen från den 1 januari 2010 om att särskilt beakta barns behov av information, råd och stöd har en landstingsövergripande arbetsgrupp tillsatts för att arbeta fram rutiner som stöd för detta. Det finns även en divisionsövergripande arbetsgrupp som fokuserar på hur vuxenpsykiatrins ska leva upp till lagtilläggets intentioner. God hälsa Vuxenpsykiatrin har börjat söka nya vägar för samverkan i syfte att identifiera de samhälleliga orsakerna till och om möjligt minska den lavinartade ökningen av unga vuxna som söker sig eller tvingas till vård inom psykiatrin. Psykiatrins MI utbildare fortsätter att förkovra sig och utbildar alltfler personer inom såväl NLL som andra landsting, kommuner och organisationer 23
God vård Uppfyllande av vårdgarantin Samtliga verksamhetsområden har arbetat med väntetiderna samt administrativa rutiner kring dessa, vilket gett resultat. Sedan årsskiftet är månadsresultaten mellan 90 och 95 procent inom 60 dagar. Utveckling av vuxenpsykiatrin i Norrbotten Efter år av överbeläggningar och kritik från bland annat arbetsmiljöverket har den psykiatriska slutenvården på Sunderby Sjukhus tillskapat och bemannat 8 vårdplatser. Det har inneburit en omedelbar förbättring för såväl patienter som personal. I Öjebyn har arbetena inletts med att anpassa standarden till de krav som Socialstyrelsen ställer på tvångs- och rättspsykiatrisk vård. Anpassningen kräver förändring i såväl byggnad som bemanning och kommer att leda till bättre vård och arbetsmiljö samt ha en positiv inverkan på ekonomin då det minskar kraven på och behovet av att vårda patienter i andra landsting. Divisionen har under lång tid haft kompetens- och kapacitetsbrister inom området Missbruk- och abstinensvård. Sedan början av året investerar vi därför kraftfullt i klinisk utbildning och utveckling, i första hand i verksamhetsområdena Piteå och Luleå samt planerar att från hösten skapa fyra slutenvårdsplatser för ändamålet i Piteå Deltagande i och inrapportering till de psykiatriska kvalitetsregistren Vuxenpsykiatrin i Norrbotten deltar i samtliga för verksamheten aktuella kvalitetsregistren. I antal registreringar per 1 000 invånare intar Norrbotten en tionde plats i landet. Gemensamma vårdprogram Utöver de redan utvecklade gemensamma vårdprogrammen för Suicidprevention och Ätstörning pågår en utveckling av Abstinensvården samt diagnoserna Schizofreni och Depression och Ångest Uppgifter från Patientnämnden utgör en grund för vård- och verksamhetsutveckling Antal ärenden för division Vuxenpsykiatri till Patientnämnden under åren t o m april 2011 är 14 stycken, varav 9 kvinnor och 5 män. Det område som fått flest anmälningar är vård- och behandlingsfrågor (7 stycken). Engagerade medarbetare Medarbetarundersökning 2011 Årets medarbetarenkät är den femte i ordningen och gav en svarsfrekvens på 75 procent (73 procent 2010, 82 procent 2009). Som tidigare år är förbättringsområdena arbetsrelaterad utmattning, delaktighet och målkvalitet röda. Sammantaget blev det dynamiska fokustalet 67 (68 år 2010). Trots att vi kan konstatera relativt små förändringar mellan åren är medarbetarenkäten en viktig temperaturmätare. Kan tyckas något anmärkningsvärt att inte förbättringsområdet delaktighet (75 = 24
år 2011, 74 = år 2010, riktvärde = 80) förändrats nämnvärt trots divisionens satsning på projekt Islossning som är ett länsövergripande delaktighetsarbete. Arbetstillfredsställelse Ytterligare arbete med delaktighet och målkvalitet är nyckelfaktorer. Under hösten kommer divisionen att ta ett nytt grepp kring planeringsprocessen för att ytterligare tydliggöra och konkretisera divisionens och verksamheternas mål. I detta arbete ingår också att utveckla medarbetarprocessen ytterligare. Ledarskap Divisionen kommer även fortsättningsvis fokusera på ledarskapfrågor i form av mer närvarande och aktiva ledare vilket bidrar till verksamhetsutveckling och ökad arbetstillfredsställelse. Kompetens När ISLOSSNING nu går in i nästa fas kommer vårt fortsatta arbete att koncentreras till huvudområdena kompetens rekrytering utvecklingsenhet. Bland annat innebär det att divisionen utformar en rekryteringsstrategi, på lång och kort sikt, utifrån kompetensbehoven. Arbetade timmar Antal årsarbetare* Division Vuxenpsykiatri 535 530 525 520 515 0906-0907- 0908-0909- 0910-0911- 0912-1001- 1002-1003- 1004-1005- 1005 1006 1007 1008 1009 1010 1011 1012 1101 1102 1103 1104 *Arbetade timmar under 12 månader/1760 Årsarbetare ökar över tid med anledning av nyrekryteringar. Sjukfrånvaro Verksamhetsuppgift/ nyckeltal Periodens utfall (%) 1104 1004 0904 Kort sjukfrånvaro (1 14 dgr) 2,6 2,2 2,0 Sjukfrånvaro (15 59 dgr) 0,8 0,8 0,8 Lång sjukfrånvaro (60 90 dgr) 0,2 0,2 0,3 Lång sjukfrånvaro (>90 dgr ) 1,6 1,7 1,6 Sjukersättning 0,2 0,2 0,7 Total sjukfrånvaro 5,4 5,1 5,4 Total sjukfrånvaro, exkl sjukersättning 5,2 4,9 4,7 Den korta sjukfrånvaron tenderar att öka. 25
Frisknärvaro Andelen medarbetare med högst 5 dagars sjukfrånvaro under senaste 12- månadersperioden (maj 2010 april 2011) uppgår till 65 procent. Divisionens mål är 75 procent. 26
Division Diagnostik Ekonomiskt resultat Resultatutveckling Division Diagnostik Mkr 6 4 2 0-2 -4-6 -8 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Prognosbedömning okt Prognos per april Prognos per aug Resultat 2010 Resultat 2011 Divisionen redovisar för perioden januari-april ett överskott på 4,2 mkr, vilket är 3,5 mkr bättre än samma period föregående år. Detta fördelar sig mellan verksamhetsområdena så att Landstingsgemensamt har ett överskott på 0,7 mkr, Laboratoriemedicin 3,1 mkr och Divisionsgemensamt 1,2 mkr medan Bild- och funktionsmedicin uppvisar ett underskott med 0,8 mkr. Underskottet inom Bild- och funktionsmedicin beror på ökade vård- och materialomkostnader samt läkarvakanser som krävt dyra lösningar med inhyrd personal. Byte av två havererade röntgenrör har belastat resultatet till och med april. Dessutom bidrar den allmänna medicinska och medicintekniska utvecklingen till att mindre kostsamma metoder minskar till förmån för dyrare. Som exempel kan nämnas att en skelettundersökning med datortomografi är 6-10 gånger dyrare än med konventionell röntgenutrustning men ofta måste bli förstahandsvalet för att kunna ge ett säkrare och utförligare svar utifrån frågeställningen i remissen. Laboratoriemedicin redovisar ett positivt resultat på 3,9 mkr vilket är 2,4 mkr bättre än samma period föregående år. Resultatförändringen beror på ökade intäkter men också minskade personalkostnader. Produktionen inom klinisk kemi har under perioden ökat med 4 procent. Prognos Divisionens årsprognos för 2011 pekar mot ett överskott med 1,9 mkr. Prognoserna för de olika verksamhetsområdena varierar dock starkt. Årsprognosen för Bild- och funktionsmedicin pekar på ett underskott mot budget med 7,1 mkr, vilket är en förbättring med 1,7 mkr mot 2010 års utfall. Resultatet förklaras framförallt av att man inte har minskat sina kostnader tillräckligt utifrån ramreduktionen samt att personalkostnader är högre än budget. Årsprognosen för Laboratoriemedicin pekar på ett överskott med 3,9 mkr, vilket baseras på de ökade beställningsvolymerna under perioden samt på minskade personalkostnader. 27