Beslut och verksamhetsrapport

efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling vid Diamantens förskola belägen i Östhammars kommun

1(15) Beslut I detta beslut med tillhörande verksamhetsrapport ges en sammanfattande bedömning utifrån kvalitetsgranskningens resultat och en beskrivning av de utvecklingsområden som framstått som mest centrala att prioritera i det lokala kvalitetsarbetet. En beskrivning av kvalitetsgranskningens resultat och Skolinspektionens bedömningar i sin helhet följer nedan. Sammanfattande bedömning Skolinspektionen bedömer att förskolechefen behöver ta ansvar för att personalen har kunskap om uppdraget samt strategier för arbetet med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Personalen stödjer barnens ordförråd och talspråk i det svenska språket genom bland annat språkutvecklande samlingar. Personalen skapar förutsättningar för kommunikation men utnyttjar inte alltid de tillfällen som uppstår för att stödja språkutveckling. Personalen använder miljö och material i strukturerade aktiviteter för att stödja språkutveckling men däremot inte i den fria leken. Personalen har ett positivt förhållningssätt till flerspråkighet men stödjer inte aktivt barnens modersmål. Utvecklingsområden I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att utvecklingsarbete behöver genomföras inom följande prioriterade områden: Förskolechefen behöver säkerställa att personalen har kunskap om uppdraget samt strategier för arbetet med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Förskolechefen behöver skapa förutsättningar för erfarenhetsutbyte, uppföljning och utveckling av arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Personalen behöver skapa meningsfulla sammanhang för barnen att utveckla alla sina språk. I detta ingår att använda miljö och material samt den fria leken för ett språkutvecklande arbete med flerspråkiga barn.

2(15) Uppföljning Huvudmannen ska, inom två månader från beslutet, den 22 januari 2017 inkomma med en uppföljningsbar planering av hur man avser att arbeta för att förbättra de områden som Skolinspektionen identifierat som utvecklingsområden. Denna planering bör innehålla information om tydliga avstämningspunkter under arbetets gång. Huvudmannen ska därefter senast den 22 november 2017 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de utvecklingsområden som myndigheten identifierat. Huvudmannen ska vid uppföljningen efter tolv månader redovisa hur granskningens resultat används övergripande i hela verksamheten, samt i vilken grad man bedömer att åtgärderna har fått avsedd effekt. Redogörelser skickas via e-post, till skolinspektionen@skolinspektionen.se eller per post till Skolinspektionen Stockholm Box 23069, 104 35 Stockholm. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr 400-2015:7428) i de handlingar som sänds in. På Skolinspektionens vägnar abriel Brandström Enhetschef Lotta Andersson Damberg Utredare

3(15) Verksamhetsrapport Inledning Skolinspektionen genomför under hösten 2016 en kvalitetsgranskning av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling. Syftet med kvalitetsgranskningen är att belysa om förskolan medverkar till att flerspråkiga barn utvecklas så långt som möjligt i sina språk. Granskningen av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling genomförs i 35 kommuner med både enskilda och kommunala huvudmän. Förskolan Diamanten, i Östhammars kommun ingår i urvalet av förskolor. Förskolan Diamanten besöktes den 4-5 oktober 2016, då observationer och intervjuer genomfördes. Ansvariga utredare har varit Lotta Andersson Damberg och Agneta Kenneberg. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Bedömningar inom varje område görs i fyra graderingar; hög grad, ganska hög grad, låg grad och ganska låg grad. En närmare beskrivning av bakgrund och syfte finns i bilaga 1. Bakgrundsuppgifter om förskolan Diamanten Förskolan Diamanten är en kommunal förskola i Östhammars kommun. Förskolan har fem avdelningar varav fyra avdelningar är åldersblandade med barn mellan 1-5 år och en avdelning har barn mellan 1-2 år. Vid besöket är 76 barn inskrivna, varav 29 barn är flerspråkiga. Förskolan Diamanten har 16 tjänster, av dessa är sju förskollärare. Förskolan har en flerspråkig personal som arbetar som resurs på en avdelning. Förskolan leds av en förskolechef som förutom Diamantens förskola även ansvarar för ytterligare en förskola samt en öppen förskola. Skolinspektionen har besökt avdelning Bollen med totalt 17 inskrivna barn i ålder 2-5 år, varav sex barn är flerspråkiga. Arbetslaget på avdelningen består av tre personal, varav en är förskollärare. Arbetslaget har ingen flerspråkig personal.

4(15) Under besöket genomförde Skolinspektionen intervjuer med förskolechef, arbetslag på avdelning Bollen och en fokusgrupp bestående av personal från tre av förskolans övriga avdelningar. Resultat Säkerställer förskolechefen att personalen har kunskap om uppdraget samt strategier för arbetet med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i låg grad säkerställer att personalen har kunskap om uppdraget samt strategier för arbetet med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Det finns en handlingsplan men den är inte förankrad hos förskolans personal. Personalen gör ingen kartläggning av barnens språk när barnen börjar i förskolan. Förskolans personal saknar kunskap och samsyn för hur uppdraget ska omsättas i den dagliga verksamheten. Förskolan har en handlingsplan för modersmål som inte är förankrad hos personalen Östhammars kommun har en handlingsplan för modersmål i förskolan som förskolechefen har utarbetat tillsammans med en kollega. Handlingsplanen beskriver en tydlig arbetsgång från förberedelser innan barnet börjar i förskolan till själva inskolningen. Handlingsplanen ger konkreta tips på hur förskolans personal kan arbeta för att stödja barnets modersmål. Handlingsplanen har förslag på appar och litteratur för personal och förslag på litteratur att läsa tillsammans med barnen. I intervjun med arbetslaget framkommer att handlingsplanen inte är förankrad och att de inte arbetar efter den, "vi har fått planen för att läsa den men vi vet inte om det finns någon planering framåt för att diskutera den". Arbetslaget uppger att de känner till att det finns riktlinjer för att uppmuntra föräldrarna att prata sitt modersmål med barnen. Personalen har ingen gemensam bild av hur uppdraget ska omsättas i verksamheten I intervjun med arbetslaget framkommer att de inte har diskuterat läroplanens mål för arbete med flerspråkiga barns språkutveckling men de har läst Skolver-

5(15) kets stödmaterial Flera språk i förskolan. Arbetslaget ger exempel på hur de arbetar med språkutveckling hos flerspråkiga barn men uppger att det är svårt stödja barnen i deras modersmål eftersom de inte har personal som pratar språken. Arbetslaget uttrycker att de behöver mer kunskap "nu när vi får barn med annat modersmål så måste vi lära oss mer, vi behöver konkreta tips på hur man kan arbeta" Inför Skolinspektionens besök har arbetslaget på avdelning Bollen genomfört en självskattning av förskolans arbete med flerspråkighet. Resultatet visar att arbetslaget inte instämmer i påståendet att de har tillräcklig kompetens för att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling. Resultatet visar även att arbetslaget inte instämmer i påståendet att de har en gemensam bild av hur flerspråkiga barn utvecklar sina språkkunskaper i svenska eller modersmålet. Förskolechefen uppger i intervjun att personalen är duktiga och försöker på alla sätt, "men vi kan alltid bli bättre". Förskolechefen uppger vidare att all personal på avdelning Bollen har utbildning i tecken som stöd och att de använder tecken naturligt i alla situationer. Personalen gör ingen kartläggning av barnens språk när barnen börjar på förskolan Förskolechefen uppger i intervjun att nya barn placeras på en avdelning där det finns barn med samma modersmål om det är möjligt och att förskolan gör en kartläggning av barnens språk vid det första mötet. I intervjun med förskolans personal framkommer dock delade meningar huruvida de får information om vad barnen kommer ifrån och vilket språk de pratar. Personalen uppger att de själva inte gör någon kartläggning av barnets språk. Vid första mötet med föräldrar tas mest praktiska saker upp som om barnet har allergi eller något annat som är viktigt att veta, "vi vill inte veta så mycket. Vi frågar om de vill att vi ska veta något".

201 6-1 1-22 6(15) Skapar förskolechefen förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i låg grad skapar förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Förskolans personal saknar kompetensutveckling och förutsättningar för erfarenhetsutbyte samt reflektion för arbetet med flerspråkighet. Personalen är inte delaktiga i uppföljning, analys och utveckling av arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Personalen saknar kompetensutveckling i, och erfarenhetsutbyte kring arbetet med flerspråkighet I intervjun uppger förskolechefen att det inte är någon kompetensutveckling inplanerad men att det skulle vara givande att träffa andra förskolor som arbetar medvetet med flerspråkighet. Även personalen uppger i intervjun att de vill göra studiebesök på andra förskolor, "vii Östhammar har inte kommit så långt". Arbetslaget berättar i intervjun att de tidigare har varit på en föreläsning om mångkultur men de har behov av mer utbildning inom flerspråkighet. Förskolläraren på avdelning Bollen har utbildat de övriga i arbetslaget i tecken som stöd. Arbetslagets självskattning visar att personalen inte instämmer i påståendet att det finns möjlighet till kompetensutveckling i språkutvecklande arbetssätt för flerspråkiga barn. Förskolechefen uppger i intervjun att förskolan får möjlighet till fler personaltimmar utifrån kommunens socioekonomiska resursfördelning. Förskolan har tillgång till en specialpedagog men den insatsen är inte specifikt kopplad till flerspråkighet. I Östhammars kommun finns flerspråkiga studiehandledare som vid några tillfällen har använts för att leka och prata med flerspråkiga barn på förskolan men deras tid räcker inte längre till för förskolan. Enligt förskolechefen behöver modersmålsenheten utökas så att även förskolan får tillgång till personal som kan barnens modersmål. Förskolechefen uppger vidare att hon och personalen lyfter olika pedagogiska frågor vid olika mötesforum. En fråga som personalen har diskuterat var kommunikation med föräldrar med annat modersmål utifrån att många upplevde det svårt att kommunicera med föräldrar till exempel om hur dagen har varit. I intervju med förskolans personal framkommer att de är positiva till kollegialt

7(15) lärande och önskar ett nätverk som kan jobba med flerspråkighet och sprida kunskap till andra på samma sätt som de gjort inom matematik och IKT, "det kommer olika fokusområden uppifrån så vi hinner aldrig implementera det i vardagen". Förskolan har en utvecklingsgrupp som består av förskollärare från varje avdelning, gruppen träffas cirka en gång varje månad. Arbetslaget uppger i intervjun att, "det ska vara reflektionstid men det hinns inte med, tiden går åt till praktiska frågor". Enligt arbetslaget finns ingen gemensam planering och reflektion mellan förskolans avdelningar, "framförallt inte kring språkutveckling eller pedagogiska frågor. Vi vet inte vad de andra gör. Vi skulle vilja dela med oss och ta del av vad de andra gör". Trots att förskolan arbetar med tvärgrupper för fyra och femåringar så sker inget erfarenhetsutbyte av de flerspråkiga barnens språkutveckling i den verksamheten. Det saknas en förankrad struktur för uppföljning och analys av flerspråkiga barns språkutveckling Skolinspektionen har tagit del av förskolans kvalitetsrapport och utdrag ur avdelningarnas arbetsplaner. Delar av dokumentationen berör arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Arbetslagets självskattning visar dock att personalen inte instämmer i påståendet att de är delaktiga i att följa upp och utvärdera arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Arbetslaget beskriver i intervjun att de följer upp verksamheten men inte specifikt arbetet med flerspråkighet, "inför utvecklingssamtalen kan vi fråga de andra avdelningarna men det gäller mest den sociala utvecklingen, inget om språkutveckling för de flerspråkiga barnen". Förskolechefen uppger i intervjun att hon följer upp verksamheten genom Unikum men det görs ingen särskild uppföljning av arbetet med flerspråkighet. Förskolan har språket som ett prioriterat utvecklingsområde och det är språkarbetet generellt som följs upp. Förskolechefen kan ändå se att förskolan t.ex. behöver utveckla användandet av appar kontinuerligt i vardagen för att stödja modersmålet hos flerspråkiga barn.

8(15) Stimulerar och stödjer personalen flerspråkiga barns språkutveckling i svenska? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i ganska hög grad stimulerar och stödjer flerspråkiga barns språkutveckling i svenska. Förskolans personal stödjer språkutvecklingen genom språkutvecklande samlingar, olika kommunikativa uttrycksformer och de använder medvetet tecken som stöd. Personalen stödjer barnens ordförråd och talspråk samt skapar förutsättningar för kommunikation men utnyttjar inte alltid de tillfällen som uppstår för att stödja språkutveckling. Personalen använder medvetet tecken som stöd i språkutvecklingen Arbetslaget uppger i intervjun att tecken är ett bra stöd som barnen lär sig fort och de använder tecken vid alla situationer under dagen. Skolinspektionens observationer bekräftar att personalen använder tecken som stöd i samtal och kommunikation med barnen, barnen frågar ofta personalen om tecken. Vid ett observerat tillfälle frågar en personal ett barn, "ska vi gå och cykla" och visar samtidigt tecknet för cykla. Vid en fruktstund delar personalen frukt i bitar och pratar samtidigt med barnen om färger på och tecknen för de olika frukterna. Arbetslaget uppger vidare att de använder musik, sång och rörelsesånger för att stödja språkutvecklingen. Vid observationen av en samling noteras att personalen genomgående använder tecken som stöd. Samlingen innehåller sånger och rörelsesånger som innehåller många olika begrepp och barnen deltar aktivt. Personalen skapar förutsättningar för kommunikation men utnyttjar inte tillfällen som uppstår för att stödja språkutveckling Vid intervjun uppger arbetslaget att de medvetet fördelar barnen vid olika bord vid maten. De ser till att det finns en god kommunikatör vid bordet för att stimulera barn som inte kommit lika långt i sin språkutveckling. Arbetslaget uppger vidare att samlingen delas i olika grupper utifrån barnens sociala mognad och språkliga utveckling. Enligt förskolechefen har de pratat mycket om att sätta samman grupper av barn, "med barn som språkar lite och barn som språkar mycket". Detta gäller barn i allmänhet och inte bara flerspråkiga barn. Under observationerna noteras att personal och barn fördelas vid tre bord i olika rum, vilket ger goda förutsättningar för samtal och dialog. Under en måltid observeras hur personalen lyssnar och samtalar med barnen och bekräftar genom att upprepa vad barnet säger. Personalen sätter ord på handlingar, "då får du skicka till, du kan lägga såsen på sidan, jag hjälper dig att dela potatisen". Under måltiden

9(15) observeras även hur personalen utvidgar ett samtal med ett barn genom att fråga om man kan äta ägg på andra sätt, "jag brukar steka ägg till pyttipanna, det tycker jag är gott. Man kan använda ägg när man bakar också". Under intervjun berättar arbetslaget att förskolan har cykelfria onsdagar vilket leder till att barnen leker andra lekar som ger större möjlighet att interagera och kommunicera mer med andra barn än de vanligtvis leker med. De har arbetat med att hjälpa barnen att komma in i leken och den gemensamma leken har utvecklats i barngruppen. Enligt personalen kan de se att flerspråkiga barn har utvecklat sin svenska i den gemensamma leken. I självskattningen uppger arbetslaget att de inte instämmer i påståendet att de medvetet stödjer flerspråkiga barns språkutveckling i den fria leken. Vid observationer av fri lek noteras att personal inte alltid använder de möjligheter till kommunikation som uppstår. Vid ett tillfälle står en personal och ger ett barn fart på en gunga men utnyttjar inte tillfället att kommunicera med barnet. Vid ett annat tillfälle finns personal i närheten när barnen leker en lek som ett av barnen inte förstår. Personalen går inte in och stödjer barnet att kommunicera för att komma in i leken. Detta resulterar i att barnet inte kan delta på samma villkor som de andra barnen. Personalen stödjer barnens ordförråd, talspråk och kommunikation Förskolans personal uppger i intervjuerna att de använder utvalda delar av Före Bornholm, som är ett material för språkutveckling. De har satsat på att arbeta aktivt med språksamlingar för alla barn, inte bara för flerspråkiga barn. Personalen uppger vidare att de använder olika appar, ett exempel är en app som har olika kategorier med bilder. Om barnen trycker på bilden med en ko så sägs det på svenska eller på barnets modersmål. Skolinspektionen observerar samlingar där personalen är engagerad och bekräftar barnen som är delaktiga i att benämna olika begrepp som bredvid, sist, liten och stor, olika färger och ordbilder med veckodagar. Arbetslaget uppger i intervjun att de stödjer de flerspråkiga barnens språkutveckling genom att vara nära barnen, sätta ord på vad de gör och upprepa orden. Arbetslaget uppger samtidigt att förskolan har så hög beläggning att de ofta inte hinner sitta med ett barn i taget för att stödja språkutvecklingen. Vid besöket observeras situationer med personal och ett eller några få barn där språkutvecklande appar används. Vid på- och avklädning observeras att personalen ställer frågor till barnen om vad de ska ha på sig. Då barnen svarar, jacka

10 (15) och byxor så bekräftar personalen genom att upprepa det barnet säger. Personalen sätter ord på vad som sker under påklädningen, "det var den ena foten, så kan du stoppa i den andra foten". Vid besöket observeras även ett tillfälle med skapande aktivitet med endast två flerspråkiga barn där pedagogen inte tar tillvara stunden för språkutveckling. Personalen frågar barnen om de vill ha den eller den färgen men benämner inte färgerna vid namn. Arbetslaget uppger i intervjun att de tar alla tillfällen att läsa böcker och berätta flanosagor. Personalen berättar att de har ett bokprojekt, Veckans bok, som de ännu inte kommit igång med efter sommaren eftersom de har haft inskolning. Personalen berättar vidare att "nu läser vi mer spontant. Vi skulle kunna tänka på de barn som inte så ofta själva kommer och vill att vi ska läsa. De kanske behöver det mer". Under Skolinspektionens besök observeras tillfällen med spontan läsning, till exempel för att samla ihop barnen före lunch. Vid ett tillfälle samlar en personal några barn för att berätta sagan om Bockarna Bruse. Personalen låter barnen aktivt delta genom att sätta ord på vad som händer i sagan. Uppmuntrar personalen flerspråkighet och skapar personalen möjligheter för flerspråkiga barn att använda modersmålet i förskolans dagliga verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i ganska låg grad uppmuntrar och skapar möjligheter för flerspråkiga barn att använda modersmålet i förskolans dagliga verksamhet. Personalen har ett öppet och positivt förhållningssätt till flerspråkighet men stödjer inte aktivt barnens modersmål. Förskolans personal arbetar för föräldrars delaktighet men föräldrarnas delaktighet i arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling är begränsad. Personalen har ett öppet och positivt förhållningssätt till flerspråkighet men stödjer inte aktivt barns modersmål Förskolans personal uppger i intervjuerna att de är positivt inställda till att barn pratar sitt modersmål och de önskar att de själva kunde prata flera språk. Personalen berättar att de försöker lära sig hälsningsfraser på barnens modersmål, de har däremot inte hittat några sånger. Enligt personalen är det inte alltid lätt att få barnen att berätta vad något heter på deras språk. Personalen berättar om ett tillfälle då ett barn kände igen melodin i en sång och sedan sjöng Broder Ja-

11(15) kob på serbiska. Observationerna bekräftar att personalen har ett öppet och positivt förhållningssätt till flerspråkighet och de använder hela tiden tecken som stöd. Observationerna ger få exempel på att personalen använder ord och begrepp eller sjunger sånger på barnens modersmål. Vid samling observeras ett tillfälle då ett flerspråkigt barn spontant svarar på engelska då en personal hälsar välkommen till den blå samlingen. Barnet säger, "blue" och personalen bekräftar, "blue, det är blå på engelska". Förskolechefen uppger i intervjun att barnen tränas på vardagliga fraser på deras olika språk, "det är vad vi kan göra, vi har inga modersmålspedagoger men det är viktigt att hålla modersmålet aktuellt". För att barnen ska höra sina modersmål så används olika pedagogiska appar och filmer från UR," det sker inte varje dag så vi kan jobba med att öka kontinuiteten i vardagen". Under observationerna noteras att appar på ipad används men då endast på det svenska språket. I arbetslagets självskattning instämmer personalen inte i påståendet att de har en strategi för att dela in barnen i grupper så att flerspråkiga barn får möjligheter att utveckla sina språk. Föräldrarnas delaktighet är begränsad Förskolechefen uppger att förskolan jobbar med att uppmuntra föräldrarna att använda modersmålet tillsammans med barnet och låta förskolan jobba med svenskan. Foldern Flera språk i förskolan används i samtal med föräldrar. Enligt förskolechefen kan det vara svårt att få in barnens olika modersmål i arbetet med teman. Om temat handlar om en katt så kan man ta reda på vad katt heter på barnens modersmål. Där kan föräldrarna användas som en resurs, "jag kan inte säga att personalen gör det men jag tror det och jag förväntar mig det". Förskolechefen berättar vidare att föräldrarna har varit delaktiga i att skriva barnens namn och välkommen på sina språk. Förskolans personal uppger i intervjuerna att de uppmuntrar föräldrarna att läsa för barnen hemma på modersmålet. Personalen berättar att det finns ett samarbete med biblioteket för att skapa bokpåsar som föräldrarna kan låna med hem. Men föräldrarna har, enligt personalen, inte varit så intresserade av dessa. Personalen uttrycker att "vi undrar hur mycket föräldrarna läser för sina barn. Vi försöker få föräldrarna att förstå hur viktigt det är och vi skulle kunna arbeta mer med att få föräldrarna att låna hem bokpåsarna". Enligt personalen är många föräldrar rädda att barnen ska missa något om förskolan håller på med modersmål, "vissa föräldrar vill att vi bara ska prata svenska

12 (15) med barnen". I arbetslagets självskattrting har personalen delade meningar i påståendet att de verkar för föräldrarnas delaktighet i arbetet med barnens språkutveckling och i påståendet att de har fortlöpande samtal med föräldrarna om barnens språkutveckling i alla sina språk både i och utanför förskolan. Utformar och använder personalen miljö och material för att stödja och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i ganska låg grad utformar och använder miljö och material för att stödja och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling. Förskolans miljö och material är inte utformad utifrån förskolans språkliga mångfald. Personalen använder miljö och material i strukturerade aktiviteter för att stödja språkutvecklingen framförallt i det svenska språket. Förskolans miljö och material utnyttjas däremot inte i den fria leken för att stödja och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling. Det svenska språket dominerar i miljö och material Arbetslagets självskattning visar att personalen har delade uppfattningar om huruvida förskolan har en miljö som synliggör och uppmuntrar barnens alla språk. I intervjun uppger personalen att förskolans miljö inte speglar förskolans språkliga mångfald. Vid kartläggningen av förskolans miljö och material noterar Skolinspektionen att barnens olika bakgrund, språk och kultur är synliggjorda i förskolans entre. Där står det Välkommen på olika språk och vid barnens klädhyllor finns namnskyltar på barnens olika skriftspråk. Inne på avdelningen finns en världskarta med flaggor och streck till de länder som barnen kommer ifrån. I övrigt finns inget annat i förskolans material och miljö som synliggör mångfalden av språk och kultur. På avdelningen finns exempelvis inga böcker på barnens modersmål. Miljö och material används framförallt för att stödja språkutvecklingen i det svenska språket Förskolans personal uppger i intervjuerna att förskolans material inte är inköpt utifrån mångfald, men att det finns en medvetenhet att både miljö och material ska stimulera barnens språkutveckling i allmänhet. Personalen uppger vidare att "miljön är anpassad utifrån alla barn, inte särskilt mångfalden. Vi tänker inte att pussel eller böcker skulle symbolisera andra länder, vi tänker mer på årstider. Vi har inte varit på någon förskola som tänker så, vi skulle kunna bli mer medvetna".

13 (15) Observationerna visar att personalen använder miljö och material för att stödja språkutvecklingen i det svenska språket, framförallt i de av personalen planerade och strukturerade aktiviteterna. Förskolans utemiljö ger stora möjligheter till lek, samspel och att gemensamt utforska, upptäcka och lära. Men förskolans utemiljö utnyttjas inte i den mer fria leken för att stödja språkutvecklingen, varken i det svenska språket eller i barnens olika modersmål. Förskolan har en språkligt stimulerande inomhusmiljö med material för gemensam lek och samspel i till exempel bygg, spel, pussel och skapande. Personalen använder också appar på ipad för att stimulera det svenska språket. På väggarna finns böcker placerade synligt på barnens nivå och det finns även symboler, siffror, bokstäver och ordbilder. Olika material har bilder med tecken som stöd.

14 (15) Bilaga 1 Bakgrund och syfte Idag talar var femte förskolebarn i Sverige fler än ett språk. Barn med utländsk bakgrund som får möjlighet att utveckla sitt modersmål har bättre möjligheter att lära sig svenska och även att tillägna sig kunskaper inom andra områden.1 Då språket är centralt för att kunna fortsätta det livslånga lärandet i utbildning och arbete, är det viktigt för barnen att de så tidigt som möjligt ges möjlighet att utveckla sina språkliga färdigheter. Det finns annars stor risk för att de inte kan utveckla övriga kunskaper som de förväntas, varken i förskola eller längre fram i grundskolan. Att förskolan har en central roll när det gäller barnens utveckling fastställs i skollagen. Här framgår att förskolan ska ta hänsyn till barns olika behov och ge dem stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Förskolan ska också sträva efter att jämna ut skillnader i barnens förutsättningar för att tillgodogöra sig utbildningen.2 Av skollagen framgår också att förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.3 I arbetet med att förstå barnens språkliga bakgrund och intressen är samarbetet med hemmet mycket viktigt. Att stimulera barnens språkutveckling förutsätter inte att personalen själva behöver kunna barnens respektive modersmål men flerspråkig personal och lärare i modersmål kan utgöra ett bra stöd för både barn och personal. Det övergripande syftet med kvalitetsgranskningen är att bedöma om förskolan medverkar till att flerspråkiga barn utvecklas så långt som möjligt i sina språk. För att uppfylla detta syfte granskar Skolinspektionen förskolornas arbete utifrån följande frågeställning: 1 Lpfö98 reviderad 2010 sid 7 2 1 kap. 4 skollagen 3 8 kap. 10 skollagen

15 (15) Arbetar förskolorna för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling? Bedömningsområde 1 Finns strategier och förutsättningar på förskolan för att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling? Under detta bedömningsområde ingår att granska om förskolechefen ger förutsättningar för förskolans språkutvecklande arbete med flerspråkiga barn samt vilka strategier som finns för detta arbete. Detta kan innebära att förskolechefen organiserar verksamheten så att det finns möjlighet till gemensam planering och kollegialt lärande för personalen. Vidare granskas om det på förskolan finns en gemensam syn och ett medvetet förhållningssätt för att ta sig an uppdraget. Bedömningsområde 2 Uppmuntras och skapas möjligheter för flerspråkiga barn att använda svenska och sitt/sina modersmål i förskolans dagliga verksamhet? Under detta bedömningsområde ingår att granska hur uppdraget avseende förskolans medverkan till flerspråkiga barns språkutveckling omsätts i praktiken. I granskningen ingår exempelvis att se hur personalen stimulerar och utmanar de flerspråkiga barnens utveckling av det svenska språket. Vidare granskas om personalen aktivt stödjer modersmålet genom att integrera det i den dagliga verksamheten. Detta bedömningsområde innefattar dessutom hur personalen utformar och använder förskolans miljö och material för att stödja och stimulera de flerspråkiga barnens språkutveckling.