Kvalitetsarbete Kroppen Solbackens förskola Avdelning Granen ht2013/vt2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Anna-Karin Sandberg Erika Forsberg
Innehåll Grundfakta och förutsättningar...3 Kartläggning av barnens intressen...3 Mål...3 Eget formulerat mål...3 Läroplanens mål...3 Barnens utveckling...3 Insatser åtgärder för att nå målet...4 Koppling till forskning...4 Dokumentation...5 Information till vårdnadshavare...5 Uppföljning...5 Pedagogernas insatser...6 Koppling till forskning...9 Barnens utveckling...9 Dokumentation... 10 Information till vårdnadshavare... 10 Utvärdering... 10 Pedagogernas insatser... 10 Barnens upplevelser... 10 Barnens utveckling... 11 Koppling till forskning... 13 Analys av utvärderingen... 13 Resultatets betydelse för fortsatt arbete... 13 2
Grundfakta och förutsättningar Vår avdelning består under början av hösten av 12 barn mellan tre fem år. Under höstterminen har ett barn skolats in och tre barn har flyttat från Tallen till oss. I januari blir det fler förändringar för då flyttar tre barn som är födda -11 från Tallen till oss. Det innebär att det är 19 barn mellan två och fem år på avdelningen. Vi är 3 pedagoger varav en är sjukskriven 100 % fram tom slutet av maj. Vi har haft två olika vikarier under tiden, en som arbetade till november och en annan som fortsätter tills pedagogen kommer tillbaka. Kartläggning av barnens intressen Vi observerade barnen i deras lek och upptäckte att de gärna lekte doktorslekar. De använde sig av vad de hade i sin närhet. Ute använde de sig t.ex. av spadar, krattor, pinnar mm som de lekte var sprutor och kirurgknivar. Mål Eget formulerat mål Lära sig namnet på kroppsdelar och olika organ och lite om hur de fungerar. Lära sig namnen på saker som vid olika tillfällen kan behövas hos doktorn. Barnen är delaktiga genom att vi frågar dem vad de vill lära sig om kroppen och låta dem ha inflytande över det vi gör under kvalitetsarbetets gång. Läroplanens mål utvecklar sin förståelse för naturvetenskap ( ), utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, Barnens utveckling I början av kvalitetsarbetet observerade vi barnen mycket i deras lek, vid sångstunder osv. för att veta var gruppen befann sig i sin utveckling utifrån vår målbeskrivning. Vid intervjuer med barnen har de velat veta vad kroppsdelarna heter och var de sitter. De vill även veta vad organen heter och sitter och vad de används till. De undrar vad som händer med maten i magen, vart den tar vägen och hur mat blir bajs. Vi spelade bland annat in en lek (kom alla mina patienter) på video för att se vilka kroppsdelar de kan eller är osäkra på. När vi leker med barnen samtalar vi kring det vi gör. Följande citat är från 24/9-13 och är hämtat från en flicka (4år) och en pojke (5år), som leker med stetoskopet; Var sitter hjärtat? (vuxen), I halsen (4åring), Nej här (5åring slår sig på bröstet) hjärtat är hårt. Jag känner det när jag slår här. Hur ser hjärtat ut? (vuxen) Vet inte (4 år), Det är rött. Först är det vasst där nere sen är det så sen så sen så (ritar i luften med ett finger), jag hämtar en pärlplatta så får du se hur det ser ut. (hämtar en pärlplatta format som ett hjärta.) 3
Insatser åtgärder för att nå målet Det här kommer vi att göra. Erika ansvarar för att göra sångkort med sånger om kroppen, som kan användas vid sångsamlingar, göra kroppsdelsmemory med de barn som vill och gör dramalek om blodomloppet. Erika mäter barnen och tar kort på dem för att göra helkroppsbilder på dem som lamineras och kan användas i den övriga leken. Anna-Karin ansvarar för att fråga barnen hur vårdcentralen ska se ut. Enligt barnen ska det finnas leksaker, böcker, nummerlappar, fika i väntrummet. Personalen behöver ha ett personalrum där de kan äta och vila. A-K söker efter och laddar ner pedagogiska appar på paddan, som handlar om kroppen, som barnen kan arbeta med och lära sig av. Arbetslaget ansvarar för att skaffa rekvisitamaterial och låna böcker från biblioteket, som handlar om kroppen, sjukhus mm. Detta sker kontinuerligt under tiden vi arbetar. Barnen vill att vi leker doktor och vi kommer att göra det tillsammans med dem. Vi kommer att göra olika rollspel tillsammans där Erika är doktor och Anna-Karin är patient. Tillsammans med barnen målar vi en stor kropp, där skelettdelar klipps ut och klistras upp. Vi kommer att göra lekar och sånglekar som handlar om kroppen (ex. Kom alla mina patienter, Huvud axlar knä och tå, Kims lek med doktorsprylar). Pedagogiska material köps in som kan ge vidare utmaning åt barnens intresse av kroppen och doktorsleken. T.ex. stetoskop och en minitorso (som konkret visar hur människokroppen är konstruerad). Vi letar anatomibilder och röntgenbilder på nätet, som kan användas i leken. Vi kommer att hjälpas åt med vad som ska göras. Koppling till forskning I studien; Lek och läroplan: Möten mellan barn och lärare i förskola och skola, dras slutsatsen att det för att lek och lärande ska samverka på ett fruktbart sätt är viktigt att ha en målinriktad pedagogik som: 1) utmanar läraren att möta barnets värderingar samtidigt som läraren är inriktad mot de aktuella inlärningsmålen, 2) utmanar läraren att reflektera över hur man med respekt för barnens spontana lek kan skapa ett utforskande och berättande samspel och 3) utmanar föreställningen om hur fantasi, kreativitet och barnens meningsskapande kan komma till uttryck i alla delar av den pedagogiska praxisen menar Johansson och Pramling-Samuelsson (2006). Målet är att barnen ska lära sig olika begrepp som olika kroppsdelar och namn på saker man använder när man är på vårdcentralen eller sjukhus. Persson (2000) menar att för att man ska lära sig dessa begrepp är det bra om man arbetar kreativt och varierat med sakerna. Detta genom att man t.ex. bygger en kropp, målar kroppen, dramatiserar, läser böcker och är både inomhus och utomhus. Genom detta sätt får man med sig fler barn och lärare eftersom arbetet blir varierat. Det är då lättare att hålla intresset vid liv menar Persson. Tycker man att något är roligt så lär man sig mer. Genom att bygga begrepp så blir det roligare även för lärarna och då smittar glädjen av sig till barnen. Ska man arbeta/bygga kroppen så anser Persson att man delar upp kroppen i olika delar den i ex matspjälkning, andning för kroppen. Resten kan man arbeta med senare vid ett annat tillfälle och på så sätt hålla intresset vid liv. 4
Dokumentation Vi ska dokumentera detta i portfolio. Vi kommer även att dokumentera i hallen på väggen för att involvera föräldrar och för att barn sinsemellan och barn och vuxen kan prata om vad vi gjort på förskolan. Barnen kommer att vara delaktiga genom att vi frågar om de vill ha med bilderna från kvalitetsarbetet i sin portfolio eller på väggen och dokumenterar även (om de vill) deras tankar om dem. Information till vårdnadshavare Den 15 oktober hade vi föräldramöte, då vi informerade om vårt påbörjade kvalitetsarbete. Vi har även skrivit i hembrevet i oktober om detta. I hallen sitter det dokumentation från våra rollspel som visar vad vi gjort. Uppföljning Datum för uppföljning slutet av november. Erika har ansvarat för och utfört sångkort, memory och mätt barnen och dramatiserat blodomloppet i en lek tillsammans med barnen. Memoryt har barnen spelat flera gånger. Göra hela kroppsbilder har inte blivit utfört för flera av barnen har inte velat delta och sedan har tiden gjort att det inte blivit utfört. Anna-Karin har ansvarat för och utformat vårdcentralen tillsammans med barnen. Däremot så kan vårdcentralen ändras för rummet används till andra lekar som gör att vårdcentralen ändrar utformning med jämna mellanrum. Spelen på ipaden har vi bara börjat med och det beror på att användandet av ipaden är så nytt för personalen. Vi fick den under hösten och personalen ville lära sig hur den fungerar innan barnen börjar spela. Arbetslaget har gjort rollspel där Erika är Doktor Duva och Anna-Karin är Doktor Klinga och övrig personal har dokumenterat vad barnen har sagt och tagit kort under rollspelen. Barnen är delaktiga i uppföljningen genom intervjufrågor om vad de tycker, (se bilaga 1). Svaren vi fått har visat att barnen tyckt att det har varit roligt att leka doktor och att de vill fortsätta med det. På frågan; hur tycker du det är att leka doktor?, har vi bland annat fått som svar att: Det är bra för att man mår bra, så man inte är sjuk.(flicka 6 år) Bra! Så man inte blir sjuk. Så man inte skadar sin lunga. Så man inte skadar sitt hjärta. Så inte revbenen knäcks. (pojke 5 år) Roligt! Inte tråkigt! (flicka 4 år) På frågan; skulle du vilja leka doktor mera?, har vi bland annat fått som svar att: Ja, för att det är så kul att undersöka så man inte ligger hemma och inte kan komma till dagis.(flicka 6 år) Ja! (pojke 5 år) 5
Ja! Leka doktor nu! (flicka 4 år) Vi märker även intressen från barnen i deras lek, då vi observerat att de spelar kroppsmemoryt, undersöker människotorson och leker doktor. De kommer även till oss och vill leka och detta är några frågor vi kan få och som visar att barnen tycker att detta är roligt. Ska vi leka doktor nu, Doktor Klinga? Kan inte du vara doktor Duva nu? Nu tar jag en nummerlapp och väntar i väntrummet så kan vi leka doktor. Skynda dig att prata nu så att vi kan leka doktor. (T.ex. om vi är i telefon). Pedagogernas insatser Genom att Erika och Anna-Karin har utfört rollspel så har planeringen fungerat bra. Vi har haft olika teman som vi använt oss av i rollspelen. Vid alla tillfällen har vi påtalat för barnen att det är på låtsas men att olika saker kan hända så att man behöver uppsöka en vårdcentral. Första tillfället den 16 september ramlade Anna-Karin ner från en låg stol. Det blödde både från handleden och från benet så byxorna blev fulla av blod (målarfärg). Hon satt på golvet och ropade att hon behövde hjälp och flera barn kom till undsättning. Anna-Karin undrade hur hon skulle få hjälp. Barnen föreslog att ringa doktorn och det var ett fåtal barn som kunde telefonnumret till ambulansen. Doktor Duva (Erika) anlände och rådfrågade barnen vad som hade hänt. Hon skulle t.ex. lyssna på hjärtat och tog stetoskopet på pannan men några barn reagerade och visade var hjärtat sitter. Det var fler tokiga saker under tiden men barnen hjälpte Doktor Duva till rätta. Ett barn höll stackars Anna-Karin i handen hela tiden för att trösta och pratade med henne så att Anna-Karin höll sig lugn. Det blev en ambulansfärd in till vårdcentralen (hemvrån) där Anna-Karin blev undersökt och fick medicin genom en venom i armen. Såren blev rengjorda och plåstrade och barnen var delaktiga genom att tala om vad som var rätt och fel. Andra tillfället den 7 oktober så började Anna-Karin hosta vid fruktstunden och fick svårt att andas. Hon kom på att hon åt en nöt som hon är allergisk mot hemma vid frukosten. Det tog en stund innan barnen förstod att Anna-Karin behövde hjälp av en doktor men sedan var de snabba. Hon får gå till Doktor Duva, säger flicka 4 år. Tror ni att hon är där, frågar Anna-Karin? Vi kollar, svarar pojke 5 år. Barnen hjälpte Anna-Karin till vårdcentralen och där blev hon undersökt av Doktor Duva. För att kunna andas fick Anna-Karin en syrgasmask över ansiktet och när det gick lättare att andas tog Doktor Duva fram en annan syrgasmask med två piggar upp i näsan. Vid undersökningen blev det även en koll av hjärtat, lyssnad på lungorna, koll av blodtrycket mm. 6
Tredje tillfället den 21 oktober skulle Anna-Karin ta med en glaskanna med mjölk ner till kaffet och det gick så inte bra. Anna-Karin höll på att ramla i trappan och för att inte kannan skulle gå sönder snubblade hon till och slog sin hand i räcket. Detta var bara på låtsas. Det gjorde ont och handen hängde och gick inte att röra på. Även här kom barnen snabbt till undsättning. Dels var Anna-Karin tvungen att förklara vad som hade hänt och barnen var glada att det gick bra. Vad ska vi göra, frågar Anna-Karin? Vi kan ringa doktorn, svar flicka 4 år. Vad är numret, frågar Anna-Karin. Det är 03, svarar pojke 4 år. Min pappa kan ringa, säger pojke 4 år. Sedan tog barnen snabbt kommandot och tog in Anna-Karin till Doktor Duva och vårdcentralen. Vid undersökningen upptäckte Doktor Duva att handen måste röntgas. När det blev konstaterat att handen var bruten så blev den gipsad. Men hur kan det bli så, frågar flicka 5 år? Marian kan ju komma till oss för vi kan ju gipsa här, konstaterar en pojke 4 år. Marian är pedagogen som arbetar hos oss men var vid tillfället sjukskriven. Samtidigt kom föräldern till ett barn och undrade vad som hade hänt. Han förstod snabbt att vi bara demonstrerade och önskade att Anna-Karin snart skulle bli frisk. Fjärde tillfället 4 november så började Anna-Karin vid fruktstunden känna att hon fick ont i tanden. Barnen förstod med en gång att Anna-Karin behövde få hjälp och sa att hon kan gå till vårdcentralen. Anna-Karin frågade om det finns tandläkare där och det sa barnen att det gör. Men jag har inga pengar att betala med, säger Anna-Karin. Det behövs inte, säger barnen. Jo, man måste ju betala. Eller kan jag komma och betala senare, frågar Anna-Karin? Ja, det kan du göra, svarar barnen. Doktor/tandläkare Duva tar emot Anna-Karin och säger att hon behöver titta i munnen för att se vad som har hänt. Anna-Karin öppnar inte munnen och barnen visar på sig själva hur hon ska göra. Flera barn håller Anna-Karin i handen och är i närheten som stöd under besöket. Doktor/tandläkare Duva tittade i munnen och satte in en sug för att ta bort spottet, kände på tänderna och till sist fick hon fluorlack som smakar banan på tänderna. Det var en bit av ett äppelskal som hade fastnat i tanden som gjorde så att Anna-Karin fick tandvärk. Dagen efter fick barnen brev från tandläkaren att de var välkomna på undersökning hos tandläkaren. Efter besöket fick de var sin tandborste att ta med sig hem. Under vintern och våren har vi pratat om bakterier och vad det är som gör oss sjuka. För att hålla oss friska så bör vi tvätta händerna ordentligt och arbetslaget och vikarier har hjälpt barnen tvätta sina händer. Vi har visat barnen hur man gör och var bakterierna kan sitta. Barnen har även tagit till sig sången om hur man tvättar händerna som sitter på toaletten. Ellas handtvätt (app) finns på 7
ipaden som visar hur man tvättar händerna och i vilken ordning man gör det. Appen har även under handtvätten ett tidtagarur som visar hur länge man behöver tvåla in och skölja händerna. I februari fick Anna-Karin ont i magen pga att hon inte tuggat maten ordentligt innan hon svalde den. Iväg till doktor Duva igen! Doktor Duva opererade ut Anna-Karins tarmar och undersökte dem. Oj så långa de var!? Vi frågade om vi fick låna Anna-Karins tarmar ett slag och det fick vi. Hur långa är de? Vi la ut den i hallen. Hur många barn får plats bredvid tarmarna? Barnen lade sig bredvid och vi räknade antal barn. I mars fick vi ett förkläde där man kan ta av organen, t.ex. lever, lungor, hjärta, magsäck och tarmar. Detta har barnen och vuxna använt i våra doktorslekar. Den har varit till god hjälp för att vi mer konkret har kunnat operera bort eller operera tillbaka organen på varandra. På så vis har detta organförkläde varit ytterligare ett bra föremål att föra pedagogiska samtal med barnen kring kroppen när vi leker tillsammans. I april höll vi på mycket med grodor och påsk, men när vi firade påsk med barnen fick barnen brev från påskharen med olika uppdrag de skulle göra för att få 3 kodsiffror för att kunna öppna en väska med överraskning. Ett av uppdragen bestod i att gissa vad som fanns i en korg, som var fyllt med olika kropps- och doktorsföremål. Vid alla tillfällen har barnen fått vara delaktiga och de har blivit tillfrågade under tiden om olika saker som kan ske. De barn som inte har varit intresserade har ofta kommit efter en stund för att se vad som händer och har då deltagit på sitt sätt. Efter varje tillfälle har det blivit barnens tur att bli undersökta. De flesta barnen har med intresse deltagit och velat t.ex. bli gipsade men en del har tittat på. Alla barn har blivit tillfrågade men har kanske inte velat bli undersökta vid alla tillfällen. Vi har som grundtanke i vårt bemötande av barnen kring det vi gör med kvalitetsarbetet dels att det ska vara frivilligt och dels att alla ska ha möjlighet att delta, vi är noga med att fråga alla barn. Barnen blir tillfrågade flera gånger eftersom de vid ett tillfälle kanske inte velat delta. Vi gjorde röntgenbilder på arm, fot och ben, som barnen kunnat använda i leken då vi röntgar varandra. Vid ett tillfälle t.ex. så önskade ett barn få röntgenbild på huvudet vilket vi tillgodosåg. Under våren har vi målat av barnens kroppar på stort papper, som de därefter fått måla. Sedan har vi frågat vad de har målat och dokumenterat deras svar. I maj hade vi avslutning av vårt kvalitetsarbete och fick då besök av ambulansen. Tomas, sjukskötaren, som körde ambulansen berättade många intressanta saker för barnen. Barnen ställde även frågor till Tomas som han svarade på. De barn som ville fick åka in i ambulansen på båren och gå in i den. De ställde många frågor om varför det såg ut som det gör i den och vad sakerna används till. Vi upplever att vi för utvecklande samtal i stor utsträckning. Vi har många bra tillfällen att göra detta på, många gånger genom barnens initiativ t.ex. vid undersökningar, då de arbetar med ipaden, leker med torson, spelar kroppsmemoryt eller lekt med organförklädet. Vi har fått bra respons från kollegor, både i huset och från andra förskolor, att vi har ett arbete som barnen är intresserade av och barnen pratar om det under dagen. Vikarier tycker också att det är roligt när de ser barnen vara så 8
intresserade av att leka doktor. Vid flera tillfällen när personal från andra förskolor sett arbetet så har de sagt att de gärna vill arbeta med samma saker. Detta eftersom både barn och pedagoger verkade ha det så roligt tillsammans och alla lär sig mer om kroppen. Vi har även fått positiv respons från dem vi frågat om material, ex tandläkare och vårdcentralpersonal. De har tyckt att det är bra att vi arbetar med detta på förskolan eftersom det då kan bli mer avdramatiserat att gå till tandläkare eller vårdcentral. Koppling till forskning Forskningen som vi har lyft upp med vårt arbete om hur lek och lärande ska samverka på ett fruktbart sätt tycker vi stämmer så här långt genom att vi genom att respektera och värdesätta barnens lek skapar utforskande och berättande samspel, där lärande kan ske på ett för barnen meningsfullt sätt. Vi tror att det kan bero på att barnen i stor utsträckning varit delaktiga av kvalitetsarbetet och att vi tagit vara på leken i arbetet Barnens utveckling Barngruppens utveckling har vi märkt på flera sätt, bland annat vid observation av deras lek; T.ex. Ett barn kom spontant en dag och ville göra sångleken Honky tonky. Vi började med armar och ben och huvud som vi brukat och fler och fler barn kom och anslöt sig. Tillslut var vi 7 barn och 4 barn satt lite längre bort och lekte med leklera. Ett av barnen som tittat på sa plötsligt att vi kunde sjunga om skelettet vilket alla tyckte var en bra idé. Därefter kom fler förslag av olika kroppsdelar och organ vi pratat om; blodet, armbåge, knä, öra, snippa, tarmar, magsäck, hjärta och lungor mm. Vi har även märkt barnens utveckling då vi intervjuat dem. På frågan; Vad har du lärt dig om kroppen? / Vad finns det i kroppen?, fick vi bland annat svaren; Jag har lärt mig att man måste ha kroppen för att man ska kunna leva och röra sig. Och skelettet för att man ska kunna böja sina armar. Om man blöder måste man ha bandage annars kan man ta papper. Man måste kunna andas för annars dör man. Man andas med lungorna. Ibland måste man lyssna på hjärtat för att hjärtat ska må bra. Man tar ett stetoskop och hör om det dunkar bra (flicka 6 år) Hjärtat och ben och revben, lunga, rör. Jag vet inte allt jo blod, magsäcken, matstrupen och tarmarna. (pojke 5 år) Det finns blod, armar, huvud, hjärtat, magen. (flicka 3 år) Lungorna, hjärtat, hjärnan, levern. (pojke 4 år) Lungor, blodet är rött, tarmarna, benen, blå och rosa är min favoritfärg. Hjärtat. Lyssnare. (flicka 3 år) 9
Om man åker till riktiga doktorn, men det behöver man inte, så kan man åka till förskolan och doktra sig här och så är det närmare också. (pojke 4 år) Dokumentation Vi har dokumentera detta i portfolio och på väggarna i förskolans lokaler. Vi har även börjat använda ett bord i hallen som ett dokumentbord. Barnen kommer att vara delaktiga genom att vi frågar om de vill ha med bilderna från kvalitetsarbetet i sin portfolio eller på väggen och dokumenterar även (om de vill) deras tankar om dem. Information till vårdnadshavare Vi har fått respons från vårdnadshavare på olika sätt. Av en förälder har vi fått gips, gasbindor, syrgasmask osv. som vi kan använda oss av i leken med barnen. Vårdnadshavare har uttryckt att det är bra att leka doktor för att avdramatisera det för eventuellt barn med rädsla för det. Barnen berättar hemma vad vi har gjort. När vi lekte tandläkare så förvånades en förälder då den såg i halldokumentationen att sitt barn gapat i leken, eftersom han inte gapat hos tandläkaren då vi var där sist gång. En annan förälder sa om sitt barn att det märktes att ni har lekt tandläkare här mycket för det var inga problem att gapa när vi gick till tandläkaren. En förälder berättade att barnet visar hur maten åker ner i magsäcken osv. Och hur viktigt det är att tvätta händerna så att man inte blir sjuk. Barnet hade visat föräldrarna hur man gör. När man kommer in i hallen finns det ett bord där vi visar vad vi arbetar med och där står barnen och visar och pratar med föräldrarna om det vi arbetar med. Vid utvecklingssamtalen har flera föräldrar berättat att barnen berättar hemma vad de olika kroppsdelarna och organen heter och var de sitter. De kan även berätta om hur t.ex. matsmältningen går till. Barnen vill även bli undersökta och berättar då hur föräldrarna ska göra när de undersöker och behandlar barnen. Utvärdering Pedagogernas insatser Vi upplever att vi har genomfört det som var planerat och fört utvecklande samtal i stor utsträckning. Vi har många bra tillfällen att göra detta på, många gånger genom barnens initiativ t.ex. vid undersökningar, då de arbetar med ipaden, leker med torson, spelar kroppsmemoryt eller lekt med organförklädet. Feedback av vårdnadshavare: se ovan under information. Barnens upplevelser Utvärderingen tillsammans med barnen gick till så att vi intervjuade dem en och en. (se bilaga 2) På frågan; Hur har du tyckt det varit att leka doktor?, uttryckte barnen det att 10
Väldigt roligt och också när vi gör så här och låtsas att vi har brutit armarna. Det var ju roligast när hela ambulansen backa in på hela gården. Då fick vi öppna de stora grindarna. (pojke 5 år) Dåligt för att vi aldrig leker mer. (pojke 6 år) Kul. För det va ju kul att undersöka nån. (pojke 4 år) Roligt! Att leka! Att Rasmus sätter på tarmarna på mig! (flicka 5 år) Det var bra! Det var kul att ha den (organförklädet) på sig. Det är faktiskt en kropp inuti kroppen. (flicka 4 år) Bra! För att leka doktor. (flicka 3 år) Jättebra. Att Ida gipsade mitt ben. (flicka 4 år) Ba (bra) (flicka 3 år) Barnens utveckling Vi har intervjuat barnen (bilaga 2) om vad de känner till om kroppen. Detta efter att kvalitetsarbetet pågått under två terminer (med visst uppehåll för grodor, påskfirande o dyl) och vi gjorde ett avslut med ambulansbesöket i maj. På frågan vad har du lärt dig om kroppen? / vad finns det i kroppen? Fick vi bland annat följande svar; Jag har lärt mig att man måste ta hand om den och äta mycket och dricka mycket för att annars mår kroppen inte bra. Tarmar och hjärta och matstrupen och magsäck och lungor, hjärna och skelett. (flicka 6 år) Magsäckar och tarmar, hjärtan och lungor, hjärnan och skelett det är skönt att ha. Fisen och prutten finns i magen. Luft som låter pffff! Maten hamnar först i munnen sen biter man sen ska man slappna av och svälja sen matstrupen, magsäcken, tarmarna och bajsar. (pojke 5 år) Man kan hoppa studsmatta med kroppen. Det finns tarmar, lungor att andas ut. När man äter apelsin kommer det apelsin in i magen så blir det bajs. (pojke 4 år) 11
Tarmarna. Maten ska åka ner i dom. Lungorna. Andas. Snoppen (he he). Hjärnan. Tänka. Hjärtat kan dunka. (flicka 5 år) Att dom har lyssnat på hjärtat och hon gedde mig medicin, sen hade hon en spruta. Kött, tarmar, hjärta, lungorna. Maten åker ner i magen och så landar den där. (flicka 4 år) Tarmar, man bajsar ut bajs. Lunger, man andas ut och in. Hjärtat dunkar. Cyklat hemma. (flicka 4 år) Lungorna. Att andas. Hjärna. Att tänka. Magsäcken. Att få ner mat i magsäcken. Tarmarna. Att få ner bajs i rumpan. Vad händer med maten du äter? Bara in i munnen, sen i magsäcken och sen i tarmarna och sen i rumpan. (flicka 3 år) Magsäck, tamaj, hjätat, hjänoj, munnen. (flicka 3 år) På frågan; Vad har du lärt dig om doktorer? Vad gör de? Vad använder de? Fick vi bland annat följande svar; De använder stetoskop och lyser i öronen. De använder spruta, bandage och en dator som man kollade i kroppen. (flicka 6 år) Ifall man é skadad så doktrar man dom. När man cyklar kan huvudet bli skadat. Hjärnblödning, hjärtblödning, lungblödning. Doktorsgrejer. Mikroskop. Stetoskop. (pojke 6 år) De undersöker barn. De har stetoskop, för att lyssna på hjärtat så hjärtat dunkar bra. Tabletter och så sprutor. (pojke 4 år) Ja. När jag blir stor då ska jag bli doktor. De använder en ambulans att hämta alla saker, doktorslag och en spruta. (flicka 4 år) På frågan; Kan både män och kvinnor vara doktorer (/ ambulansförare)?, svarade alla ja. Alla utom en 3-årig flicka som sa nej, men på frågan; Kan du vara doktor? Svarade hon Ja. Då hjälper jag Saga. 12
På frågan; Vilket telefonnummer ringer man om man behöver få tag på en ambulans? Svarade de flesta 112 (samtidigt som många av dem även pekade på sin mun, näsa och ögon) Vi har även observerat barnen i deras lek och sett att de använder många olika begrepp till exempel; stetoskop, gips, skelett och tjocktarm mm. Ett barn gick förbi vårt skelett en dag och upptäckte att revbenen trillat av och berättade att revbenet hade försvunnit och att vi behöver laga det. Efter ambulansbesöket pratade barnen om varför vi har revben och att de skyddar våra lungor och hjärtat. Koppling till forskning Forskningen som vi har lyft upp med vårt arbete om hur lek och lärande ska samverka på ett fruktbart sätt tycker vi stämmer så här långt genom att vi respekterar och värdesätter barnens lek skapar utforskande och berättande samspel, där lärande kan ske på ett för barnen meningsfullt sätt. Teorin som Persson förmedlar att man ska arbeta kreativt, varierat och ha roligt för att lära sig begrepp anser vi stämmer mycket väl. Vi tror att det kan bero på att barnen i stor utsträckning varit delaktiga av kvalitetsarbetet och att vi tagit vara på leken i arbetet. Analys av utvärderingen Utvärderingen visar att barnen har utvecklat sin kunskap om det vi arbetat kring kvalitetsarbetet. Barnen har visat uppskattning av de material vi fört in i leken, varav mycket varit autentiska. Vårdnadshavare har berättat att de märkt att barnen har lärt sig mycket och tycker att det varit roligt arbete. Arbetslaget har uppskattat detta arbete och arbetssätt enormt mycket. Arbetslaget har under intervjuerna upptäckt att stunden i sig har varit givande eftersom barnen får en egen stund med en pedagog där barnen fått reflektera över vad de har gjort. Flera barn har frågat när nästa frågestund ska bli. Det ska bli roligt med fråger! (pojke 5 år) Du kan väl fråga lite frågor igen. (pojke 6 år) Resultatets betydelse för fortsatt arbete Detta sätt att arbeta på med rollspel och vuxendelaktighet i leken, som har visat sig vara så gynnsam för barns lärande kommer vi att ta med i tanken inför kommande kvalitetsarbeten. Vi har upptäckt vikten av att regelbundet tillföra nytt material/nya rollspel för att hålla intresset vid liv. 13
Referenser Johansson, Eva & Pramling-Samuelsson, Ingrid (2006). Lek och läroplan: Möten mellan barn och lärare i förskola och skola. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Persson, Hans (2000). Att bygga begrepp- konkret och kreativ naturvetenskap. Stockholm: HLS Förlag. 14
Bilaga 1 Intervjufrågor om kvalitetsarbetet kroppen (december/januari 2014) Namn: (Börjar med att visa bilder från kvalitetsarbetet) 1. Kommer du ihåg vad vi gjorde här? Kan du berätta? 2. Hur tycker du det är att leka doktor? 3. Vad har du lärt dig om kroppen? / Vad finns det i kroppen? 4. Skulle du vilja leka doktor mera? 5. Vad vill du veta mer om kroppen? 15
Bilaga 2 Intervjufrågor om kvalitetsarbetet kroppen (juni 2014) Namn: (Börjar med att visa bilder från kvalitetsarbetet) 1. Kommer du ihåg vad vi gjorde här? Kan du berätta? 2. Hur har du tyckt det varit att leka doktor? 3. Vad har du lärt dig om kroppen? / Vad finns det i kroppen? 4. Vad har du lärt dig om doktorer? Vad gör de? Vad använder de? Kan både män och kvinnor vara doktorer (/ ambulansförare)? 5. Vad har du lärt dig om ambulansen? Vilket telefonnummer ringer man om man behöver få tag på en ambulans? 16
17