Kvalitetsrapport för Vasa-Kyrk förskoleområde läsåret

0 Kvalitetsrapport för Vasa-Kyrk förskoleområde läsåret 2014-15 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I Förskolan Stensveden Förskolan Magneten Förskolan Pluto Förskolan Lärkan Ansvarig förskolechef Margareta Jansson

1 Innehåll Styrkort 2014-2015... 1 KVALITETSARBETE... 2 MÅL... 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 Medarbetarperspektivet... 3 Ekonomiperspektivet... 5 RESULTAT... 6 KUNSKAPER, ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE, SKOLA HEM, ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN, BEDÖMNING OCH BETYG... 6 Barnperspektivet... 6 NORMER OCH VÄRDEN, SKOLA OCH HEM... 13 Processperspektivet... 14

1 Lust att lära och att utvecklas i en trygg miljö präglad av hänsyn och respekt. STRATEGISKT MÅL STYRTAL VAD SOM MÄTS Resultat 2014-15 Måltal 2015-16 Styrkort 2015-2016 Förskolechef på Vasa-Kyrk förskoleområde AKTIVITETER/ÅTGÄRDER 2015-2016 Resultat 2015-16 Barnperspektiv Processperspektiv Barn och vuxna får sitt lärande format efter sina förutsättningar, behov och kunskapsnivåer med delaktighet och kreativitet Skolan och IFO samverkar i insatser för barn och deras familjers välmående och behov av stöd. Miljön i nämndens verksamheter präglas av trygghet, hänsyn och respekt. Andelen vårdnadshavare som upplever att deras barn ges möjligheter att prova på, uppleva och lära i förskolan Andelen vårdnadshavare som upplever att deras barn får stöd och hjälp i sin utveckling Andelen barn som upplever att de har inflytande i förskolan Andelen vårdnadshavare som på utvecklingssamtalet får veta hur mitt barn utvecklas i förskolan Andelen vårdnadshavare som upplever att deras barn är tryggt i förskolan Andelen vårdnadshavare som upplever att deras barn trivs i förskolan Andelen vårdnadshavare som upplever att deras barn bemöts respektfullt av personalen Andelen vårdnadshavare som känner sig välkomna i förskolan Andelen barn som känner sig välkomna i förskolan 88,8 % 88,6 % 85,6 % 89,7 % 91 % 84 % 94 % 92,8 % 100 % Öka Öka Öka Öka Öka Öka Öka Öka Säkra nivån Språkmedvetet arbetssätt övergripande mål Pedagogiska planeringar, utvärderingar och dokumentationer i Unikum. Använda Bloggen för uppföljning, utvärdering och nya därefter nya planeringar Självvärdering av förskolans kvalitet med handlingsplaner för utveckling Gemensam reflektionstid för arbetslagen inplanerad på schema Regelbundet återkommande gemensamma värdegrundsdiskussioner på samtliga förskolor Genomgång och dokumentation av förskolans dagliga rutiner Introduktionen (inskolningen) utvecklas och dokumenteras. Självskattning av personalen Normer & värden (BRUK) med Handlingsplan Likabehandlingsplan/Plan mot Kränkande behandling upprättas enligt årsplanen.

2 Medarbetarperspektiv Ett gott ledarskap och medarbetarskap med rätt kompetens präglar verksamheten. Andelen nöjda medarbetare Andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning 67,3 % 64 % Öka Öka Stödja förskolans utvecklingsarbete - Utvecklingsarbetet fokuserar under året på Språkmedvetet arbetssätt - De prioriterade mål som förskolan har ska planeras och dokumenteras i Unikum. - Verksamhetsplanering och årsklocka för förskoleområdets strukturerar arbetet. Kontinuerliga verksamhetsbesök - Verksamhetsbesök av förskolechef och specialpedagog med fokus på språkmedvetet arbetssätt på alla förskolor planeras in. - Återkoppling till personalen efter. Vid vakanser rekrytera förskollärare Ekonomiperspektiv Budget i balans genom strategiska prioriteringar Budget i balans Fortsatt bevakning av vikariesituationen, prova alla andra vägar innan vikarie tas in. Bemanningen ses över kontinuerligt utifrån barnens vistelsetider.

2 MÅL Förskolechefens kvalitetsrapport för läsåret 2014-15 innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen i läroplanen (Lpfö 98) för förskolan uppnåtts samt vilka åtgärder som rektor avser att vidta för att utveckla kvaliteten inom verksamheterna. Kommunens ansvar, som huvudman för utbildningen, är att stödja verksamheterna i deras uppdrag och arbete med de nationella målen. Ludvika kommun/ social- och utbildningsnämnden beskriver sitt ansvarstagande och sina ambitioner för utbildningsverksamheten i Social- och utbildningsplanen för perioden 2012-2015. I den formuleras politikernas viljeinriktning som strategiska mål: KVALITETSARBETE Under läsåret har ett förankringsarbete pågått för att utveckla målstyrningen som metod; att tillsammans med personalen enas om inriktningen för verksamheten och att hålla koll på att riktningen följs. För detta ändamål används målstyrningsverktyget balanserade styrkort (BSK) med de fyra perspektiven: barn- och vuxen, process, medarbetare, ekonomi. Styrkort användas på alla nivåer och i alla verksamheter inom nämndens ansvarsområden. Styrkorten visar var vi är, vart vi ska och hur vi tar oss mot målet. Barn och vuxna får sitt lärande format efter sina förutsättningar, behov och kunskapsnivåer, med delaktighet och kreativitet. Skolan och IFO samverkar i insatser för barn och deras familjers välmående och behov av stöd. Miljön i nämndens verksamheter präglas av trygghet, hänsyn och respekt. Ett gott ledarskap och medarbetarskap med rätt kompetens präglar verksamheten. Budget i balans genom strategiska prioriteringar Följande kvalitetsrapport är en resultatsammanställning med fördjupad analys utifrån förskolechefens styrkort. Underlag för sammanställningen är resultat hämtade från: SCB- statistik Motorikkartläggning förskoleklass Personalens självvärdering BRUK Personal, elev- och föräldraenkäter Uppföljning och utvärdering av områdets likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Medarbetarenkät 2014 Förskolan Stensveden

3 FÖRUTSÄTTNINGAR Under läsåret 2014-15 fanns totalt 164 barn Inom förskoleområdets verksamhet: 58 barn på förskolan Stensveden 30 barn på förskolan Pluto 39 barn på förskolan Magneten 37 barn på förskolan Lärkan Medarbetarperspektivet Ett gott ledarskap och medarbetarskap med rätt kompetens präglar verksamheten. Förskolan Andelen personal med pedagogisk högskoleexamen Barngrupp, antal barn per avdelning, kommunal regi Personaltäthet, antal barn per årsarbetare Området/ Kommunen Riket enheten 64 % 56 % 53 % 18,2 17,8 17,0 5,43 5,1 5,3 Källa: Skolverkets databas Jämförelsetal gällande för 2014. Förskolechefens analys Hur blev det? Mitt mål som förskolechef under 2014/15 har varit att rekrytera lärare med pedagogisk högskoleutbildning vid vakanser. Hela området Andelen lärare med pedagogisk högskoleutbildning har under 2014/15 minskat från 67.4 % till 64 %. Förskolorna har trots minskningen högre andel förskollärare än riket och den egna kommunen. De vakanser som funnits under verksamhetsåret har inte kunnat tillsättas med behöriga förskollärare. Detta är den största orsaken till att andelen förskollärare minskat totalt på området. Andelen förskollärare varierar mellan de fyra förskolor som finns inom området. Men även de förskolor som tidigare haft en högre andel förskollärare har tappat kompetensen. Personaltätheten räknat i antalet barn per årsarbetare, 5,43 barn/åa, är densamma som 2013/14. Förskolan Lärkan: 43 % av personalen har pedagogisk högskoleutbildning, samma nivå som föregående år. Förskolan har övervägande haft de allra minsta barnen, 1 avdelning med 1-2- åringar och en med övervägande 2-3-åringar och ett litet antal 4-5-åringar. Cirka 60 % av barnen har annat modersmål än svenska. Till hösten 2015 byts ungefär hälften av barnen i gruppen ut.

4 Förskolan Magneten: 64 % av personalen har pedagogisk högskoleutbildning, samma nivå som föregående år. Födelsetalet är stabilt i området. 1 avdelning med 1-3-åringar och en med 4-5-åringar. Förskolan Pluto 50 % av personalen har pedagogisk högskoleutbildning, en minskning från 75 % föregående år. Inför 2014/15 utökades förskolan med en mindre avdelning med 10 barn och 2 personal. Födelsetalet är stabilt i området. 1 avdelning med barn i åldern 1-2 år och en med 3-5-åringar. Cirka 60 % av barnen har annat modersmål än svenska. Förskolan Stensveden 65 % av personalen har pedagogisk högskoleutbildning, en minskning från 78 % föregående år. Födelsetalet är stabilt i området. 2 avdelningar med barn i åldern 1-4 år och en avdelning med 4-5-åringar. Mitt mål som förskolechef under 2013/14 har varit att andelen nöjda medarbetare enligt kommunens medarbetarenkät ska öka. Kommunens medarbetarenkät genomfördes för andra gången under hösten 2014. 2012 uppgav 52,4 % av de anställda att de är nöjda. 2014 uppgav 67,3 % av de anställda att de var nöjda.(jämförelsetal SUF 54,9%) 77,6 % uppger att de känner hög nöjdhetsgrad inom området Styrning, 71,5 % är nöjda med Ledning 55,2 % är nöjda med delaktighet och medskapande. 45 % uppger att upplever hög arbetsbelastning. Var är vi? Organisationen med förskolechefer har fortsatt att ge positiva effekter för verksamheten. Förutsättningarna för att skapa det närmare ledarskapet finns och under året har verksamhetsbesöken varit fler än tidigare. Besöken behöver dock bli mer strukturerade och återkopplas mer till personalen. Samordnare från varje enhet träffar förskolechef och specialpedagog varannan vecka i en Ledningsgrupp för Förskoleområdet. Samordnarnas roll är att tillsammans med förskolechef driva utvecklings- och kvalitetsfrågor och vara en länk mellan förskolorna och mellan förskolorna och förskolechef. Det finns även en Utvecklingsgrupp med 2 representanter från varje förskola och förskolechef. Uppdraget är att driva utvecklingsfrågor, planera för reflektionsdagar m.m. Reflektionsträffar som haft som inriktning att utveckla bl.a. arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet och den pedagogiska dokumentationen har genomförts under året. Unikum som dokumentationsverktyg är nu etablerat på förskolorna. Förskoleområdets barnhälsoteam har tillgång till en specialpedagog på cirka 40 %, vilket blivit en positiv förstärkning i arbetet. Specialpedagogen är mer direkt tillgänglig än i tidigare organisation och bidrar med råd och stöd till både pedagoger och vårdnadshavare. Under året har formerna för hur samarbetet med specialpedagogen utvecklats, det finns en fungerande rutin för hur pedagogerna tar kontakt när behov uppstår. Specialpedagogen gör även verksamhetsbesök på förskolorna, som sedan återkopplas till arbetslagen I den kommungemensamma medarbetarenkäten uppger 67,3 % att de var nöjda, ett resultat som stigit från 52,4 % 2012. En stor del av de anställda är nöjda med områdena Styrning och Ledning (77,6 % resp. 71,5 %) För förskolornas del har den sedan 2 år tillbaka genomförda organisationen med förskolechefer gett ett närmare ledarskap, vilket kan ha visat sig i dessa siffror. 45 % av de anställda upplever dock att de har en hög arbetsbelastning. Svårigheten med att rekrytera förskollärare gör att de redan anställda får en högre belastning, det blir färre som kan dela på det ansvar som åvilar förskollärarna.

5 Vart ska vi? Andelen förskollärare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen ska öka. Andelen nöjda medarbetare ska öka. Förskolechefens åtgärder läsåret 2015-16 Hur gör vi? Stödja förskolans utvecklingsarbete - Utvecklingsarbetet fokuserar under året på Språkmedvetet arbetssätt - De prioriterade mål som förskolan har ska planeras och dokumenteras i Unikum. - Verksamhetsplanering och årsklocka för förskoleområdets strukturerar arbetet. Kontinuerliga verksamhetsbesök - Verksamhetsbesök av förskolechef och specialpedagog med fokus på språkmedvetet arbetssätt på alla förskolor planeras in. - Återkoppling till personalen efter. - Vid vakanser rekrytera förskollärare Ekonomiperspektivet Budget i balans genom strategiska prioriteringar Förskolechefens analys Hur blev det? Mitt mål som förskolechef under 2014-2015 har varit att ha budget i balans. Var är vi? Förutsättningarna varierar för de olika förskolorna för att hålla sin budget i balans. Sammansättningen i barngrupperna och barnens vistelsetider påverkar. Personalens arbetstidsschema förändras ofta utifrån barnens vistelsetider, och tid för utvecklingsarbete kan vara svårt att få in på schemat. Eftersom målet att minska barngrupperna inte uppnåtts skulle ökade resurser till personal utöka möjligheterna till utveckling av verksamheten. Målet med budget i balans uppnåddes inte i bokslutet för 2014. Det finns svårigheter med att samordna och få bättre ekonomiska förutsättningar när verksamheten består av 4 enheter med avstånd geografiskt. Inga satsningar på inventarier och lekmaterial utöver förbrukning har genomförts under året. Vart ska vi? Budget i balans. Förskolechefens åtgärder läsåret 2015-16 Hur gör vi? Fortsatt bevakning av vikariesituationen, prova alla andra vägar innan vikarie tas in. Bemanningen ses över kontinuerligt utifrån barnens vistelsetider.

6 RESULTAT Rektorn ansvarar för enhetens kvalitetsarbete och att det finns förutsättningar att bedriva och utveckla utbildningen utifrån de nationella målen och riktlinjerna Personalen ansvarar för att bedriva ett kvalitetsarbete som skapar förutsättningar för varje elev att utvecklas så lång som möjligt i förhållande till de nationella målen (Allmänna råden för systematiskt kvalitetsarbete s 13.) KUNSKAPER, ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE, SKOLA HEM, ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN, BEDÖMNING OCH BETYG Barnperspektivet Barn får sitt lärande format efter sina förutsättningar, behov och kunskapsnivåer, med delaktighet och kreativitet. Styrtal Andelen vårdnadshavare som upplever att deras barn ges möjligheter att prova på, uppleva och lära i förskolan Resultat läsåret 2013-2014 Måltal läsåret 2013-2014 Resultat läsåret 2014-2015 95,1 % Öka 88,8 % Andelen vårdnadshavare som upplever att deras barn får stöd och hjälp i sin utveckling 94,1 Öka 88,6 % Andelen barn som upplever att de har inflytande i förskolan 85,9 % Öka 85,6 % Andelen vårdnadshavare som på utvecklingssamtalet får veta hur mitt barn utvecklas i förskolan 85,2 % Öka 89,7 % Förskolechefens analys Hur blev det? Mitt mål som förskolechef under 2014-2015 har varit att: - Andelen vårdnadshavare som upplever att deras barn ges möjligheter att prova på, uppleva och lära i förskolan ska öka I samtal med föräldrar har såväl pedagoger i verksamheten och förskolechef fått indikationer på att många föräldrar är nöjda med de möjligheter som deras barn ges att prova på, uppleva och lära. I enkäten uppger 88,8 % att det anser att deras barn ges dessa möjligheter.

7 Målet att procenttalet skulle öka har inte uppnåtts I personalenkäten uppger 96,2 % att de tycker att barnen ges möjlighet att prova på, uppleva och lära i förskolan. I förra årets enkät var den siffran 87,5 %, en ökning från förra året. Den kompetensutveckling som bedrivits under ett flertal år har skapat en djupare förståelse hos personalen runt barns lärande. Pedagogerna är mer medvetna om barns lärande och vikten av att förskolans verksamhet ger barnen dessa möjligheter. Läroplansmålen finns med i planeringen av verksamheten. - Andelen vårdnadshavare som upplever att deras barn får stöd och hjälp i sin utveckling ska öka I årets enkät upplever 88,6 % av vårdnadshavarna att deras barn får stöd och hjälp i sin utveckling, en minskning från förra årets 94,1 %. Målet att procenttalet skulle öka har inte uppnåtts. I personalenkäten uppger 84,6 % att de tycker att barnen får stöd och hjälp i sin utveckling. I förra årets enkät var den siffran 75,8 %. - Andelen barn som upplever att de har inflytande i förskolan ska öka 85,6 % är det sammanlagda resultatet i förskoleområdet. Förra årets resultat var 85,9 %. I personalenkäten uppger 87,4 % att de tycker att barnens egna initiativ uppmuntras och tas tillvara. 76,9 % tycker att barnens synpunkter är en grund för utveckling av verksamheten. Att jämföra med 87,5 % respektive 87,5 %. Andelen barn som anser att de får vara med att bestämma, 85 %, är konstant från föregående år. Andelen personal som anser att barnens synpunkter är en grund för utveckling av verksamheten har ökat. - Andelen vårdnadshavare som på utvecklingssamtalet får veta hur mitt barn utvecklas i förskolan ska öka 89,7% av vårdnadshavarna upplever att de på utvecklingssamtalet får veta hur deras barn utvecklas. Förra årets resultat var 85,2 %. Målet att procenttalet skulle öka har uppnåtts. Alla vårdnadshavare har under året erbjudits utvecklingssamtal. I personalenkäten uppger 96,1 % att de tycker att vårdnadshavarna i utvecklingssamtalet får veta hur deras barn utvecklas på förskolan. Förra årets resultat var 75 %. Efter en nergång i förra årets resultat har resultatet förbättrats rejält. En anledning till det lägre resultatet 2014 kan vara att personalen blivit mer medveten om det fokus på barns lärande och utveckling som våra styrdokument föreskriver. Under 2015 har personalen stärkts i arbetet med att se barns lärande och börjat utveckla dokumentationen av verksamheten. Var är vi? Resultat Gemensam enkät till samtliga vårdnadshavare genomfördes för tredje gången våren 2015. Svarsfrekvensen på enkäten till vårdnadshavarna har sjunkit 2015, från 66 % 2014 till 55 % 2015. Det finns 164 familjer som getts möjlighet att svara 2015 och 90 har svarat. Underlaget är därför svårbedömt, då 45 % av vårdnadshavarna ej avgivit något svar. Svarsfrekvensen på barn- och personalenkät var 100 %. Samarbetet med vårdnadshavarna behöver fortfarande stärkas för att tillvarata vårdnadshavarnas kunskap om sina barn. Andelen vårdnadshavare som upplever att de på utvecklingssamtalet får veta hur deras barn utvecklas har ökat. Under året har Unikum mer och mer använts och fler vårdnadshavare är inne i Unikum. Samtalsunderlaget som finns i Unikum användes för första gången. Underlaget för samtalet är gemensamt

8 för hela kommunen och följer barnet under förskoletiden. Detta gör att föräldrarna möter samma frågeställningar även om de byter förskola inom Ludvika kommun. I personalenkäten uppger 57,5 % att de tycker att personalen använder vårdnadshavarnas kunskap om sina barn vid t.ex. planering av verksamheten, en ökning från förra årets 29 %. Hur får barnen inflytande i förskolan? Ett sätt är att barns intressen tas tillvara i temaarbeten. Utifrån ett prioriterat mål kan barnens intressen styra innehållet i temat. Barnens tankar och idéer tas upp i gemensamma reflektioner under temaarbetet. Genomförd kompetensutveckling Under året har personalen deltagit i kompetensutveckling/verksamhetsutveckling runt pedagogisk planering och dokumentation. Arbete med Unikum som planerings- och dokumentationsverktyg har utvecklats, bl.a. med hur vi kan arbeta med uppföljning och utvärdering. All personal har deltagit. På samtliga förskolor har personal utbildats inom Naturvetenskap och teknik för alla, NTA. Aktuella teman har varit Ljud, Luft och Vatten. 2 förskolor har haft utbildning i Tecken som stöd, en studiecirkel med 10 sammankomster. Alla förskolor har haft pedagoger med i utbildning om bildstöd och programmet InPrint., Personalens redovisade åtgärder/arbetsprocesser under läsåret Samtliga förskolor arbetar med prioriterade mål för verksamheten. Under året har barns inflytande, språk, matematik och naturvetenskap varit huvudområden. I arbetet med de prioriterade målen kommer många fler av Lpfö:s strävansmål med på köpet. Förskolan Pluto Vårdnadshavarnas delaktighet Samarbetet med vårdnadshavarna sker till stor del genom den dagliga kontakt som personalen har med vårdnadshavarna. Närvarofrekvensen har varit låg på traditionella föräldramöten, fler familjer deltar vid aktiviteter som t.ex. gemensam grillkväll. Under året har dock närvaron på föräldramöten ökat marginellt. Personalen bedömer att delaktigheten från vårdnadshavarna god, och att och att den kontakt man har med föräldrarna fungerar bra. Personalen bedömer att de kan bli bättre på att ta tillvara vårdnadshavarnas kunskap om sina barn. Alla vårdnadshavare erbjuds utvecklingssamtal. 16 av 17 svarande vårdnadshavarna upplever att de på utvecklingssamtalet får veta hur barnet utvecklas och lär sig i förskolan Som underlag för samtalen används den dokumentation som finns i Unikum. Föräldrarna har tillgång till Unikum och innan samtalen får de ett underlag i det systemet. Det finns dock Vårdnadshavare som väljer att inte använda Unikum. Även Barnets pärm finns med som underlag. Barns inflytande I barnenkäten uppger 73,3 % av barnen att de får vara med och bestämma. (87,5 % 2013/14) I personalenkäten anser 5 av 6 svarande pedagoger att det stämmer helt att barnens egna intressen och initiativ tas tillvara. Barns inflytande är ett område som ständigt finns med i planering av verksamheten. Personalen fångar upp områden som barnen visar intresse för att lära mer om. En större medvetenhet från personalen om detta har vuxit fram under de senaste åren. Barnen lär om demokratiska processer bl.a. genom omröstningsförfarandet inför den Önskedag som finns vad gäller lunch vid några tillfällen under året. Pedagogerna har även provat att skriva ner på en lapp om barnen har önskemål om att göra saker som inte är genomförbara just då. Sedan samlar man lapparna och genomför dem senare och pratar med barnen om att det är sådant de önskat.

9 Reflektionerna tillsammans med barnen runt temaarbeten och aktiviteter man haft fortsätter och utvecklas. Detta är ett tillfälle där barnen har möjligheter att vara med och påverka hur man fortsätter med ett tema t.ex. Lärplattan används i det syftet, t.ex. tittar man tillsammans på bilder och reflekterar tillsammans, och inhämtar barnens syn på hur man ska fortsätta. Barns lärande Ett prioriterat mål har varit förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra (Lpfö 98/10 2:2) Pedagogerna ställer frågor och utmanar barnens tankar, de lyssnar och lär och inspireras av barnens frågor. Barnens intressen och nyfikenhet tas tillvara. Vid planerade aktiviteter läggs stor vikt vid att barnen får prata och berätta- producera språk. Barn och pedagoger reflekterar tillsammans och tar olika temaarbeten vidare tillsammans. Intresset för skriftspråket stimuleras genom att barnen uppmuntras att skriva sitt namn på teckningar och berätta och skriva om dem. Alfabet, flera olika, finns uppsatta på väggarna och namnskyltar finns tillgängliga för alla barn. Alla barn har utvecklat sitt ordförråd, en del även med tecken, och sin förmåga att kommunicera. De äldre barnen har utvecklat sin förmåga att berätta inför andra. Många barn rimmar och leker med ord. Många barn har utvecklat sin förmåga att skriva och några ljudar sig fram i läsning och skrivning. Man har också valt målet förskolan ska sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera på svenska som på sitt modersmål (Lpfö 98/10 2:2) I barngruppen som består av 28 barn finns 9 olika språk förutom svenska. Barnen är överlag mycket intresserade och medvetna om olika språk. Pedagogerna visar en positiv syn till flerspråkighet, en tillåtande miljö där barnens modersmål har en betydande roll. Medvetna pedagoger ställer frågor och utmanar barnens tankar. Barnen delas upp i små grupper under delar av dagen för att ge varje barn möjlighet att kommunicera och leka med språket. Pedagogerna finns med som ett språkligt stöd i leken, som medlekare. Olika språk har lyfts fram genom att man uppmärksammar ord och begrepp på de olika språken t.ex. måltiderna. Vad heter mjölk på de olika språken? Låter det lika i början eller slutet eller inte alls? Sånger sjungs på de olika språken och man använder rim/ramsor på olika språk. För att uppmärksammas skriftspråket har man namnskyltar, räkneord alfabet och begrepp uppsatta på alla språk. De flesta barnen använder sina modersmål och berättar gärna vad saker heter på deras språk. Barnen intresserar sig för varandras språk och visar en stor medvetenhet kring språk. Att man talar olika språk är, för de flesta barn i gruppen, en självklarhet. För att olikheter ska ses som något naturligt, positivt och spännande har de tittat på ögonfärg, hårfärg och funderat över hur det skulle vara om vi alla såg likadana ut. De äldre barnen säger ofta det är olika och uttrycker sin egen tanke genom att börja jag tänkte så här Förskolan Magneten Vårdnadshavarnas delaktighet Samarbetet med vårdnadshavarna sker till stor del genom den dagliga kontakt som personalen har med vårdnadshavarna. Traditionella föräldramöten lockar inte så många vårdnadshavare, det kommer fler föräldrar vid andra aktiviteter där även barnen kan delta. Samarbetet med vårdnadshavarna fungerar överlag bra enligt personalen. Alla vårdnadshavare erbjuds utvecklingssamtal. 100 % av vårdnadshavarna anser att de på utvecklingssamtalet får veta hur deras barn utvecklas i förskolan. (89 % 2014)

100 % av vårdnadshavarna tycker att de på utvecklingssamtalet får veta hur deras barn lär sig i förskolan (86 % 2014) Som underlag för samtalen används den dokumentation som finns i Unikum. Föräldrarna har tillgång till Unikum och innan samtalen får de ett underlag i det systemet. Det finns dock vårdnadshavare som väljer att inte använda Unikum. Även Barnets pärm finns med som underlag. Barns inflytande I barnenkäten uppger 91,3 % av barnen att de får vara med och bestämma (87,5 % 2014) 83,4 % av pedagogerna tycker att barnens egna initiativ uppmuntras och tas till vara i förskolan till stor del (80 % 2014). Pedagogerna strävar efter att ta tillvara barnens intressen i olika projekt- eller temaarbeten. Det har bl.a. visat sig i inomhusmiljön på förskolan när barn och personal tillsammans har förändrat i rummen. Pedagogerna bedömer att de påbörjat arbetet med att ge barnen mer inflytande och medverka vid utveckling av verksamheten. 83,4 % av personalen anser att barnens synpunkter till stor del ligger till grund för utvecklingen av verksamheten. (60 % 2014) Detta behöver utvecklas mer Pedagogerna fortsätter med att reflektera tillsammans med barnen runt aktiviteter man haft och inhämtar barnens syn på hur man ska fortsätta. Barns lärande Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor och argumentera och kommunicera med andra (Lpfö 98 2:2) Detta läroplansmål har varit prioriterat på förskolans båda avdelningar. På avdelning 1, där de yngsta barnen finns, har det erbjudits språkliga aktiviteter av olika slag. Pedagogerna anser att detta har väckt ett stort intresse hos barnen. Bokstäver, namnlappar, böcker, tecken som stöd m.m. har engagerat barnen. Under året har skriftspråk tillförts verksamheten genom att barnens namn finns på olika platser. Ett väggalfabet med tecken till har kommit upp på väggen och där läser och tecknar barnen. Barnen har visat stort intresse för sina egna och kompisarnas namn och för bokstäver. Flera barn visar en medvetenhet om att text förmedlar något, de frågarvad det står där. Barnen läser mycket i sina egna pärmar, enskilt och tillsammans med kamraterna. Pedagogerna använder tecken som stöd när de kan. Även på avdelning 2, där de lite äldre barnen är, har pedagogerna arbetat med tecken som stöd med hela barngruppen. Barnen kan t.ex., tecknen för färger och de kan även skölja färgerna åt. Pedagogerna har arbetat med rim och ramsor, men bara ett fåtal barn har förstått vad rim är. Ett mål har varit att barnen ska utveckla sitt ordförråd och våga prata inför gruppen. Detta har man bl.a. gjort genom temaarbete Teater och Dinosarieland. Barnen har mött nya ord, fått prata inför gruppen och använda sin fantasi. De äldsta barnen har en lässtund varje dag då de lyssnar på en saga eller berättelse tillsammans med en pedagog. De sätter sig ofta själva och låtsasläser för varandra. Pedagogerna har blivit mer medvetna om vikten av att använda ett rikt språk. De tänker mer på att benämna saker och det de gör och att hela tiden ligga ett snäpp högre än barnens kunskapsnivå för att utveckla dem Under året har de äldre barnen arbetat med NTA, Naturvetenskap och teknik för alla, med Tema Vatten. De var ivriga och ville göra många experiment, de var nyfikna och vetgiriga. Under temat lärde de nya ord som är kopplade till naturvetenskap, som de också fick en liten förståelse för, t.ex. flyta, sjunka, ytspänning. De yngre barnen har haft ett Skogstema som berör Naturkunskap. De har sjungit sånger om djur, besökt skogen och byggt en egen skog inne på avdelningen. Man har även experimenterat med snö och is. Under temat har barnen visat intresse för djur, insekter och att det växer. Solrosor har planterats och de har varit ett stort intresse för hur höga de kan bli. 10

Förskolan Stensveden Vårdnadshavarnas delaktighet Samarbetet med vårdnadshavarna sker till stor del genom den dagliga kontakt som personalen har med vårdnadshavarna. Föräldramöten och andra aktiviteter med föräldrar är relativt välbesökta. Föräldrar och personal har gemensamma arbetsdagar på förskolans gård, föräldrar hjälper till med skötsel av de höns som finns på förskolan. Kontakten med vårdnadshavarna är god, och personalen uppger att de tycker att föräldrarna har god delaktighet. Alla vårdnadshavare erbjuds utvecklingssamtal. Som underlag för samtalen används den dokumentation som finns i Unikum. Föräldrarna har tillgång till Unikum och innan samtalen får de ett underlag i det systemet. Det finns dock vårdnadshavare som väljer att inte använda Unikum. Även Barnets pärm finns med som underlag. 85 % av vårdnadshavarna anser att de på utvecklingssamtalet får veta hur deras barn utvecklas i förskolan (91,5 % 2014). 85 % av vårdnadshavarna anser att de får veta hur deras lär sig i förskolan (91,3 % 2014). Barns inflytande I barnenkäten uppger 88,5 % av barnen att de får vara med och bestämma (90 % 2014). 100 % av personalen tycker att barnens intressen tas tillvara i förskolan till stor del (80 % 2014). I personalgruppen har man under året reflekterat tillsammans över vad barns inflytande innebär. Barnen har inflytande över olika tema- och projekt som genomförs efter deras intressen. 100 % av personalen anser att barnens synpunkter är en grund för utveckling av verksamheten. Personalen reflekterar tillsammans med barnen runt aktiviteter och temat man arbetat med. Barnens synpunkter tas på så vis tillvara och finns med i tankarna runt hur man ska fortsätta. Detta behöver utvecklas mer. Personalen har under de senaste åren uppgett att de behöver arbeta mer med att förtydliga för barnen vad inflytande är och hur det kan visa sig. Andelen barn som tycker att de får vara med och bestämma har minskat från föregående år. Barns lärande Förskolan Stensveden har Grön Flagg och arbetar kontinuerligt med de mål de sätter upp för det. Under året har målen i Grön Flagg handlat om Livsstil och hälsa, kamratskap, motion och hälsa. Dessa mål överensstämmer med väl med det prioriterade läroplansmålet: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö (Lpfö 98/10 2:1) Förskolan jobbar med Friluftsfrämjandets naturskolor Knytt, Knopp och Mulle. De lite äldre barnen har även Skrinna och Lagge, där de får åka skridskor och skidor. I skogen uppmuntras och bekräftas barnen när de t.ex. är försiktiga med djur och växter. Det finns även en hinderbana som föräldrar hjälpt till att bygga där de kan träna sin motorik. Barnen är även delaktiga i kompostering och källsortering. På förskolan finns även ett kombinerat höns och växthus. Barn och pedagoger hjälps åt att ta hand om såväl höns som grödor. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor och argumentera och kommunicera med andra (Lpfö 98/10 2:2) Alla avdelningarna har haft detta som ett prioriterat mål och arbetat med det på olika sätt. Pedagogerna har medvetet arbetat med att låta alla barn komma till tals, fördela talutrymmet, och barnen har även fått träna på att lyssna på varandra. De har även sett till att ge barnen möjlighet att samtala i lugn och ro med en vuxen. Detta har gjort att barnen har lärt sig nya ord och uttryckssätt. Barnen har även visat ett stort intresse för böcker, både att lyssna på och bläddra i själv eller tillsammans med kompisarna. 11

12 Att medvetet dela barngruppen vid många tillfällen under dagen ger möjlighet till utveckling av språk och kommunikation. Även de allra yngsta barnen på förskolan visar intresse för bokstäver, vilket uppmuntras av pedagogerna. De känner igen sin bokstav och påpekar ofta att de ser den i olika sammanhang. På avdelningarna finns det skyltar på olika saker, t.ex. bord, stol. Ofta finns det skrivet med både stora och små bokstäver. Sagolådor som inspirerar barnen att själva berätta sagor med hjälp av det som finns i lådan används flitigt. Barnen tränar då på att tala inför hela gruppen, vilket stärker självkänslan hos dem. Förskolan Lärkan Vårdnadshavarnas delaktighet En stor andel av familjerna på förskolan har annat modersmål än svenska, vilket gör att vårdnadshavarnas inflytande ibland försvåras av kommunikationssvårigheter. Samarbetet med vårdnadshavarna sker till stor del genom den dagliga kontakt som personalen har med vårdnadshavarna. Goda relationer bygg oftast under inskolningsperioderna. Det har varit relativt stor uppslutning på de föräldramöten som ordnats under året. Vid de tillfällena finns tolkar med. Alla vårdnadshavare erbjuds utvecklingssamtal. I många fall på Förskolan Lärkan genomförs dessa med tolk. 87 % av vårdnadshavarna har svarat att de på utvecklingssamtalet får veta hur deras barn utvecklas på förskolan (33 % 2014). Samma siffor gäller för frågan om de får veta hur deras barn lär sig i förskolan. Barns inflytande I barnenkäten uppger 80 % av barnen att de får vara med och bestämma på förskolan (62,5 % 2014). 83,4 % av personalen anser att barnens initiativ uppmuntras och tas tillvara i förskolan helt eller till stor del (100 % 2014). De flesta barnen på Förskolan Lärkan är små, och personalen utgår ofta ifrån vilka lekar och aktiviteter barnen tycker om. Barns lärande Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära (Lpfö 98 2:2) är ett av de prioriterade målen på Förskolan Lärkan. Personalen har riktat in sig på att barnen, som de flesta är nya på förskolan, ska samspela med varandra och leka tillsammans och bli trygga i gruppen. Det har skett utifrån vad barnen visat intresse för, men även i planerade teman. Ett tema för de yngre barnen har handlat om vatten. Barn och personal har tillsammans upptäckt och utforskat vatten både ute och inne. Pedagogerna har utmanat barnen till mer utforskande genom att ge dem tillgång till material som normalt inte använder ihop med vatten. Projektet har innehållit såväl språkutveckling, matematik och skapande. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor och argumentera och kommunicera med andra (Lpfö 98/10 2:2) Pedagogerna tänker medvetet på hur de använder språket, t.ex. varierat ordförråd, öppna frågor m.m. Många av barnen på förskolan har annat modersmål än svenska. Pedagogerna som arbetar med de äldre barnen jobbar medvetet med språket under hela förskoledagen. Barnen delas i mindre grupper under delar av dagen, t.ex. vid samling, utelek eller skogsutflykt. Flertalet barn på förskolan har annat modersmål än svenska och utvecklingen av ordförrådet har varit högt prioriterat. Pedagogerna använder vardagliga ord och begrepp på olika sätt. För att främja språkutvecklingen används även bildstöd i olika sammanhang.

13 Samlingarna är även bra tillfällen då barnen får berätta för varandra och lyssna på varandra. Sångerna som barnen brukar sjunga har samlats ihop till egna sångböcker som barnen fått med sig hem. Det ger en möjlighet för föräldrarna att sjunga med barnen och veta vilka sånger som är aktuella på förskolan just nu. Vart ska vi? Andelen vårdnadshavare som upplever att deras barn ges möjligheter att prova på, uppleva och lära i förskolan ska öka Andelen vårdnadshavare som upplever att deras barn får stöd och hjälp i sin utveckling ska öka Andelen barn som upplever att de har inflytande i förskolan ska öka Andelen vårdnadshavare som på utvecklingssamtalet får veta hur mitt barn utvecklas i förskolan ska öka Förskolechefens åtgärder läsåret 2015-16 Hur gör vi? Språkmedvetet arbetssätt övergripande mål Pedagogiska planeringar, utvärderingar och dokumentationer i Unikum. Använda Bloggen för uppföljning, utvärdering och nya därefter nya planeringar Självvärdering av förskolans kvalitet med handlingsplaner för utveckling Gemensam reflektionstid för arbetslagen inplanerad på schem

14 NORMER OCH VÄRDEN, SKOLA OCH HEM Processperspektivet Skolan och IFO samverkar i insatser för barn och deras familjers välmående och behov av stöd. Miljön i nämndens verksamheter präglas av trygghet, hänsyn och respekt. Styrtal Resultat läsåret 2013-14 Måltal läsåret 2013-2014 Resultat läsåret 2014-15 Andelen vårdnadshavare som upplever att deras barn är tryggt i förskolan 95,1 % Öka 91 % Andelen vårdnadshavare som upplever att deras barn trivs i förskolan Andelen vårdnadshavare som upplever att deras barn bemöts respektfullt av personalen Andelen vårdnadshavare som känner sig välkomna i förskolan Andelen barn som känner sig välkomna i förskolan 98 % Öka 94 % 96 % Öka 94 % 97 % Öka 93 % 98,2 % Öka 100 % Förskolechefens analys Hur blev det? Mitt mål som förskolechef under 2014/15 har varit att: - Andelen vårdnadshavare som upplever att deras barn är tryggt i förskolan ska öka - Andelen vårdnadshavare som upplever att deras barn trivs i förskolan ska öka - Andelen vårdnadshavare som upplever att deras barn bemöts respektfullt av personalen ska öka - Andelen vårdnadshavare som känner sig välkomna i förskolan ska öka - Andelen barn som känner sig välkomna i förskolan ska öka Var är vi? Resultat Den gemensamma enkäten till samtliga vårdnadshavare genomfördes för tredje gången våren 2015. Svarsfrekvensen från vårdnadshavarna inom Vasa-Kyrk förskoleområde sjönk 2015 till 55 % (90 % 2014) 91 % av vårdnadshavarna anser att det stämmer helt eller till stor del att deras barn är trygga på förskolan (95 % 2014).

15 100 % av personalen anser att det stämmer helt eller till stor del att barnen är trygga på förskolan. (100 % 2014) 100 % av barnen känner sig välkomna i förskolan. (98,2 % 2014) Personalens bedömning av barnens trygghet ligger högre än föräldrarnas. Det kan vara svårt att jämföra då trygghet kan stå för olika saker för olika personer. Personalen lägger stor vikt vid att ge barnen trygghet på förskolan, såväl med vuxna som att barnen ska vara trygga i sin egen barngrupp. Grunden läggs under introduktionsperioden på förskolan då personal och föräldrar har en möjlighet att lära känna varandra, och som förälder kan man då få en inblick i vardagen på förskolan. Eftersom målet att andelen vårdnadshavare som känner att deras barn är trygga ska öka inte har uppnåtts behöver förskolorna arbeta vidare med detta. Under 2014/15 har samtliga förskolor upprättat Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling. Denna plan upprättas årligen och ska innehålla såväl förebyggande åtgärder som rutiner för akuta situationer. Personalens redovisade åtgärder/arbetsprocesser under läsåret: Förskolan Pluto 100 % av vårdnadshavarna anser att det stämmer helt eller till stor del att deras barn är trygga på förskolan (100 % 2014). 100 % av personalen anser att det stämmer helt eller till stor del att barnen är trygga på förskolan (100 % 2014). På förskolan Pluto bedömer pedagogerna att de har en god relation till såväl barn som vårdnadshavare. Barngruppen på förskolan Pluto är i åldern 1-5 år, och pedagogerna arbetar med att barnen ska dels bli självständiga individer, men även att ta hand om och hjälpa varandra. I mindre samlingar uppmuntras barnen att våga uttrycka sina tankar och åsikter inför andra. Pedagogerna är medvetna om vikten om att vara nära barnen för att snabbt uppfatta situationer som kan vara kränkande. Förskolan Magneten 100 % av vårdnadshavarna anser att det stämmer helt eller till stor del att deras barn är trygga på förskolan (93 % 2014). 100 % av personalen anser att det stämmer helt eller till stor del att barnen är trygga på förskolan (100 % 2014). På förskolan Magneten bedömer pedagogerna att de har en god relation till såväl barn som vårdnadshavare. Personalen har arbetat med att utveckla barnens förmåga att ta hänsyn till andra, att leva sig in i andras situation och att hjälpa andra. Bl.a. har man dokumenterat synligt för barnen när någon/några gör en bra sak för en kompis. Pedagogerna bedömer att detta påverkat barnen positivt och kamratskapet och viljan att hjälpa varandra har ökat spontant. Förskolan Stensveden 82,3 % av vårdnadshavarna anser att det stämmer helt eller till stor del att deras barn är trygga på förskolan (95,7 % 2014). 100 % av personalen anser att det stämmer helt eller till stor del att barnen är trygga på förskolan (100 % 2014). Relationerna till barn och vårdnadshavare upplevs som goda. Ett prioriterat mål har varit att utveckla sin identitet och känna trygghet i den.

16 Bl.a. har man medvetet arbetat med att alla barn ska vara med och agera, prata och sjunga vid fruktstunder/samlingar. Pedagogerna delar upp barnen i mindre grupper så att alla barn ska våga och bli sedda. Pedagogerna har arbetat på liknande sätt för att barnen ska känna trygghet i olika rutinsituationer. En av avdelningarna på förskolan har under året haft ett tema om hur man ska vara mot varandra, hur man är en bra kompis, Pedagogerna arbetar medvetet med att dela barnen i mindre grupper vid så många tillfällen som möjligt. Förskolan Lärkan 91,3 % av vårdnadshavarna anser att det stämmer helt eller till stor del att deras barn är trygga på förskolan (100 % 2014). 100 % av personalen anser att det stämmer helt eller till stor del att barnen är trygga på förskolan (100 % 2014). Relationerna till barn och vårdnadshavare upplevs som goda. Under de första åren som Förskolan Lärkan har varit öppen har fokus varit på att få de barn och föräldrar som börjat trygga. Det har varit relativt stor omsättning i barngruppen, pedagogerna har arbetat med introduktion av nya barn ofta. Huvuddelen av barnen på förskolan är i åldern 1-3 år. Medvetet har personalen valt att arbeta med att stärka dessa barn i sin identitet och bli trygga i gruppen. Kontakten med föräldrarna försvåras ibland av att en stor del av barnen har annat modersmål och är relativt nyanlända. Vid vissa tillfällen som t.ex. inskolningar, utvecklingssamtal finns tolk med vid behov. Gemensamt för förskoleområdet Alla förskolenheter behöver ha värdegrundsdiskussioner mer kontinuerligt. Att gemensamt diskutera och formulera vad förskolan står för i t.ex. bemötande av barn och föräldrar behöver göras. Gemensamma Trivsel och Trygghetsregler för såväl personal som barn finns på varje förskola. Dessa ska tas upp i barn- och personalgrupper kontinuerligt. Introduktionsperioden i förskolan (inskolningen) ska utvecklas under 2015/16 Vart ska vi? Andelen vårdnadshavare som upplever att deras barn är tryggt i förskolan ska öka. Andelen vårdnadshavare som upplever att deras barn bemöts respektfullt av personalen ska öka. Andelen vårdnadshavare som känner sig välkomna i förskolan ska öka. Andelen vårdnadshavare som upplever att deras barn trivs i förskolan ska öka. Andelen barn som känner sig välkomna i förskolan ska öka. Förskolechefens åtgärder läsåret 2015/16 Hur gör vi? Regelbundet återkommande gemensamma värdegrundsdiskussioner på samtliga förskolor Genomgång och dokumentation av förskolans dagliga rutiner Introduktionen (inskolningen) utvecklas och dokumenteras. Självskattning av personalen Normer & värden (BRUK) med Handlingsplan Likabehandlingsplan/Plan mot Kränkande behandling upprättas enligt årsplanen

17