Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North

Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING... 2 1.2 BAKGRUND... 2 1.3 DELMÅL... 2 2. INTERVJU I BÖRJAN AV PRAKTIKEN (2013-02-06).. 3 3. INTERVJU I MITTEN AV PRAKTIKEN (2013-03-22).. 4 4. INTERVJU I SLUTET AV PRAKTIKEN (2013-05-07).. 5 5. ANALYS... 6 1

Analys av grupp 3 2013-06-27 1. Inledning 1.2 Bakgrund Syftet med projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända är att personer med utländsk bakgrund snabbare ska lära sig det svenska språket genom arbetsplatsförlagd praktik. Det syftar även till att ge ökade förutsättningar till framtida egenförsörjning samt ökad integration i det svenska samhället och på arbetsmarknaden. Projektets mål finns på tre olika nivåer; övergripande mål, projektmål och delmål. Analysen av tredje gruppintagets tid i projektet belyser hur projektet ligger till mot delmålen och projektmålen. Kvalitativa intervjuer har genomförts med projektets deltagare innan påbörjad praktik och har sedan följts upp med ytterligare intervjuer under mitten samt i slutet av praktiktiden. 1.3 Delmål Projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända har som delmål: Att deltagarna ska bli mer självförsörjande, speciellt finns detta behov bland kvinnor i målgruppen. Att introducera deltagarna på arbetsmarknaden. Att deltagarna ska lära sig det svenska språket snabbare. Att testa om lärandemodellen fungerar. Att höja kunskapen om jämställdhet och tillgänglighet hos projektledningen och samarbetspartner. Att deltagarna på kort sikt ska höja kunskapen om jämställdhet och tillgänglighet. Syftet med den inledande intervjuomgången var att få en bild över deltagarnas syn på den kommande praktiken samt deras förväntningar. Vidare kartlades hur de såg på betydelsen av att lära sig det svenska språket. Av detta framträdde en bild över hur de såg på projektens delmål i stort. 2

Analys av Grupp 3 2013-06-27 2. Intervju i början av praktiken (2013-02-06) De flesta deltagarna var vid god hälsa precis som deltagarna i de föregående grupperna. Det har inte funnits några psykiska eller fysiska hinder för att delta i alla moment. Någon person har dock haft allergiska besvär. Att lära sig det svenska språket tyckte alla var viktigt. Flera av dem poängterade, precis som de föregående grupperna, att språket är nyckeln till framtida arbete och för att kunna leva och kommunicera med andra är det väsentligt att lära sig det svenska språket. Deltagarna tycker att de har blivit väl bemötta av det svenska samhället. Myndigheterna hade behandlat dem väl och de har känt sig välkomna. Även denna grupp såg förväntansfullt fram emot att få inleda praktiken. En deltagare var en aning till tveksam till vad praktiken egentligen ger. Överlag var förväntningarna på praktiken stora och deltagarna hoppades att de skulle få möjlighet att lära känna nya människor samt bli mer integrerade i samhället. De flesta deltagarna trodde att praktiken skulle bli givande och att de skulle komma att förbättra sina språkkunskaper under sin praktiktid. Det poängterades att man lär sig språket när man samtalar med andra människor. En deltagare tyckte att det är viktigare med praktik än att sitta i skolbänken eftersom man då får kontakt med andra människor och det är de viktigaste. En av deltagarna ville lära sig mer om svensk bokföring eftersom han arbetat med bokföring i sitt hemland. För de flesta av deltagarna är jämställdhet en självklarhet. Flertalet ser positivt på den svenska jämställdhetstanken och tycker att det är bra att kvinnor och män behandlas lika. Även i denna grupp uppgav en majoritet att de har fått information om jämställdhet. Precis som i de föregående grupperna är det svårt att veta om tolkarna förstått frågan rätt och om deltagarna därmed har fått rätt fråga och fått möjlighet att tolka den på rätt sätt. Vissa menar att de har fått informationen om jämställdhet när de var nyanlända medan vissa hänvisar till att de fått informationen i klassrummet via projektet. Inget hinder för att delta i samtliga moment på arbetsplatsen föreligger för någon av deltagarna. Majoriteten beskriver att de är vid god hälsa, men de finns ett fåtal som har några mindre problem. Det finns tecken på att vissa personer inte mår så bra psykiskt sett. Men ingen har varit så pass dålig eller har någon diagnos som medfört att de inte har kunnat medverka i projektet. De flesta anser att de fått information om tillgänglighet. 3

Analys av grupp 3 2013-06-27 3. Intervju i mitten av praktiken (2013-03-22) Under den andra intervjuomgången fick deltagarna berätta hur de trivdes på sin praktikplats och kände att de har blivit bemötta. De flesta är nöjda med sin praktikplats och upplever att de blivit bemötta på ett bra sätt. Flera av deltagarna är tacksamma och tycker det är givande att praktisera. Deltagarna tycker överlag att praktiken har varit givande och att deras språkkunskaper har förbättrats. De upplever att de har haft möjlighet att fråga om det är något de inte förstår. Flertalet tycker att de har utvecklas mycket när de har fått prata med arbetskamrater. Det har inte uppstått några direkta hinder för någon av dem på praktikplatsen, förutom att det har förts diskussion gällande skyddskläder. En deltagare poängterar att hon tycker det är viktigt att praktisera och att det är en utmaning att komma ihåg vad man lärt sig på praktikplatsen. En person beskrev att han verkat inom samma yrke i sitt hemland och gärna ville fortsätta arbeta med det i Sverige. En deltagare beskrev sitt missnöje över att han skulle skura golv med tanke på att han har gått fyra år på universitet. Han menade att arbetsuppgiften inte riktigt var den han hade förväntade sig i förhållande till sin utbildningsbakgrund. Han nämnde även att han är lite äldre och upplever att arbetet är rätt så tungt. Samtidigt tycker han att han har utvecklat språket i viss mån och han säger att han tycker om idén om att kombinera praktik och klassrumsundervisning. Han tar tre olika mediciner för att klara av vardagen och anser att det psykiskt sett är bra att jobba istället för att tillbringa tiden hemma. Dock är detta inte arbetet han önskar i förlängningen. Samtliga deltagare uttrycker att de är nöjda med att handledarna kommer och träffar dem på respektive praktikplats. En person tycker fortfarande att språket är svårt att lära sig. Han berättar att han har möjlighet att ställa frågor, men ändå upplever svårigheter med att lära sig det svenska språket. Att gruppen innehåller personer med olika utbildningsbakgrunds ses inte som ett problem av en person. Han menar att det är bra att den som kan mer kan hjälpa den som kan mindre. De f flesta deltagare som uttrycker sig på liknande sett har en högre utbildningsbakgrund. Vi är medvetna om att det framkommit att det funnits problem kring spridningen av utbildningsbakgrund i denna grupp, vilket behandlas senare i rapporten. Att det råder jämställdhet på arbetsplatsen är samtliga överens om. Kvinnor och män behandlas lika. På vissa platser har det varit det varit en majoritet kvinnor på arbetsplatsen, men det har inte upplevts som något problem. Ingen av dem har upplevt någon särbehandling på grund av könstillhörighet. Flera av deltagarna kan tänka sig att arbeta med samma eller liknande arbetsuppgifter i framtiden och på samma arbetsplats som de har utför sin praktik. 4

Analys av Grupp 3 2013-06-27 Majoriteten av deltagarna uppger att de har fått information gällande jämställdhet. När det gäller tillgänglighet uppger de allra flesta av deltagarna att de fått information om ämnet. 4. Intervju i slutet av praktiken (2013-05-07) Under den avslutande intervjuomgången uppger de flesta av deltagarna att de mår bra och att de är väldigt nöjda med sin vistelse på praktikplatsen. De flesta upplever att det har blivit bra, eller väldigt bra, bemötta. Några har fått arbeta extra och/eller har möjlighet att få en fortsatt anställning hos arbetsgivaren. En av deltagarna berättar att hon har funderat på om hon ska välja att studera eller ta ett arbete. Det som framkom lite tydligare i den tredje intervjuomgången är att det funnits personer med lite lägre utbildningsbakgrund, vilka har upplevt det svårt att följa med under lektionerna. Det är nackdelen när man mixar personer med olika utbildningsnivåer. Detta var något som inte framkom i de tidigare intervjuerna, men som blev tydligare i slutet av praktiken. Det var något som även handledarna noterade Det är inte alltid lätt för deltagaren att behöva säga att man inte förstår om resten av deltagarna förstår vad läraren undervisar. Det uppstod även ett missförstånd på en arbetsplats där en av deltagarna tog illa vid sig när arbetsgivaren gav denne en present i form av en kökskniv. Personen misstolkade det som något negativt och förstod inte varför han fick en kniv när han slutade. Samma person hade också fått ett telefonnummer utan riktnumret och trodde att han fick ett telefonnummer som inte fungerade. Det var åter ett missförstånd där arbetsgivaren förutsatte att personen förstod att man måste slå ett riktnummer om man ringer från en mobil. Tolken hade svårigheter att förstå vad en av deltagarna sa och detta har även uppmärksammats av projektledningen och utvärderingen. Den personen ska få genomgå några undersökningar för att se om det finns psykiska förklaringar till detta. Deltagarna uppskattar att de får lämna skolbänken och träffa andra människor i arbetslivet. De känner att de på så sätt har blivit mer integrerade i samhället. De menar att det är jättebra att kombinera skola och arbete. Vissa personer med högre utbildning vill studera vidare. Två kvinnliga deltagare har sagt nej till att delta på grund av att de inte velat ta på sig arbetskläder/skyddskläder. 5

Analys av grupp 3 2013-06-27 5. Analys Projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända ligger generellt sett fortfarande bra till mot de uppsatta delmålen. Att deltagarna ska kunna bli mer självförsörjande, speciellt bland målgruppen kvinnor, är ett så pass långsiktigt mål att det ännu inte går att dra några slutsatser kring detta. Det faktum att deltagarna har fått en praktikplats och har trivts bra är ett första steg in på arbetsmarknaden Delmålet som handlar om introduktion på arbetsmarknaden har uppnåtts. Nästan alla deltagare i grupp tre har genomfört sin praktik och har introducerats på den svenska arbetsmarknaden. Två personer har avbrutit sin praktik på grund av att de vägrade att ta på sig arbetskläder/skyddskläder. Denna problematik har projektet stött på i tidigare grupper. Projektet följer vad arbetsmiljölagsstiftningen säger och så gör även arbetsförmedlingen som ger deltagarersättningen. De påstår att de av religiösa skäl inte kan ta på sig långbyxor. Många gånger handlar det om att en person har den avvikande uppfattningen och lyckas påverka någon annan deltagare i dess omgivning. De får fortfarande vara med i projektet men erbjuds enbart att delta vid de teoretiska delarna. Dessa deltagare kommer att drabbas av ekonomiska konsekvenser när ersättningen uteblir. Det återstår att se om det kommer påverka deltagandet i projektet i framtiden. De flesta deltagarna beskriver att de lärt sig det svenska språket bättre och snabbare genom att delta i arbetslivet. De har fått ett ökat ordförråd och vågar prata mer. De upplever det som mycket givande att få möjlighet att fråga när de inte förstår och att deras arbetskamrater är engagerade i deras lärande. Ett annat delmål är att titta på om lärmodellen fungerar. Även dessa deltagare tycker att det är en bra modell som bidrar till att de lär sig det svenska språket bättre när de får kombinera sin SFI-undervisning med praktik. De upplever att de utvecklar sina kunskaper i det svenska språket när de får öva på att skriva och göra övningar i klassrummet och är överlag mycket nöjda med kombinationen mellan praktiskt- och teoretiskt lärande. Den skillnad och justering som bör göras är dela upp deltagare med olika utbildningsbakgrund när man behandlar de teoretiska delarna i undervisningen. Det blir svårt för handledarena att göra ett upplägg där man tillgodoser de med lägre utbildningsbakgrund samtidigt som man tillgodoser de med högre utbildningsbakgrund. Men någon form av uppdelning baserad på utbildningsbakgrund är nödvändig och något att dra lärdom av inför framtiden. Det är av yttersta vikt att samtliga har möjlighet att följa med på lektionerna oavsett utbildningsbakgrund. Även i denna grupp 6

Analys av Grupp 3 2013-06-27 fanns det personer med högre utbildningsbakgrunds som såg praktiken som något temporärt och sedan ville ha ett mer kvalificerat jobb som kopplas till de yrke de hade i sitt hemland. Dessa deltagare ser inte praktiken som ett sätt att lära sig språket på. För någon av deltagarna blev det tydligare under intervjun att första prioriteringen måste vara att lära sig språket, sen kan hon studera eller börja arbeta. När det gäller att öka deltagarnas kunskaper om jämställdhet och tillgänglighet har målen uppnåtts. Alla deltagare har fått information i dessa ämnen och materialet har varit översatt till respektive språk. Hur deltagarna kommer ihåg och har uppfattat informationen varierar. Det behöver tryckas ytterligare på tidsanpassning och skyddskläder för alla. I det översatta materialet behöver man förtydliga detta. Projektgruppen är väl medveten om projektets mål och arbetar dagligen mot dessa. Gruppen är väl sammansatt även om man varit tvungen dra ner ytterligare en tjänst inom gruppen. Projektledningen ser inte det som något större hot för hela projektet och personen i fråga har slutat pågrund av flytt. Inom gruppen har samtliga fortfarande en tilltro på projektidén och tror att projektmålen kommer att uppnås även i fortsättningen. Projektgruppen ser problemet med att få matchning mellan målgrupp och rätt utbildningsnivå. Utvärderaren och projektgruppen kan konstatera att man bör dela upp gruppen beroende på utbildningsbakgrund när de gäller de teoretiska delarna. Kommunikationen mellan projektledaren och projektgruppen fungerar utmärkt och resultatuppföljning sker kontinuerligt. Projektguppen har medvetet varit tydligare med jämställdhets- och tillgänglighetsfrågorna, vilket fortfarande visar gott reslutat. Dokumentationen är tydlig och det skickas ut nyhetsbrev varje månad. Styrgruppen arbetar aktivt och det finns ett engagemang hos de medverkande i styrgruppen. Alla parter i styrgruppen är överens om att detta är en stor och övergripande fråga som det behövs ytterligare insatser gällande. Projektet ligger bra till mot de nationella riktlinjer som utfärdats av regeringen. På etableringskonferensen i Piteå, vilken Länsstyrelsen i Norrbotten och Västerbotten anordnade blev projektet ett av huvudprojekten på fyra olika seminarier. Det var en lyckad spridning och flera ansåg att arbetsmodellen var bra. Projektledaren presenterade, tillsammans med utvärderaren, projektet för socialnämnden och de såg på projektet med tillförsikt. Styrgruppen har diskuterat en implementering av projektet och en ansökan om ESF-medel för implementering har söks för 2014. Både 7

Analys av grupp 3 2013-06-27 Arbetsförmedlingen, länsstyrelsen och socialnämnden ser positivt på projektet och är delaktig i kommande medfinansiering. Jämfört man denna grupp med de två tidigare grupperna är de flesta deltagare nöjda med insatserna och de upplever praktiken och språkutvecklingen som positiv. Några personer har fått förfrågan om förlängning och/eller att arbeta extra. Två män och en kvinna har fått jobb efter projektet. 8