Kallelse till förskolenämnden

FÖRSKOLENÄMNDEN KALLELSE SIDA 1 (2) Kallelse till förskolenämnden Tid Torsdag den 21 maj 2015, klockan 18:00 Plats A-salen, kommunalhuset, Kommunalvägen 28, Huddinge Ärenden Diarienummer Upprop och val av justerare 1 Godkännande av föredragningslistan 2 Information från förvaltningen 3 Delårsrapport per 31 mars 2015 för förskolenämnden FSN-2015/252.182 4 Tillsyn gällande förskolan Riddarborgen FSN-2015/223.642 5 Information om kön till kommunala förskolor och om förvaltningens pågående arbete för att skapa nya förskoleplatser 6 Revidering av Huddinge kommuns författningssamling HKF 6210, taxebestämmelser för förskolan, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. FSN-2015/266.184 7 Remiss - Ansökan om markanvisning för uppförande av förskola i Visättra FSN-2015/350.259

FÖRSKOLENÄMNDEN KALLELSE SIDA 2 (2) 8 Remiss - Krav på privata aktörer i välfärden (SOU 2015:7) FSN-2015/246.109 9 Tillagningskök i skolor, förskolor och äldreboende - Motion väckt av Marica Lindblad (MP), Peter Johansson (MP) och Birgitta Ljung (MP) FSN-2015/165.610 10 Anmälan av delegationsbeslut 11 Delgivningar till nämnden 12 Övriga frågor Huddinge den 4 maj 2015 Karl Henriksson Ordförande Lena Gammal Sekreterare

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-04-21 FSN-2015/252.182 1 (3) HANDLÄGGARE Schönning, Jenny Jenny.Schonning@huddinge.se Förskolenämnden Delårsrapport per 31 mars 2015 för förskolenämnden Förslag till beslut Nämnden beslutar för egen del 1. Nämnden godkänner delårsrapporten samt beräknat helårsutfall för 2015 och överlämnar tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen för avstämning. 2. Nämnden godkänner avrapporteringen av de mål och uppdrag för förskolenämnden som redovisas i delårsrapporten. Nämnden begär hos kommunstyrelsen 3. Nämnden begär 0,3 mnkr för Nattviolens verksamhet som utökats 4. Nämnden begär 2,9 mnkr av tidigare års överskott till utbildning och gemensamma projekt och en utbildningsinsats inom ett förskoleområde. Sammanfattning Förskolenämndens utfall efter tre månader visar ett överskott om 4,6 mnkr. Nämndens prognos för helåret pekar mot ett underskott om 6,0 mnkr vid årets slut på grund av att förskolor öppnats till följd av att bereda plats för barn med garanti. Nattviolens verksamhet beräknar ett underskott till följd av fler barn och behov av större personaltäckning under kvällar, nätter och helger. Underskott beräknas också till följd av händelser som vattenskador och ventilationsarbeten. Förvaltningen och ett förskoleområde vill använda tidigare års överskott (motsvarande sammanlagt 2,9 mnkr). Förvaltningen planerar att använda tidigare års överskott till genomförande av utbildningar till barnskötare (1,3 mnkr), Förskolelyftet 2 (0,1 mnkr) samt till gemensamma projekt om lärplattor (0,2 mnkr) och små barns lärande (0,1mnkr) och försteförskollärare (0,1 mnkr) samt HBTQ utbildning (0,2 mnkr). Det finns också ett förskoleområde som vill använda tidigare års överskott (0,9 mnkr) för en gemensam utbildningsinsats. POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 08-535 360 02 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-04-21 FSN-2015/252.182 2 (3) Osäkerhetsfaktorer för prognosen är antalet barn i verksamheten senare under året, löneöversynen, semesterlöneskuldens förändring, kostnader för samordnad varudistribution. Förändringar i regeringens vårproposition som syftar till att minskade barngruppernas storlek och ökade anslag till omsorg på obekväm arbetstid kommer att påverka verksamheten och ekonomin positivt. Beskrivning av ärendet Enligt beslut i kommunfullmäktige ska en delårsrapport med beräknat helårsutfall upprättas efter tre respektive åtta månader av räkenskapsåret. Den ekonomiska uppföljningen görs per verksamhetsområde enligt Mål och budget 2015. Nämndens avvikelse mellan budget och prognos kommenteras. I de fall prognosen innebär en negativ avvikelse ska åtgärder vidtas för att balansera budgeten. Statistik och prestationer eller motsvarande som beskriver utvecklingen av nämndens produktion ska anges. Förvaltningens synpunkter Förskolenämnden har ett positivt resultat om 4,6 mnkr efter tre månader. Årsprognosen beräknas till ett underskott om 6,0 mnkr. Underskottet beror delvis på att förvaltningen öppnat förskolor som Segelbåten och Korpen då alla barn i kön skulle beredas plats i verksamheten. Vidare beräknas ett underskott för Nattviolens verksamhet och underskott till följd av händelser som vattenskador och ventilationsarbeten. Förvaltningen och ett förskoleområde vill använda tidigare års överskott (motsvarande sammanlagt 2,9 mnkr). Förvaltningen planerar att använda tidigare års överskott till genomförande av utbildningar till barnskötare (1,3 mnkr), Förskolelyftet 2 (0,1 mnkr) samt till gemensamma projekt om lärplattor (0,2 mnkr) och små barns lärande (0,1mnkr) och försteförskollärare (0,1 mnkr) samt HBTQ utbildning (0,2 mnkr). Det finns också ett förskoleområde som vill använda tidigare års överskott (0,9 mnkr) för en gemensam utbildningsinsats. Höstens placeringar är osäkerhetsfaktorer i prognosen, detta gäller särskilt i de nya förskolorna som startar under hösten. Andra osäkerhetsfaktorer är förändringen av semesterlöneskulden, kostnader för samordnad varudistribution. Förändringar i regeringens vårproposition som syftar till att minskade barngruppernas storlek och ökade anslag till omsorg på obekväm arbetstid kan komma att påverka verksamheten och ekonomin positivt. Nattviolen som bedriver verksamhet på obekväm arbetstid, under kvällar, nätter och helger, beräknar få ett underskott under året. Anslaget sänktes inför 2015 till 2,0 mnkr. Med ökat antal barn och i stort sett krav på bemanning

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-04-21 FSN-2015/252.182 3 (3) under alla kvällar, nätter och helger ökar kostnaderna. I nuläget är det för tidigt att avgöra om ett nytt statsbidrag utifrån regeringens vårproposition kan minska det prognostiserade underskottet. Den sänkta nedsättningen av sociala avgifter för unga (upp till 25 år) höjer nämndens kostnader. Samtidigt ska det generella statsbidraget till kommunerna höjas för att finansiera kostnadsökningen. Förvaltningen vill använda tidigare års överskott till genomförande av utbildningar till barnskötare, Förskolelyftet 2 samt till gemensamma projekt om lärplattor och små barns lärande. Det finns också ett förskoleområde som vill använda tidigare års överskott för en gemensam utbildningsinsats. Jukka Kuusisto Utbildningsdirektör Bilaga Delårsrapport per 31 mars 2015 för förskolenämnden Beslutet delges Kommunstyrelsen, ekonomikontoret Akten Annelie Glifberg Verksamhetschef för förskolan

FSN-2015/252.182 Delårsrapport per 31 mars 2015 för förskolenämnden Barn- och utbildningsförvaltningen/förskoleavdelningen APRIL 2015

Innehåll Huddinges vision och mål... 3 Sammanfattning... 3 Huddinge en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län... 4 Förskolenämndens mål och resultat... 6 Bra att leva och bo... 6 Utbildning med hög kvalitet... 8 Fler i jobb... 17 God omsorg för individen... 17 Ekosystem i balans... 18 Attraktiv arbetsgivare... 19 Sund ekonomi... 22 Systematisk kvalitetsutveckling... 28 Intern kontroll... 28 Verksamhetsstatistik nyckeltal... 31 Källförteckning... 32

Huddinges vision och mål Vision: Huddinge - en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Huddinges vision är att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Hållbart Huddinge 2030 I Ett hållbart Huddinge pekar kommunfullmäktige ut en långsiktig, önskvärd och möjlig framtid med fokus på år 2030. Här beskrivs hur ett hållbart Huddinge ter sig och vilka vägval kommunen bör göra för att komma dit. Mål för Huddinge För att nå det framtida läget i Ett hållbart Huddinge 2030 och visionen om att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län, är fem övergripande mål formulerade som visar utåtriktat vad kommunen åstadkommer för invånare, brukare och kunder. Bra att leva och bo Utbildning med hög kvalitet Fler i jobb God omsorg för individen Ekosystem i balans För att vara framgångsrik i detta arbete ska kommunen ständigt sträva efter att förbättra verksamheterna och detta är formulerat i tre strategiska mål under rubriken effektiv organisation som visar inåtriktat hur och med vilka resurser kommunen genomför sitt uppdrag. Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Systematisk kvalitetsutveckling Sammanfattning Förvaltningen arbetar för att erbjuda förskoleplatser utifrån den efterfrågan som finns, vilket är en svårighet eftersom tillgången till förskoleplatser ser olika ut inom kommunen. För att ge fler möjligheter till platser under våren har två förskolor i kommunal regi öppnats. Den 7 januari 2015 öppnades en förskola i Flemingsberg och den 2 mars öppnade en förskola i Segeltorp. Inför höstens placeringar är det nu möjligt för medborgarna att se hur många som står i kö till respektive förskola samt hur många som står i omplaceringskö. Resultaten av den förskoleenkät som genomfördes i november 2014 finns presenterad i delårsrapporten. För de fristående verksamheterna är resultaten genomgående höga. Den samlade svarsfrekvensen för de fristående verk- FÖRSKOLENÄMNDEN 3

samheterna uppgår till 86 procent. Pedagogisk omsorg har en svarsfrekvens på 91 procent och förskolorna på 85 procent. Svarsfrekvensen för kommunal förskola blev 84 procent vilket är en förbättring jämfört med 78 procent 2013. För 2014 är svarsfrekvensen 94 procent i kommunal pedagogisk omsorg. Totalt har vårdnadshavare till 5440 barn besvarat enkäten 2014, detta gäller både vårdnadshavare till barn i fristående och kommunal verksamhet. Arbete med förvaltningens tre prioriterade områden, matematikutveckling, språkutveckling och IT i undervisningen fortsätter. De tre projekten befinner sig nu i en analysfas. En sammanställning och analys utifrån kartläggningen sker under våren 2015. Kostenheten har tillsammans med representanter från förskoleköken och skolköken arbetat fram en meny för våren och sommaren som uppfyller kraven på god och näringsriktig kost. Årets resultat avseende medarbetarenkäten för förskoleverksamheten visar en marginell förbättring av resultatet i jämförelse med förgående år och resultatet ligger över riktvärdet. Alla enheter ska utifrån resultatet av medarbetarenkäten göra en utvecklingsplan för sin enhet. Enheterna följer själva upp sin utvecklingsplan utifrån den planering som görs. Vad gäller målområdet Sund ekonomi så har förskolenämnden ett positivt resultat om 4,6 mnkr efter tre månader. Årsprognosen beräknas till ett underskott om 6,0 mnkr. Underskottet beror delvis på att förvaltningen öppnat förskolorna Segelbåten och Korpen så att barn med garanti skulle beredas plats i verksamheten. Användande av tidigare års överskott och fler barn inom Nattviolen är också anledningar till den negativa prognosen. Förändringar i regeringens vårproposition som syftar till att minskade barngruppernas storlek och ökade anslag till omsorg på obekväm arbetstid kommer att påverka verksamheten och ekonomin positivt Huddinge en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Vår vision att Huddinge ska vara en av de tre populäraste kommunerna i länet ställer stora krav på våra verksamheter. För att sträva mot visionen måste vi utföra våra uppdrag mycket bra, tåla jämförelser med andra kommuner i länet samt bemöta invånare och företag på ett positivt och professionellt sätt. Arbetet med att nå mot visionen har bara påbörjats och kräver delaktighet från alla medarbetare och verksamheter. Huddinges kärnvärden vad Huddinge skall stå för I varumärkesplattformen slås fyra kärnvärden fast. Kärnvärdena är den värdegrund som Huddinge vilar på; både nu och i framtiden. Dessa kärnvärden ska fungera som ledstjärnor för alla verksamheter och individer som verkar i kommunen. Huddinge skall stå för: Mod - betyder att vi vågar ta för oss, ta nya vägar och ta ställning i viktiga frågor. Omtänksamhet - betyder att vi bryr oss om människor, besökare, företagarna och natur. Driv - betyder att vi kraftfullt driver utvecklingen framåt och att vi tar en ledande roll i regionen. Mångfald betyder att vi tar tillvara på variation och omväxling i miljöer, invånare, medarbetare och utbud. Vi vill utnyttja potentialen i mångfalden och skapa ett rikt och flexibelt samhälle. Uppföljning Barn- och utbildningsförvaltningen har valt att integrera arbetet med visionen i arbetet med den pedagogiska plattform som, utifrån aktuell skolforskning, beskriver vad varje barn och elev ska möta i Huddinges verksamheter varje dag. Vi anger vilken pedagogisk miljö vi vill se och vilka kompetenser som behövs för att barn och elever ska nå läroplansmålen. Omtanke om alla barn och elever, mod att ha höga förväntningar och driv att kraftfullt föra utvecklingen framåt kommer tydligt till utryck i den pedagogiska plattformen. Genom den pedagogiska plattformen arbetar vi målmedvetet för att bli en av de tre populäraste skolkommunerna i Stockholms län. 4 DELÅRSRAPPORT 2015

Den pedagogiska plattformen håller nu på att implementeras i våra förskolor och skolor genom att alla skolledningar, varje termin, arbetar med minst tre kännetecken ur plattformen tillsammans med all pedagogisk personal. Arbetet har utvärderats av varje skolledning i det systematiska kvalitetsarbetet och en sammanfattning av utvärderingen finns att ta del av under rubriken Utbildning av hög kvalitet. FÖRSKOLENÄMNDEN 5

Förskolenämndens mål och resultat I delårsrapporterna följer nämnden upp mål och utvecklingsåtaganden som beslutats i verksamhetsplanen för året. Tidigt på året finns få nya resultat och fokus i delårsrapporten per 31 mars är att följa upp arbetet med nämndens utvecklingsåtaganden och det ekonomiska utfallet. För de mål där det finns nya resultat redovisas och analysera dessa resultat. Bra att leva och bo Fler ska få sitt förstahandsval till förskola och skola Uppföljning delår 1 Förvaltningen arbetar för att erbjuda förskoleplatser utifrån den efterfrågan som finns, vilket är en svårighet eftersom tillgången till förskoleplatser ser olika ut inom kommunen. Två förskolor i kommunal regi har öppnats för att ge fler möjligheter till platser under våren. Den 7 januari 2015 öppnades en förskola i Flemingsberg och den 2 mars öppnade en förskola i Segeltorp. Under 2015 kommer tre stora förskolor att färdigställas, varav en förskola i Skogås/Trångsund och två förskolor i Flemingsberg. Utöver dessa förskolor kan fristående förskolor tillkomma efter ansökan om godkännande och rätt till bidrag. Andelen som fått sitt förstahandsval Förskolan (kommunala och fristående) Utvecklingsåtaganden 2012 2013 2014 2015 77 1 50,9 56 53 2 - Regelbundet redovisa andelen familjer som fått den förskola de önskat. - Fortsätta arbetet med att synliggöra kön till förskolan på hemsidan. Uppföljning delår 1 - I uppgifterna som presenteras ingår både de som fått sitt förstahandsval vid nyplacering samt de som fått sitt val vid omplacering. - Förvaltningen har under våren publicerat en redovisning av förskolekön på Huddinge kommuns hemsida. Platserna som redovisas avser den första 1 Skolverkets föräldraenkät 2012 2 Avser januari mars 2015 september och kommer att aktualiseras varje månad. Ökad delaktighet och gott bemötande Delmålet Ökad delaktighet och gott bemötande avhandlas under kommunfullmäktiges övergripande mål Utbildning med hög kvalitet. Ökad jämlikhet Delmålet Ökad jämlikhet avhandlas under kommunfullmäktiges övergripande mål Utbildning med hög kvalitet. Ökad valfrihet Andelen hos annan utförare 2011 2012 2013 2014 Förskolebarn (%) 28 29 29 29 Förskolenämnden är tillsynsmyndighet och godkännande myndighet för fristående förskolor och pedagogisk omsorg som vill etablera sig i Huddinge kommun. I nämndens tillsyn ingår även att ta emot och utreda synpunkter och anmälningar från vårdnadshavare eller medborgare. Våren 2015 planerar förvaltningen att genomföra regelbunden tillsyn av fem familjedaghem och fem förskolor. Hösten 2015 planeras regelbunden tillsyn av fem familjedaghem och fem förskolor. Tillsynsarbetet fortlöper enligt plan. Förskoleenkäten för fristående verksamheter Förskoleenkäten är ett av de verktyg förskoleinspektören har att använda sig av vid bedömningen av de fristående verksamheternas resultat. Förskoleenkäten genomförs årligen och skickas ut till alla föräldrar som har barn i någon av Huddinges förskolor. Förskoleenkätens resultat för de fristående verksamheterna är genomgående högt. Resultatet för fristående pedagogisk omsorg ligger högre än för de fristående förskolorna. Den samlade svarsfrekvensen för de fristående verk- 6 DELÅRSRAPPORT 2015

Fristående Nöjdhet pedagogisk omsorg Fristående Fsk samheterna ligger på 86 procent. Pedagogisk omsorg har en svarsfrekvens på 91 procent och förskolorna på 85 procent. Normer och värden Utv och lärande Lärandemiljö Fsk och he m Barns inflytande 9.7 9.0 8.6 8.7 8.7 9.6 8.9 8.3 7.3 7.9 8.3 8.5 Styrtalens lägsta resultat handlar för fristående pedagogisk omsorg om området lärandemiljö med 8,6 och då är det innemiljön som får det lägsta resultatet. Även för de fristående förskolorna är det området lärandemiljö som fått lägst resultat med styrtalet 7,3 men där har utemiljön fått det lägsta resultatet. Området Normer och värden får hos fristående pedagogisk omsorg det positiva styrtalsvärdet 9,7, här får förskolorna 8,9. Styrtalsspridningen för pedagogisk omsorg ligger mellan 6,4 och 10,0 och för fristående förskolor mellan 5,1 och 10,0. Det innebär att spridningen är större bland fristående förskolor än inom fristående pedagogisk omsorg. Det område som har störst spridning är för pedagogisk omsorg förskola och hem och för förskola lärandemiljö. Det är liten skillnad mellan könen överlag, både inom pedagogisk omsorg och i förskola. Resultaten för de fristående och de kommunala förskolorna kan jämföras på Huddinge.se i kommunens jämförservice. Klagomål fristående verksamheter Till förvaltningen har sju klagomål inkommit gällande fristående förskolor under perioden januari till och med mars 2015. Klagomålen har främst handlat om förskolechefens bemötande av vårdnadshavare, men även bristande information, missnöje kring öppettider samt bristande pedagogisk verksamhet. Något klagomål gällande pedagogisk omsorg har inte inkommit under perioden. Strategiskt område: Vårby Det strategiska området Vårby avhandlas under rubriken Utbildning med hög kvalitet. Strategiskt område: Flemingsberg Det strategiska området Flemingsberg avhandlas under rubriken Utbildning med hög kvalitet. FÖRSKOLENÄMNDEN 7

Utbildning med hög kvalitet Resultat som redovisas i detta kapitel avser kommunal förskoleverksamhet. Resultat för kommunal pedagogisk omsorg redovisas särskilt i slutet av kapitlet. Resultat för fristående förskoleverksamhet redovisas under övergripande målet Bra att leva och bo under delmålet Ökad valfrihet. Resultaten kommer framför allt från en förskoleenkät som riktar sig till vårdnadshavare och en självvärdering som förskolechefer genomfört. Förskoleenkäten genomfördes i november 2014. Svarsfrekvensen i kommunal förskola blev 84 procent (jämfört med 78 procent 2013). För 2014 är svarsfrekvensen 94 procent i kommunal pedagogisk omsorg. Totalt har vårdnadshavare till 5440 barn i fristående och kommunal regi besvarat enkäten 2014. Resultaten i tabellerna uppvisar i båda fallen summan positiva svar per påstående. Vårdnadshavarna svarar på en fyrgradig skala i vilken utsträckning påståendena stämmer med deras upplevelse: 1. Inte alls, 2. I viss mån, 3. Ganska mycket, 4. Helt. Här summeras andelarna som svarat Ganska mycket och Helt. Förskolecheferna svarar på i vilken utsträckning ansvaret uppfylls per påståenden på en sexgradig skala från 1. I viss mån till 6. Helt och med hög kvalitet. Summan positiva svar utgörs här av andelen som svarat med antingen en 5:a eller en 6:a. Det är inte samma påståenden som förskolechefer och vårdnadshavare tar ställning till, men båda utgör mått och på så vis en indikation på respektive måluppfyllelse. Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla verksamheten (3 4 kap). Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara de nationella målen (Skolverket, 2012). Förskolans nationella mål beskrivs i skollagen och förskolans läroplan. Det är inget som hindrar att huvudmannen formulerar och följer upp egna mål inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet så länge de inte strider mot de nationella målen. Det är dock viktigt att skilja på de olika målen. Därför redovisas nedan en översikt över vilka av förskolenämndens mål som kan sorteras under rubriker i läroplanen: Normer och värden Alla barn är trygga i sin förskolemiljö Ökad jämlikhet Alla barn behandlas likvärdigt oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller livsvillkor. Barns inflytande Alla barn har med stigande ålder ökat inflytande över sitt lärande och det pedagogiska arbetet i förskolan Utveckling och lärande Alla förskolor har en pedagogisk verksamhet som stimulerar och utmanar barnen i deras utveckling och lärande Alla barn i behov av särskilt stöd har handlingsplan som stödjer deras utveckling och lärande Förskola och hem Fler nöjda med förskola Ökad delaktighet och gott bemötande Pedagogisk plattform Uppföljning delår 1 För att utvärdera hur processen kring pedagogisk plattform hittills har fungerat och för att i senare skeden stämma av processens utveckling har en enkät inkluderats i enheternas systematiska kvalitetsdokument. Denna enkät har i och med årets inledande inlämning av de systematiska kvalitetsdokumenten besvarats för första gången. I förskolan och gymnasiet har samtliga enheter deltagit i utvärderingen av processen kring pedagogisk plattform. Gymnasieverksamheten har använt en egen version av enkäten med färre frågor vilket innebär att det inte är möjligt att utvärdera processen för gymnasieskolornas och vuxenutbildningens del i samma utsträckning som för förskole- och grundskoleverksamheten. Enheterna har fått som uppdrag att varje termin arbeta med tre av den pedagogiska plattformens kännetecken vilka ingår under rubrikerna professionell pedagog, professionell skolledare samt stödjande lärmiljö. Cirka 80 procent av enheterna uppger att de har arbetat med tre av kännetecknen i den pedagogiska plattformen. Majoriteten av de enheter som inte har arbetat med alla tre kännetecknen uppger att de har arbetat med plattformen generellt och att de planerar att gå in på enskilda kännetecken under vårterminen 2015. Enheterna har till övervägande del valt kännetecken under rubriken professionell pedagog, många har valt samtliga av sina kännetecken utifrån den rubriken. Enheterna har i majoriteten av fallen valt kännetecken utifrån sina utvecklingsområden i enlighet med uppdraget. 8 DELÅRSRAPPORT 2015

Det är en stor spridning i hur enheterna arbetat med plattformen och några har redan börjat integrera den i verksamheten. När det gäller hur väl arbetet har gått enligt skolledarna och hur viktigt personalen upplever arbetet med den pedagogiska plattformen så koncentreras svaren kring 5 7 på en 10-gradig skala för båda frågor. När det gäller förskolechefens/rektorns upplevelse av arbetet med den pedagogiska plattformen är medelvärdet detsamma för förskolan och grundskolan men spridningen är större inom förskoleverksamheten och det är fler förskolechefer än grundskolechefer som är mer självkritiska till hur arbetet har fungerat Inga resultat finns att tillgå för gymnasie- och vuxenutbildningen. När det gäller personalens upplevelse av hur viktigt arbetet är skattar förskolan och grundskolan den exakt likadant, ett snittvärde på 6 och en koncentration av svaren kring 5 7 på en 10-gradig skala. När det gäller frågorna om hur stor andel av personalen som känner till respektive kan beskriva plattformen skiljer sig svaren. Som förväntat är det betydligt fler som känner till plattformen än vad det är som kan beskriva den. Snittvärdet är 7 för andelen som känner till plattformen och 5 för andelen som kan beskriva den. På frågan om hur stor andel som känner till plattformen koncentrerar sig spridningen kring svaren 7 10 i grundskolan och kring 6 10 i förskolan. På frågan om hur stor andel som kan beskriva plattformen är förskolan återigen mest självkritisk med snittvärdet 5, grundskolan anger värde 6 och gymnasiet värde 7. Även spridningen är förskjuten åt de högre värdena på skalan i grundskolan och gymnasiet. När det gäller behovet av ytterligare stöd efterfrågar en fjärdedel (10 av 40) av enheterna detta och majoriteten av dessa (7 av 10) är grundskolerektorer. Stödet som efterfrågas handlar om att få ytterligare instruktioner, verktyg och exempel samt erfarenhetsutbyte och uppföljningar från förvaltningens håll ute på skolorna. Framgångsfaktorer hittills har bland annat varit lyckade pedagogiska diskussioner och möjligheten för personalen i hela skolan eller hela rektorsområdet att mötas och få till stånd ett kollegialt lärande. Utmaningarna har bland annat utgjorts av att hitta tid och utrymme till processen, att göra plattformen till en naturlig del av det dagliga arbetet samt att enas om en gemensam tolkning av kännetecknen i arbetsgrupperna och mellan arbetsgrupperna. Förvaltningens tre prioriterade områden Utvecklingsåtaganden - Förvaltningen åtar sig att prioritera arbetet med: - Språkutveckling - Matematikutveckling - IT i undervisningen Uppföljning delår 1 Arbete med förvaltningens tre prioriterade områden, matematikutveckling, språkutveckling och IT i undervisningen fortsätter. De tre projekten befinner sig i en analysfas. En sammanställning och analys utifrån kartläggningen sker under våren 2015. Arbetet inom de tre prioriterade områdena lyfts kontinuerligt i förvaltningens ledningsgrupp och på chefsmöten. Matematikutveckling Uppföljning delår 1 Andel förskolechefer som uppger att verksamheten utformas så att barn får de utmaningar de behöver gällande matematik 2011 2012 2013 2014 Totalt (antal förskolechefer) - 21 20 20 Varav svarande i % - 100 95 95 Total andel positiva svar - 33 21 47 Av tabellen framgår att förskolecheferna bedömer att arbetet med matematik har utvecklats markant sedan förra året. Främst förklaras de höjda resultaten av att de som gjorde en genomsnittlig bedömning förra året nu gör en högre skattning. Mer än en tredjedel av cheferna gör en högre bedömning jämfört med förra året. De som gjorde en lägre skattning förra året ligger kvar i sin bedömning trots att de uppger sig ha arbetat med matematik, vilket talar för att det fortsatta stödet behöver riktas in på att öka likvärdigheten. Språkutveckling Uppföljning delår 1 Andel förskolechefer som uppger att verksamheten utformas så att barn får de utmaningar de behöver gällande språk 2011 2012 2013 2014 Totalt (antal förskolechefer) - 21 20 20 Varav svarande i % - 100 95 95 Total andel positiva svar - 33 47 74 FÖRSKOLENÄMNDEN 9

Som framgår av tabellen bedömer förskolecheferna att även arbetet med språk har utvecklats markant sedan förra året. Nästan hälften av förskolecheferna gör en högre bedömning jämfört med förra året, men även här finns skillnader som gör att satsning på likvärdighet är befogad. Barn som kommunicerar med årets pedagog 2011, konstpedagogen Filippa Ydstedt, Österleds förskolor. Utvecklingsåtagande - Prioritera arbetet med modersmålsstöd enligt Skolverkets rekommendationer. Uppföljning delår 1 Arbetet pågår enligt plan. Inga nya resultat finns att tillgå. IT i undervisningen Uppföljning delår 1 Andel förskolechefer som uppger att all personal arbetat med IT i den pedagogiska verksamheten tillsammans med barnen 2011 2012 2013 2014 Totalt (antal förskolechefer) - - 20 20 Varav svarande i % - - 95 95 Total andel positiva svar - - 53 53 I tabellen kan utläsas ett oförändrat resultat avseende förskolechefernas bedömning av om all personal arbetat med IT i den pedagogiska verksamheten tillsammans med barnen. Liksom för matematik- och språkutveckling har även här en positiv utveckling skett sedan förra året. Trots att det inte framgår av resultaten i tabellen har likvärdigheten ökat genom att flera av de lägsta resultaten har höjts. Särskilt gäller detta för Vårby och Visättra där förskolecheferna i år gör en betydligt högre bedömning. Alla förskolor har en pedagogisk verksamhet som stimulerar och utmanar barnen i deras utveckling och lärande Uppföljning delår 1 Andel personal med förskollärarutbildning, kommunala förskolor (15 oktober respektive år) 2011 2012 2013 2014 Totalt (andel) 32 31 32 Ranking i länet 21 24 21 Andel personal med pedagogisk högskoleutbildning, kommunala förskolor(15 oktober respektive år) Totalt (andel) 33 32 31 33 Ranking i länet 22 23 24 22 Förvaltningen samlar in och sammanställer uppgifter om personalens utbildningsnivå och personaltäthet. Dessa uppgifter skickas sedan vidare till Statistiska centralbyrån, SCB. Från 2014 ändrade SCB sin insamlingsmetod till individdata. När Skolverket presenterade de insamlade uppgifterna är andelen förskollärare 27 procent i jämförelse med förvaltningens uppgifter om 32 procent. Detta kan bero på att vissa förskollärare inte har fått ut sin examen, förvaltningen behöver genomföra en grundlig analys av skillnaderna och återkommer med detta i nämndens andra delårsrapport. Förskollärarandel 2014 (förändring 2014/2013), Bilderna nedan beskriver förskollärartätheten per område för både kommunala och fristående förskolor. Förskollärartätheten har ökat totalt för både fristånde och kommunala förskolor i alla områden förutom Sjödalen- Fullersta. Förskollärartätheten är generellt lägre inom fristående förskolor i jämförelse med kommunala förskolor. I bild 1 anges i parentesen förändringen i procentenheter jämfört med föregående år. 10 DELÅRSRAPPORT 2015

Bild 1. Förskollärarandel områdesvis Bild 2. Personaltäthet Total andel positiva svar - 88 85 84 Flickor - 89 87 85 Pojkar - 88 84 85 Trots behoven att öka andelen förskollärare uppger en majoritet av vårdnadshavarna positiva svar på den enkät som årligen skickas ut. Som framgår av tabellen är också resultaten relativt oförändrade åtminstone avseende om förskolan tar tillvara barnens lust att lära. Vårdnadshavarna verkar något mindre nöjda med i vilken utsträckning förskolan utmanar barnen att lära nya saker. Däremot bedömer förskolecheferna att deras verksamhet i högre utsträckning än förra året utformas så att barn får de utmaningar de behöver gällande matematik, språk, naturvetenskap, teknik, bygg, konstruktion och skapande. Högst bedömning görs på språk och bygg och lägst görs angående teknik. Det är dock få förskoleområden som vidtar åtgärder för arbetet med specifika ämnesområden. Förklaringen ligger troligen i förskolans tradition av att arbeta ämnesintegrerat och projektorienterat. Nästan alla förskoleområden har formulerat åtgärder för läroplanens målområde utveckling och lärande och för nämndmålet om en pedagogisk miljö som stimulerar och utmanar. Liksom tidigare handlar åtgärderna i hög grad om att organisera för en högre kvalitet och likvärdighet. Det görs bland annat genom att ta fram olika stödmaterial, tydliggöra rutiner, gemensamt reflektera kring olika frågor för att skapa samsyn samt förankra ställningstaganden. Vidare arbetar man med fortbildning, handledning och att säkra tiden för avdelningsreflektion. Huvudsakligen kan åtgärderna sägas handla om att utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation och lärandemiljön. Men i åtgärderna lyfts även till exempel lärplattan som språkutvecklande verktyg, medveten högläsning varje dag och lekens betydelse för lärande. Personaltätheten, det vill säga antal barn per personal i barngrupp, har försämrats i jämförelse med föregående år. Personaltätheten är överlag lägre i fristående verksamhet än i kommunal förskola. Andel föräldrar som upplever att förskolan tar tillvara deras barns lust att lära 2011 2012 2013 2014 Totalt (antal enkäter) 4220 4325 4370 4522 Varav svarande i % 86 88 78 85 Total andel positiva svar - 91 88 89 Flickor - 91 90 89 Pojkar - 91 87 89 Andel föräldrar som upplever att förskolan utmanar deras barn att lära sig nya saker Böcker och högläsning får mer utrymme i den dagliga verksamheten i Mörtvik. FÖRSKOLENÄMNDEN 11

Andel föräldrar som upplever att innemiljön är lärorik för deras barn 2011 2012 2013 2014 Totalt (antal enkäter) 4220 4325 4370 4522 Varav svarande i % 86 88 78 85 Total andel positiva svar - 85 84 83 Flickor - 85 85 83 Pojkar - 86 84 84 Andel föräldrar som upplever att utemiljön är lärorik för deras barn Total andel positiva svar - 77 75 74 Flickor - 77 75 74 Pojkar - 76 76 74 Andel förskolechefer som anser att förskolans lärandemiljö utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande 2011 2012 2013 2014 Totalt (antal förskolechefer) - 21 20 20 Varav svarande i % - 100 95 95 Total andel positiva svar - 29 68 68 Som framgår av ovanstående tabell förefaller förskolecheferna mer kritiska än vårdnadshavarna till lärandemiljöerna. Det är dock en förenklad slutsats, både med tanke på att påståendena de båda parterna tar ställning till skiljer sig åt, men också eftersom andel positiva svar räknas på olika sätt. Förskolecheferna bedömer på en sexgradig skala och de två mest positiva svaren räknas här samman. Hade de tre mest positiva svaren räknats hade det visat att 95 procent av cheferna bedömer lärandemiljön positiv. Varje resultat ska därför stå och tolkas i förhållande till sig självt som indikator på målet. Som framgår av tabellen syns ingen skillnad i chefernas bedömning sen förra året. Vid närmare studium av förskoleområdena kan dock konstateras att något färre gör en låg bedömning. Dessutom har vi i år två förskoleområden som bedöms uppfylla detta ansvar helt och med hög kvalitet, Trångsund och Utsälje. Förra året var det ingen chef som gjorde den bedömningen. Det bör också tilläggas att lärandemiljöer är det område där det är störst skillnader mellan förskoleområdena utifrån resultat från enkäten till vårdnadshavarna. Förutsättningarna ser förstås olika ut, men samtidigt verkar det inte alltid vara en överensstämmelse mellan vårdnadshavarnas upplevelse och förskolechefernas bedömning, vilket kan bero på skillnader i perspektiv, prioritering och kompetens. Små barns lärande Forsknings- och utvecklingsprogrammet Små barns lärande, som bedrivs tillsammans med tio andra kommuner, Linnéuniversitetet och Ifous (ett fristående forskningsinstitut för förskola och skola) fortlöper enligt plan. Kommunerna har gjort en halvtidsavstämning och i Huddinge visade den bland annat att utvecklingsarbetet på de deltagande förskolorna fick en ordentlig skjuts redan vid första konferensens studiebesök på andra förskolor. I strävan att hitta modeller för dokumentation av barns förändrade kunnande har bland annat centrala begrepp diskuterats och exempel på mallar och stödverktyg håller på att utvecklas. Alla barn i behov av särskilt stöd har handlingsplan som stödjer deras utveckling och lärande Uppföljning delår 1 Andel förskolechefer som uppger att barn i behov av särskilt stöd får det stöd han eller hon behöver 2011 2012 2013 2014 Totalt (antal förskolechefer) - 21 20 20 Varav svarande i % - 100 95 90 Total andel positiva svar - 68 68 89 Förskolechefernas bedömning av om barnen i behov av särskilt stöd får det stöd de behöver har förbättrats sedan förra året, men fortfarande är bedömningen att målet inte uppfyllts. Bland förskoleområdenas åtgärder lyfts vanligen inte specifika åtgärder kopplade till stöd. Det beror troligen mest på att brister åtgärdas omgående och därför inte syns i den långsiktiga planering som utgörs av det systematiska kvalitetsarbetet. I november 2014 gick alla specialpedagoger på konferensen Specialpedagogik i förskolan och de har också gått internutbildningen Ljus och ljud för alla i förskolan som anordnas av förvaltningens hörselpedagog. Specialpedagogerna är indelade i tre grupper och får handledning en gång i månaden av chefen för förskolans stödverksamhet. Utbildning i tydliggörande pedagogik och autismspektrumtillstånd kommer att påbörjas i april 2015 där ett förskoleområde får en föreläsning, följd av ett handledningstillfälle under ledningen av chefen för förskolans stödverksamhet och specialpedagogen. För närvarande har 109 barn tilläggsbelopp och 19 barn har plats i de inkluderande tal- och språkgrupperna. Av de 109 barn med tilläggsbelopp är det 38 barn som har autism, 31 barn som har medicinska svårigheter och 14 barn som har utvecklingsförsening. Andra diagnoser som genererat tilläggsbelopp är down syndrom, synnedsättning, hörselnedsättning och CI-inplantat, ADHD samt barn med 12 DELÅRSRAPPORT 2015

tal- och språksvårigheter som inte är placerade på tal- och språkavdelningarna. Utvecklingsåtagande - Kompetensutvecklingsinsatser för chefer och personal på tal- och språkavdelningarna. Uppföljning delår 1 Förskolecheferna och personalen vid de inkluderade taloch språkgrupperna har fått utbildning i TRAS vid sex tillfällen och två tillfällen återstår. TRAS är ett observationsmaterial som riktar sig till de hörbara och de tysta aspekterna i barns kommunikations- och språkutveckling. Genom TRAS får personalen en bild av barngruppens språkliga utveckling samtidigt som de kan hålla fokus på varje barns individuella behov. Talpedagogerna deltar i närverksträffar en gång i månaden. Specialpedagogerna kommer att genomgå en utbildning i tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) i juni. Arbetet pågår därmed enligt plan. Alla barn har med stigande ålder ökat inflytande över sitt lärande och det pedagogiska arbetet i förskolan Uppföljning delår 1 Andel föräldrar som upplever att förskolan tar tillvara deras barns tankar och idéer 2011 2012 2013 2014 Totalt (antal enkäter) 4220 4325 4370 4522 Varav svarande i % 86 88 78 85 Total andel positiva svar - 83 83 83 Flickor - 84 83 83 Pojkar - 82 81 83 Andel förskolechefer som anser att förskolans arbetsformer utvecklas så att barnens aktiva inflytande gynnas 2011 2012 2013 2014 Totalt (antal förskolechefer) - 21 20 20 Varav svarande i % - 100 95 95 Total andel positiva svar - 57 53 63 Tabellen visar relativt oförändrat resultat på enkäten till vårdnadshavarna gällande hur förskolan tar tillvara barnens tankar och idéer. Samtidigt framgår det att förskolecheferna bedömer att arbetsformerna utvecklats så att barnens aktiva inflytande gynnas i högre grad än tidigare. Vid närmare granskning kan dock konstateras en liten positiv förändring även hos vårdnadshavarna genom att något fler i år väljer den högsta bedömningen istället för den näst högsta. Det syns däremot inte i summan av de positiva svaren i tabellen ovan. Trots detta är det ändå en stor skillnad mot den positiva förändringen i chefernas bedömning, vilket troligen mest kan förklaras av att vårdnadshavarna inte i samma utsträckning sett utvecklingen av arbetsformerna och dess konsekvenser för tillvaratagandet av barnens tankar och idéer. Det ska också tilläggas att målområdet barns inflytande är ett av två där likvärdigheten är som minst om man ser till vårdnadshavarnas svar. Skillnaderna inom flera av förskoleområdena är alltså relativt stor. Detta talar sammantaget för åtgärder främst med fokus på information till vårdnadshavarna och särskilt i vissa förskoleområden. Över hälften av förskoleområdena har vidtagit åtgärder för att höja måluppfyllelsen för målområdet barns inflytande. Om förskolechefen vidtagit en åtgärd beror mer på chefens helhetsbedömning än på resultat och spridning på resultat från enkäten till vårdnadshavarna. De åtgärder som vidtagits handlar i hög grad om generella insatser som borde öka likvärdigheten och öka barnens inflytande över verksamheten. De barnintervjuer som genomförts på förskolorna har under ett par år visat att barnen främst upplever sig ha inflytande över sig själva och sin lek. På förskolorna finns därför en strävan att låta barnen få mer inflytande även över verksamheten i övrigt. Däremot är det få åtgärder som handlar om att stärka informationen till vårdnadshavarna. Likvärdigheten gällande barns inflytande kan komma att öka av åtgärder som exempelvis genom att organisera stöd via miljöer och handledare samt skapa barnråd och didaktiska modeller för demokratiska och utmanande samtal. Att kontinuerligt reflektera över pedagogernas påverkan i alla aktiviteter är ytterligare ett exempel, liksom att se över processen för hur barnintervjuerna bearbetas. Exempel på åtgärder som kan leda till att barnen ska få mer inflytande över själva verksamheten är att dokumentera och reflektera ihop med barnen, göra barnen mer delaktiga i beslut, upptäcka barnens intressen via barnintervjuer och/eller med kopplingar till läroplanens mål samt att omsätta dessa intressen som en del i undervisningen. Alla barn är trygga i sin förskolemiljö Uppföljning delår 1 Andel föräldrar som känner sig trygga när deras barn är på förskolan 2011 2012 2013 2014 Totalt (antal enkäter) 4220 4325 4370 4522 FÖRSKOLENÄMNDEN 13

Varav svarande i % 86 88 78 85 Total andel positiva svar - 93 92 93 Flickor - 94 94 92 Pojkar - 92 92 93 Andel föräldrar som upplever att deras barn känner sig tryggt på förskolan Total andel positiva svar 95 94 93 94 Flickor 95 95 96 94 Pojkar 95 94 92 93 Resultaten av den enkät som genomförts bland vårdnadshavare i kommunen visar att deras barn känner sig trygga när de är på förskolan. Liksom tidigare år är målområdet normer och värden det som vårdnadshavarna svarar mest positivt på. Målområdet normer och värden omfattar förutom nämndmålet om trygghet också nämndmålen om ökad jämlikhet och att alla barn ska behandlas likvärdigt, vilka redovisas under nästa rubrik. Även likvärdigheten både inom och mellan förskoleområdena är som störst för detta målområde. De goda resultaten kan vara en förklaring till att normer och värden är det målområde där minst antal förskoleområden (drygt en tredjedel) har vidtagit åtgärder. Exempel på vidtagna åtgärder är att arbeta i mindre grupper, zonindela gården, använda allas kunskaper bättre och tydliggöra rutiner i arbete med incidenter och mot mobbning och våldsnormer. En annan förklaring till färre åtgärder kan vara en strävan efter att prioritera att stärka lärandet för att nå en jämnare balans mellan omsorg och lärande, utifrån kritik från Skol-inspektionen år 2012. Både forskning och Skolinspektionens egen rapport (2011:10) visar att det i vissa av landets förskolor förekommer ett behov av ett tydligare fokus på lärande. Huddinges förskolechefer visar detta genom att vidta fler åtgärder för att öka måluppfyllelsen inom målområdet utveckling och lärande än inom normer och värden. Detta kan ha resulterat i att färre förskolechefer än förra året bedömer en mycket god måluppfyllelse inom normer och värden, men det är inte fler än tidigare som uppger en måluppfyllelse som enbart är godtagbar. Resultaten från förskoleenkäten analyseras även utifrån kön- och områdesperspektiv. Skillnaderna mellan hur flickors respektive pojkars vårdnadshavare svarar är alltjämt små på kommunnivå och så även vid jämförelser mellan förskoleområden. Tidigare identifierade skillnader mellan geografiska områden kvarstår dock. Vårby får genomgående lägre resultat medan Flemingsberg och Segeltorp får högre resultat. Bland förskolecheferna är det chefen för Vårby förskoleområde som värderar sin verksamhets kvalitet lägst. Alla barn behandlas likvärdigt oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller livsvillkor Andel föräldrar som upplever att deras barn behandlas likvärdigt oavsett livsvillkor 2011 2012 2013 2014 Totalt (antal enkäter) 4220 4325 4370 4522 Varav svarande i % 86 88 78 85 Total andel positiva svar - 92 91 93 Flickor - 92 91 93 Pojkar - 92 91 93 Detta är ett av två påståenden i förskoleenkäten där flest vårdnadshavare svarat att de instämmer helt (68 procent). I år bedömer fler förskolechefer att deras personal känner till och arbetar aktivt utifrån planen mot diskriminering och kränkande behandling. Fler bedömer också att deras upprättade planer helt och med hög kvalitet uppfyller lagkraven. Samtidigt har detta arbete intensifierats, se utvecklingsåtagandet nedan. Utvecklingsåtagande - Förvaltningen uppdrar till förskolecheferna att under 2015 inkludera Plan mot diskriminering och kränkande behandling i det dagliga arbetet. Under 2015 kommer förvaltningen att särskilt följa upp förskolornas Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Uppföljning delår 1 Förvaltningen har under våren planerat in uppföljning av förskolornas planer mot diskriminering och kränkande behandling. Arbetet pågår enligt plan. Ökad jämlikhet Uppföljning delår 1 14 DELÅRSRAPPORT 2015

Fler nöjda med förskola Andel föräldrar nöjda med sitt barns förskola 2011 2012 2013 2014 Total andel positiva svar 92 90 88 88 Flickor 92 90 89 88 Pojkar 91 89 88 88 Andel föräldrar som kan rekommendera sitt barns förskola 2011 2012 2013 2014 Total andel positiva svar - 88 88 88 Flickor - 89 89 88 Pojkar - 88 87 88 Under den senaste femårsperioden har cirka 90 procent av vårdnadshavarna svarat på en fyrgradig skala något av de positiva svaren att de instämmer helt eller ganska mycket i påståenden redovisade i ovanstående tabell. Dock kan en negativ utveckling anas från 92 procent år 2010 till dagens 88 procent. En majoritet av förskoleområdena har identifierat utvecklingsområden och vidtagit åtgärder för att höja måluppfyllelsen. Alla förskolechefer som tidigare bedömt måluppfyllelsen vara enbart godtagbar har vidtagit åtgärder. Vanligast är åtgärder som handlar om att organisera för en ökad likvärdighet. Nöjdhet är ett av två mål där förskoleområdena har störst spridning avseende resultatet från enkäten till vårdnadshavarna. Åtgärderna handlar exempelvis om genom att ha gemensamt utformade delar i informationsbrev, utveckla underlagen till utvecklingssamtalen samt utveckla olika typer av forum för dialog med vårdnadshavarna. Andra åtgärder handlar om att utveckla användningen av digitala hjälpmedel, att barnen involveras i informationen till vårdnadshavarna och att diskutera och skapa en samsyn kring vissa centrala begrepp som exempelvis undervisning, utveckling och lärande. Ökad delaktighet och gott bemötande Uppföljning delår 1 En viktig förutsättning för att vårdnadshavarna ska kunna vara nöjda med förskoleverksamheten är att de har möjlighet att vara delaktiga. Föräldrarna ska också enligt förskolans läroplan ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan (Skolverket, 2010). Då delaktighet länge varit ett central begrepp i Huddinge kommun har detta komplexa begrepp tydliggjorts genom olika former för delaktighet: information, konsultation, dialog, samarbete och medbestämmande (Huddinge kommun, 2012). Det finns därmed flera olika anledningar till att ställa ett flertal frågor till vårdnadshavarna. Av resultaten nedan framgår dock att skillnaderna från föregående år är små. Största skillnaden är att allt fler vårdnadshavare instämmer helt eller mycket i det påstående som har lägst resultat, dvs. att allt fler upplever sig få veta vad förskolan gör för att stödja deras barn till utveckling och lärande. Andel föräldrar som upplever att de får den information de behöver om förskolans verksamhet 2011 2012 2013 2014 Totalt (antal enkäter) 4220 4325 4370 4522 Varav svarande i % 86 88 78 85 Total andel positiva svar 89 87 86 86 Flickor 89 88 86 86 Pojkar 88 87 86 86 Andel föräldrar som upplever att förskolan arbetar för att göra målen i förskolans läroplan kända för dem Total andel positiva svar - 86 84 85 Flickor - 85 85 85 Pojkar - 85 83 85 Andel föräldrar som känner sig välkomna att ställa frågor och framföra synpunkter Total andel positiva svar - 92 92 91 Flickor - 92 92 90 Pojkar - 92 92 92 Andel föräldrar nöjda med utvecklingssamtalen Total andel positiva svar - 84 85 86 Flickor - 84 87 86 Pojkar - 84 83 85 Andel föräldrar som upplever sig få veta vad förskolan gör för att stödja deras barns utveckling och lärande Total andel positiva svar - 81 79 82 Flickor - 82 81 82 Pojkar - 81 78 81 Andel föräldrar som upplever att de vuxna i förskolan visar engagemang för deras barn Total andel positiva svar 93 92 90 90 Flickor 92 93 92 91 Pojkar 93 92 90 91 Som framgår av nedanstående tabell bedömer förskolecheferna att ansvaret för att formerna för samarbete mellan förskola och hem uppfylls i samma omfattning som förra året. Förskolecheferna svarar på en sexgradig skala och summan positiva svar utgörs av andelen som svarat antingen med en 5:a eller 6:a. Skulle även andelen 4:or räknas FÖRSKOLENÄMNDEN 15