Lovisa stad. Budget och ekonomiplan

Lovisa stad Budget ekonomiplan 2015 2017 Stadsfullmäktige 12.11.2014

2

Lovisa stad Budget ekonomiplan för 2015 2017

Lovisa stad Budget ekonomiplan för 2015 2017 Stadsfullmäktige 12.11.2014 Utgivare: Lovisa stad Ombrytning: Maria Lindroos Pärmbild: Pepe Kallioinen

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BUDGET OCH EKONOMIPLAN FÖR 2015 2017 Stadsdirektörens förord 7 Utgångspunkter för planeringen 8 Sammandrag av budgeten 17 Lovisakoncernen dess mål 19 Affärsverket Lovisa Vatten 21 RESULTAT- OCH FINANSIERINGSKALKYLER 23 DRIFTSEKONOMI - LOVISA STADS BUDGET FÖR 2015 31 Val 32 Revisionsnämnden 32 Fullmäktige 33 Stadsstyrelsen 33 Allmänna förvaltningen koncernförvaltningen 34 Grundtrygghetscentralen 46 Bildningscentralen 70 Tekniska centralen 93 INVESTERINGAR 105 PERSONALPLANER 111 BILAGOR 134 Affärsverket Lovisa Vatten 135

6

7 Stadsdirektörens förord Budgeten för 2015 har upprättats i en situation som är utmanande osäker för kommunerna. Ett flertal omfattande reformer ramnedskärningarna som regeringen överenskommit om kommer oundvikligt att inverka på kommunernas ekonomiska ställning. Gallringen av kommunernas verkar inte heller leda till ett läge som är tillfredsställande för kommunerna. Lovisa stad har också för sin verksamhet ställt upp ett sparmål på ca 2 miljoner euro i sina årliga driftsutgifter. Stadsstyrelsen har därutöver för 2015 förutsatt att hälften av besparingarna, det vill säga en miljon euro, uppnås genom att minska personalkostnaderna. Detta har beaktats i förslaget till budget för 2015 personalutgifterna är en miljon euro mindre än den fastställda ramen. Lovisa stad har redan under 2014 aktivt utrett möjligheterna till att åstadkomma strukturella ändringar genom att uppnå kostnadseffektivitet genom att tygla tillväxten av driftsutgifterna. Detta arbete har gjorts bland annat inom ramen för projektet USO2 (Nya generationens organisation ledarskap). Arbetet fortsätter ännu 2015 då vi reder ut stadsorganisationens struktur i sin helhet strävar efter att finna lösningar som är så bra så effektiva som möjligt för verksamheten. Verksamhetsutgifterna för 2015 är tre miljoner euro mindre än budgeten för 2014, det vill säga programmet för effektivering anpassning används så effektivt som möjligt. Lånebeloppet per invånare för 2015 kommer att öka till 2 369 euro, då det i bokslutet för 2013 uppgick endast till 1 176 euro per invånare. Lånestocken ökar alltså betydligt. Den var cirka 18,2 miljoner euro i bokslutet för 2013 för 2015 uppgår lånestocken till det dubbla, till knappa 36,7 miljoner euro. Investeringarna för 2015 uppgår till inalles 7,4 miljoner euro investeringsbehoven för planperioden är också höga. Resultatet för detta förslag till budget uppvisar ett underskott på 1,8 miljoner euro. Trots det underbalanserade resultatet kommer balansen ännu att uppvisa ett överskott på ungefär 10,1 miljoner euro. Ändå bör det välbörjade programmet för effektivering anpassning fortsättas under budgetens planperiod, så att stadens ekonomi kan stabiliseras på en mer bestående grund så att vi inte äventyrar överskottet som ackumulerats i balansen med en för stor kostnadsstruktur. Senast våren 2015 fattas även de beslut för Lovisa stads del som anknyter till kommunstrukturutredningarna. Utifrån gjorda utredningar bedömer Lovisa stad om vi fortsätter som en självständig kommun, om vi sammanslås med Lappträsk eller om vi kommer att utgöra en del av en mer omfattande grupp kommuner i östra Nyland. Det kommer inte att finnas någon avsaknad av utmaningar under de kommande åren. Statsandelsreformen kommer att innebära årliga minskningar på ca 1,9 miljoner i statsandelarna för Lovisa. Kostnadseffekten som servicestrukturreformen för social- hälsovården medför är ännu svår att uppskatta exakt, men det är mycket sannolikt att den årliga kostnadsnivån inte kommer att sjunka. Trots att de ekonomiska utmaningarna kommer att inverka på stadens verksamhet, är det dock viktigt att satsa även på utvecklingsarbetet. Utan utvecklingsarbete utan att söka nya fungerande samarbetsmöjligheter lösningar driver vi staden som organisation i riktning mot en ännu svårare ekonomisk ställning. Vi bör fortsätta arbetet för att utveckla näringslivet med nya arbetsplatser en utveckling av företagsverksamheten som mål. I synnerhet området för den så kallade Västra porten utgör en nyckelposition i detta hänseende. Stadens satsning på kapitalisering i fastighetsbolag för hyresbostäder utgör en ny åtgärd som underlättar hyresbostadssituationen. Detta är också till nytta i bolagens personalrekrytering. I sitt förslag till budget för 2015 är staden beredd att använda 330 000 euro för att främja bostadsproduktion som kapitalinvestering. Även under 2015 kommer vi att fortsätta det goda vedertagna samarbetet med sådana aktörer som i Lovisa arrangerar även på riksnivå intressanta evenemang. Ett nytt intressant utspel är den nationella uppmärksamhet vi fått genom filmen om Ada Glada samt de tack vare filmen ökade möjligheterna till att eventuella filminspelningar av olika slag görs i Lovisa. Det lönar sig att förstärka även denna utveckling, i med att Lovisa också kan erbjuda mycket av den bakgrundsinfrastruktur de stödtjänster som behövs för att producera filmer reklamer. Olavi Kaleva stadsdirektör

8 Utgångspunkter för planeringen Budgetförslaget för 2015 baserar sig fortsättningsvis på den strategi för staden som stadsfullmäktige i Lovisa stad godkände 13.6.2012. Den godkända strategin sträcker sig till 2020. Inom hela kommunsektorn, såsom även inom Lovisa stads verksamhetsområde, håller det på att ske betydande förändringar både vad gäller att ordna tjänster som att resurserna är tillräckliga. Sålunda är det nödvändigt att uppdatera omvärdera funktionaliteten för Lovisa stads gällande strategi. Lovisa liten stad, stora upplevelser Lovisa stads vision är att vara en välmående, tvåspråkig stad som utnyttjar ny teknologi olika energiformer där havskusten, landsbygden god närservice förhöjer invånarnas semesterfirarnas livskvalitet. Lovisa gör det möjligt att ett mångsidigt närings- kulturliv utvecklas även med hjälp av goda telekommunikations- trafikförbindelser. Lovisa stad arbetar enligt principerna öppenhet, rättvisa, tolerans jämlikhet. Principerna för all verksamhet är god service, att göra tillsammans, ansvarsfullhet, initiativförmåga, tvåspråkighet sakkunnighet. Tyngdpunkterna i verksamheten 1. Kunden kommuninvånaren: Välfungerande tjänster, delaktighet välfärd. Kundinriktad service ges i rätt tid på rätt plats. Möjligheterna att växelverka, delta påverka förbättras kommunikationen med kommuninvånarna effektiveras. 2. Attraktivitet konkurrenskraft: Att öka stadens dragningskraft utnyttja stadens läge. Lovisa är en attraktiv kust- landsbygdsstad med många möjligheter till högklassigt boende rekreation. Lovisa ökar antalet arbetsplatser, invånare turister genom att utnyttja sitt läge vid utvecklingskorridoren E18. 3. Personal ledarskap: Välfungerande samarbets- ledningssystem samt en kunnig motiverad personal som mår bra. Lovisa har ett samarbets- ledningssystem som grundar sig på förtroende, öppenhet respekt. Lovisa har en kunnig motiverad personal som mår bra. 4. Ekonomi: En sund kostnadseffektiv kommunekonomi. Lovisa har en förutsägbar balanserad kommunekonomi. Produktiviteten, tillvägagångssätten kostnadseffektiviteten inom stadens verksamhet förbättras.

9 Omvärld budgetutsikter Allmänt ekonomiskt läge Offentliga samfund i västvärlden återhämtar sig sakteligen från den globala finansiella ekonomiska krisen som bröt ut sex år sedan. Under första halvan av innevarande år har dock statens kommunernas finansieringsunderskott ytterligare ökat man förväntar sig inte att situationen ändrar under det resterande året. På grund av det svaga konjunkturskedet har utvecklingen för skatteunderlagen avstannat de offentliga utgifterna fortsätter att öka. Man kan inte ännu i de samhällsekonomiska räkenskaperna skönja regeringens åtgärder för att tygla tillväxten av statens utgifter. Statens kommunernas utgifter ökade 2011 2013 i genomsnitt 3,5 procentenheter per år, det vill säga två procentenheter snabbare än den reella tillväxten av totalproduktionen. I år nästa år uppskattas tillväxten av statens utgifter saktas ner till knappa två procent, ifall tidigare vidtagna sparåtgärder sparåtgärder som planerats för de närmaste åren utfaller i enlighet med anpassningsprogrammet. Kommunalekonomins bokslut för 2014 kommer att verka positivare än vad de i verkligheten är, i med att kommunernas förpliktelse att bolagisera funktioner inom de konkurrerande marknaderna inverkar på boksluten. Enligt Kommunförbundets uppskattning förbättrar bolagiseringsförpliktelsen kommunernas resultat med upp till en miljard euro i bokföringsmässig vinst. Den bokföringsmässiga vinst som Lovisa stad noterar för bolagiseringen av hamnverksamheten kommer i bokslutet för 2014 att uppgå till ca 5,5 miljoner euro. Ändå uppvisar stadens resultatprognos 1 8/2014 endast ett överskott på 2,4 miljoner euro. Den mest betydande reformen som staten gjort som inverkar på kommunernas budgeter för 2015 är att man ökat kommunernas ansvar i att motarbeta långtidsarbetslöshet. Enligt Kommunförbundets uppskattning har detta radikala konsekvenser på kommunernas utgifter. Uträkningarna tyder på att reformens inverkan på hela kommunalekonomin uppgår till ca 220 miljoner euro. Enligt regeringens planer kommer utbetalningsandelen för samfundsskatt att höjas med 75 miljoner euro utgående från arbetslöshetsstatistiken. Kompensationen jämnar ut kostnadstillväxten, men kostnaderna kommer ändå att öka. I Lovisa stad kan kostnaderna i form av bötesdagar som betalas till Folkpensionsanstalten fördubblas till 1,3 miljoner euro om man inte energiskt ingriper i frågan. Social- hälsovårdsreformen kommer att historiskt sett vara en av de mest betydande ändringarna reformen avspeglas i budgeten redan under planperioden 2017. Beredningen kring detta är ännu mycket halvfärdig planeringsarbetet för budgetens planeringsår 2017 är näst intill en omöjlig uppgift. Det verkar dock som att grundtrygghetscentralens personal i sin helhet flyttas från stadens organisation. Stöd- förvaltningstjänsterna för grundtryggheten har uppgått till ca 37 %. Denna del av de stöd- förvaltningstjänster som staden producerar kommer i fortsättningen att utgöra objekt för granskning. Enligt förhandsna ökade arbetets produktivitet i fjol med 0,7 % då produktiviteten året innan minskade med 1,6 %. Löneuppgörelsen är moderat man uppskattar att löneutvecklingen kommer att vara på en lägre nivå än i konkurrentländerna. Den svaga förbättringen i kostnadskonkurrensförmågan förbättrar verksamhetsförutsättningarna för exportindustrin. Sysselsättningsgraden har minskat oavbrutet i två år man förväntar sig att antalet arbetsplatser minskar ända till första halvan av nästa år. Exportmarknaderna återhämtar sig sakta den åtstramande beskattningen underminerar hushållens möjligheter att konsumera. Det externa kostnadstrycket uppskattas hållas svagt 2015. I genomsnitt beräknas konsumentpriserna i år öka med ungefär en procent. Räntorna förutses fortsättningsvis hållas låga. (ETLA, Suhdanne 2014:2).

10 Stadens invånare I slutet av augusti 2014 var invånarantalet i Lovisa stad 15 454 personer. Jämfört med 31.12.2013 hade invånarantalet i augusti 2014 minskat med 39 personer (- 0,26 %). 17500 17000 16500 16000 15500 15000 14500 31.12. 2012 BEFOLKNINGENS UTVECKLING 31.12. 2013 UTFALL 8/2014 PROGN. 2014 - centr.) PROGN. 2015 - centr.) PROGN. 2016 - centr.) PROGN. 2017 - centr.) PROGN. 2020 - centr.) LOVISA MÅL 2020 INVÅNARE 15519 15493 15454 15516 15513 15518 15523 15570 17000 Lovisa stads strategiska mål för invånarantal är fortsättningsvis att man 2020 uppnått 17 000 invånare. Detta är 1 430 invånare fler än statistikcentralens prognos. Syftet är i själva verket att uppdatera strategin under 2015. Befolkning enl. åldersgrupper 2014 0-6 år 7-19 år 20-64 år över 65 år Åldersstrukturprognos 2020 0-6 år 7-19 år 20-64 år över 65 år 25 % 7 % 14 % 28 % 7 % 13 % 54 % 52 % Personer som deltar i arbetslivet utgör tyngdpunkten för invånarna i Lovisa stad. Andelen 20 64-åringar uppgår till 54 % av invånarna. Det är värt att beakta att andelen personer i arbetsför ålder verkar minska med en årstakt på ca 1 %. Andelen personer i arbetsför ålder 2012 uppgick till 56 %. Andelen över 65-åringar har i sin tur ökat i proportion till detta. i själva verket prognostiseras åldersstrukturen för Lovisa stad att i ökande grad röra sig mot den äldre delen av spektrumet antalet över 65-åringar förutses öka från 24 % till 28 % innan 2020. Andelen barn ungdomar förutses ligga vid ungefär samma nivå på dryga 20 %.

11 Arbetsplatser sysselsättning I juli 2014 uppgick Lovisa stads totala arbetskraft till 7 272 personer arbetslöshetsgraden var 11,6 %. Motsvarande siffra för juli 2013 var 10,9 %. För närvarande, september 2014, finns det i Lovisa sammanlagt 75 ledigförklarade arbetsplatser. Arbetslöshetsgraden i Nyland uppgick till 11,2 % i juli 2014. Arbetslöshetsgraden i Lovisa har ökat under året Lovisa placerade sig åttonde i arbetslöshetsstatistiken för Nyland. Arbetsplatssufficiensen i Lovisa uppgår till ca 83 %. Av den i Lovisa bosatta arbetande arbetskraften pendlar 2 500 personer till sina arbetsplatser på andra orter. Från övriga orter kommer det i sin tur ca 1 500 personer till Lovisa arbeta, varav majoriteten kommer från Kotka, Kouvola, Pyttis, Borgå, Helsingfors Lappträsk. Ekonomiska utsikter för Lovisa stad Resultatprognos 2014 Delårsrapporten januari augusti 2014 för Lovisa stad prognostiserar ett överskott på cirka 2,4 miljoner euro. De mest betydande faktorer som inverkar på resultatprognosen för 2014 är den bokföringsmässiga realisationsvinsten på 5,5 miljoner euro som bolagiseringen av hamnen medförde skatteinkomsterna som förutses underskrida budgeten med ca 1,6 miljoner euro. Reserveringen för sanering av gamla avstjälpningsplatser innebär ett utgiftstillägg på 500 000 euro, vilket kommer att beaktas resultatinverkande i bokslutet för 2014. Dessutom medför upplösandet av Stiftelsen för Lovisa idrottshall en nedskrivning på 0,5 miljoner euro i skuldfordringarna.

12 Utfallet resultatprognosen 2014 för Lovisa stad Januari-augusti Hela året (1 000 ) Utfall (kumul.) Budget Differens utfall/ budget Differens % Föregående år Prognos (12 mån) Budget Differens prognos/ budget Differens % Föregående år Verksamhetens intäkter 21 769 22 444-676 -3,0 % 22 394 38 659 33 666 4 993 14,8 % 35 225 varav interna 7 675 8 392-717 -8,5 % 8 160 12 478 12 588-110 -0,9 % 12 755 varav externa 14 093 14 052 41 0,3 % 14 235 26 181 21 078 5 103 24,2 % 22 470 Verksamhetens kostnader -79 283-81 512 2 228-2,7 % -81 508-121 326-122 267 941-0,8 % -120 611 varav interna -7 675-8 446 771-9,1 % -8 182-12 559-12 669 110-0,9 % -12 813 varav externa -71 608-73 066 1 457-2,0 % -73 326-108 767-109 598 832-0,8 % -107 798 Verksamhetsbidrag -57 515-59 068 1 553-2,6 % -59 114-82 667-88 601 5 934-6,7 % -85 386 Skatteinkomster 42 076 42 733-657 -1,5 % 42 810 62 500 64 100-1 600-2,5 % 65 422 Statsandelar 16 534 16 400 134 0,8 % 17 475 24 775 24 600 175 0,7 % 26 229 Finansiella intäkter kostnader 1 354 555 799 143,9 % 1 929 1 053 833 220 26,4 % 1 893 Årsbidrag 2 450 621 1 828 294,4 % 3 101 5 662 932 4 730 507,7 % 8 158 Avskrivningar nedskrivningar -2 045-1 947-98 5,0 % -1 935-2 876-2 921 45-1,5 % -2 952 Extraordinära poster 0 0 0 0,0 % -64-500 0-500 0,0 % -64 Räkenskapsperiodens resultat 404-1 326 1 730-130,5 % 1 102 2 286-1 989 4 275-214,9 % 5 142 Bokslutsregleringar 0 118-118 -100,0 % 0 177 177 0 0,0 % -323 Minoritetsandelar 0 0 0 0,0 % 0 0 0 0 0,0 % 0 Räkenskapsperiodens överskott/underskott 404-1 208 1 612-133,5 % 1 102 2 463-1 812 4 275-235,9 % 4 819 Stadsstyrelsen upprättade våren 2014 en budgetram som innefattade ett sparkrav på två miljoner euro för budgetåret 2015. Av sparkravet ska en miljon komma från personalutgifterna. Effektiveringsprogrammen som utarbetades i samband med att man upprättade budgeten för i fjol har verkställts i centralerna effektiveringsåtgärderna har tillsammans med naturligt bortfall lett till att sparmålet har uppnåtts i sin helhet. Besluten i de statsekonomiska ramförhandlingarna, fastigheternas stora reparationsskuld nya investeringsbehov samt stadens ålderstruktur som rör sig mot den äldre delen av spektrumet utgör en svår ekvation. Det är nödvändigt att utveckla verksamhetssätt som ökar produktiviteten tyglar kostnaderna för att även i fortsättningen säkerställa högklassiga tjänster. Tillräckliga besparingar kommer i framtiden inte att uppnås utan strukturella förändringar

13 Skatteinkomster statsandelar Regeringen har i budgetmanglingen hösten 2014, i budgetmanglingen våren 2014 tidigare fattat beslut om ändringar i beskattningsgrunderna. Dessa ändringar inverkar på kommunernas skatteinkomster 2015. Ändringar som trätt ikraft 2014 har gjorts i beskattningsgrunderna för kommunalbeskattningen, i samfundsbeskattningen fastighetsbeskattningen. Dessutom har man slopat vissa skatteändringar som tidigare beslutats om man har föreslagit att utbetalningsandelen för samfundsskatten ska höjas för att anvisa kommunerna medel för att motarbeta långtidsarbetslöshet Inkomstskattesats Under budgetmanglingen beslutades det om kommunalskatteinkomstminskande ändringar i grundavdraget, arbetsinkomstavdraget kommunalbeskattningens pensionsinkomstavdrag samt om att ta i bruk det nya barnavdraget. Utvecklingen av inkomster som omfattas av förskottsinnehållning minskade i Lovisa stad även 2012 2013, vilket innebär en mindre utdelningsandel för staden. Stadsfullmäktige beslutar varje år om inkomstskattesatsen, som sedan 2011 har varit 19,75 % i Lovisa stad. Budgetförslaget ekonomiplanen har upprättats utifrån att inkomstskattesatserna bibehålls 2015 2016 på nuvarande nivå. För 2017 har en höjning på 0,5 % beräknats. Andelen av samfundsskatteintäkterna Aktiebolag andra samfund betalar inkomstskatt i form av samfundsskatt. Samfundsskatten beräknas på differensen mellan vart ett samfunds beskattningsbara inkomster avdragbara utgifter. Affärsverk, offentliga samfund allmännyttiga föreningar institutioner betalar samfundsskatt endast på näringsinkomster. Kommunernas utdelningsandel för samfundsskatt ändrar 2015 med anledning av diverse ändringar i beskattningsgrunderna. Utöver detta beslutades det i budgetmanglingen att finansieringsansvaret för arbetsmarknadsunderstödet överförs till kommunerna detta kompenseras även genom att höja utdelningsandelen för samfundsskatt. Efter dessa ändringar beräknas kommungruppens andel 2015 att uppgå till 36,26 % för skatteåret 2016 föreslås utdelningsandelen uppgå till 30,31 %. Samfundsskattesatsen minskade 2014 från 24,5 % till 20 %. Inkomsterna från samfundsskatten är en viktig finansieringspost i Lovisa stads budget. Eftersom inkomsterna från samfundsskatten beror på företagens resultat, är det svårt att beräkna summan på förhand. Fastighetsskattesats I enlighet med arbetsgruppens förslag har man i regeringens budgetmangling överenskommit att fastighetsskattesystemet utvecklas under det första skedet genom att höja de värden som ligger som grund för beskattningen så att de ligger närmare deras reella värden. Vid bestämningen uppdateringen av värdena ökas i synnerhet ansvaret som anknyter till kommuninvånarnas anmälningsskyldighet. Budgetförslaget har upprättats utifrån att den allmänna fastighetsskattesatsen (1,00 %), fastighetsskattesatsen för stadigvarande bostäder (0,50 %) fastighetsskattesatsen för andra än stadigvarande bostäder (1,0 %) hålls på 2013 års nivå. För Lovisa stads del förväntas skattevärdena öka ca 0,4 %.

14 Tabellen nedan visar de gällande fastighetsskattesatserna i Lovisa stad förslaget till fastighetsskattesatser 2015 de övre undre gränserna för fastighetsskatt enligt fastighetsskattelagen. FASTIGHETS- SKATTESATSER Skatteinkomster totalt 2015 uppskattning 2014 beskattningsvärde VARIATIONS- BREDD 2013 2015 FASTIGHETS- SKATTEINTÄKTER 2013 Allmän fastighetsskatt 226 263 260 225 333 000 0,80 1,55 % 1,00 % 1,00 % 2 253 330 Fastighetsskatt för stadigvarande bostad 299 067 043 302 952 000 0,37 0,8 % 0,50 % 0,50 % 1 514 760 Fastighetsskatt för andra 50 606 545 50 716 000 *) 507 160 1,00 % 1,00 % än stadigvarande bostäder Fastighetsskatt för kraftverk 110 296 573 110 322 000 0,60 2,85 % 2,85 % 2,85 % 3 144 177 Allmännyttiga samfund 3 762 265 3 762 000 0,00 1,35 % 0,00 % 0,00 % 0 Obebyggda byggplatser 1 025 719 1 029 000 1,00 3,00% 3,00 % 3,00 % 30 870 TOTALT: 691 021 405 694 114 000 7 450 297 Lagändringen har trätt i kraft 10.11.2014: *) Denna skatteprocentsats kan bestämmas så, att den är högst 0,60 procentenheter högre än skatteprocentsatsen för byggnader som används huvudsakligen för stadigvarande boende eller, om den på så sätt uträknade skatteprocentsatsen är lägre än den allmänna fastighetsskatteprocentsats som kommunfullmäktige fastställt, högst lika stor som den av kommunfullmäktige fastställda allmänna fastighetsskatteprocentsatsen. Budgeten för 2014 utgår från att staden får sammanlagt 64,1 miljoner euro i skatteinkomster, men skatteprognosen underskrider detta med 1,6 miljoner euro. I budgeten för 2015 har skatteinkomsterna uppskattats minska med ca en miljon euro jämfört med budgeten 2014. Verotulojen kehitys - 70 000 60 000 50 000 40 000 Verotulot - 30 000 20 000 10 000 0 Ennuste/ TP/BS 2013 TA/BG 2014 Prognos 2014 TA/BG 2015 TS/EP 2016 TS/EP 2017 Kiinteistövero- 7 042 7 300 7 400 7 450 7 450 7 450 Yhteisövero- 9 718 8 900 7 500 7 600 7 100 7 500 Kunnallisvero- 48 662 47 900 47 600 48 100 49 300 51 700

15 Statsandelar Stadens statsandelsfinansiering består administrativt av två delar: stadsandelen för basservicen (förvaltad av finansministeriet) statsandelsfinansieringen av undervisnings- kulturväsendet. Statsandelssystemet för basservicen förnyas 1.1.2015. De centrala grundprinciperna strukturerna bevaras. Undervisnings- kulturministeriets finansieringsandel hålls oförändrad. Statsandelsreformen innefattar en övergångsperiod på fem år under denna period utjämnas ändringarna i statsandelarna. Utjämningsposten för 2015 uppgår för Lovisa stads del till ca en miljon euro. Staten ökar kommunernas självfinansieringsandelar genom att skära ner de statsandelar som kommunerna får. Inalles uppgår inverkan av nedskärningsbesluten i ramförhandlingarna för statsekonomin 2012 2017 till 277 euro per invånare. För Lovisa stad innebär detta en statsandelsförlust på ca 4,3 miljoner euro. I de preliminära beräkningarna uppgår statsandelen för kommunernas basservice 2015 till 25,42 % då den 2013 uppgick till 30,96 % kommunens andel för självfinansiering är 3 522,51 euro/ invånare då självfinansieringsandelen 2013 var 3 136,92 euro/invånare. Sålunda har kommunernas andel för självfinansiering inom basservice på två år ökat med 12,3 % per invånare. Undervisnings- kulturministeriets besparingar gäller bland annat gymnasieutbildningen yrkesutbildningen. För 2015 görs normala indexhöjningar, men enhetspriser skärs ner. Enligt Kommunförbundets förhands kommer Lovisa stad att få ca 24 miljoner euro i statsandelar 2015, vilket är ca 0,8 miljoner euro mindre än vad man kommer att få under innevarande år (24,8 miljoner euro i budgetprognosen för 2014). 35 000 - Statsandelar 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0-5 000-10 000 Ennuste/ TP/BS 2013 TA/BG 2014 Prognos 2014 TA/BG 2015 TS/EP 2016 TS/EP 2017 Opetus- - Undervisning o kultur -2 669-2 400-2 413-2 300-2 300-2 300 Tasausjärjestelmä - Utjämningssystem -1 887-3 200-3 193-1 285-424 -568 Peruspalv. valt.os. - Basserv. statsandel 30 784 30 200 30 381 27 585 26 924 26 968

16 Upplåning finansieringsbehov I bokslutet 2013 var stadens lånestock 18,2 miljoner euro, det vill säga 1 176 euro per Lovisabo. Projektet finska skolcentret har färdigställts planenligt, budgetenligt lån har under räkenskapsperioden 2014 lyfts till beloppet 6 miljoner euro, vilket innebär att lånebeloppet per invånare har ökat med 386 euro. Vid utgången av året beräknas lånestocken öka till ca 30 miljoner euro. Investeringsbehovet för Lovisa stad är tämligen omfattande i jämförelse med stadens interna finansiering. Lånestocken blir stor, redan i slutet av planperioden 2017 överskrider lånen per invånare 3 250 euro. Investoinnit, poistot, korot ja lainasaldo (ilman liikelaitosta) miljoonaa euroa/miljoner euro 70 60 50 40 30 20 10 0 TP/BS 2013 TA/BG 2014 ENN./ PROG- NOS 2014 Investoinnit/Investeringar 9,3 7,8 12 7,4 9,5 7,9 4,9 2,7 5,0 6,6 Poistot + korot/avskrivn. + räntor 3,2 3,6 3,3 3,4 4,1 4,4 4,4 4,4 4,5 4,5 Lainasaldo/Lånestock 18,2 30,1 30,1 36,7 44,9 51,2 52,1 52,1 54,9 57,5 TA/BG 2015 TS/EP 2016 TS/EP 2017 TS/EP 2018 TS/EP 2019 TS/EP 2020 TS/EP 2021 LAINAT /ASUKAS - LÅN /INVÅNARE 3 500 3 000 2 500 1 000 2 000 1 500 1 000 500 0 LAINAT/LÅN /ASUKAS/INVÅNARE TP/BS 2013 TA/BG 2014 ENN./ PROGN. 2014 TA/BG 2015 TS/EP 2016 TS/EP 2017 1 176 1 945 1 945 2 369 2 895 3 302

17 Sammandrag av budgeten 211AA Lovisa stad (exkl. Affärsverket Lovisa Vatten) BOKSLUT 2013 BUDGET 2014 inkl. ändringar BUDGET 2015 EKONOMIPLAN 2016 EKONOMIPLAN 2017 Försäljningsintäkter 13 990 260 13 698 953 18 951 309 Avgiftsintäkter 6 278 404 6 064 800 6 326 233 Understöd bidrag 3 204 928 2 826 645 1 536 600 Hyresintäkter 7 949 303 7 739 457 7 270 291 Övriga verksamhetsintäkter 3 802 588 3 335 890 3 611 340 Verksamhetens intäkter 35 225 483 33 665 745 37 695 773 37 187 187 37 744 995 varav interna 12 755 299 12 587 864 18 614 716 18 834 712 19 117 053 Personalkostnader 49 491 913 50 341 926 49 317 587 Köp av tjänster 51 236 061 52 265 847 56 778 155 Material, förnödenheter varor 6 184 653 6 133 893 6 064 014 Understöd 6 150 698 6 153 400 6 368 840 Övriga verksamhetskostnader 7 547 669 7 372 082 6 889 566 Verksamhetens kostnader 120 610 994 122 267 148 125 418 162 125 089 986 126 969 753 varav interna 12 812 568 12 668 964 18 643 854 18 849 495 19 132 237 Verksamhetsbidrag -85 385 511-88 601 403-87 722 389-87 902 799-89 224 758 varav interna -57 269-81 100-29 138-14 783-15 184 Verksamhetsbidrag extern -85 328 242-88 520 303-87 693 251-87 888 016-89 209 574 Skatteinkomster 65 422 306 64 100 000 63 150 000 63 850 000 66 650 000 Statsandelar 26 228 608 24 600 000 24 000 000 24 200 000 24 100 000 Finansiella intäkter kostnader 1 892 530 833 000 951 000 875 000 735 000 Avskrivningar nedskrivningar -2 952 113-2 920 656-2 747 000-2 900 000-3 000 000 Extraordinära-, bokslutsposter -386 624 177 000 507 000 170 000 170 000 Räkenskapsperiodens över-/underskott 4 876 464-1 730 959-1 832 251-1 693 016-554 574 Balanseringsprogram för 2015 2016 Genomförandet av balanseringsprogrammet förbättrar årsbidraget samt minskar det uppskattade underskottet lånestocken. En bestående minskning av verksamhetsutgifterna förbättrar automatiskt årsbidraget för följande år. Utöver det som ackumulerats föregående år förbättrar de nya balanseringsåtgärderna för respektive år resultatet för året i fråga. Tack vare balanseringsåtgärderna minskar dessutom behovet av att lyfta lån därmed också räntekostnaderna. En gallring av investeringsprogrammet inverkar på resultatet på så sätt att räntekostnaderna avskrivningarna minskar. Balanseringen försvåras av att sammanslagningsunderstöden upphör, av att statsandelarna skärs ned i betydande grad av att skatteinkomsterna ökar långsamt i jämförelse med tidigare. Även det tunga investeringsprogrammet ökar trycket på ekonomin tär på de kostnadsbesparingar som uppnåtts genom balanseringsåtgärderna.

18 ÅTGÄRDER Finansieringseffekt 2014 Finansieringseffekt 2015 Finansieringseffekt 2016 Helhetseffekt 2014 2016 Omorganisering av hemvården; egen verksamhet + system för koordination av verksamheten 23 000 109 000 19 000 151 000 Omorganisering av mun- tandvården; verksamheten centraliseras till huvudhälsostationen 45 000 89 000 64 000 198 000 Omorganisering av öppna vården rådgivningsmottagningarna; År 2014 centraliseras Tessjö, Valkom Liljendal 2015 Strömfors 55 000 109 000 88 000 252 000 Effektivering av vårdavdelningsverksamheten; 2014 trappas verksamheten ner på sommaren, 2015 minskas antalet vårdplatser 49 000 114 000 163 000 Primärhälsovården, personal går i pension verksamheten effektiveras 188 000 232 000 38 000 458 000 Specialiserade sjukvårdens eget effektiveringsprogram 1 % per år 180 000 100 000 180 000 460 000 Mentalvårdsservicens boendeservice; tyngdpunkt på rehabiliterande arbete 35 000 35 000 35 000 105 000 Upplösning av livsmedelslaboratoriet 63 000 63 000 Effektivering av laboratorie- röntgentjänster 47 000 24 000 24 000 95 000 Grundtrygghetscentralen sammanlagt 622 000 875 000 448 000 1 945 000 Nedskärning av timresurs; våren 2015 85 000 85 000 170 000 Granskning av timresurser (årk 7 9), hösten 2015 30 000 40 000 70 000 Lovisa Gymnasiumin rektorarrangemang, hösten 2015 13 000 20 000 33 000 Finska skolcentrets rektorarrangemang, hösten 2015 40 000 40 000 Indragning av Sensos verksamhet 55 000 55 000 Pensionering i förvaltningen inom småbarnsfostran. Arbetsna omorganiseras 40 000 40 000 Barnens veckoslutsvård ordnas i ett daghem från med 1.8.2015 15 000 20 000 35 000 Bildningscentralens vikariearrangemang, visstidsanställningar 102 000 25 000 127 000 Idrottshallens vaktmästartjänster sköts internt 25 000 25 000 Biblioteksnätet; Pensionering inom biblioteksväsendet 25 000 50 000 75 000 Upplösning av skolornas gymnasiernas direktioner 1.1.2015 38 000 38 000 Flyttning av dagvårdsenheter från hyrda lokaler till stadens egna lokaler 3 750 3 750 Skjutsar för elever från randområdena 35 000 17 000 52 000 Andra åtgärder; inskränkt kulturverksamhet, effektivering av arbetssätt 79 500 79 500 Bildningscentralen sammanlagt 355 250 408 000 80 000 843 250 Omorganisering av tekniska centralens 111 000 50 000 40 000 201 000 Växthus 25 000 25 000 Omorganisering av skötseln av områden 35 000 25 000 60 000 Urbruktagning av byggnader 60 000 25 000 85 000 Inbesparning av energi, byggnader 60 000 60 000 Gatubelysning skötselklassificering 30 000 30 000 60 000 Övriga små åtgärder 30 000 30 000 Tekniska centralen sammanlagt 201 000 230 000 90 000 521 000 Pensioneringar omorganisering av na inom allmänna förvaltningen koncernförvaltningen. 190 000 224 000 120 000 534 000 Annonsering elektroniska föredragningslistor 30 000 30 000 Allmän förvaltning koncernförvaltning sammanlagt 220 000 224 000 120 000 564 000 Sammanlagt 1 398 250 1 737 000 738 000 3 873 250 Sparmål 2 000 000 2 000 000 2 000 000 6 000 000 Skillnad -601 750-263 000-1 262 000-2 126 750

19 Lovisakoncernen dess mål Med kommunkoncern avses en ekonomisk helhet som bildas av kommunen ett eller flera juridiskt självständiga samfund, i vilken kommunen ensam (modersamfund) eller tillsammans med andra samfund, som hör till kommunkoncernen, har bestämmande inflytande i ett eller flera samfund (dottersamfund). I kommunkoncernbokslutet sammanställs också andelarna i delägarsamfundens vinster förluster samt ändringarna i det egna kapitalet. Delägarsamfund är samfund där staden har en betydande ägarandel, men inte ovannämnt bestämmande inflytande. Samkommunerna ingår i kommunens koncernbokslut oberoende av hur stor andel kommunen har i samkommunen. STADSFULLMÄKTIGE Revisionsnämnden STADSSTYRELSEN LOVISA STAD Dottersamfund/ Ext. juridisk koncern Intern koncern Hör inte till koncernen Bolag som producerar stadens tjänster DOTTERSAMFUND (ägarandel i %) Liljendal Värme (99 %) Fast. Ab Wahlborg Kiint.Oy (95,23 %) Fast. Ab Liljendal bostäder (100 %) Bost. Ab Liljendal Åstrand as (100 %) Fast. Ab Neutronborg Kiint. Oy (100 %) Fast. Ab Siknätet Kiint. Oy (100 %) As.Oy Loviisan Vatro Bost. Ab (100 %) Rauhalan liiketalo kesk. Oy (61,6 %) Fast. Ab Lov-As Kiint. Oy (62,5 %) Fast. Ab Stenborg Kiint. Oy (54,5 %) Kiint. Oy Ruotsinp. Vuokrat. (100 %) Ruotsinp. Eläkeläisas. Säätiö (100 %) Tesjoen Liikekulma KK Oy (83,8 %) Ruotsinpyhtään Kauppakulma (56,92 %) Fast. Ab Pernå bostäder (100 %) Pensionärshusstiftelsen i Pernå rf. (100 %) Loviisan liikuntahallisäätiö (100 %) Fast. Ab Talludden (71,1 %) Lovisanejdens Vatten Ab (81,04 %) Fast.Ab Lugnet (51 %) LOVISA GRUNDTRYGGHETS- CENTRALEN BILDNINGS- CENTRALEN TEKNISKA CENTRALEN LOVISA HAMN AB ALLMÄN FÖRV. OCH KONCERN- FÖRVALTNING AFFÄRSVERKET LOVISA VATTEN SAMKOMMUNER (grundkapital i %) - Hels. Nylands sjukv.distr. (0,96 %) - Kårkulla samkommun (3,12 %) - Eteva Ky (1,42 %) - Inveon (25,5 %) - Itä-Uudenmaan Koulutus Ky (15,41 %) - Nylands förbund (1,02 %) ÄGARINTRESSESAMFUND (ägarandel i %) - Bost.Ab Mickelsbo (31,9 %) - Fast.Ab Mariegatan 12 (31,2 %) - Kiint.Oy Petjärvenrivi (40 %) - As.Oy Ruots. Koivulanrinne (40,3 %) - Fast.Ab Forsby Center (34,0 %)

20 Lovisakoncernen Lovisa stad har ett koncerndirektiv där de allmänna målen verksamhetsprinciperna för koncernstyrningen fastställs. Koncerndirektivet gäller Lovisa stad dottersamfunden samt deras dottersamfund. Direktivet har en central betydelse som ett redskap för stadens ägarpolitik. De personer som företräder staden i samkommunerna får anvisningar enligt koncerndirektivet. Representanterna informeras om vikten av att de fortlöpande håller staden informerad om samfundets verksamhet. Stadsfullmäktige godkänner målen för koncernen följer upp hur de uppnås. I med ändringen av kommunallagen kan fullmäktige ställa upp mål för kommunens koncernledning bestämma principer för styrningen tillsynen av dottersamfundens verksamhet. Fullmäktige kan dessutom ställa upp mål som styr kommunens representanter i dottersamfundens organ. Stadens bokslut inkluderar en redogörelse för hur de uppställda målen har nåtts. De dottersamfund som hör till Lovisa stadskoncern är i huvudsak fastighetssamfund, vars uppgift är att sörja för kommunens bostadsutbud. Dessutom hör till koncernen stiftelser vars baserar på sociala kulturella grunder. Till koncernen hör ytterligare Lovisanejdens Vatten Ab, som Lovisa stad äger tillsammans med Lappträsk Mörskom kommuner. Lovisanejdens Vatten Ab ansvarar för anskaffning av bruksvatten företaget strävar inte efter vinst. Stadsstyrelsen leder stadskoncernen utövar ägarens styrbefogenheter. Stadsdirektören ansvarar för den operativa ledningen. I utkastet till kommunallag (utkast till regeringsproposition 8.5.2014) har kommunkoncernaspekten förstärkts. Som bevis på detta ska kommunen i budgeten ekonomiplanen godkänna kommunens kommunkoncernens mål för verksamhet ekonomi. Nyckeltalen för kommunalekonomin (119 Utvärderingsförfarandet i fråga om en kommun som befinner sig i en speciellt svår ekonomisk ställning) räknas också utgående från kommunkoncernens boksluts, då det är allt skäl att följa upp utvecklingen av kommunkoncernens ekonomi även under räkenskapsperioden. En högklassig koncernstyrning koncernövervakning kräver en effektiv ändamålsenlig koncernstruktur ett rapporteringssystem som möjliggör uppföljningen. Kommunkoncernens mål för 2015 2017 är att: 1. fusionera fastighetsbolagen Att skapa fastighetssamfund vilkas ekonomi ligger på en sund grund vilkas hyresnivå hålls lägre än marknadshyrorna. 2. bestämma Stiftelsen för Lovisa nejdens servicehus ställning i förhållande till stadskoncernen. Man reder ut om stiftelsens verksamhet eller en del av verksamheten kunde utgöra en del av stadens verksamhet. 3. tillsammans med Affärsverket Lovisa Vatten, Lovisanejdens Vatten Ab ägarkommunerna utarbeta sammanjämka en investeringsplan på lång sikt 4. precisera ägarpolitiska riktlinjer i relation till koncernbolagen 5. uppdatera koncerndirektivet 6. precisera rapporteringssystemet bereda dess ibruktagande med beaktande av förpliktelserna i kommunallagsreformen.

21 Affärsverket Lovisa Vatten Affärsverket Lovisa Vatten är ett kommunalt affärsverk som är underställt stadsstyrelsen. Affärsverkets verksamhet styrs av kommunallagen affärsverkets instruktion. Affärsverket har en egen direktion chefen för vattentjänster föredrar ärendena för direktionen. Direktionen fattar beslut som gäller utvecklingen av affärsverket enligt de mål för verksamheten ekonomin som fullmäktige fastställt (87c i kommunallagen). Enligt kommunallagen godkänns affärsverkets budget av direktionen. Direktionen beslutar också om affärsverkets investeringar om andra utgifter med lång verkningstid. Direktionens förslag till budget följer som bilaga till budgetboken. Fullmäktige fastställer ett avkastningskrav på affärsverket godkänner eventuella garantier andra bidrag för vattenaffärsverket, om affärsverket inte kan täcka dem med sin egen inkomstbildning. Affärsverkets budgetförslag innehåller en investerings- finansieringsplan. Alla investeringar finansieras med lån eventuella bidrag som vattenaffärsverket ansöker från närings-, trafik miljöcentralen. I finansieringskalkylen för Affärsverket Lovisa Vatten föreslås att långfristigt lån på 3,0 miljoner euro lyfts 2015. Enligt instruktionen ger fullmäktige direktionen för Affärsverket Lovisa Vatten fullmakt att lyfta lån till högst det belopp som framställts i finansieringsplanen beslutar samtidigt att vattenaffärsverkets samtliga lån konkurrensutsätts tillsammans med stadens budgetlån. Ekonomidirektören ansvarar för konkurrensutsättningen av stadens lån. Affärsverket Lovisa Vatten ska årligen eftersträva ett balanserat resultat under hela planperioden 2015 2017. Produktiviteten måste ökas funktionerna fortsättningsvis aktivt utvecklas. Prishöjningarna måste vara moderata.

22

23 RESULTAT- OCH FINANSIERINGSKALKYLER

24 Lovisa stad RESULTATRÄKNING, extern BOKSLUT 2013 BUDGET 2014 PROGNOS 8/2014 RAM 2015 BG 2015 EKONOMI- PLAN 2016 EKONOMI- PLAN 2017 Verksamhetens intäkter 22 470 185 21 077 881 26 181 000 20 658 000 19 081 057 18 352 475 18 627 942 Försäljningsintäkter 10 629 246 10 192 476 9 450 000 11 125 196 9 529 874 Avgiftsintäkter 6 278 404 6 064 800 6 155 000 6 186 096 6 326 233 Understöd bidrag 3 204 928 2 826 645 2 948 000 1 557 178 1 536 600 Övriga verksamhetsintäkter 2 357 607 1 993 960 7 628 000 1 789 530 1 688 350 Verksamhetens kostnader -107 798 428-109 598 184-108 847 000-109 443 000-106 774 308-108 240 491-107 837 516 Personalkostnader -49 491 913-50 341 926-50 186 000-50 269 878-49 317 587-49 948 276 Köp av tjänster -44 720 587-45 754 520-45 495 000-45 776 368-44 140 507-44 777 134 Material, förnödenheter varor -6 084 120-6 030 393-5 970 000-6 007 575-5 974 784-6 063 535 Understöd -6 150 698-6 153 400-5 964 000-6 244 838-6 368 840-6 464 373 Övriga verksamhetskostnader -1 351 110-1 317 945-1 232 000-1 144 342-972 590-987 174 Balanseringsprogram 2 000 000 2 000 000 Verksamhetsbidrag -85 328 243-88 520 303-82 666 000-86 785 000-87 693 251-87 888 016-89 209 574 Skatteinkomster 65 422 306 64 100 000 62 500 000 63 300 000 63 150 000 63 850 000 66 650 000 Kommunalskatt 48 662 042 47 900 000 47 600 000 48 300 000 48 100 000 49 300 000 51 700 000 Samfundsskatt 9 718 583 8 900 000 7 500 000 7 600 000 7 600 000 7 100 000 7 500 000 Fastighetsskatt 7 041 682 7 300 000 7 400 000 7 400 000 7 450 000 7 450 000 7 450 000 Statsandelar 26 228 608 24 600 000 24 775 000 24 000 000 24 000 000 24 200 000 24 100 000 Finansiella intäkter -kostnader 1 892 530 833 000 1 053 000 885 000 951 000 875 000 735 000 Ränteintäkter 12 211 13 000 13 000 40 000 12 000 10 000 10 000 Övriga finansiella intäkter 2 200 984 1 539 000 1 550 000 1 560 000 1 635 000 1 635 000 1 635 000 Räntekostnader -309 988-712 000-500 000-685 000-687 000-760 000-900 000 Övriga finansiella kostnader -10 677-7 000-10 000-30 000-9 000-10 000-10 000 Årsbidrag 8 215 201 1 012 697 5 662 000 1 400 000 407 749 1 036 984 2 275 426 Avskrivningar nedskrivningar -2 952 113-2 920 656-2 876 000-2 885 000-2 747 000-2 900 000-3 000 000 Avskrivningar enligt plan -2 952 113-2 920 656-2 876 000-2 885 000-2 747 000-2 900 000-3 000 000 Extraordinära poster -64 000 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader -64 000 Räkenskapsperiodens resultat 5 199 088-1 907 959 2 786 000-1 485 000-2 339 251-1 863 016-724 574 Ökning (-) eller minskning (+) av avskrivningsdifferens 177 376 177 000-323 000 177 000 177 000 170 000 170 000 Ökning (-) eller minskning (+) av 330 000 frivilliga reserver Ökning (-) eller minskning (+) av fonder -500 000 RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT/UNDERSKOTT 4 876 464-1 730 959 2 463 000-1 308 000-1 832 251-1 693 016-554 574 Mål nyckeltal Verksamhetsintäkter/ verksamhetskostnader, % 21 19 24 19 18 17 17 Årsbidrag/Avskrivningar, % 278 35 197 49 15 36 76 Årsbidrag, euro/invånare 529 65 365 90 26 67 147 Ackumulerat över-/underskott 9 523 921 11 986 921 10 154 670 8 461 654 7 907 081 Antas att vattenaffärsverkets resultat +/-0 Invånarantal 31.12*) 15 521 15 516 15 516 15 516 15 513 15 518 15 523 *) Statistikcentralen

25 Lovisa stad BUDGETENS FINANSIERINGSDEL Kassaflödet i verksamheten BOKSLUT 2013 BUDGET 2014 PROGNOS 8/2014 RAM 2015 BG 2015 EKONOMI- PLAN 2016 EKONOMI- PLAN 2017 Årsbidrag 8 215 201 1 012 698 5 662 000 1 400 000 407 749 1 036 984 2 275 426 Extraordinära poster -64 000 Korrektivposter till int. tillförda medel -306 792 Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter -9 489 742-12 671 000-11 000 000-6 027 000-7 407 000-9 505 000-7 855 000 Finansieringsandelar för investeringsutgifter 20 796 4 627 000 3 720 000 Förs.ink. av tillgångar bland bestående aktiva 366 386 200 000 200 000 200 000 150 000 540 000 Verksamhetens invester. kassaflöde -1 258 151-6 831 302-1 418 000-4 427 000-6 849 251-7 928 016-5 579 574 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen -490 746 Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån 5 000 000 14 000 000 14 000 000 9 000 000 11 000 000 13 000 000 12 000 000 Minskning av långfristiga lån -3 644 345-4 210 000-3 650 000-4 300 600-4 370 000-4 800 000-5 600 000 Förändring i kortfristiga lån 497 693 Övriga förändringar av likviditeten 1 925 616-3 009 000-3 009 000 Kassaflödet för finansieringens del 2 030 067-50 302 5 923 000 272 400-219 251 271 984 820 426 Mål nyckeltal Låneskötselbidrag 2,3 0,1 1,6 0,2-0,1 0,1 0,3 Likviditet, kassadagar 22 Lån/invånare 1 176 1 945 1 945 2 201 2 369 2 895 3 302 Lånestock (1 000 ) 18 244 30 154 30 154 34 155 36 753 44 923 51 258 Bindande i förhållande till stadsfullmäktige.

26 AFFÄRSVERKETS INVERKAN PÅ RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT LOVISA STAD Budget 2015 Elimineringar Stadens resultaträkning Stadens resultaträkning Affärsverk Staden Affärsverk inkl. affärsverk Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter, externa 9 529 874 3 570 000 13 099 874 Försäljningsintäkter, interna 102 257 175 130-102 257-175 130 Avgiftsintäkter 6 326 233 6 326 233 Understöd bidrag 1 536 600 1 536 600 Understöd bidrag, av staden Övriga verksamhetsintäkter 1 688 350 1 688 350 Övriga verksamhetsintäkter, interna 43 735-43 735 Verksamhetens kostnader Personalkostnader -49 317 587-779 648-50 097 235 Köp av tjänster -44 140 507-630 300-44 770 807 Köp av tjänster, interna -175 130-102 257 175 130 102 257 Material, förnödenheter varor, externa -5 974 784-1 040 600-7 015 384 Material, förnödenheter varor, interna Understöd -6 368 840-6 368 840 Understöd till affärsverket Övriga verksamhetskostnader -972 590-112 300-1 084 890 Övriga verksamhetskostnader, interna -43 735 43 735 Verksamhetsbidrag -87 722 389 1 036 290 29 138-29 138-86 686 099 Skatteinkomster 63 150 000 63 150 000 Statsandelar 24 000 000 24 000 000 Finansiella intäkter -kostnader Ränteintäkter 12 000 12 000 Övriga finansiella intäkter 1 635 000 1 635 000 Räntekostnader -687 000-50 000-737 000 Ersättning för grundkapital Övriga finansiella kostnader -9 000-9 000 Årsbidrag 378 611 986 290 29 138-29 138 1 364 901 Avskrivningar nedskrivningar Avskrivningar enligt plan -2 747 000-1 002 500-3 749 500 Extraordinära poster Räkenskapsperiodens resultat -2 368 389-16 210 29 138-29 138-2 384 599 AFFÄRSVERKETS INVERKAN PÅ STADENS KASSAFLÖDE Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag 378 611 986 290 29 138-29 138 1 364 901 Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter -7 407 000-3 130 000-10 537 000 Finansieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsink. av tillgångar bland bestående aktiva 150 000 150 000 Verksamhetens investeringarnas kassaflöde -6 878 389-2 143 710 29 138-29 138-9 022 099 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån 11 000 000 3 000 000 14 000 000 Minskning av långfristiga lån -4 370 000-300 000-4 670 000 Förändring i kortfristiga lån Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Förändring i likvida medel -248 389 556 290 29 138-29 138 307 901

27 SAMMANDRAG ÖVER BUDGETENS ANSLAG OCH BERÄKNADE INKOMSTER 1 000 EXTERNA Bindning *) Anslag Beräknade inkomster DRIFTSEKONOMIDEL Val N 41 410 24 000 Revisionsnämnden N 43 522 Fullmäktige N 117 024 Stadsstyrelsen N 1 162 720 2 000 000 Allmän förvaltning koncernförvaltning N 13 933 489 4 683 486 Grundtrygghetscentralen N 53 524 783 8 356 745 Bildningscentralen N 25 390 570 2 415 621 Tekniska centralen N 12 560 790 1 601 205 RESULTATRÄKNINGSDEL Skatteinkomster B 63 150 000 Statsandelar B 24 000 000 Ränteintäkter B 12 000 Övriga finansiella intäkter B 1 635 000 Räntekostnader B 687 000 Övriga finansiella kostnader B 9 000 Extraordinära inkomster B INVESTERINGSDEL Allmän förvaltning koncernförvaltning sammanlagt projekt över 100 000 euro B 770 000 150 000 sammanlagt projekt under 100 000 euro B Grundtrygghetscentralen sammanlagt projekt över 100 000 euro B 3 400 000 sammanlagt projekt under 100 000 euro B 337 000 Bildningscentralen sammanlagt projekt över 100 000 euro B 170 000 sammanlagt projekt under 100 000 euro B 350 000 Tekniska centralen sammanlagt projekt över 100 000 euro B 1 155 000 sammanlagt projekt under 100 000 euro B 1 225 000 FINANSIERINGSDEL Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån B 11 000 000 Minskning av långfristiga lån B 4 370 000 Förändring i kortfristiga lån Förändringar i eget kapital Inverkan på likviditeten 219 251 BUDGETEN TOTALT 119 247 308 119 247 308 *) N = Bindande nettoanslag/-beräknad inkomst i förhållande till stadsfullmäktige B = Bindande bruttoanslag/-beräknad inkomst i förhållande till stadsfullmäktige

28 Sammandrag över centralernas anslag beräknade inkomster C6 C8 C10 C11 C5 C30 2013 Bokslut 2014 Budget 2014 Prognos 2015 Budget VAL Inkomster, externa 24 000 24 000 24 000 Inkomster, interna Utgifter, externa -304-37 250-35 000-41 410 Utgifter, interna -11-20 -380 NETTO, extern -304-13 250-11 000-17 410 NETTO, intern -11-20 -380 REVISIONSNÄMNDEN Inkomster, externa Inkomster, interna Utgifter, externa -43 177-35 146-35 000-43 522 Utgifter, interna NETTO, extern -43 177-35 146-35 000-43 522 NETTO, intern STADSFULLMÄKTIGE Inkomster, externa Inkomster, interna Utgifter, externa -104 377-111 450-104 000-117 024 Utgifter, interna -5 064-3 693-4 000-3 870 NETTO, extern -104 377-111 450-104 000-117 024 NETTO, intern STADSSTYRELSEN Inkomster, externa 1 417 344 1 337 617 6 837 000 2 000 000 Inkomster, interna 80 Utgifter, externa -1 236 881-1 242 078-1 241 000-1 162 721 Utgifter, interna -7 951-7 684-8 000-39 166 NETTO, extern 180 463 95 539 5 596 000 837 279 NETTO, intern -7 871-7 684-39 166 ALLMÄN FÖRVALTNING OCH KONCERNFÖRVALTNING*) Inkomster, externa 6 654 473 6 158 581 584 400 4 683 486 Inkomster, interna 5 901 181 5 820 292 5 714 000 5 995 114 Utgifter, externa -13 405 584-13 539 797-12 992 000-13 933 489 Utgifter, interna -622 880-616 408-587 000-583 405 NETTO, extern -6 751 111-7 381 216-12 407 600-9 250 003 NETTO, intern 5 278 301 5 203 884 5 127 000 5 411 709 GRUNDTRYGGHETSCENTRALEN Inkomster, externa 9 772 508 9 470 650 9 145 000 8 356 745 Inkomster, interna 92 054 137 400 134 000 5 855 591 Utgifter, externa -55 367 897-56 085 872-55 522 000-53 524 783 Utgifter, interna -4 626 014-4 682 234-4 602 000-10 111 048 NETTO, extern -45 595 389-46 615 222-46 377 000-45 168 038 NETTO, intern -4 533 960-4 544 834-4 468 000-4 255 457

29 2013 Bokslut 2014 Budget 2014 Prognos 2015 Budget C40 BILDNINGSCENTRALEN Inkomster, externa 2 693 734 2 396 845 2 524 000 2 415 621 Inkomster, interna 280 229 128 655 129 000 271 050 Utgifter, externa -24 979 606-25 553 469-25 485 000-25 390 570 Utgifter, interna -6 521 269-6 422 727-6 422 000-6 572 708 NETTO, extern -22 285 872-23 156 624-22 961 000-22 974 949 NETTO, intern -6 241 040-6 294 072-6 293 000-6 301 658 C60 TEKNISKA CENTRALEN Inkomster, externa 1 932 126 1 690 188 1 941 000 1 601 205 Inkomster, interna 6 481 755 6 501 517 6 501 000 6 192 821 Utgifter, externa -12 660 597-12 993 121-13 353 000-12 560 790 Utgifter, interna -1 029 380-936 198-936 000-1 033 137 NETTO, extern -10 728 471-11 302 933-11 412 000-10 959 585 NETTO, intern 5 452 375 5 565 319 5 565 000 5 159 684 STADEN TOTALT Inkomster, externa 22 470 185 21 077 881 21 055 400 19 081 057 Inkomster, interna 12 755 299 12 587 864 12 478 000 18 314 576 Utgifter, externa -107 798 423-109 598 183-108 767 000-106 774 308 Utgifter, interna -12 812 569-12 668 964-12 559 000-18 343 714 NETTO, extern -85 328 238-88 520 302-87 711 600-87 693 251 NETTO, intern -57 270-81 100-81 000-29 138 AFFÄRSVERKET LOVISA VATTEN Inkomster, externa 3 212 532 3 421 300 3 410 000 3 570 000 Inkomster, interna 201 511 190 000 190 000 175 130 Utgifter, externa -2 756 617-2 632 478-2 632 000-2 562 848 Utgifter, interna -144 241-108 900-109 000-145 992 NETTO, extern 455 915 788 822 778 000 1 007 152 NETTO, intern 57 270 81 100 81 000 29 138 STADEN + AFFÄRSVERKET LOVISA VATTEN TOTALT Inkomster, externa 25 682 717 24 499 181 24 465 400 22 651 057 Inkomster, interna 12 956 810 12 777 864 12 668 000 18 489 706 Utgifter, externa -110 555 040-112 230 661-111 399 000-109 337 156 Utgifter, interna -12 956 810-12 777 864-12 668 000-18 489 706 NETTO, extern -84 872 323-87 731 480-86 933 600-86 686 099 NETTO, intern *sysselsättningstjänster är med i jämförelsetalen BS 2013 BG 2014

30 LOVIISAN KAUPUNKI - LOVISA STAD, ulkoiset - externa (ml. liikelaitos/inkl. affärsverket) TALOUSARVION TUNNUSLUVUT BUDGETENS NYCKELTAL TP 2013 BS 2013 TA 2014 BG 2014 Ennuste Prognos TA 2015 BG 2015 Asukasluku - Invånarantal 31.12 15521 15516 15516 15513 Veroprosentti - Skattesats 19,75 19,75 19,75 19,75 Käyttömenot milj. - Driftsutgifter mn 110,5 112,2 111,4 109,2 muutos% - förändrings% 2013 2015 0,8-1,2 Käyttömenot/asukas - Driftsutgifter/invånare 7123 7233 7180 7042 Käyttötulot milj. - Driftsinkomster mn 25,7 24,5 24,5 22,5 muutos% - förändrings% 2013 2015-4,6-12,4 Toimintakate milj. - Verksamhetsbidrag mn 84,8 87,7 86,9 86,7 muutos% - förändrings% 2013 2015 2,5 2,2 Toimintakate /asukas - Verksamhetsbidrag /invånare 5468 5654 5603 5591 Verotulot yht. milj. - Skatteintäkter totalt mn 65,4 64,1 62,5 63,1 Verotulot /asukas - Skatteintäkter /invånare 4215 4131 4028 4071 Valtionosuudet milj. - Statsandelar mn 26,2 24,6 24,8 24,0 Valtionosuudet /asukas - Statsandelar /invånare 1690 1585 1597 1547 Vuosikate milj. - Årsbidrag mn 8,2 1,7 6,5 1,3 Vuosikate /asukas - Årsbidrag /invånare 529 114 418 85 Vuosikate/poisto % - Årsbidrag i % av avskrivningar 278 45,1 176,6 35 Investoinnin netto milj. - Investeringar netto mn 9,1 12,1 15,3 10,4 Investoinnit /asukas - Investeringar /invånare 586 783 922 670 Lainakanta milj. - Lånestock mn 18,2 32,2 32,2 39,4 Lainakanta /asukas - Lånestock /invånare 1176 2072 2072 2543 Lainanhoitokate - Låneskötselbidrag 2,3 0,5 0,5 0,1