Lovisa stad. Budget och ekonomiplan

Transkript

1 Lovisa stad Budget och ekonomiplan Stadsfullmäktige

2 2

3 Lovisa stad Budget och ekonomiplan för

4 Lovisa stad Budget och ekonomiplan för Stadsfullmäktige Utgivare: Lovisa stad Ombrytning: Maria Lindroos Pärmbild: Pepe Kallioinen

5 5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BUDGET OCH EKONOMIPLAN FÖR Stadsdirektörens förord 7 Utgångspunkter för planeringen 8 Sammandrag av budgeten 17 Lovisakoncernen och dess mål 19 Affärsverket Lovisa Vatten 21 RESULTAT- OCH FINANSIERINGSKALKYLER 23 DRIFTSEKONOMI - LOVISA STADS BUDGET FÖR Val 32 Revisionsnämnden 32 Fullmäktige 33 Stadsstyrelsen 33 Allmänna förvaltningen och koncernförvaltningen 34 Grundtrygghetscentralen 48 Bildningscentralen 71 Tekniska centralen 94 INVESTERINGAR 105 PERSONALPLANER 111 BILAGOR 134 Affärsverket Lovisa Vatten 135

6 6

7 7 Stadsdirektörens förord Budgeten för 2014 har ur kommunernas synvinkel upprättats i en utmanande och osäker situation. Enligt det statsfinansiella sanerings- och anpassningsprogrammet kommer man i kommunernas funktioner att spara in 2 miljarder euro. Detta förutsätter åtgärder av kommunerna för att anpassa ekonomin till de ändrade ekonomiska omständigheterna. Ovissheten om hur statsandelslagstiftningen påverkar kommunernas ekonomiska situation ökar därtill osäkerheten vid planering av ekonomin. Hur den genomgripande förnyelsen av social- och hälsovårdstjänsterna kommer att påverka verksamheten i Lovisa stad är också i detta skede fortfarande oklart särskilt med avseende på kommunens ansvar att ordna tjänsterna. Klarare riktlinjer i ärendet står att vänta våren Under 2014 färdigställs kommunstrukturutredningarna också för Lovisa stads del. Det gäller kommunstrukturutredningen för Lovisa och Lappträsk samt den mera omfattande gemensamma kommunstrukturutredningen för Lovisa, Askola, Borgnäs, Borgå, Mörskom och Sibbo. Utredningarna har ingen direkt betydande inverkan på nästa års budget, men de sysselsätter dock avsevärt såväl den byråkratiska apparaten som den politiska styrgruppen. Budgeten för 2014 har upprättats utgående från stadsstyrelsens strama ekonomiska ramar. Samtidigt har centralerna uppgjort ett anpassningsprogram, vars uppgift är att skära ner driftsekonomiutgifterna och finna sätt att öka effektiviteten i serviceprocesserna och förvaltningen. Budgeten som vi nu framlägger motsvarar stadsstyrelsens utgiftsram efter anpassning. Dels det att man har förberett sig på utmaningar i ekonomin, dels personaldimensioneringarna, servicenätets struktur och omfattning samt de allt växande driftsekonomiutgifterna är orsaken till att staden måste finna strukturella besparingar på cirka 5 7 miljoner euro under de tre följande åren. Om vi inte kan åstadkomma bestående strukturella reformer föreligger det i slutet av planeringsperioden fara för att överskottet i balansen tar slut och att det ekonomiska reservförrådet är slutanvänt. Redan nu ser det ut som om det under kunde uppkomma ett underskott på upptill 5,6 miljoner euro. Verksamhetsutgifterna för 2014 kommer att öka ca 1,5 % jämfört med bokslutet för Ökningen kan anses vara moderat. Lånestocken för stadens del kommer att vara euro per invånare, men är dock fortfarande lägre än genomsnittet i landet (2 261 euro år 2012). I bokslutet för 2012 var lånestocken endast euro per invånare. Trycket på investeringarna är också under kommande år stort och nästa år kommer Lovisa stad att investera för 12,67 miljoner euro. De största investeringarna under nästa år är färdigställandet av det finska skolcentrumets entreprenad (5,88 miljoner euro) och byggandet av Affärsverket Lovisa Vattens vattencistern för 1,8 miljoner euro samt färdigställande av Pernå-Lovisa stomlinje. Den allt stramare ekonomiska situationen och de krav som ställs på kommunerna för att tygla verksamhetsutgifterna och anpassa funktionerna har orsakat tryck på att flytta och prioritera investeringsprojekt. Fastän utmaningarna under kommande år är mångfasetterade, försöker Lovisa stad dock aktivt finna lösningar för att utveckla näringspolitiken i samarbete med bland annat de lokala företagarna. Endast genom att aktivt söka utvägar för att bredda basen i näringslivet och därigenom förbättra skatte- och inkomstbasen kan vi skapa ett sådant Lovisa som klarar av ekonomiska utmaningar också i framtiden. Detta förutsätter också en kostnadseffektiv organisationsstruktur i stadens funktioner och att vi åstadkommer bestående strukturella förändringar. Lovisa stad har goda arbetstagare som för sin del förstår framtidens utmaningar och som försöker finna lösningar till att genomföra bestående strukturella reformer. Området kring Lovisa västra anslutning ska utvecklas till ett mångsidigt företagsområde dit man lockar företag av olika typ för att stärka näringslivsstrukturen i Lovisa. Staden utreder också möjligheterna till att verkställa i synnerhet hyresbostadsproduktionen inom stadens område. Bristen på hyresbostäder kan också vara ett betydligt hinder då företagen rekryterar personal och då Lovisa marknadsför sig själv som en inbjudande och trivsam ort att bo och arbeta i. Lovisa fortsätter det välbefunna samarbetet med de olika sammanslutningar, som vill ordna till och med nationellt betydande evenemang i Lovisa. Omfattande samarbete görs med olika sammanslutningar, föreningar och företagare för att utveckla nya lockbeten för turismen. Olavi Kaleva stadsdirektör

8 8 Utgångspunkter för planeringen Budgetförslaget baserar sig på den strategi för staden som stadsfullmäktige i Lovisa stad godkände Den godkända strategin sträcker sig till år Lovisa liten stad, stora upplevelser Lovisa stads vision är att vara en välmående, tvåspråkig stad som utnyttjar ny teknologi och olika energiformer och där havskusten, landsbygden och god närservice förhöjer invånarnas och semesterfirarnas livskvalitet. Lovisa gör det möjligt att ett mångsidigt närings- och kulturliv utvecklas även med hjälp av goda telekommunikations- och trafikförbindelser. Lovisa stad arbetar enligt principerna öppenhet, rättvisa, tolerans och jämlikhet. Principerna för all verksamhet är god service, att göra tillsammans, ansvarsfullhet, initiativförmåga, tvåspråkighet och sakkunnighet. Tyngdpunkterna i verksamheten 1. Kunden och kommuninvånaren: Välfungerande tjänster, delaktighet och välfärd. Kundinriktad service ges i rätt tid och på rätt plats. Möjligheterna att växelverka, delta och påverka förbättras och kommunikationen med kommuninvånarna effektiveras. 2. Attraktivitet och konkurrenskraft: Att öka stadens dragningskraft och utnyttja stadens läge. Lovisa är en attraktiv kust- och landsbygdsstad med många möjligheter till högklassigt boende och rekreation. Lovisa ökar antalet arbetsplatser, invånare och turister genom att utnyttja sitt läge vid utvecklingskorridoren E Personal och ledarskap: 4. Ekonomi: Välfungerande samarbets- och ledningssystem samt en kunnig och motiverad personal som mår bra. Lovisa har ett samarbets- och ledningssystem som grundar sig på förtroende, öppenhet och respekt. Lovisa har en kunnig och motiverad personal som mår bra. En sund och kostnadseffektiv kommunekonomi. Lovisa har en förutsägbar balanserad kommunekonomi. Produktiviteten, tillvägagångssätten och kostnadseffektiviteten inom stadens verksamhet förbättras.

9 9 Omvärld och budgetutsikter Allmänt ekonomiskt läge I fjol hejdade recessionen i EU-länderna den på lovande sätt började balanseringen av de offentliga ekonomierna. Den ekonomiska nedgången i EU-länderna syns även i Finland. Staten och kommunerna har varit tvungna att öka sina låneupptagningar på grund av recessionen. Behovet av att lyfta lån, som vuxit till att vara alarmerande stort, tvingade Finlands regering att vidta nya åtgärder för att stabilisera den offentliga ekonomin. Under budgetmanglingen i början av hösten fattades beslut som bygger på att minska Finlands hållbarhetsunderskott med 2 miljarder euro. Den första miljarden uppnås med kommunernas egna åtgärder, vilket i praktiken innebär nedskärningar i kommunernas utgiftsstruktur och höjningar av kommunalskatten. Avsikten är att spara budgetmanglingens andra miljard genom att skära ner på kommunernas uppgifter. En lista på de uppgifter, normer och åligganden som ska gallras bort inväntas i november. Med hjälp av åtgärder som främjar sysselsättningen, produktiviteten och tillväxten av ekonomin uppskattar ETLA att statsekonomins hållbarhetsunderskott kan minskas med ca 2,3 procentenheter. Samtidigt överenskom intresseorganisationerna om en löneuppgörelse som tyglar kostnaderna för Trots att produktionen blivit mindre och att den ekonomiska tillväxten varit blygsam minskade arbetslöshetsgraden i fjol med 0,1 procentenheter. Den mest betydande orsaken till den minskade arbetslösheten var att antalet arbetsför befolkning börjat minska på grund av åldrandet. Arbetslösheten uppskattas ligga kring 8,2 procent 2014 (ETLA, Suhdanne 2013:2). Enligt ETLA:s prognos uppskattas konsumentpriserna öka med ca 1,7 % per år under 2013 och 2014 (ETLA, Suhdanne 2013:2). Stadens invånare I slutet av juli 2013 var invånarantalet i Lovisa stad personer, en ökning på en person jämfört med bokslutet BEFOLKNINGENS UTVECKLING PROGN PROGN PROGN PROGN, 2016 PROGN LOVISA UTFALL BS 2011 BS 2012 MÅL 7/ centr.) centr.) centr.) centr.) centr.) INVÅNARE

10 10 Lovisa stads strategiska mål för invånarantal är att man 2020 uppnått invånare. Detta är invånare fler än statistikcentralens prognos. Invånarantalet borde öka med dryga 200 invånare per år för att det strategienliga målet skulle kunna uppnås. Enligt statistikcentralens prognos ökar vårt invånarantal med i medeltal 8 personer per år. Befolkning enl. åldersgrupper 2013 Åldersstrukturprognos år 7-19 år år över 65 år 24 % 7 % 14 % 55 % Personer i arbetsför ålder utgör majoriteten av invånarna i Lovisa stad. Andelen åringar uppgår till 55 % av invånarna. I jämförelse med fjolåret har andelen arbetande invånare minskat med 1 %. Motsvarande tal för ifjol var 56 %. Andelen över 65-åringar har i sin tur ökat 1 % i jämförelse med fjolåret. Åldersstrukturen för Lovisa stad prognostiseras i själva verket att åldras och antalet över 65-åringar förutses öka från 24 % till 29 % innan Andelen barn och ungdomar förutses ligga vid ungefär samma nivå. Arbetsplatser och sysselsättning Lovisa stads totala arbetskraft var personer i augusti 2013 och arbetslöshetsgraden 9,7 %. I Lovisa finns det 73 ledigförklarade arbetsplatser. Arbetslösheten i Lovisa var den tredje svåraste i hela Nyland under början av året. Arbetslöshetsgraden började dock sjunka under juni och i augusti placerade sig Lovisa sjunde i arbetslöshetsstatistiken för Nyland. Arbetslöshetsgraden i hela Nyland uppgick till 9,0 % i augusti Lovisa kan erbjuda arbete för ca 65 % av de arbetande Lovisaborna och resten, 35 %, arbetar på olika håll i Finland, dock främst i Borgå, Helsingfors, Esbo och Kotka. Från övriga orter kommer det i sin tur knappa personer till Lovisa och arbeta, varav majoriteten kommer från Kotka, Kouvola, Pyttis, Borgå, Helsingfors och Lappträsk.

11 11 Ekonomiska utsikter för Lovisa stad Resultatprognos 2013 Delårsrapporten januari augusti 2013 för Lovisa stad prognostiserar ett överskott på ca en miljon euro. I prognosen ingår det beräknade underskottsresultatet för Affärsverket Lovisa Vatten. Verksamhetskostnaderna förutses överskrida budgeten med knappt en miljon euro, det vill säga med 0,9 %. Verksamhetsintäkterna i sin tur förutses överskrida det budgeterade med ca 1,2 %, det vill säga med ca euro. På resultatet inverkar bland annat sammanslagningsunderstöden på 1,3 miljoner euro för kommunfusionen, goda skatteinkomster och den aktieutdelning som Kymmenedalens El betalat, vilken med anledning av Fingrid-affären var exceptionellt stor. Skatteutvecklingen för kommunalskatten under slutet av året har varit betydligt bättre än vad början av året lät förmoda. Intäkter för förvärvsskatt har på nationell nivå betalats betydligt mer än den ursprungliga uppskattningen, till följd av vilket skattemyndigheten har korrigerat kommunernas andelar för utdelning mot en bättre riktning. Skattemyndigheten har även ändrat sin praxis för utbetalning till att vara fördelaktigare för kommunerna. Utbetalningen av den sista delen av förskotten för pågående år tidigareläggs och betalas till kommunerna redan i december, då kommunerna enligt tidigare praxis fick den sista delen av betalningarna först på följande års sida. Med beaktande av ovannämnda ändringar förutses skatteinkomsterna överskrida budgeten med ca 0,3 miljoner euro. Beträffande investeringarna har byggandet av finska skolcentrumet fortskridit planenligt. Renoveringen av Långa kajen i hamnen kunde på grund av jordmånens beskaffenhet inte trots entreprenörens långvariga försök slutföras utan merarbeten. Merarbetena kommer att förorsaka tilläggskostnader för projektet. Projektet slutförs under slutet av året. De övriga projekten som godkänts i budgeten fortskrider planenligt. Vad gäller Affärsverket Lovisa Vattens projekt om vattencistern i marknivå är avsikten att påbörja byggnadsarbetena ännu innan årsskiftet. För att finansiera utgifterna har lån lyfts till beloppet 5,5 miljoner euro. Behovet av lånade medel ökar innan utgången av året till minst 11 miljoner euro. Lånen per invånare har ökat före utgången av augusti till euro. Det motsvarande talet i bokslutet 2012 var euro per invånare. Behovet av pengar och finansieringskostnaderna kommer att öka i och med att skolcentrumprojektet framskrider. Besluten som fattats under budgetmanglingarna, det att understöden som betalats med anledning av kommunsammanslagningen tagit slut, den stora reparationsskulden som stadens fastigheter har, nya investeringsbehov och stadens åldrande befolkningsstruktur utgör en utmanande ekvation. Det är nödvändigt att utveckla verksamhetssätt som ökar produktiviteten och tyglar kostnaderna för att säkerställa högklassiga tjänster även i framtiden. Stadsstyrelsen fastställde våren 2013 en budgetram, som innefattade besparingskrav på 2 miljoner euro för budgetåret Effektiveringsprogrammen som centralerna upprättade behandlades på stadsfullmäktiges aftonskola. Avsikten är att förverkliga programmen redan under budgetåret 2014 och att fortsätta effektiveringen under hela planperioden.

12 12 Utfallet och resultatprognosen 2013 för Lovisa stad Januari-augusti Hela året (1 000 ) Utfall (kumul.) Budget Differens utfall/ budget Differens % Föregående år Prognos (12 mån) Budget Differens prognos/ budget Differens % Föregående år Verksamhetens intäkter ,1 % ,2 % varav interna ,7 % ,4 % varav externa ,3 % ,2 % Verksamhetens kostnader ,0 % ,8 % varav interna ,9 % ,4 % varav externa ,3 % ,9 % Verksamhetsbidrag ,6 % ,6 % Skatteinkomster ,2 % ,5 % Statsandelar ,4 % ,5 % Finansiella intäkter och kostnader ,6 % ,3 % Årsbidrag ,9 % ,3 % Avskrivningar och nedskrivningar ,3 % ,2 % Extraordinära poster ,0 % ,0 % 0 Räkenskapsperiodens resultat ,9 % ,1 % Bokslutsregleringar ,0 % ,8 % 177 Minoritetsandelar ,0 % ,0 % 0 Räkenskapsperiodens överskott/underskott ,5 % ,3 % 1 448

13 13 Skatteinkomster och statsandelar Regeringen har i sina budgetmanglingar fattat beslut om ändringar i skattegrunderna. Dessa ändringar inverkar på kommunernas skatteintäkter Ändringar har gjorts i skattegrunderna för kommunalbeskattningen, i samfundsbeskattningen och fastighetsbeskattningen från och med Dessutom beslutade man förstärka kommunernas eget skatteunderlag genom att anvisa ett tilläggsbelopp som motsvarar intäkterna för avfallsskatten som ett tillägg till statsandelarna från och med Inkomstskattesats Den största enskilda förändringen som inverkar på förvärvsinkomsterna och därmed på kommunernas skatteintäkter anknyter till den skattesystemsreform som regeringen beslutat för dividendintäkter. Beskattningen av dividendintäkter omarbetades så att en allt större del av aktieutdelningen från och med 2014 beskattas som förvärvsinkomst. Stadsfullmäktige beslutar varje år om inkomstskattesatsen, som 2013 är 19,75 % i Lovisa stad. Budgetförslaget och ekonomiplanen har upprättats utifrån att inkomstskattesatserna bibehålls på nuvarande nivå. Fastighetsskattesats I enlighet med arbetsgruppens förslag har man i regeringens budgetmangling överenskommit att fastighetsskattesystemet utvecklas under det första skedet genom att höja de värden som ligger som grund för beskattningen så att de ligger närmare deras reella värden. Vid bestämningen och uppdateringen av värdena ökas i synnerhet ansvaret som anknyter till kommuninvånarnas anmälningsskyldighet. Budgetförslaget har upprättats utifrån att den allmänna fastighetsskattesatsen (1,00 %), fastighetsskattesatsen för stadigvarande bostäder (0,50 %) fastighetsskattesatsen för andra än stadigvarande bostäder (1,0 %) hålls på 2013 års nivå. Tabellen visar de gällande fastighetsskattesatserna i Lovisa stad och förslaget till fastighetsskattesatser 2014 och de övre och undre gränserna för fastighetsskatt enligt fastighetsskattelagen. Fastighetsskatt tas inte ut för vattenområden, skog, jordbruksmark eller fastigheter som är i försvarsmaktens användning. Vissa allmänna områden, såsom gator och torg, beskattas inte heller. FASTIGHETS- SKATTESATSER uppskattning VARIATIONS- BREDD FASTIGHETS- SKATTEINTÄKTER 2014 Allmän fastighetsskatt ,60 1,35 % 1,00 % 1,00 % Fastighetsskatt för stadigvarande bostad Fastighetsskatt för andra än stadigvarande bostäder Fastighetsskatt för kraftverk ,32 0,75 % 0,50 % 0,50 % Skattesats för stadigvarande bostadsbyggnad höjd med högst 0,6 procentenheter 1,00 % 1,00 % ,60 2,85 % 2,85 % 2,85 % Allmännyttiga samfund ,00 1,35 % 0,00 % 0,00 % 0 Obebyggda byggplatser ,00 3,00% 3,00 % 3,00 % TOTALT:

14 14 Andelen av samfundsskatteintäkterna Aktiebolag och andra samfund betalar inkomstskatt i form av samfundsskatt. Samfundsskatten beräknas på differensen mellan vart och ett samfunds beskattningsbara inkomster och avdragbara utgifter. Affärsverk, offentliga samfund och allmännyttiga föreningar och institutioner betalar samfundsskatt endast på näringsinkomster. Den mest betydande ändringen som inverkar på intäkterna för samfundsskatten är beslutet att minska företagsskatten från och med ingången av nästa år. Samfundsskattesatsen sjunker från 24,5 procent till 20 procent. Detta beräknas sänka intäkterna för samfundsskatten med inalles ca 870 miljoner euro. Beräknat med den för 2014 fastställda utdelningsandelen för kommunerna står kommunerna att förlora ca 250 miljoner euro i samfundsskatt enligt det som framställts ovan. Ändringarna i beskattningsgrunderna som gjorts i samfundsbeskattningen har föreslagits att kompenseras genom att ändra utdelningsandelen för kommunernas samfundsskatt. Inkomsterna från samfundsskatten är en viktig finansieringspost i Lovisa stads budget. Eftersom inkomsterna från samfundsskatten beror på företagens resultat, är det svårt att beräkna summan på förhand. Skatteinkomster totalt Budgetförslaget 2014 utgår från att staden får sammanlagt 64,1 miljoner euro i skatteinkomster Verotulojen kehitys Verotulot TP/BS 2012 TA/BG 2013 Ennuste/ Prognos 2013 TA/BG 2014 TS/EP 2015 TS/EP 2016 Kiinteistövero Yhteisövero Kunnallisvero

15 15 Statsandelar I budgetramen för statsekonomin riktas de största utgiftsbesparingarna för 2014 på kommunernas statsandelar. Staten ökar kommunernas andelar för egenfinansiering genom att skära ner på statsandelarna som kommunerna får. I de preliminära beräkningarna uppgår statsandelen för kommunernas bastjänster 2014 till 29,57 % då den 2013 uppgick till 30,96 % och kommunens andel för egenfinansiering är 3 310,86 euro/ invånare då egenfinansieringsandelen 2013 var 3 136,92 euro/invånare. Sålunda ökar kommunernas andel för egenfinansiering inom bastjänster med ca 5,5 % per invånare. Indexhöjningen för undervisnings- och kulturministeriets statsandelar lämnas i sin helhet ogjord för det kommande budgetåret. I rammanglingen beslutades det att ett belopp som motsvarar intäkten för avfallsskatten beaktas som intäkt för kommunerna från och med ingången av Fortsättningsvis skulle staten juridiskt sett vara avfallsskattens skattetagare. Intäkten för avfallsskatten delas till kommunerna sannolikt på basis av invånarantalet som ett tillägg till statsandelarna. Den totala intäkten för skatten 2014 har beräknats till 70 miljoner euro. Sammanslagningsbidraget (1,8 miljoner euro) för kommunsammanslagningen betalades sista gången 2012 och den extra ersättning på 1,3 miljoner euro för förlorad statsandel på grund av kommunsammanslagningen betalas sista gången Enligt Kommunförbundets förhandsuppgifter kommer Lovisa stad att få ca 24,6 miljoner euro i statsandelar 2014, vilket är ca 1,7 miljoner euro mindre än vad man kommer att få under pågående år, 26,3 miljoner euro i budgetprognosen för Upplåning och finansieringsbehov I bokslutet 2012 var stadens lånestock 16,4 miljoner euro, det vill säga euro per invånare. Skolcentrumprojektet (finska) har fortskridit enligt planerna, och i delårsrapporten hade nytt lån lyfts till beloppet 5,5 miljoner euro, vilket innebär att lånebeloppet per invånare hade ökat med 211 euro. Vid utgången av året beräknas lånestocken öka till 24,2 miljoner euro. Investeringsbehovet för Lovisa stad är alldeles för stort i jämförelse med stadens interna finansiering. Lånestocken växer till att vara stort och redan vid slutet av planperioden och 2016 uppgår lånen per invånare till över euro.

16 16 miljoonia euroja -miljoner euro TP/BS 2012 TA/BG 2013 Investoinnit/Investeringar 3,7 11,7 ENN./ PROG ,1 Poistot + korot/avskrivn. + räntor 4,1 3,5 3,31 Lainasaldo/Lånestock 16, ,2 Investoinnit, poistot, korot ja lainasaldo Investeringar, avskrivningar, räntor och lånestock TA/BG ,9 3,6 34,1 TS/EP ,2 38,7 TS/EP ,6 4,3 45,6 TS/EP ,3 4,3 51 TS/EP ,4 5 49,3 TS/EP ,9 6 48,6 TS/EP ,4 6,6 50 LAINAT /ASUKAS - LÅN /INVÅNARE LAINAT /ASUKAS - LÅN /INVÅNARE TP/BS 2012 TA/BG 2013 ENN./ PROGN TA/BG 2014 TS/EP 2015 TS/EP

17 17 Sammandrag av budgeten C1 Lovisa stad (exkl. Affärsverket Lovisa Vatten) (1 000 ) BS 2012 BG 2013 PROGNOS 1-12/2013 BG 2014 Förändring BS 2012/ BG 2014 EP 2015 EP 2016 Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter Hyresintäkter Verksamhetens intäkter totalt varav interna Personalkostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Understöd Övriga verksamhetskostnader Verksamhetens kostnader totalt varav interna Verksamhetsbidrag varav interna Verksamhetsbidrag extern Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Extraordinära-, bokslutsposter Räkenskapsperiodens över-/underskott Balanseringsprogram för Genomförandet av balanseringsprogrammet förbättrar årsbidraget samt minskar det uppskattade underskottet och lånebeståndet. En bestående minskning av verksamhetsutgifterna förbättrar automatiskt årsbidraget för följande år. Utöver det som ackumulerats föregående år förbättrar resultatet av de nya balanseringsåtgärderna för respektive år resultatet för året i fråga. Tack vare balanseringsåtgärderna minskar dessutom behovet av att lyfta lån och därmed också räntekostnaderna. En gallring av investeringsprogrammet inverkar på resultatet på så sätt att räntekostnaderna och avskrivningarna minskar. Balanseringen försvåras av att sammanslagningsunderstöden upphör, statsandelarna skärs ned i betydande grad och att skatteinkomsterna ökar långsamt i jämförelse med tidigare. Även det tunga investeringsprogrammet ökar trycket på ekonomin och tär på de kostnadsbesparingar som uppnåtts genom balanseringsåtgärderna.

18 18 ÅTGÄRDER Kostnadseffekt 2014 Kostnadseffekt 2015 Kostnadseffekt 2016 Helhetseffekt Omorganisering av hemvården; egen verksamhet + system för koordination av verksamheten Omorganisering av mun- och tandvården; verksamheten centraliseras till huvudhälsostationen Omorganisering av öppna vården och rådgivningsmottagningarna; År 2014 centraliseras Tessjö, Valkom och Liljendal och 2015 Strömfors Effektivering av vårdavdelningsverksamheten; 2014 trappas verksamheten ner på sommaren, 2015 minskas antalet vårdplatser Primärhälsovården, personal går i pension och verksamheten effektiveras Specialiserade sjukvårdens eget effektiveringsprogram 1 % per år Mentalvårdsservicens boendeservice; tyngdpunkt på rehabiliterande arbete Effektivering av laboratorie- och röntgentjänster Grundtrygghetscentralen sammanlagt Förändringar i skolnätet, undervisningspersonalens pensioneringar Nedskärning av timresurs; grundläggande utbildning och gymnasier Indragning av Sensos verksamhet Bildningscentralens vikariearrangemang, visstidsanställningar Idrottshallens vaktmästartjänster sköts internt Biblioteksnätet; 2014 Valkom, 2015 Strömfors deltidsarrangemang Förändringar i direktionsstrukturerna Flyttning av dagvårdsenheter från hyrda lokaler till stadens egna lokaler Skjutsar för elever från randområdena Andra åtgärder; inskränkt kulturverksamhet, effektivering av arbetssätt Bildningscentralen sammanlagt Omorganisering av tekniska centralens uppgifter Växthus Omorganisering av skötseln av områden Gatubelysning och skötselklassificering Tekniska centralen sammanlagt Pensioneringar och omorganisering av uppgifterna inom allmänna förvaltningen och koncernförvaltningen Annonsering och elektroniska föredragningslistor Allmän förvaltning och koncernförvaltning sammanlagt Sammanlagt Sparmål Skillnad

19 19 Lovisakoncernen och dess mål Med kommunkoncern avses en ekonomisk helhet som bildas av kommunen och ett eller flera juridiskt självständiga samfund, i vilken kommunen ensam (modersamfund) eller tillsammans med andra samfund, som hör till kommunkoncernen, har bestämmande inflytande i ett eller flera samfund (dottersamfund). I kommunkoncernbokslutet sammanställs också andelarna i delägarsamfundens vinster och förluster samt ändringarna i det egna kapitalet. Delägarsamfund är samfund där staden har en betydande ägarandel, men inte ovan nämnt bestämmande inflytande. Samkommunerna ingår i kommunens koncernbokslut oberoende av hur stor andel kommunen har i samkommunen. Lovisakoncernen STADSFULLMÄKTIGE Revisionsnämnden STADSSTYRELSEN LOVISA STAD Dottersamfund/ Ext. juridisk koncern Intern koncern Hör inte till koncernen Bolag som pruducerar stadens tjänster DOTTERSAMFUND (ägoandel--%) Liljendal Värme (99 %) Fast.Ab Wahlborg Kiint.Oy (95,23 %) Fast.Ab Liljendal bostäder (100 %) Bost.Ab Liljendal Åstrand as (100 %) Fast.Ab Neutronborg Kiint.Oy (100 %) Fast.Ab Siknätet Kiint.Oy (100 %) As.Oy Loviisan Vatro Bost.Ab (100 %) Rauhalan liiketalo kesk. Oy (61,6 %) Fast.Ab Lov-As Kiint.Oy (62,5 %) Fast.Ab Stenborg Kiint.Oy (54,5 %) Kiint.Oy Ruotsinp. Vuokrat. (100 %) Ruotsinp. Eläkeläisas. Säätiö (100 %) Tesjoen Liikekulma KK Oy (83,8 %) Ruotsinpyhtään Kauppakulma (56,92 %) Fast. Ab Pernå bostäder (100 %) Pensionärshusstiftelsen i Pernå rf. (100 %) Loviisan liikuntahallisäätiö (100 %) Fast.Ab Talludden (71,1 %) Lovisanejdens Vatten Ab (81,05 %) Fast.Ab Lugnet (51 %) LOVISA GRUNDTRYGGHETS- CENTRALEN BILDNINGS- CENTRALEN TEKNISKA CENTRALEN ALLMÄN- OCH KONCERN- FÖRVALTNING Separat budget VATTENAFFÄRSVERK SAMKOMMUNER ( gr.kap.-%) - Hels. och Nylands sjukv.distr.(0,96 %) - Kårkulla samkommun (3,12 %) - Eteva Ky (1,42 %) - Inveon (25,5 %) - Itä-Uud. Koulutus ky (15,4 %) - Nylands förbund (1,02 %) ÄGARINTRESSESAMFUND (ägoandel--%) -Bost.Ab Mickelsbo - Fast.Ab Mariegatan 12 (31,2 %) - Kiint.Oy Petjärvenrivi (40 %) - As.Oy Ruots. Koivulanrinne (40,3 %) - Fast.Ab Forsby Center (34,0 %)

20 20 Lovisa stad har ett koncerndirektiv där de allmänna målen och verksamhetsprinciperna för koncernstyrningen fastställs. Koncerndirektivet gäller Lovisa stad och dottersamfunden samt deras dottersamfund. Direktivet har en central betydelse som ett redskap för stadens ägarpolitik. De personer som företräder staden i samkommunerna får anvisningar enligt koncerndirektivet. Representanterna informeras om vikten av att de fortlöpande håller staden informerad om samfundets verksamhet. Stadsfullmäktige godkänner målen för koncernen och följer upp hur de uppnås. I och med ändringen av kommunallagen kan fullmäktige ställa upp mål för kommunens koncernledning och bestämma principer för styrningen och tillsynen av dottersamfundens verksamhet. Fullmäktige kan dessutom ställa upp mål som styr kommunens representanter i dottersamfundens organ. Stadens bokslut inkluderar en redogörelse för hur de uppställda målen har nåtts. De dottersamfund som hör till Lovisa stadskoncern är i huvudsak fastighetssamfund, vars uppgift är att sörja för kommunens bostadsutbud. Dessutom hör till koncernen stiftelser vars uppgifter baserar på sociala och kulturella grunder. Till koncernen hör ytterligare Lovisanejdens Vatten Ab, som samägs tillsammans med Lappträsk och Mörskom kommuner. Lovisanejdens Vatten Ab ansvarar för anskaffning av bruksvatten och företaget strävar inte efter vinst. Stadsstyrelsen leder stadskoncernen och utövar ägarens styrbefogenheter. Stadsdirektören ansvarar för den operativa ledningen. Kommunkoncernens mål för är: 1. Att inkludera dottersamfundens rapportering i den regelbundna koncernrapporteringen. - Att homogenisera dottersamfundens bokföringar, att öka jämförbarheten och transparensen av bokföringsuppgifterna och att sammanföra bokföringsuppgifterna till en del av stadens delårsrapporter. 2. Ett åtgärdsprogram för att balansera och sanera fastighetssamfundens ekonomi. - Man skapar fastighetssamfund som ligger på en ekonomiskt sund grund och vars hyresnivå inte överskrider marknadshyrorna. - Målet är att påbörja nyproduktion av byggnader i enlighet med det bostadspolitiska programmet. - Man reder ut och utnyttjar eventuella administrativa åtgärder och stöd som man kan få av ARA och Statskontoret. 3. Att bestämma Servicehuset Esplanads ställning i förhållande till stadskoncernen. - Man reder ut om stiftelsens verksamhet eller en del av verksamheten kunde utgöra en del av stadens verksamhet. 4. Att sammanföra funktionerna för och eventuellt fusionera Lovisanejdens Vatten Ab och Affärsverket Lovisa Vatten till en helhet. - Affärsverket Lovisa Vatten måste öka sin produktivitet utan att kundpriset för vatten stiger oskäligt. - Den regionala vattenförsörjningen utvecklas i synnerhet med kommunerna Lappträsk och Mörskom.

21 21 Affärsverket Lovisa Vatten Affärsverket Lovisa Vatten är ett kommunalt affärsverk som är underställt stadsstyrelsen. Affärsverkets verksamhet styrs av kommunallagen och affärsverkets instruktion. Affärsverket har en egen direktion och chefen för vattentjänster föredrar ärendena för direktionen. Direktionen fattar beslut som gäller utvecklingen av affärsverket enligt de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige fastställt (87c i kommunallagen). Enligt kommunallagen godkänns affärsverkets budget av direktionen. Direktionen beslutar också om affärsverkets investeringar och om andra utgifter med lång verkningstid. Direktionens förslag till budget följer som bilaga till budgetboken. Fullmäktige fastställer ett avkastningskrav på affärsverket och godkänner eventuella garantier och andra bidrag för vattenaffärsverket, om affärsverket inte täcker dem med sin egen inkomstbildning. Affärsverkets budgetförslag innehåller en investerings- och finansieringsplan. Alla investeringar finansieras med lån och eventuella bidrag från närings-, trafik och miljöcentralen. Vattenaffärsverket ansöker om bidragen. I finansieringskalkylen för Affärsverket Lovisa Vatten föreslås att långfristigt lån på högst 4,0 miljoner euro lyfts Enligt instruktionen ger fullmäktige direktionen för Affärsverket Lovisa Vatten fullmakt att lyfta långfristigt budgetlån till högst det belopp som framställts i finansieringsplanen och beslutar samtidigt att vattenaffärsverkets samtliga lån konkurrensutsätts tillsammans med stadens budgetlån. Stadsdirektören ansvarar för konkurrensutsättningen av stadens lån. Affärsverket Lovisa Vatten ska årligen eftersträva ett balanserat resultat under hela planperioden Produktiviteten måste ökas och funktionerna fortsättningsvis aktivt utvecklas. Prishöjningarna måste vara ytterst moderata.

22 22

23 23 RESULTAT- OCH FINANSIERINGSKALKYLER

24 24 Lovisa stad RESULTATRÄKNING, extern BOKSLUT 2012 BUDGET 2013 PROGNOS 2013 RAM 2014 BUDGET 2014 EP 2014 EP 2015 Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter Verksamhetens kostnader Personalkostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Understöd Övriga verksamhetskostnader Balanseringsprogram Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och -kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Nedskrivningar Extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Räkenskapsperiodens resultat Ökning (-) eller minskning (+) av avskr.diff Ökning (-) eller minskning (+) av frivilliga reserver Ökning (-) eller minskning (+) av fonder RÄKENSKAPSPER. ÖVERSKOTT/ UNDERSKOTT Mål och nyckeltal Verksamhetsintäkter/ verksamhetskostnader, % Årsbidrag/Avskrivningar, % Årsbidrag, euro/invånare Ackumulerat över-/underskott Antas att vattenaffärsverkets resultat +/-0 Invånarantal 31.12*) *) Statistikcentralen

25 25 Lovisa stad BUDGETENS FINANSIERINGSDEL Kassaflödet i verksamheten BOKSLUT 2012 BUDGET 2013 PROGNOS 2013 RAM 2014 BUDGET 2014 EP 2015 EP 2016 Årsbidrag Extraordinära poster 0 Korrektivposter till int. tillförda medel Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringsutgifter Förs.ink. av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och invester. kassaflöde Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring i kortfristiga lån Förändringar i eget kapital Övriga förändringar av likviditeten Kassaflödet för finansieringens del Mål och nyckeltal Låneskötselbidrag 1,7 0,4 0,8 1,2 0,1 0,5 0,3 Likviditet, kassadagar 18 Lån/invånare Lånestock (1 000 ) Bindande i förhållande till stadsfullmäktige.

26 26 AFFÄRSVERKETS INVERKAN PÅ RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT LOVISA STAD Budget 2014 Elimineringar Stadens resultaträkning Stadens resultaträkning Affärsverk Staden Affärsverk inkl. affärsverk Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter, externa Försäljningsintäkter, interna Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Understöd och bidrag, av staden 0 Övriga verksamhetsintäkter Övriga verksamhetsintäkter, interna Verksamhetens kostnader 0 Personalkostnader Köp av tjänster Köp av tjänster, interna Material, förnödenheter och varor, externa Material, förnödenheter och varor, interna 0 Understöd Understöd till affärsverket 0 Övriga verksamhetskostnader Övriga verksamhetskostnader, interna Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och -kostnader 0 Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Ersättning för grundkapital 0 Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Extraordinära poster Räkenskapsperiodens resultat AFFÄRSVERKETS INVERKAN PÅ STADENS KASSAFLÖDE Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsink. av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring i kortfristiga lån 0 Förändringar i eget kapital 0 Övriga förändringar i likviditeten Förändring i likvida medel

27 27 SAMMANDRAG ÖVER BUDGETENS ANSLAG OCH BERÄKNADE INKOMSTER EXTERNA Bindning 1) Anslag Beräknade inkomster DRIFTSEKONOMIDEL Val N Revisionsnämnden N 35 Fullmäktige N 111 Stadsstyrelsen N Allmän förvaltning och koncernförvaltning N Grundtrygghetscentralen N Bildningscentralen N Tekniska centralen N RESULTATRÄKNINGSDEL Skatteinkomster B Statsandelar B Ränteintäkter B 13 Övriga finansiella intäkter B Räntekostnader B 712 Övriga finansiella kostnader B 7 Extraordinära inkomster B INVESTERINGSDEL Allmän förvaltning och koncernförvaltning sammanlagt projekt över euro B sammanlagt projekt under euro B 145 Grundtrygghetscentralen sammanlagt projekt över euro B 550 sammanlagt projekt under euro B 276 Bildningscentralen sammanlagt projekt över euro B sammanlagt projekt under euro B 275 Tekniska centralen sammanlagt projekt över euro B sammanlagt projekt under euro B FINANSIERINGSDEL Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån B Minskning av långfristiga lån B Förändring i kortfristiga lån Förändringar i eget kapital Inverkan på likviditeten BUDGETEN TOTALT ) N = Bindande nettoanslag/-beräknad inkomst i förhållande till stadsfullmäktige B = Bindande bruttoanslag/-beräknad inkomst i förhållande till stadsfullmäktige

28 28 Sammandrag över centralernas anslag och beräknade inkomster 2012 Bokslut 2013 Budget 2013 Prognos 2014 Budget C6 C8 C10 C11 C5 C30 VAL Inkomster, externa Inkomster, interna Utgifter, externa Utgifter, interna NETTO, extern NETTO, intern REVISIONSNÄMNDEN Inkomster, externa Inkomster, interna Utgifter, externa Utgifter, interna NETTO, extern NETTO, intern STADSFULLMÄKTIGE Inkomster, externa Inkomster, interna Utgifter, externa Utgifter, interna NETTO, extern NETTO, intern STADSSTYRELSEN Inkomster, externa Inkomster, interna Utgifter, externa Utgifter, interna NETTO, extern NETTO, intern ALLMÄN FÖRVALTNING OCH KONCERNFÖRVALTNING Inkomster, externa Inkomster, interna Utgifter, externa Utgifter, interna NETTO, extern NETTO, intern GRUNDTRYGGHETSCENTRALEN Inkomster, externa Inkomster, interna Utgifter, externa Utgifter, interna NETTO, extern NETTO, intern

29 Bokslut 2013 Budget 2013 Prognos 2014 Budget C40 BILDNINGSCENTRALEN Inkomster, externa Inkomster, interna Utgifter, externa Utgifter, interna NETTO, extern NETTO, intern C60 TEKNISKA CENTRALEN Inkomster, externa Inkomster, interna Utgifter, externa Utgifter, interna NETTO, extern NETTO, intern STADEN TOTALT Inkomster, externa Inkomster, interna Utgifter, externa Utgifter, interna NETTO, extern NETTO, intern AFFÄRSVERKET LOVISA VATTEN Inkomster, externa Inkomster, interna Utgifter, externa Utgifter, interna NETTO, extern NETTO, intern STADEN + AFFÄRSVERKET LOVISA VATTEN TOTALT Inkomster, externa Inkomster, interna Utgifter, externa Utgifter, interna NETTO, extern NETTO, intern

30 30 LOVIISAN KAUPUNKI - LOVISA STAD, ulkoiset - externa (ml. liikelaitos/inkl. affärsverket) TALOUSARVION TUNNUSLUVUT - BUDGETENS NYCKELTAL TP 2012 BS 2012 TA 2013 BG 2013 Ennuste Prognos TA 2014 BG 2014 Asukasluku - Invånarantal Veroprosentti - Skattesats 19,75 19,75 19,75 19,75 Käyttömenot milj. - Driftsutgifter mn 110,5 111,2 112,6 112,2 muutos% - förändrings% ,9 1,5 Käyttömenot/asukas - Driftsutgifter/invånare Käyttötulot milj. - Driftsinkomster mn 26,9 23,8 24,2 24,5 muutos% - förändrings% ,0-9,0 Toimintakate milj. - Verksamhetsbidrag mn 83,6 87,4 87,9 87,7 muutos% - förändrings% ,2 4,9 Toimintakate /asukas - Verksamhetsbidrag /invånare Verotulot yht. milj. - Skatteintäkter totalt mn 62,2 64,1 64,4 64,1 Verotulot /asukas - Skatteintäkter /invånare Valtionosuudet milj. - Statsandelar mn 25,8 25,9 26,3 24,6 Valtionosuudet /asukas - Statsandelar /invånare Vuosikate milj. - Årsbidrag mn 5,5 3,3 4,3 1,8 Vuosikate /asukas - Årsbidrag /invånare Vuosikate/poisto % - Årsbidrag i % av avskrivningar 126,4 92, Investoinnin netto milj. -Investeringar netto mn 4,6 14,1 11,1 12,1 Investoinnit /asukas - Investeringar /invånare Lainakanta milj. - Lånestock mn 16,4 26,0 24,3 37,9 Lainakanta /asukas - Lånestock /invånare Lainanhoitokate - Låneskötselbidrag 1,7 0,6 0,8 0,2

31 31 DRIFTSEKONOMI LOVISA STADS BUDGET FÖR 2014

32 32 Val Ansvarsperson: förvaltningsdirektören EU-val ordnas år 2014, riksdagsval år 2015 och kommunalval år Anslag som står till förfogande för verksamheten (verksamhetsbidraget är bindande i förhållande till stadsfullmäktige) (1 000 ) BS 2012 BG 2013 PROGNOS 1-12/2013 BG 2014 Förändring BS 2012/ BG 2014 EP 2015 EP 2016 Verksamhetens intäkter varav interna Verksamhetens kostnader varav interna Verksamhetsbidrag varav interna Verksamhetsbidrag, extern Revisionsnämnden Revisionen av offentlig förvaltning och ekonomin (OFR) sköts på avtalsbasis med BDO Audiator Ab. Antalet granskningsdagar är Sju granskningsdagar reserveras för nämndearbete. Revisionstjänsterna har konkurrensutsatts våren 2013 och avtalet är i kraft åren Anslag som står till förfogande för verksamheten (verksamhetsbidraget är bindande i förhållande till stadsfullmäktige) (1 000 ) BS 2012 BG 2013 PROGNOS 1-12/2013 BG 2014 Förändring BS 2012/ BG 2014 EP 2015 EP 2016 Verksamhetens intäkter varav interna Verksamhetens kostnader varav interna Verksamhetsbidrag varav interna Verksamhetsbidrag, extern