Lovisa stad. Budget och ekonomiplan

Transkript

1 Lovisa stad Budget ekonomiplan Stadsfullmäktige

2 2

3 Lovisa stad Budget ekonomiplan för

4 Lovisa stad Budget ekonomiplan för Stadsfullmäktige Utgivare: Lovisa stad Ombrytning: Maria Lindroos Pärmbild: Pepe Kallioinen

5 5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BUDGET OCH EKONOMIPLAN FÖR Stadsdirektörens förord 7 Utgångspunkter för planeringen 8 Sammandrag av budgeten 17 Lovisakoncernen dess mål 19 Affärsverket Lovisa Vatten 21 RESULTAT- OCH FINANSIERINGSKALKYLER 23 DRIFTSEKONOMI - LOVISA STADS BUDGET FÖR Val 32 Revisionsnämnden 32 Fullmäktige 33 Stadsstyrelsen 33 Allmänna förvaltningen koncernförvaltningen 34 Grundtrygghetscentralen 46 Bildningscentralen 70 Tekniska centralen 93 INVESTERINGAR 105 PERSONALPLANER 111 BILAGOR 134 Affärsverket Lovisa Vatten 135

6 6

7 7 Stadsdirektörens förord Budgeten för 2015 har upprättats i en situation som är utmanande osäker för kommunerna. Ett flertal omfattande reformer ramnedskärningarna som regeringen överenskommit om kommer oundvikligt att inverka på kommunernas ekonomiska ställning. Gallringen av kommunernas verkar inte heller leda till ett läge som är tillfredsställande för kommunerna. Lovisa stad har också för sin verksamhet ställt upp ett sparmål på ca 2 miljoner euro i sina årliga driftsutgifter. Stadsstyrelsen har därutöver för 2015 förutsatt att hälften av besparingarna, det vill säga en miljon euro, uppnås genom att minska personalkostnaderna. Detta har beaktats i förslaget till budget för 2015 personalutgifterna är en miljon euro mindre än den fastställda ramen. Lovisa stad har redan under 2014 aktivt utrett möjligheterna till att åstadkomma strukturella ändringar genom att uppnå kostnadseffektivitet genom att tygla tillväxten av driftsutgifterna. Detta arbete har gjorts bland annat inom ramen för projektet USO2 (Nya generationens organisation ledarskap). Arbetet fortsätter ännu 2015 då vi reder ut stadsorganisationens struktur i sin helhet strävar efter att finna lösningar som är så bra så effektiva som möjligt för verksamheten. Verksamhetsutgifterna för 2015 är tre miljoner euro mindre än budgeten för 2014, det vill säga programmet för effektivering anpassning används så effektivt som möjligt. Lånebeloppet per invånare för 2015 kommer att öka till euro, då det i bokslutet för 2013 uppgick endast till euro per invånare. Lånestocken ökar alltså betydligt. Den var cirka 18,2 miljoner euro i bokslutet för 2013 för 2015 uppgår lånestocken till det dubbla, till knappa 36,7 miljoner euro. Investeringarna för 2015 uppgår till inalles 7,4 miljoner euro investeringsbehoven för planperioden är också höga. Resultatet för detta förslag till budget uppvisar ett underskott på 1,8 miljoner euro. Trots det underbalanserade resultatet kommer balansen ännu att uppvisa ett överskott på ungefär 10,1 miljoner euro. Ändå bör det välbörjade programmet för effektivering anpassning fortsättas under budgetens planperiod, så att stadens ekonomi kan stabiliseras på en mer bestående grund så att vi inte äventyrar överskottet som ackumulerats i balansen med en för stor kostnadsstruktur. Senast våren 2015 fattas även de beslut för Lovisa stads del som anknyter till kommunstrukturutredningarna. Utifrån gjorda utredningar bedömer Lovisa stad om vi fortsätter som en självständig kommun, om vi sammanslås med Lappträsk eller om vi kommer att utgöra en del av en mer omfattande grupp kommuner i östra Nyland. Det kommer inte att finnas någon avsaknad av utmaningar under de kommande åren. Statsandelsreformen kommer att innebära årliga minskningar på ca 1,9 miljoner i statsandelarna för Lovisa. Kostnadseffekten som servicestrukturreformen för social- hälsovården medför är ännu svår att uppskatta exakt, men det är mycket sannolikt att den årliga kostnadsnivån inte kommer att sjunka. Trots att de ekonomiska utmaningarna kommer att inverka på stadens verksamhet, är det dock viktigt att satsa även på utvecklingsarbetet. Utan utvecklingsarbete utan att söka nya fungerande samarbetsmöjligheter lösningar driver vi staden som organisation i riktning mot en ännu svårare ekonomisk ställning. Vi bör fortsätta arbetet för att utveckla näringslivet med nya arbetsplatser en utveckling av företagsverksamheten som mål. I synnerhet området för den så kallade Västra porten utgör en nyckelposition i detta hänseende. Stadens satsning på kapitalisering i fastighetsbolag för hyresbostäder utgör en ny åtgärd som underlättar hyresbostadssituationen. Detta är också till nytta i bolagens personalrekrytering. I sitt förslag till budget för 2015 är staden beredd att använda euro för att främja bostadsproduktion som kapitalinvestering. Även under 2015 kommer vi att fortsätta det goda vedertagna samarbetet med sådana aktörer som i Lovisa arrangerar även på riksnivå intressanta evenemang. Ett nytt intressant utspel är den nationella uppmärksamhet vi fått genom filmen om Ada Glada samt de tack vare filmen ökade möjligheterna till att eventuella filminspelningar av olika slag görs i Lovisa. Det lönar sig att förstärka även denna utveckling, i med att Lovisa också kan erbjuda mycket av den bakgrundsinfrastruktur de stödtjänster som behövs för att producera filmer reklamer. Olavi Kaleva stadsdirektör

8 8 Utgångspunkter för planeringen Budgetförslaget för 2015 baserar sig fortsättningsvis på den strategi för staden som stadsfullmäktige i Lovisa stad godkände Den godkända strategin sträcker sig till Inom hela kommunsektorn, såsom även inom Lovisa stads verksamhetsområde, håller det på att ske betydande förändringar både vad gäller att ordna tjänster som att resurserna är tillräckliga. Sålunda är det nödvändigt att uppdatera omvärdera funktionaliteten för Lovisa stads gällande strategi. Lovisa liten stad, stora upplevelser Lovisa stads vision är att vara en välmående, tvåspråkig stad som utnyttjar ny teknologi olika energiformer där havskusten, landsbygden god närservice förhöjer invånarnas semesterfirarnas livskvalitet. Lovisa gör det möjligt att ett mångsidigt närings- kulturliv utvecklas även med hjälp av goda telekommunikations- trafikförbindelser. Lovisa stad arbetar enligt principerna öppenhet, rättvisa, tolerans jämlikhet. Principerna för all verksamhet är god service, att göra tillsammans, ansvarsfullhet, initiativförmåga, tvåspråkighet sakkunnighet. Tyngdpunkterna i verksamheten 1. Kunden kommuninvånaren: Välfungerande tjänster, delaktighet välfärd. Kundinriktad service ges i rätt tid på rätt plats. Möjligheterna att växelverka, delta påverka förbättras kommunikationen med kommuninvånarna effektiveras. 2. Attraktivitet konkurrenskraft: Att öka stadens dragningskraft utnyttja stadens läge. Lovisa är en attraktiv kust- landsbygdsstad med många möjligheter till högklassigt boende rekreation. Lovisa ökar antalet arbetsplatser, invånare turister genom att utnyttja sitt läge vid utvecklingskorridoren E Personal ledarskap: Välfungerande samarbets- ledningssystem samt en kunnig motiverad personal som mår bra. Lovisa har ett samarbets- ledningssystem som grundar sig på förtroende, öppenhet respekt. Lovisa har en kunnig motiverad personal som mår bra. 4. Ekonomi: En sund kostnadseffektiv kommunekonomi. Lovisa har en förutsägbar balanserad kommunekonomi. Produktiviteten, tillvägagångssätten kostnadseffektiviteten inom stadens verksamhet förbättras.

9 9 Omvärld budgetutsikter Allmänt ekonomiskt läge Offentliga samfund i västvärlden återhämtar sig sakteligen från den globala finansiella ekonomiska krisen som bröt ut sex år sedan. Under första halvan av innevarande år har dock statens kommunernas finansieringsunderskott ytterligare ökat man förväntar sig inte att situationen ändrar under det resterande året. På grund av det svaga konjunkturskedet har utvecklingen för skatteunderlagen avstannat de offentliga utgifterna fortsätter att öka. Man kan inte ännu i de samhällsekonomiska räkenskaperna skönja regeringens åtgärder för att tygla tillväxten av statens utgifter. Statens kommunernas utgifter ökade i genomsnitt 3,5 procentenheter per år, det vill säga två procentenheter snabbare än den reella tillväxten av totalproduktionen. I år nästa år uppskattas tillväxten av statens utgifter saktas ner till knappa två procent, ifall tidigare vidtagna sparåtgärder sparåtgärder som planerats för de närmaste åren utfaller i enlighet med anpassningsprogrammet. Kommunalekonomins bokslut för 2014 kommer att verka positivare än vad de i verkligheten är, i med att kommunernas förpliktelse att bolagisera funktioner inom de konkurrerande marknaderna inverkar på boksluten. Enligt Kommunförbundets uppskattning förbättrar bolagiseringsförpliktelsen kommunernas resultat med upp till en miljard euro i bokföringsmässig vinst. Den bokföringsmässiga vinst som Lovisa stad noterar för bolagiseringen av hamnverksamheten kommer i bokslutet för 2014 att uppgå till ca 5,5 miljoner euro. Ändå uppvisar stadens resultatprognos 1 8/2014 endast ett överskott på 2,4 miljoner euro. Den mest betydande reformen som staten gjort som inverkar på kommunernas budgeter för 2015 är att man ökat kommunernas ansvar i att motarbeta långtidsarbetslöshet. Enligt Kommunförbundets uppskattning har detta radikala konsekvenser på kommunernas utgifter. Uträkningarna tyder på att reformens inverkan på hela kommunalekonomin uppgår till ca 220 miljoner euro. Enligt regeringens planer kommer utbetalningsandelen för samfundsskatt att höjas med 75 miljoner euro utgående från arbetslöshetsstatistiken. Kompensationen jämnar ut kostnadstillväxten, men kostnaderna kommer ändå att öka. I Lovisa stad kan kostnaderna i form av bötesdagar som betalas till Folkpensionsanstalten fördubblas till 1,3 miljoner euro om man inte energiskt ingriper i frågan. Social- hälsovårdsreformen kommer att historiskt sett vara en av de mest betydande ändringarna reformen avspeglas i budgeten redan under planperioden Beredningen kring detta är ännu mycket halvfärdig planeringsarbetet för budgetens planeringsår 2017 är näst intill en omöjlig uppgift. Det verkar dock som att grundtrygghetscentralens personal i sin helhet flyttas från stadens organisation. Stöd- förvaltningstjänsterna för grundtryggheten har uppgått till ca 37 %. Denna del av de stöd- förvaltningstjänster som staden producerar kommer i fortsättningen att utgöra objekt för granskning. Enligt förhandsna ökade arbetets produktivitet i fjol med 0,7 % då produktiviteten året innan minskade med 1,6 %. Löneuppgörelsen är moderat man uppskattar att löneutvecklingen kommer att vara på en lägre nivå än i konkurrentländerna. Den svaga förbättringen i kostnadskonkurrensförmågan förbättrar verksamhetsförutsättningarna för exportindustrin. Sysselsättningsgraden har minskat oavbrutet i två år man förväntar sig att antalet arbetsplatser minskar ända till första halvan av nästa år. Exportmarknaderna återhämtar sig sakta den åtstramande beskattningen underminerar hushållens möjligheter att konsumera. Det externa kostnadstrycket uppskattas hållas svagt I genomsnitt beräknas konsumentpriserna i år öka med ungefär en procent. Räntorna förutses fortsättningsvis hållas låga. (ETLA, Suhdanne 2014:2).

10 10 Stadens invånare I slutet av augusti 2014 var invånarantalet i Lovisa stad personer. Jämfört med hade invånarantalet i augusti 2014 minskat med 39 personer (- 0,26 %) BEFOLKNINGENS UTVECKLING UTFALL 8/2014 PROGN centr.) PROGN centr.) PROGN centr.) PROGN centr.) PROGN centr.) LOVISA MÅL 2020 INVÅNARE Lovisa stads strategiska mål för invånarantal är fortsättningsvis att man 2020 uppnått invånare. Detta är invånare fler än statistikcentralens prognos. Syftet är i själva verket att uppdatera strategin under Befolkning enl. åldersgrupper år 7-19 år år över 65 år Åldersstrukturprognos år 7-19 år år över 65 år 25 % 7 % 14 % 28 % 7 % 13 % 54 % 52 % Personer som deltar i arbetslivet utgör tyngdpunkten för invånarna i Lovisa stad. Andelen åringar uppgår till 54 % av invånarna. Det är värt att beakta att andelen personer i arbetsför ålder verkar minska med en årstakt på ca 1 %. Andelen personer i arbetsför ålder 2012 uppgick till 56 %. Andelen över 65-åringar har i sin tur ökat i proportion till detta. i själva verket prognostiseras åldersstrukturen för Lovisa stad att i ökande grad röra sig mot den äldre delen av spektrumet antalet över 65-åringar förutses öka från 24 % till 28 % innan Andelen barn ungdomar förutses ligga vid ungefär samma nivå på dryga 20 %.

11 11 Arbetsplatser sysselsättning I juli 2014 uppgick Lovisa stads totala arbetskraft till personer arbetslöshetsgraden var 11,6 %. Motsvarande siffra för juli 2013 var 10,9 %. För närvarande, september 2014, finns det i Lovisa sammanlagt 75 ledigförklarade arbetsplatser. Arbetslöshetsgraden i Nyland uppgick till 11,2 % i juli Arbetslöshetsgraden i Lovisa har ökat under året Lovisa placerade sig åttonde i arbetslöshetsstatistiken för Nyland. Arbetsplatssufficiensen i Lovisa uppgår till ca 83 %. Av den i Lovisa bosatta arbetande arbetskraften pendlar personer till sina arbetsplatser på andra orter. Från övriga orter kommer det i sin tur ca personer till Lovisa arbeta, varav majoriteten kommer från Kotka, Kouvola, Pyttis, Borgå, Helsingfors Lappträsk. Ekonomiska utsikter för Lovisa stad Resultatprognos 2014 Delårsrapporten januari augusti 2014 för Lovisa stad prognostiserar ett överskott på cirka 2,4 miljoner euro. De mest betydande faktorer som inverkar på resultatprognosen för 2014 är den bokföringsmässiga realisationsvinsten på 5,5 miljoner euro som bolagiseringen av hamnen medförde skatteinkomsterna som förutses underskrida budgeten med ca 1,6 miljoner euro. Reserveringen för sanering av gamla avstjälpningsplatser innebär ett utgiftstillägg på euro, vilket kommer att beaktas resultatinverkande i bokslutet för Dessutom medför upplösandet av Stiftelsen för Lovisa idrottshall en nedskrivning på 0,5 miljoner euro i skuldfordringarna.

12 12 Utfallet resultatprognosen 2014 för Lovisa stad Januari-augusti Hela året (1 000 ) Utfall (kumul.) Budget Differens utfall/ budget Differens % Föregående år Prognos (12 mån) Budget Differens prognos/ budget Differens % Föregående år Verksamhetens intäkter ,0 % ,8 % varav interna ,5 % ,9 % varav externa ,3 % ,2 % Verksamhetens kostnader ,7 % ,8 % varav interna ,1 % ,9 % varav externa ,0 % ,8 % Verksamhetsbidrag ,6 % ,7 % Skatteinkomster ,5 % ,5 % Statsandelar ,8 % ,7 % Finansiella intäkter kostnader ,9 % ,4 % Årsbidrag ,4 % ,7 % Avskrivningar nedskrivningar ,0 % ,5 % Extraordinära poster ,0 % ,0 % -64 Räkenskapsperiodens resultat ,5 % ,9 % Bokslutsregleringar ,0 % ,0 % -323 Minoritetsandelar ,0 % ,0 % 0 Räkenskapsperiodens överskott/underskott ,5 % ,9 % Stadsstyrelsen upprättade våren 2014 en budgetram som innefattade ett sparkrav på två miljoner euro för budgetåret Av sparkravet ska en miljon komma från personalutgifterna. Effektiveringsprogrammen som utarbetades i samband med att man upprättade budgeten för i fjol har verkställts i centralerna effektiveringsåtgärderna har tillsammans med naturligt bortfall lett till att sparmålet har uppnåtts i sin helhet. Besluten i de statsekonomiska ramförhandlingarna, fastigheternas stora reparationsskuld nya investeringsbehov samt stadens ålderstruktur som rör sig mot den äldre delen av spektrumet utgör en svår ekvation. Det är nödvändigt att utveckla verksamhetssätt som ökar produktiviteten tyglar kostnaderna för att även i fortsättningen säkerställa högklassiga tjänster. Tillräckliga besparingar kommer i framtiden inte att uppnås utan strukturella förändringar

13 13 Skatteinkomster statsandelar Regeringen har i budgetmanglingen hösten 2014, i budgetmanglingen våren 2014 tidigare fattat beslut om ändringar i beskattningsgrunderna. Dessa ändringar inverkar på kommunernas skatteinkomster Ändringar som trätt ikraft 2014 har gjorts i beskattningsgrunderna för kommunalbeskattningen, i samfundsbeskattningen fastighetsbeskattningen. Dessutom har man slopat vissa skatteändringar som tidigare beslutats om man har föreslagit att utbetalningsandelen för samfundsskatten ska höjas för att anvisa kommunerna medel för att motarbeta långtidsarbetslöshet Inkomstskattesats Under budgetmanglingen beslutades det om kommunalskatteinkomstminskande ändringar i grundavdraget, arbetsinkomstavdraget kommunalbeskattningens pensionsinkomstavdrag samt om att ta i bruk det nya barnavdraget. Utvecklingen av inkomster som omfattas av förskottsinnehållning minskade i Lovisa stad även , vilket innebär en mindre utdelningsandel för staden. Stadsfullmäktige beslutar varje år om inkomstskattesatsen, som sedan 2011 har varit 19,75 % i Lovisa stad. Budgetförslaget ekonomiplanen har upprättats utifrån att inkomstskattesatserna bibehålls på nuvarande nivå. För 2017 har en höjning på 0,5 % beräknats. Andelen av samfundsskatteintäkterna Aktiebolag andra samfund betalar inkomstskatt i form av samfundsskatt. Samfundsskatten beräknas på differensen mellan vart ett samfunds beskattningsbara inkomster avdragbara utgifter. Affärsverk, offentliga samfund allmännyttiga föreningar institutioner betalar samfundsskatt endast på näringsinkomster. Kommunernas utdelningsandel för samfundsskatt ändrar 2015 med anledning av diverse ändringar i beskattningsgrunderna. Utöver detta beslutades det i budgetmanglingen att finansieringsansvaret för arbetsmarknadsunderstödet överförs till kommunerna detta kompenseras även genom att höja utdelningsandelen för samfundsskatt. Efter dessa ändringar beräknas kommungruppens andel 2015 att uppgå till 36,26 % för skatteåret 2016 föreslås utdelningsandelen uppgå till 30,31 %. Samfundsskattesatsen minskade 2014 från 24,5 % till 20 %. Inkomsterna från samfundsskatten är en viktig finansieringspost i Lovisa stads budget. Eftersom inkomsterna från samfundsskatten beror på företagens resultat, är det svårt att beräkna summan på förhand. Fastighetsskattesats I enlighet med arbetsgruppens förslag har man i regeringens budgetmangling överenskommit att fastighetsskattesystemet utvecklas under det första skedet genom att höja de värden som ligger som grund för beskattningen så att de ligger närmare deras reella värden. Vid bestämningen uppdateringen av värdena ökas i synnerhet ansvaret som anknyter till kommuninvånarnas anmälningsskyldighet. Budgetförslaget har upprättats utifrån att den allmänna fastighetsskattesatsen (1,00 %), fastighetsskattesatsen för stadigvarande bostäder (0,50 %) fastighetsskattesatsen för andra än stadigvarande bostäder (1,0 %) hålls på 2013 års nivå. För Lovisa stads del förväntas skattevärdena öka ca 0,4 %.

14 14 Tabellen nedan visar de gällande fastighetsskattesatserna i Lovisa stad förslaget till fastighetsskattesatser 2015 de övre undre gränserna för fastighetsskatt enligt fastighetsskattelagen. FASTIGHETS- SKATTESATSER Skatteinkomster totalt 2015 uppskattning 2014 beskattningsvärde VARIATIONS- BREDD FASTIGHETS- SKATTEINTÄKTER 2013 Allmän fastighetsskatt ,80 1,55 % 1,00 % 1,00 % Fastighetsskatt för stadigvarande bostad ,37 0,8 % 0,50 % 0,50 % Fastighetsskatt för andra *) ,00 % 1,00 % än stadigvarande bostäder Fastighetsskatt för kraftverk ,60 2,85 % 2,85 % 2,85 % Allmännyttiga samfund ,00 1,35 % 0,00 % 0,00 % 0 Obebyggda byggplatser ,00 3,00% 3,00 % 3,00 % TOTALT: Lagändringen har trätt i kraft : *) Denna skatteprocentsats kan bestämmas så, att den är högst 0,60 procentenheter högre än skatteprocentsatsen för byggnader som används huvudsakligen för stadigvarande boende eller, om den på så sätt uträknade skatteprocentsatsen är lägre än den allmänna fastighetsskatteprocentsats som kommunfullmäktige fastställt, högst lika stor som den av kommunfullmäktige fastställda allmänna fastighetsskatteprocentsatsen. Budgeten för 2014 utgår från att staden får sammanlagt 64,1 miljoner euro i skatteinkomster, men skatteprognosen underskrider detta med 1,6 miljoner euro. I budgeten för 2015 har skatteinkomsterna uppskattats minska med ca en miljon euro jämfört med budgeten Verotulojen kehitys Verotulot Ennuste/ TP/BS 2013 TA/BG 2014 Prognos 2014 TA/BG 2015 TS/EP 2016 TS/EP 2017 Kiinteistövero Yhteisövero Kunnallisvero

15 15 Statsandelar Stadens statsandelsfinansiering består administrativt av två delar: stadsandelen för basservicen (förvaltad av finansministeriet) statsandelsfinansieringen av undervisnings- kulturväsendet. Statsandelssystemet för basservicen förnyas De centrala grundprinciperna strukturerna bevaras. Undervisnings- kulturministeriets finansieringsandel hålls oförändrad. Statsandelsreformen innefattar en övergångsperiod på fem år under denna period utjämnas ändringarna i statsandelarna. Utjämningsposten för 2015 uppgår för Lovisa stads del till ca en miljon euro. Staten ökar kommunernas självfinansieringsandelar genom att skära ner de statsandelar som kommunerna får. Inalles uppgår inverkan av nedskärningsbesluten i ramförhandlingarna för statsekonomin till 277 euro per invånare. För Lovisa stad innebär detta en statsandelsförlust på ca 4,3 miljoner euro. I de preliminära beräkningarna uppgår statsandelen för kommunernas basservice 2015 till 25,42 % då den 2013 uppgick till 30,96 % kommunens andel för självfinansiering är 3 522,51 euro/ invånare då självfinansieringsandelen 2013 var 3 136,92 euro/invånare. Sålunda har kommunernas andel för självfinansiering inom basservice på två år ökat med 12,3 % per invånare. Undervisnings- kulturministeriets besparingar gäller bland annat gymnasieutbildningen yrkesutbildningen. För 2015 görs normala indexhöjningar, men enhetspriser skärs ner. Enligt Kommunförbundets förhands kommer Lovisa stad att få ca 24 miljoner euro i statsandelar 2015, vilket är ca 0,8 miljoner euro mindre än vad man kommer att få under innevarande år (24,8 miljoner euro i budgetprognosen för 2014) Statsandelar Ennuste/ TP/BS 2013 TA/BG 2014 Prognos 2014 TA/BG 2015 TS/EP 2016 TS/EP 2017 Opetus- - Undervisning o kultur Tasausjärjestelmä - Utjämningssystem Peruspalv. valt.os. - Basserv. statsandel

16 16 Upplåning finansieringsbehov I bokslutet 2013 var stadens lånestock 18,2 miljoner euro, det vill säga euro per Lovisabo. Projektet finska skolcentret har färdigställts planenligt, budgetenligt lån har under räkenskapsperioden 2014 lyfts till beloppet 6 miljoner euro, vilket innebär att lånebeloppet per invånare har ökat med 386 euro. Vid utgången av året beräknas lånestocken öka till ca 30 miljoner euro. Investeringsbehovet för Lovisa stad är tämligen omfattande i jämförelse med stadens interna finansiering. Lånestocken blir stor, redan i slutet av planperioden 2017 överskrider lånen per invånare euro. Investoinnit, poistot, korot ja lainasaldo (ilman liikelaitosta) miljoonaa euroa/miljoner euro TP/BS 2013 TA/BG 2014 ENN./ PROG- NOS 2014 Investoinnit/Investeringar 9,3 7,8 12 7,4 9,5 7,9 4,9 2,7 5,0 6,6 Poistot + korot/avskrivn. + räntor 3,2 3,6 3,3 3,4 4,1 4,4 4,4 4,4 4,5 4,5 Lainasaldo/Lånestock 18,2 30,1 30,1 36,7 44,9 51,2 52,1 52,1 54,9 57,5 TA/BG 2015 TS/EP 2016 TS/EP 2017 TS/EP 2018 TS/EP 2019 TS/EP 2020 TS/EP 2021 LAINAT /ASUKAS - LÅN /INVÅNARE LAINAT/LÅN /ASUKAS/INVÅNARE TP/BS 2013 TA/BG 2014 ENN./ PROGN TA/BG 2015 TS/EP 2016 TS/EP

17 17 Sammandrag av budgeten 211AA Lovisa stad (exkl. Affärsverket Lovisa Vatten) BOKSLUT 2013 BUDGET 2014 inkl. ändringar BUDGET 2015 EKONOMIPLAN 2016 EKONOMIPLAN 2017 Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd bidrag Hyresintäkter Övriga verksamhetsintäkter Verksamhetens intäkter varav interna Personalkostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter varor Understöd Övriga verksamhetskostnader Verksamhetens kostnader varav interna Verksamhetsbidrag varav interna Verksamhetsbidrag extern Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter kostnader Avskrivningar nedskrivningar Extraordinära-, bokslutsposter Räkenskapsperiodens över-/underskott Balanseringsprogram för Genomförandet av balanseringsprogrammet förbättrar årsbidraget samt minskar det uppskattade underskottet lånestocken. En bestående minskning av verksamhetsutgifterna förbättrar automatiskt årsbidraget för följande år. Utöver det som ackumulerats föregående år förbättrar de nya balanseringsåtgärderna för respektive år resultatet för året i fråga. Tack vare balanseringsåtgärderna minskar dessutom behovet av att lyfta lån därmed också räntekostnaderna. En gallring av investeringsprogrammet inverkar på resultatet på så sätt att räntekostnaderna avskrivningarna minskar. Balanseringen försvåras av att sammanslagningsunderstöden upphör, av att statsandelarna skärs ned i betydande grad av att skatteinkomsterna ökar långsamt i jämförelse med tidigare. Även det tunga investeringsprogrammet ökar trycket på ekonomin tär på de kostnadsbesparingar som uppnåtts genom balanseringsåtgärderna.

18 18 ÅTGÄRDER Finansieringseffekt 2014 Finansieringseffekt 2015 Finansieringseffekt 2016 Helhetseffekt Omorganisering av hemvården; egen verksamhet + system för koordination av verksamheten Omorganisering av mun- tandvården; verksamheten centraliseras till huvudhälsostationen Omorganisering av öppna vården rådgivningsmottagningarna; År 2014 centraliseras Tessjö, Valkom Liljendal 2015 Strömfors Effektivering av vårdavdelningsverksamheten; 2014 trappas verksamheten ner på sommaren, 2015 minskas antalet vårdplatser Primärhälsovården, personal går i pension verksamheten effektiveras Specialiserade sjukvårdens eget effektiveringsprogram 1 % per år Mentalvårdsservicens boendeservice; tyngdpunkt på rehabiliterande arbete Upplösning av livsmedelslaboratoriet Effektivering av laboratorie- röntgentjänster Grundtrygghetscentralen sammanlagt Nedskärning av timresurs; våren Granskning av timresurser (årk 7 9), hösten Lovisa Gymnasiumin rektorarrangemang, hösten Finska skolcentrets rektorarrangemang, hösten Indragning av Sensos verksamhet Pensionering i förvaltningen inom småbarnsfostran. Arbetsna omorganiseras Barnens veckoslutsvård ordnas i ett daghem från med Bildningscentralens vikariearrangemang, visstidsanställningar Idrottshallens vaktmästartjänster sköts internt Biblioteksnätet; Pensionering inom biblioteksväsendet Upplösning av skolornas gymnasiernas direktioner Flyttning av dagvårdsenheter från hyrda lokaler till stadens egna lokaler Skjutsar för elever från randområdena Andra åtgärder; inskränkt kulturverksamhet, effektivering av arbetssätt Bildningscentralen sammanlagt Omorganisering av tekniska centralens Växthus Omorganisering av skötseln av områden Urbruktagning av byggnader Inbesparning av energi, byggnader Gatubelysning skötselklassificering Övriga små åtgärder Tekniska centralen sammanlagt Pensioneringar omorganisering av na inom allmänna förvaltningen koncernförvaltningen Annonsering elektroniska föredragningslistor Allmän förvaltning koncernförvaltning sammanlagt Sammanlagt Sparmål Skillnad

19 19 Lovisakoncernen dess mål Med kommunkoncern avses en ekonomisk helhet som bildas av kommunen ett eller flera juridiskt självständiga samfund, i vilken kommunen ensam (modersamfund) eller tillsammans med andra samfund, som hör till kommunkoncernen, har bestämmande inflytande i ett eller flera samfund (dottersamfund). I kommunkoncernbokslutet sammanställs också andelarna i delägarsamfundens vinster förluster samt ändringarna i det egna kapitalet. Delägarsamfund är samfund där staden har en betydande ägarandel, men inte ovannämnt bestämmande inflytande. Samkommunerna ingår i kommunens koncernbokslut oberoende av hur stor andel kommunen har i samkommunen. STADSFULLMÄKTIGE Revisionsnämnden STADSSTYRELSEN LOVISA STAD Dottersamfund/ Ext. juridisk koncern Intern koncern Hör inte till koncernen Bolag som producerar stadens tjänster DOTTERSAMFUND (ägarandel i %) Liljendal Värme (99 %) Fast. Ab Wahlborg Kiint.Oy (95,23 %) Fast. Ab Liljendal bostäder (100 %) Bost. Ab Liljendal Åstrand as (100 %) Fast. Ab Neutronborg Kiint. Oy (100 %) Fast. Ab Siknätet Kiint. Oy (100 %) As.Oy Loviisan Vatro Bost. Ab (100 %) Rauhalan liiketalo kesk. Oy (61,6 %) Fast. Ab Lov-As Kiint. Oy (62,5 %) Fast. Ab Stenborg Kiint. Oy (54,5 %) Kiint. Oy Ruotsinp. Vuokrat. (100 %) Ruotsinp. Eläkeläisas. Säätiö (100 %) Tesjoen Liikekulma KK Oy (83,8 %) Ruotsinpyhtään Kauppakulma (56,92 %) Fast. Ab Pernå bostäder (100 %) Pensionärshusstiftelsen i Pernå rf. (100 %) Loviisan liikuntahallisäätiö (100 %) Fast. Ab Talludden (71,1 %) Lovisanejdens Vatten Ab (81,04 %) Fast.Ab Lugnet (51 %) LOVISA GRUNDTRYGGHETS- CENTRALEN BILDNINGS- CENTRALEN TEKNISKA CENTRALEN LOVISA HAMN AB ALLMÄN FÖRV. OCH KONCERN- FÖRVALTNING AFFÄRSVERKET LOVISA VATTEN SAMKOMMUNER (grundkapital i %) - Hels. Nylands sjukv.distr. (0,96 %) - Kårkulla samkommun (3,12 %) - Eteva Ky (1,42 %) - Inveon (25,5 %) - Itä-Uudenmaan Koulutus Ky (15,41 %) - Nylands förbund (1,02 %) ÄGARINTRESSESAMFUND (ägarandel i %) - Bost.Ab Mickelsbo (31,9 %) - Fast.Ab Mariegatan 12 (31,2 %) - Kiint.Oy Petjärvenrivi (40 %) - As.Oy Ruots. Koivulanrinne (40,3 %) - Fast.Ab Forsby Center (34,0 %)

20 20 Lovisakoncernen Lovisa stad har ett koncerndirektiv där de allmänna målen verksamhetsprinciperna för koncernstyrningen fastställs. Koncerndirektivet gäller Lovisa stad dottersamfunden samt deras dottersamfund. Direktivet har en central betydelse som ett redskap för stadens ägarpolitik. De personer som företräder staden i samkommunerna får anvisningar enligt koncerndirektivet. Representanterna informeras om vikten av att de fortlöpande håller staden informerad om samfundets verksamhet. Stadsfullmäktige godkänner målen för koncernen följer upp hur de uppnås. I med ändringen av kommunallagen kan fullmäktige ställa upp mål för kommunens koncernledning bestämma principer för styrningen tillsynen av dottersamfundens verksamhet. Fullmäktige kan dessutom ställa upp mål som styr kommunens representanter i dottersamfundens organ. Stadens bokslut inkluderar en redogörelse för hur de uppställda målen har nåtts. De dottersamfund som hör till Lovisa stadskoncern är i huvudsak fastighetssamfund, vars uppgift är att sörja för kommunens bostadsutbud. Dessutom hör till koncernen stiftelser vars baserar på sociala kulturella grunder. Till koncernen hör ytterligare Lovisanejdens Vatten Ab, som Lovisa stad äger tillsammans med Lappträsk Mörskom kommuner. Lovisanejdens Vatten Ab ansvarar för anskaffning av bruksvatten företaget strävar inte efter vinst. Stadsstyrelsen leder stadskoncernen utövar ägarens styrbefogenheter. Stadsdirektören ansvarar för den operativa ledningen. I utkastet till kommunallag (utkast till regeringsproposition ) har kommunkoncernaspekten förstärkts. Som bevis på detta ska kommunen i budgeten ekonomiplanen godkänna kommunens kommunkoncernens mål för verksamhet ekonomi. Nyckeltalen för kommunalekonomin (119 Utvärderingsförfarandet i fråga om en kommun som befinner sig i en speciellt svår ekonomisk ställning) räknas också utgående från kommunkoncernens boksluts, då det är allt skäl att följa upp utvecklingen av kommunkoncernens ekonomi även under räkenskapsperioden. En högklassig koncernstyrning koncernövervakning kräver en effektiv ändamålsenlig koncernstruktur ett rapporteringssystem som möjliggör uppföljningen. Kommunkoncernens mål för är att: 1. fusionera fastighetsbolagen Att skapa fastighetssamfund vilkas ekonomi ligger på en sund grund vilkas hyresnivå hålls lägre än marknadshyrorna. 2. bestämma Stiftelsen för Lovisa nejdens servicehus ställning i förhållande till stadskoncernen. Man reder ut om stiftelsens verksamhet eller en del av verksamheten kunde utgöra en del av stadens verksamhet. 3. tillsammans med Affärsverket Lovisa Vatten, Lovisanejdens Vatten Ab ägarkommunerna utarbeta sammanjämka en investeringsplan på lång sikt 4. precisera ägarpolitiska riktlinjer i relation till koncernbolagen 5. uppdatera koncerndirektivet 6. precisera rapporteringssystemet bereda dess ibruktagande med beaktande av förpliktelserna i kommunallagsreformen.

21 21 Affärsverket Lovisa Vatten Affärsverket Lovisa Vatten är ett kommunalt affärsverk som är underställt stadsstyrelsen. Affärsverkets verksamhet styrs av kommunallagen affärsverkets instruktion. Affärsverket har en egen direktion chefen för vattentjänster föredrar ärendena för direktionen. Direktionen fattar beslut som gäller utvecklingen av affärsverket enligt de mål för verksamheten ekonomin som fullmäktige fastställt (87c i kommunallagen). Enligt kommunallagen godkänns affärsverkets budget av direktionen. Direktionen beslutar också om affärsverkets investeringar om andra utgifter med lång verkningstid. Direktionens förslag till budget följer som bilaga till budgetboken. Fullmäktige fastställer ett avkastningskrav på affärsverket godkänner eventuella garantier andra bidrag för vattenaffärsverket, om affärsverket inte kan täcka dem med sin egen inkomstbildning. Affärsverkets budgetförslag innehåller en investerings- finansieringsplan. Alla investeringar finansieras med lån eventuella bidrag som vattenaffärsverket ansöker från närings-, trafik miljöcentralen. I finansieringskalkylen för Affärsverket Lovisa Vatten föreslås att långfristigt lån på 3,0 miljoner euro lyfts Enligt instruktionen ger fullmäktige direktionen för Affärsverket Lovisa Vatten fullmakt att lyfta lån till högst det belopp som framställts i finansieringsplanen beslutar samtidigt att vattenaffärsverkets samtliga lån konkurrensutsätts tillsammans med stadens budgetlån. Ekonomidirektören ansvarar för konkurrensutsättningen av stadens lån. Affärsverket Lovisa Vatten ska årligen eftersträva ett balanserat resultat under hela planperioden Produktiviteten måste ökas funktionerna fortsättningsvis aktivt utvecklas. Prishöjningarna måste vara moderata.

22 22

23 23 RESULTAT- OCH FINANSIERINGSKALKYLER

24 24 Lovisa stad RESULTATRÄKNING, extern BOKSLUT 2013 BUDGET 2014 PROGNOS 8/2014 RAM 2015 BG 2015 EKONOMI- PLAN 2016 EKONOMI- PLAN 2017 Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd bidrag Övriga verksamhetsintäkter Verksamhetens kostnader Personalkostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter varor Understöd Övriga verksamhetskostnader Balanseringsprogram Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Kommunalskatt Samfundsskatt Fastighetsskatt Statsandelar Finansiella intäkter -kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Räkenskapsperiodens resultat Ökning (-) eller minskning (+) av avskrivningsdifferens Ökning (-) eller minskning (+) av frivilliga reserver Ökning (-) eller minskning (+) av fonder RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT/UNDERSKOTT Mål nyckeltal Verksamhetsintäkter/ verksamhetskostnader, % Årsbidrag/Avskrivningar, % Årsbidrag, euro/invånare Ackumulerat över-/underskott Antas att vattenaffärsverkets resultat +/-0 Invånarantal 31.12*) *) Statistikcentralen

25 25 Lovisa stad BUDGETENS FINANSIERINGSDEL Kassaflödet i verksamheten BOKSLUT 2013 BUDGET 2014 PROGNOS 8/2014 RAM 2015 BG 2015 EKONOMI- PLAN 2016 EKONOMI- PLAN 2017 Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till int. tillförda medel Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringsutgifter Förs.ink. av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens invester. kassaflöde Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring i kortfristiga lån Övriga förändringar av likviditeten Kassaflödet för finansieringens del Mål nyckeltal Låneskötselbidrag 2,3 0,1 1,6 0,2-0,1 0,1 0,3 Likviditet, kassadagar 22 Lån/invånare Lånestock (1 000 ) Bindande i förhållande till stadsfullmäktige.

26 26 AFFÄRSVERKETS INVERKAN PÅ RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT LOVISA STAD Budget 2015 Elimineringar Stadens resultaträkning Stadens resultaträkning Affärsverk Staden Affärsverk inkl. affärsverk Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter, externa Försäljningsintäkter, interna Avgiftsintäkter Understöd bidrag Understöd bidrag, av staden Övriga verksamhetsintäkter Övriga verksamhetsintäkter, interna Verksamhetens kostnader Personalkostnader Köp av tjänster Köp av tjänster, interna Material, förnödenheter varor, externa Material, förnödenheter varor, interna Understöd Understöd till affärsverket Övriga verksamhetskostnader Övriga verksamhetskostnader, interna Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter -kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Ersättning för grundkapital Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Extraordinära poster Räkenskapsperiodens resultat AFFÄRSVERKETS INVERKAN PÅ STADENS KASSAFLÖDE Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsink. av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens investeringarnas kassaflöde Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring i kortfristiga lån Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Förändring i likvida medel

27 27 SAMMANDRAG ÖVER BUDGETENS ANSLAG OCH BERÄKNADE INKOMSTER EXTERNA Bindning *) Anslag Beräknade inkomster DRIFTSEKONOMIDEL Val N Revisionsnämnden N Fullmäktige N Stadsstyrelsen N Allmän förvaltning koncernförvaltning N Grundtrygghetscentralen N Bildningscentralen N Tekniska centralen N RESULTATRÄKNINGSDEL Skatteinkomster B Statsandelar B Ränteintäkter B Övriga finansiella intäkter B Räntekostnader B Övriga finansiella kostnader B Extraordinära inkomster B INVESTERINGSDEL Allmän förvaltning koncernförvaltning sammanlagt projekt över euro B sammanlagt projekt under euro B Grundtrygghetscentralen sammanlagt projekt över euro B sammanlagt projekt under euro B Bildningscentralen sammanlagt projekt över euro B sammanlagt projekt under euro B Tekniska centralen sammanlagt projekt över euro B sammanlagt projekt under euro B FINANSIERINGSDEL Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån B Minskning av långfristiga lån B Förändring i kortfristiga lån Förändringar i eget kapital Inverkan på likviditeten BUDGETEN TOTALT *) N = Bindande nettoanslag/-beräknad inkomst i förhållande till stadsfullmäktige B = Bindande bruttoanslag/-beräknad inkomst i förhållande till stadsfullmäktige

28 28 Sammandrag över centralernas anslag beräknade inkomster C6 C8 C10 C11 C5 C Bokslut 2014 Budget 2014 Prognos 2015 Budget VAL Inkomster, externa Inkomster, interna Utgifter, externa Utgifter, interna NETTO, extern NETTO, intern REVISIONSNÄMNDEN Inkomster, externa Inkomster, interna Utgifter, externa Utgifter, interna NETTO, extern NETTO, intern STADSFULLMÄKTIGE Inkomster, externa Inkomster, interna Utgifter, externa Utgifter, interna NETTO, extern NETTO, intern STADSSTYRELSEN Inkomster, externa Inkomster, interna 80 Utgifter, externa Utgifter, interna NETTO, extern NETTO, intern ALLMÄN FÖRVALTNING OCH KONCERNFÖRVALTNING*) Inkomster, externa Inkomster, interna Utgifter, externa Utgifter, interna NETTO, extern NETTO, intern GRUNDTRYGGHETSCENTRALEN Inkomster, externa Inkomster, interna Utgifter, externa Utgifter, interna NETTO, extern NETTO, intern

29 Bokslut 2014 Budget 2014 Prognos 2015 Budget C40 BILDNINGSCENTRALEN Inkomster, externa Inkomster, interna Utgifter, externa Utgifter, interna NETTO, extern NETTO, intern C60 TEKNISKA CENTRALEN Inkomster, externa Inkomster, interna Utgifter, externa Utgifter, interna NETTO, extern NETTO, intern STADEN TOTALT Inkomster, externa Inkomster, interna Utgifter, externa Utgifter, interna NETTO, extern NETTO, intern AFFÄRSVERKET LOVISA VATTEN Inkomster, externa Inkomster, interna Utgifter, externa Utgifter, interna NETTO, extern NETTO, intern STADEN + AFFÄRSVERKET LOVISA VATTEN TOTALT Inkomster, externa Inkomster, interna Utgifter, externa Utgifter, interna NETTO, extern NETTO, intern *sysselsättningstjänster är med i jämförelsetalen BS 2013 BG 2014

30 30 LOVIISAN KAUPUNKI - LOVISA STAD, ulkoiset - externa (ml. liikelaitos/inkl. affärsverket) TALOUSARVION TUNNUSLUVUT BUDGETENS NYCKELTAL TP 2013 BS 2013 TA 2014 BG 2014 Ennuste Prognos TA 2015 BG 2015 Asukasluku - Invånarantal Veroprosentti - Skattesats 19,75 19,75 19,75 19,75 Käyttömenot milj. - Driftsutgifter mn 110,5 112,2 111,4 109,2 muutos% - förändrings% ,8-1,2 Käyttömenot/asukas - Driftsutgifter/invånare Käyttötulot milj. - Driftsinkomster mn 25,7 24,5 24,5 22,5 muutos% - förändrings% ,6-12,4 Toimintakate milj. - Verksamhetsbidrag mn 84,8 87,7 86,9 86,7 muutos% - förändrings% ,5 2,2 Toimintakate /asukas - Verksamhetsbidrag /invånare Verotulot yht. milj. - Skatteintäkter totalt mn 65,4 64,1 62,5 63,1 Verotulot /asukas - Skatteintäkter /invånare Valtionosuudet milj. - Statsandelar mn 26,2 24,6 24,8 24,0 Valtionosuudet /asukas - Statsandelar /invånare Vuosikate milj. - Årsbidrag mn 8,2 1,7 6,5 1,3 Vuosikate /asukas - Årsbidrag /invånare Vuosikate/poisto % - Årsbidrag i % av avskrivningar ,1 176,6 35 Investoinnin netto milj. - Investeringar netto mn 9,1 12,1 15,3 10,4 Investoinnit /asukas - Investeringar /invånare Lainakanta milj. - Lånestock mn 18,2 32,2 32,2 39,4 Lainakanta /asukas - Lånestock /invånare Lainanhoitokate - Låneskötselbidrag 2,3 0,5 0,5 0,1