Trafiksäkerhetsrevision

Vägverket Affärsområde Syd Texttelefon: 0243-750 90 Trafiksäkerhetsrevision Aneby kommun December 2007 1(19)

Jönköping 2007-12-20 Titel Trafiksäkerhetsrevision Aneby kommun Vägverket Konsult 781 87 Borlänge Växel: 0771-159 159 Fax: 0243 943 40 e-post: vagverket.kons@vv.se Projektansvarig Malin Ekman (malin.ekman@vv.se, 036-15 14 52) Beställarens ombud Anders Adolfsson, samhällsbyggnadschef, Aneby kommun, anders.adolfsson@aneby.se, 0380-46189, Tommy Gustafsson, Räddningstjänsten, tommy.gustafsson@aneby.se, 0380-46258 2(19)

Innehåll Innehåll... 3 Inledning... 4 Mål och förväntningar på revisionen... 4 Beskrivning av kommunen... 5 Organisation... 5 Kommunens trafiksäkerhetskultur... 6 NULÄGE OCH BEDÖMNING...6 Poäng...6 Organisation och styrning...6 Fysisk planering...8 Trafikplanering, Trafiksäkerhetsåtgärder och lokala trafikföreskrifter...9 Drift och underhåll...9 Fordon resor och transporter... 10 Externt samarbete... 11 Extrapoäng; plus och minus... 12 FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER... 13 Organisation och styrning... 13 Fysisk planering... 14 Trafikplanering, Trafiksäkerhetsåtgärder och lokala trafikföreskrifter... 15 Drift och underhåll... 15 Fordon resor och transporter... 15 Externt samarbete... 16 Kommunens trafiksäkerhetsstandard... 16 NULÄGE OCH BEDÖMNING... 16 Poäng... 16 Faktisk säkerhetsnivå... 16 Trafikplanering, Trafiksäkerhetsåtgärder och lokala trafikföreskrifter... 17 Drift och underhåll... 18 Fordon resor och transporter... 18 FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER... 18 Trafikplanering, Trafiksäkerhetsåtgärder och lokala trafikföreskrifter... 18 Fordon resor och transporter... 19 3(19)

Inledning Denna trafiksäkerhetsrevision är genomförd av Vägverket Konsult under hösten 2007 på uppdrag av Aneby kommun. Trafiksäkerhetsrevisionen kan ses som en kvalitetssäkring av kommunens trafiksäkerhetsarbete med avseende på trafiksäkerhetskultur och trafiksäkerhetsstandard. Syftet är att ge råd och tips på hur de starka sidorna kan stimuleras och hur de svaga sidorna kan förbättras. En samlad bild av trafiksäkerhetsnivån i Aneby är att trafiksäkerhet inte är ett högt prioriterat område. Aneby är en liten kommun med ytterst begränsade resurser, både personella och ekonomiska. Tjänstemännen har en god kontakt med sina politiker, och beslutsvägarna är korta. Samarbetet mellan kommunens olika förvaltningar fungerar i stort sett bra. Enligt kommunen är de största trafiksäkerhetsproblemen de höga hastigheterna, den förändrade attityden och beteendet till trafiksäkerhet. Många ungdomar resonerar att det händer inte mig om attityden till risker och har svårt att se konsekvenserna av sina handlingar. Andra problem är bristande kunskaper om trafikregler i allmänhet. Utanför skolorna råder en rörig trafiksituation när föräldrarna i allt högre grad skjutsar sina barn till skolan. Zebralagen upplevs problematisk. Många fotgängare ser sig inte om innan de går ut utan förutsätter att bilarna kan stanna. Räddningstjänsten i kommunen märker att trafikolyckorna har ökar i antal de senaste åren. Att det inte märks i statistiken som redovisas nedan beror på att ökningen är på det statliga vägnätet. Aneby har många statliga vägar genom samhällena och alla de större vägarna, huvudvägarna genom Aneby tätort är statliga. Kommunens utveckling vad gäller olycksstatistik med hänsyn till antalet döda och svårt skadade har gått i positiv riktning och vad gäller värdena för åren 2002-2006 så är de i topp! Mål och förväntningar på revisionen Kommunen anser att syftet med trafiksäkerhetsrevisionen är att förbättra trafiksäkerheten i kommunen. Samtidigt fås en ökad medvetenhet om trafiksäkerhet hos de kommunanställda. Andra synpunkter som kommit upp är att kunna jämföra hur kommunen ligger till i förhållande till liknande 4(19)

kommuner i samma storlek och få ett utifrån perspektiv genom att en extern konsult ger sin syn på verksamheten. Beskrivning av kommunen Inom kommunen fanns under 1800-talet åtta socknar. Dessa sammanfördes vid en kommunreform i två storkommuner, Bredestad och Hullaryd. 1967 slogs dessa ihop till Aneby kommun. Aneby tätort är ung. År 1907 köpte godsägare Anders Petter Andersson på Skärsjö Aneby Gård och började planera för samhället Aneby. Han gjorde som brukligt var vid den här tiden och stakade ut kvarter med fyra hörntomter i varje och därtill 24 m breda gator. Aneby ligger på det Småländska höglandet, 45 km öster om Jönköping, mellan Eksjö och Tranås längs väg 32. I Aneby finns södra Sveriges högsta vattenfall, Stalpets vattenfall, som är 20 m högt. Det kallas av lokalbefolkningen för "Stalpafallet". Aneby har idag ungefär 6700 invånare, varav drygt 3000 bor i tätorten. Aneby är ingen expansiv kommun, invånarantalet har stadigt sjunkit de senaste åren. Några stora företag i kommunen är en tillverkare av inkontinensskydd, tre stora hustillverkare samt ett företag som tillverkar lekredskap och möbler för offentliga utemiljöer. Organisation Inom kommunen arbetar ca 600 personer. Samhällsbyggnadsavdelningen är en av fyra avdelningar som leds av kommunchefen. Samhällsbyggnadsavdelningen spänner över områdena nyoch om byggnad av gata/väg, fysisk planering, bygglov, tillsyn, miljö och infrastruktur. Från och med 2007 tillhör Räddningstjänsten Samhällsbyggnadsavdelningen. Ansvaret för trafiksäkerhet låg tidigare på AMAQ (Aneby Miljö & Vatten) men ligger nu på Samhällsbyggnadsavdelningen. Det kommunala bolaget AMAQ har sedan årsskiftet 2002/2003 genom driftavtal ansvaret för drift och underhåll av kommunens gatu- park- och 5(19)

fastighetsverksamhet. De har fram tills nu gjort upphandlingar för kommunens räkning. Men diskussioner pågår om antingen samhällsbyggnadsavdelningen ska sköta upphandlingen i fortsättningen och då är AMAQ bara en av alla aktörerna eller så ska AMAQ upplösas och bli en del av kommunen igen. Under hösten 2000 beslutade kommunfullmäktige om en ny politisk organisation för Aneby kommun. Den innebar att tidigare verksamhetsnämnder för vård- och omsorg samt barn- och utbildning togs bort och kommunstyrelsen övertog hela ansvaret för den kommunala verksamheten med undantag för vissa delar inom Tillsynsnämndens specifika ansvarsområde och Valnämndens uppgifter. Syftet var att skapa förutsättningar för ett större helhetstänkande i utvecklings- och budgetarbetet. Kommunstyrelsen inrättade arbetsutskott för de olika verksamhetsgrenarna. Tillsynsnämnden är ansvarig för trafiksäkerhetsfrågor men har i stort sett ingen egen budget utan allt måste gå genom Kommunstyrelsens allmänna utskott. Kommunens trafiksäkerhetskultur NULÄGE OCH BEDÖMNING Poäng Aneby kommun får två- och en halv stjärnor av fem möjliga för Trafiksäkerhetskultur. Poängen omfattat kommunorganisation, styrande dokument (policys, riktlinjer m.m.) och hur kommunen samarbetar med andra. Organisation och styrning Tillsynsnämnden har det övergripande ansvaret för trafiksäkerheten i kommunen, men ytterst är det Kommunstyrelsen. Samhällsbyggnadsavdelningen är den förvaltning som har ett samlat ansvar för trafiksäkerhetsutvecklingen och på denna avdelning så har en tjänsteman ett utpekat ansvar. 6(19)

Ansvarsfördelningen framstår inte som helt tydlig men arbetet verkar i praktiken fungera rätt väl. I översiktsplanen för Aneby kommun som gäller för planperioden 2000-2020, mandatperiod 2000-2003, antagen 2000-09-26 står att det övergripande målet är att antalet dödade och svårt skadade i trafiken fortlöpande ska minska och där särskilt oskyddade trafikanter ska beaktas. Minskningen fram till år 2003 bör vara minst 10%. Förutom det övergripande målet nämns flera trafiksäkerhetsmål och strategier för perioden. De är tydliga och bra utformade. Eftersom målen ska gälla under hela planperioden fram till 2020 måste målen vara övergripande för att sedan brytas ner till aktuella delmål i uppföljningen vilket kommunen gjort på ett mycket bra sätt! I Visioner och övergripande mål, översiktsplan 2005-2025 finns 13 övergripande mål och visioner för att leda verksamheten mot 2025. Av dessa mål berör två trafik, dels miljö- och säkerhet, dels infrastruktur. Som övergripande mål där står att inga människor ska skadas eller dödas i olyckor. Kommunen har gjort en riskanalys där bl.a. trafikolyckor nämns som en risk. I årsredovisningar (Årsredovisning 2005) följs målen, de övergripande målen och delmålen i översiktsplanen upp på ett väldigt tydligt och bra sätt. Det är mycket bra och genomarbetat dokument. Kommunen arbetar med mjuka trafiksäkerhetsåtgärder i form av information i skolorna. Kommunen arbetar också med trafiksäkerhetsfrågor vad gäller skolskjutsar, bältesanvändning i skolbussar och utbildning i utrymnings- och säkerhetsövningar. Kommunen har byggt räcken vid på- och avstigningsplatserna vid skolan(se foto) 7(19)

Kommunen för egen olycksstatistik på räddningstjänstens insatser. Statistiken redovisas för politikerna. De olyckor som eventuellt missas är mindre alvarliga olyckor som inte kräver hjälp från räddningstjänsten och de olyckor då bara ambulans kallas. Kommunen har inte tillgång till polisrapporterade olyckor och använder sig inte av STRADA. I kommunens översiktsplan finns som mål att olyckor med gående, fallolyckor ska registreras som ett trafikolycksproblem vilket är bra för att få med dessa i statistiken. Mätning/kontroll av t ex cykelhjälms- och bilbältesanvändning. sker i samarbete med bl a NTF och polisen. Fysisk planering Kommunen använder sig av riktlinjer som finns i bl a Lugna gatan och VGU 1. De använder sig inte av någon checklista eller andra rutiner för att kontrollera att trafiksäkerheten beaktas vid planarbete, bygglov och vid beslut om nya 1 Vägar och gators utformning. Vägverkets publikation 2004:80 8(19)

eller ändrade lokaliseringar av verksamheter som alstrar trafik utan bevakas av trafiksäkerhetsansvarig tjänsteman då frågorna tas upp i tillsynsnämnden. De senaste åren har inga nya bostadsområden byggts inom tätorten Aneby. De nya områdena som planerats har legat utanför tätorten. Kommunen har som riktlinje att separera de oskyddade trafikanterna från bilarna. Inom Aneby centrum har denna åtgärd genomförts och nu återstår områdena utanför de centrala delarna. Varje år görs en lista över vilka trafiksäkerhetshöjande åtgärder som ska prioriteras. Numera får samhällsavdelningen varje år en summa pengar för trafiksäkerhetshöjande åtgärder från politikerna, vilket är ett måste för att kunna säkerställa långsiktighet i arbetet. I och med att huvudvägnätet i Aneby ägs av staten så måste kommunen ha en dialog med Vägverket angående åtgärder på dessa viktiga vägar. Trafikplanering, Trafiksäkerhetsåtgärder och lokala trafikföreskrifter Kommunen gjorde i slutet av 90-talet en nätanalys för trafiksäkerhet i samhället Aneby, men när det kommunala bolaget AMAQ bildades fördes inte kunskapen om denna vidare utan stannade hos den personen som då arbetade med frågan och som nu jobbar på AMAQ. Dokumentet används inte längre. Aneby har en cykelplan från mitten av 90-talet som kommunen arbetar med och snart har genomfört alla föreslagna åtgärder. Drift och underhåll Kommunen har en övergripande policy för drift- och underhåll av kommunens vägar och gång-cykelvägar. Gång-cykelvägnätet prioriteras före motsvarande bilvägnät. AMAQ sköter gång- cykelvägar längs de statliga vägarna i tätorten samt kommunens egna cykelbanor och bilvägnätet på det mindre vägnätet. Fastighetsägarna själva sköter trottoarerna utanför sin fastighet. 9(19)

För vinterväghållningen genomför kommunen uppföljning och utvärdering av att kraven efterlevs av utföraren. Denna uppföljning rapporteras dock inte till politikerna. Kommunen ställer inga krav på utföraren (AMAQ) av väghållningen att denne ska genomföra egenkontroll. För barmarksunderhållet genomför kommunen varken uppföljning eller utvärdering av kraven. Kommunen har inget systematiserat sätt att ta emot klagomål eller synpunkter från allmänheten. De ringer antingen till någon tjänsteman på samhällsbyggnadsavdelningen, till AMAQ, till kommunens växel som hänvisar vidare i sin tur eller till någon politiker. Vid klagomål på vinterväghållning åker AMAQ ut och kontrollerar om det är något som de försummat och i så fall åtgärdas detta. Ett problem som skolan uppmärksammat är snöröjningen på det enskilda vägnätet. De dagar på vintern då det råder ishalka vägrar skolbussen hämta upp eleverna. Fordon resor och transporter Det finns en resepolicy för Aneby kommuns anställdas tjänsteresor. Den är i första hand framtagen av miljöhänsyn men behandlar även trafiksäkerhet. Aneby har sedan länge tillbaka profilerat sig som en miljökommun. I resepolicyn finns bl a hjälp med val av färdmedel, och trafiksäkerhetskrav på personbilar i tjänsten. Det ställs relativt låga trafiksäkerhetskrav i policyn. Kommunstyrelsen ska följa upp och utvärdera policyn en gång per år. Kommunen håller på att sammanställa en resvaneundersökning, enkät med frågor till de anställda för att följa upp efterlevnaden av resepolicyn. Tidigare har trafiksäkerhetskrav som ställt inte följts upp i någon större utsträckning. De anställda får använda egen bil i tjänsten. Kommunen ställer inga krav på de egna bilarna m a p trafiksäkerhet. Kommunen har för närvarande bara alkolås i en enda kommunal bilar, ingen bil har ISA 2. Det är både en kostnads- och tidsfråga. Efterhand som bussbolagen byter ut sina bussar, installeras alkolås i dessa. Anebybuss som anlitas för barnens skolresor, gör slumpvisa nykterhetskontroller. Bussbolaget som anlitas till skolskjutsning utför utrymningsövningar där elever får teoretisk och praktisk övning i att utrymma en buss. 2 Intelligent stöd för anpassning av hastighet (eng. Intelligent Speed Adaption) 10(19)

Kommunen har under åren 2004-2006 gjort en skolskjutsupphandling där vissa trafiksäkerhetskrav ställts, bl.a. krav på bälte, ABS-bromsar och att sittplatser ska finnas till samtliga elever. Vid upphandling av snöröjning och renhållning ställdes inga trafiksäkerhetskrav. Kommunen är mycket intresserad av att använda sig av mobila hållplatser på landsbygden. Idag försöker man att undvika att släppa barn på fel sida av en 90-väg utan bussen kör länge sträckor för att undvika detta. Kommunen ställer för närvarande inte motkrav i form av trafiksäkerhet då föreningar söker kommunala bidrag. Däremot har kommunen uppmuntrat och stöttat föreningar att ta fram resepolicies. Externt samarbete Kommunen har ett samarbete med bl a polisen, Vägverket, NTF, samhällsföreningar, föräldragrupper i skolor. Arbetet består i olika projekt och kampanjer kring bältes- och cykelhjälms-användning alkohol och hastighet samt LoTS-träffar och andra möten där trafiksäkerhet diskuteras. Förutom Aneby buss, engageras inte näringslivet i några trafiksäkerhetsprojekt. Vid LoTS-gruppsmötena ingår NTF, hem&skola bygdeföreningar, samhällsföreningar. NTF gör årligen en bältesundersökning och den senaste undersökningen visade att 95 % av invånarna använder bälte. Kommunen arbetar med cykelhjälmskampanjer dels i skolorna dels i samband med Anebydagen. Kommunen för regelbundet dialog med Vägverket, dels för att söka statliga bidrag för åtgärder på kommunala vägnätet, dels för att få vägverket att göra trafiksäkerhetshöjande åtgärder på det statliga vägnätet, dels för att få Vägverket att sänka hastighetsbegränsningen till 30km/h utanför t.ex. skolor på det statliga vägnätet. För 10 år sedan gjordes Vägverket en stor ombyggnad på det statliga vägnätet i centrala Aneby. Då byggdes en cirkulationsplats i korsningen Köpmansgatan-Storgatan, gång- och cykelvägar samt passager. Under ombyggnadstiden samarbetade samhällsbyggnadsavdelningen med skolorna genom att utlysa en tävling i utformning och passade samtidigt på att informera om trafiksäkerhet. Kommunen hade också under ombyggnadstiden kontakter med näringslivet och köpmännen som påverkades av ombyggnaden. Kommunen fick motta pris för sina informationsinsatser under ombyggnaden. (se fotot) 11(19)

Extrapoäng; plus och minus + Kommunen har antagit en Personalpolicy vid missbruk av alkohol eller andra droger 12(19)

+ Alla hållplatser där barn åker skolskjuts har inventerats ur trafiksäkerhetssynpunkt och dessa har åtgärdats + Kommunen har gjort en riskanalys där bl.a.trafikolyckor nämns som en av de största riskerna i kommunen. FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Organisation och styrning Kommunen kan behöva tydliggöra ansvarsfördelningen för trafiksäkerhetsfrågor för ett effektivare och mer strukturerat arbete. Kommunen föreslår själva efter kritiken om att det råder rörig trafiksituation utanför skolorna, bygga ny lokalgata för bussar och ändra hastighetsbegränsningen till 30 km/h. Kommunen upplever dock inte att de får gehör för sina synpunkter på sänkt hastigheter vid skolor på de vägar där Vägverket är väghållare. Det är mycket viktigt att kommunen fortsätter att ha dialog med Vägverket, inte minst på grund av att staten är väghållare på huvudvägnätet i Aneby men också för att Vägverket är en viktig samarbetspartner i trafiksäkerhetsfrågor. Kommunen bör utveckla trafiksäkerhetsarbetet i skolorna. Erfarenheter visar dock att trafikundervisning riskerar att skapa en falsk trygghet bland barn i låga åldrar om den inte är kontinuerlig och utformad på ett sätt som ger barn möjlighet att påverka säkerheten och förbereda dem för att ta ett eget ansvar. Arbetet med trafiksäkerhet i skolan kan aldrig frånta systemutformarnas deras ansvar för en säker trafikmiljö. Skolundervisningen måste bidra till att eleverna utvecklar insikter och förståelse samt ser mönster och sammanhang i hur samhället är uppbyggt och hur trafiksystemen fungerar. Skolans roll är också att förmedla kunskaper till eleverna som innebär att de förstår betydelsen av det egna beteendet i trafiken för sin egen och andras trafiksäkerhet samt vikten av att skydda sig i trafiken 3. Det är därför viktigt att arbetet med STRADA kommer i gång för att få en mer heltäckande bilds av olyckorna. Ännu viktigare är att analysera var risken är störst att trafikolyckor med svåra personskador kan komma att inträffa. 3 Barn och Trafiksäkerhet - Ett gemensamt policydokument för Vägverket, NTF, Polisen och Svenska Kommunförbundet 13(19)

Åtgärden är att dels försöka minska risken för att en olycka skall inträffa, dels att minska konsekvenserna av en olycka. Fysisk planering Eftersom tidpunkten för det övergripande målet för trafiksäkerhet i översiktsplanen redan är passerad så behövs nya mål för trafiksäkerhetsarbetet tas fram. Sätt upp mål som följs upp över en längre tid för att inte slumpen ska avgöra resultatet. Förutom mål för minskat antal olyckor (eller antal dödade och svårt skadade) kan mål också gälla för olika typer av trafiksäkerhetshöjande åtgärder. De bör ansluta till de nationella mål för trafiksäkerheten som börjar gälla från 2008 och till EU:s mål för antal skadade och dödade i trafiken. Förutom mål för antal dödade och allvarligt skadade kommer de nationella målen innehålla ett antal tillståndsmål som har stor betydelse för att få färre dödade och allvarligt skadade. För kommunerna så har målen för säkra korsningspunkter i biltrafiknätet, korsningspunkter mellan biltrafik och GCMtrafik, säkra GCM-stråk, bra vinterväghållning samt bra barmarksunderhåll på GCM-stråk störst potential för att minska antalet dödade och svårt skadade. Det blir också mål t ex för cykelhjälmsanvändning, rattonykterhet och bältesanvändning som kommunerna kan ha en möjlighet att påverka, men potentialen är inte lika stor här. Fortsätt med ert fina arbetssätt att följa upp era mål! Ett bra hjälpmedel i planarbetet är att använda sig av checklistor, särskilt i arbete som inte sker dagligen och sitter i ryggmärgen. Ifyllda checklistor kan sedan bifogas övriga handlingar och utgöra en del av beslutsunderlaget. Detta ger då beslutsfattarna en tydlig bild av hur trafiksäkerheten hanterats i förhållande till andra, kanske ibland motstridiga krav/önskemål. Kommunen kan t ex använda sig av de checklistor som finns i handboken Trafiksäkerhet i planprocessen 4. Det är viktigt att få med barn/utbildning/skolan och socialen i det tidiga planarbetet så trafiksäkerhetssynpunkter beaktas och man får en samsyn på frågorna. 4 Utgiven av Svenska kommunförbundet (2001). 14(19)

Trafikplanering, Trafiksäkerhetsåtgärder och lokala trafikföreskrifter Då kommunen varit förskonad från allvarliga olyckor de senaste åren är det viktigt att arbetet med trafiksäkerhetsåtgärder inte stannar av. I årsuppföljning 2005 framgår att kommunen ännu inte arbetat med att kartlägga trafikfällor. Genom att uppdatera trafiknätsanalysen fås en kartläggning av farliga punkter i trafiken. Trafiknätsanalysen bör kompletteras med ett åtgärdsprogram. Den bör även förankras politiskt. Detta arbetet görs lämpligen tillsammans med Vägverket eftersom i stort sett alla Anebys huvudgator utgörs av statliga vägar. I samband med nätanalysarbetet bör kommunen resonera kring vilka hastigheter som skall användas. Från och med 2008 börjar de nya hastighetsreglerna att gälla och det finns i hela Europa en inriktning mot lägre hastigheter i städerna. Drift och underhåll Krav på egenkontroll av vinterväghållningen bör finnas och resultaten bör rapporteras till ansvariga politiker. Skapa ett system för att ta emot, registrera, åtgärda och följa upp klagomål från allmänheten. Fordon resor och transporter Kommunen kan successivt ställa högre trafiksäkerhetskrav i resepolicyn. Idag är det främst en policy för miljöhänsyn. Kommunen bör också ställa krav vid upphandling av gods- och varutransporter (t.ex snöröjning och renhållning). Kommunen bör göra uppföljning på trafiksäkerhetskrav som ställts vid upphandling. I en liten kommun behöver uppföljningen inte vara väldigt omfattande. För att inte upplevas betungande bör kommunen varje år åtminstone följa upp något eller några krav för att säkerställa att man fått vad man beställt och betalat för. 15(19)

Krav kan ställas på att föreningar ska få verksamhetsbidrag. Det kan t ex vara krav på vilka fordon som används vid transporter till olika evenemang eller användning av cykelhjälm vid utflykter eller liknande. Externt samarbete Kommunen gör cykelräkningar tillsammans med företag för att se hur många av de anställda som cyklar till och från jobbet (LIPP-bidrag). I samband med detta kan kommunen informera om trafiksäkerhet och cykelhjälmsanvändning. I Aneby finns några stora företag. Genom ett samarbete med dem kring trafiksäkerhetsfrågor kan man säkert nå flera synergieffekter. Samarbetsprojekt kan t. ex. vara kring utbyggnad av gång- och cykelvägar, cykelhjälmsanvändning, alkohol, hastigheter, fordonssäkerhet etc. Kommunens trafiksäkerhetsstandard NULÄGE OCH BEDÖMNING Poäng Aneby kommun får tre stjärnor av fem möjliga för Trafiksäkerhetsstandard. Poängen omfattar både fysiska och icke fysiska åtgärder samt olycksstatistk. Faktisk säkerhetsnivå För denna punkt har kommunen fått tre poäng av tre möjliga! De senaste 10 åren har en stark förbättring skett av kommunens olyckstal (definierat som döda och svårt skadade inom tätort per 10 000 invånare). Perioden 1997-2001 hade Aneby kommun ett olyckstal på 0,5 vilket förbättrats till 0,0 för perioden 2002-2006. Vid en jämförelse med andra kommuner av liknande storlek ligger Aneby i topp av totalt 144 kommuner. I olyckstalen har extremvärden 16(19)

tagits bort för att statistiskt säkerställa dem så att inte slumpen ska avgöra utfallet vilket är det vanliga i små kommuner. Trafikplanering, Trafiksäkerhetsåtgärder och lokala trafikföreskrifter Mer än 50 % av kommunens huvudvägnät för cyklister består av cykelvägar, cykelbanor, cykelfält eller gator med låga hastigheter (30-40 km/h). Däremot finns brister vid gång- cykelpassager med huvudvägnätet för bil (<25 % säkrat till 30 km/h eller är planskilda). Kommunens fyrvägskorsningar håller däremot god standard då ca 75% har en utformning som säkrar högst 50 km/h. Kommunen har inga 70-vägar och på 50-vägar har kommunen bara ett fåtal vägar med höga hastigheter. Kommunen för dialog med Vägverket på de vägar där staten är väghållare. Kommunen har önskemål om att sänka hastigheten från 70 km/h till 50 km/h på förbifarten vid industriområdena. Även där är staten vägållare. Kommunen har varken genomfört inventeringar eller åtgärder med avseende på oeftergivliga föremål (träd, stolpar) nära körbanekant. Kommunen har dock inte sett detta som något stort problem. Många gator är så breda att de närmast liggande fastigheterna har fått nyttja en del av vägområdet som tomtmark. Endast 10 % av invånarna bor i områden som där lokalvägnätet är utformat för högst 30 km/h eller i trafikseparerade områden. Kommunen kommer från och med 2008, låta fastighetsägarna sätta ut blomlådor i bostadsområdena för att få ner hastigheterna. När kommunen genomför förestudier inför en eventuell åtgärd görs hastighets- och fordonsmängdsmätningar för att se om behov av åtgärd föreligger. Några efterstudier görs dock inte med regelbundenhet. Cirka 25% av kommunens skolvägar har inventerats och av dessa har cirka 10% åtgärdats. Däremot har vägar till fritidsverksamheter och vägar där många äldre oskyddade trafikanter rör sig inte inventerats. Mopedister hänvisas i huvudsak till bilvägnätet. Frågan har dock inte varit uppe till diskussion. Enligt VTI 5 löper mopedister som kör på cykelbanor 5 Mopedistens exponering och säkerhet i trafiken, Hans Thulin, VTI-kod: N57-2004 17(19)

betydligt lägre risk att skadas eller dödas. Samtidigt är hälften av de som skadas i olyckor med mopedister på cykelbanor cyklister. Drift och underhåll På hela huvudvägnätet i Aneby är staten väghållare. Kommunen kan i viss mån påverka Vägverket men inte fullt ut bestämma över detta så vi har valt att i denna revision stryka de frågor och poäng som rör drift- och underhåll. Fordon resor och transporter De fordon som kommunen köpte/leasade under 2005 var trafiksäkerhetsklassade med fyra eller fem stjärnor enligt NCAP. Ett av de inköpta fordonen var utrustat med alkolås. FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Trafikplanering, Trafiksäkerhetsåtgärder och lokala trafikföreskrifter De mest olycksdrabbade platserna i Aneby tätort har byggts om. Efter ombyggnaden i centrala Aneby för 10 år sedan sänktes t.e.x. genomsnittshastigheten betydligt på Storgatan. Det fortsatta arbetet med förbättring av den fysiska säkerheten handlar därför om att försöka identifiera de platser där risken för svåra olyckor är störst, fortsätta att införa hastighetsdämpande och andra fysiska åtgärder. Det är sällan som hastighetsdämpande åtgärder på lokalvägnätet kan motiveras med hög olycksstatistik. Olyckorna sker slumpmässigt, åtgärder behöver därför inriktas på generella förebyggande åtgärder och att lindra konsekvenserna av olyckor, oavsett var de inträffar. I praktiken innebär detta låg hastighet. En låg hastighet i bostadsområden ger också ökad trygghet, vilket påverkar invånarnas hälsa positivt. Fler kan gå eller cykla (tillåta barnen att gå eller cykla) vilket också leder mindre biltrafik. Införande av 30- områden i enlighet med Lugna gatan! ökar säkerheten och tryggheten på lokalgatorna. För att uppnå tillräckligt låg hastighet kan det behövas fysiska åtgärder. 18(19)

För små kommuner är det extra viktigt att åtgärder kan genomföras till låga kostnader och att de är kostnadseffektiva. Kommunen kan i detta syfte ta fram typutformningar/riktlinjer för enklare åtgärder. Inspiration och goda idéer kan hämtas från t ex www.exempelbanken.se eller genom samarbete med andra kommuner. Genom att kommunicera trafiksäkerhetsproblem med allmänheten (t ex via pressen) fås lättare en acceptans och kanske även efterfrågan på åtgärder. Genom att följa upp och utvärdera utförda trafiksäkerhetsåtgärder kan erfarenheterna tas tillvara. Genom att inventera de stråk där framförallt barn och äldre oskyddade trafikanter rör sig erhålls en bra grund för prioritering av åtgärder. Vita fläckar kan också upptäckas. Exempel på stråk är, i båda riktningar, mellan bostäder och busshållplatser, fritidsaktiviteter, handel, sjukvård etc. Stråkinventeringar kan göras i samarbete med frivilligorganisationer och/eller i samband med tillgänglighetsinventeringar. Fordon resor och transporter Det är bra att kommunen ställer trafiksäkerheskrav i resepolicyn och på upphandling av skolskjutsar. Höj gärna kraven ytterligare (t.ex. trepunktsbälte, ABS 6, ESP 7 alkolås, ISA, bältespåminnare, backhjälp). Det är viktigt att ur personalhälsosynpunkt ha säkra fordon, men kommunens tjänsteresor är en för liten del av resandet i kommunen för att ha någon större påverkan på olycksstatistiken. Däremot är det ett symbolvärde gentemot invånarna och företag. Om fler följer kommunens exempel så kan förändringen synas i olycksstatistiken. 6 Låsningsfria bromsar (tys. AntiBlockierSystem) 7 Antisladdsystem (eng. Electronic Stability Program) 19(19)