RAPPORT 2008:79 VERSION 1.0. Trafiksäkerhetsrevision i Landskrona kommun

Transkript

1 RAPPORT 2008:79 VERSION 1.0 Trafiksäkerhetsrevision i Landskrona kommun

2 Dokumentinformation Titel: Trafiksäkerhetsrevision i Landskrona kommun Serie nr: 2008:79 Projektnr: Författare: Kvalitetsgranskning Beställare: P08022 Katarina Evanth, Trivector Traffic AB Malena Möller, Trivector Traffic AB Leif Linderholm, Trivector Traffic AB Landskrona kommun Kontaktperson: Birthe Bunke, tel: Dokumenthistorik: Version Datum Förändring Distribution Arbetsrapport Internt Preliminär slutrapport Beställare Slutrapport Beställare Huvudkontor Lund: Åldermansgatan Lund tel fax Lokalkontor Stockholm: Barnhusgatan Stockholm tel fax info@trivector.se

3 Förord Sveriges Kommuner och Landsting har utvecklat en metod för revision av kommuners trafiksäkerhetsarbete. Avsikten med revisionen är att den ska vara en hjälp till självhjälp för ett mer framgångsrikt trafiksäkerhetsarbete. Trivector Traffic har genomfört revisionen av Landskrona kommuns trafiksäkerhetsarbete utifrån den metod som Sveriges Kommuner och Landsting tagit fram. Författare till denna rapport är civ. ing. Katarina Evanth, civ. ing. Malena Möller och tekn. dr Leif Linderholm, samtliga Trivector Traffic AB. Beställare har varit Landskrona kommun. Kommunens kontaktperson har under projektets gång varit Birthe Bunke, Gatuenheten på Teknik- och stadsbyggnadsförvaltningen. Lund december 2008 Trivector Traffic AB

4

5 Sammanfattning Bakgrund Tekniska nämnden i Landskrona kommun beslutade år 2008 att genomföra en trafiksäkerhetsrevision av kommunen. Trivector Traffic fick uppdraget under hösten Syftet med revisionen är att ge hjälp till självhjälp. Arbetets resultat ska utgöra ett första steg för Landskrona kommun att nå följande mål med trafiksäkerhetsarbetet: Ökad effektivitet och systematik Ökad samsyn inom kommunen Ökad samverkan internt och externt Den metod som använts för trafiksäkerhetsrevisionen är en standardiserad metod som utvecklats av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) under våren och sommaren Metoden beskrivs i broschyren Trafiksäkerhetsrevision En hjälp till självhjälp, utgiven av Sveriges Kommuner och Landsting. Revisionen resulterar i en bedömning av trafiksäkerhetskultur och trafiksäkerhetsstandard. Med trafiksäkerhetskultur avses hur systematiskt kommunen som organisation arbetar med trafiksäkerhetsfrågor. Trafiksäkerhetsstandarden beskriver trafiksäkerhetsläget i hela kommunen utifrån de åtgärder som vidtagits. Resultat Nedan redovisas en samlad bedömning av Landskrona kommuns trafiksäkerhetsarbete inom totalt sju olika sakområden. Bedömningen har skett utifrån en standardiserad bedömningsmall utarbetad av SKL. Dels redovisas det totala antal poäng som kommunen fått vid revisionen, dels redovisas det antal stjärnor som poängen ger. Man kan få maximalt 25 poäng och fem stjärnor för trafiksäkerhetskultur samt 25 poäng och fem stjärnor för trafiksäkerhetsstandard. Se tabell 1, nedan. Maximalt antal poäng anges inom parentes. Tabell 1 Samlad bedömning av Landskronas trafiksäkerhetsarbete antal poäng och stjärnor Landskrona kommuns trafiksäkerhetsarbete Ämnesområde Trafiksäkerhetskultur Trafiksäkerhetsstandard 1. Faktisk säkerhetsnivå - 2,5 (3) 2. Organisation och styrning 6 (7) - 3. Fysisk planering 1,5 (3) - 4. Trafikplanering, trafiksäkerhetsåtgärder och lokala trafikföreskrifter 1,5 (4) 7 (13) 5. Drift och underhåll 1,5 (3) 1 (5) 6. Fordon, resor och transporter 0 (4) 1 (4) 7. Externt samarbete 4 (4) - Totalt antal poäng 14,5 (25) 11,5 (25) Totalt antal stjärnor av fem möjliga 3 2

6 För att jämföra Landskrona kommun med andra kommuner, redovisas nedan antal stjärnor för de kommuner som genomfört en trafiksäkerhetsrevision, se tabell 2 nedan. Tabell 2 Antal stjärnor för kommuner som genomfört en trafiksäkerhetsrevision. Stjärnbedömning av kommuners trafiksäkerhetsarbete Kommun Invånarantal År för revisionen Trafiksäkerhetskultur Trafiksäkerhetsstandard Landskrona Hässleholm ,5 4,5 Mölndal ,5 4 Kalmar ,5 Växjö ,5 Degerfors ,5 3 Hallsberg Åtvidaberg ,5 1,5 Älmhult Tranås ,5 Nybro Ronneby ,5 2,5 Karlshamn ,5 3 Avesta ,5 3,5 Sölvesborg ,5 Jönköping ,5 2 Oskarshamn ,5 Tingsryd ,5 Vellinge Norrköping ,5 Linköping Sundsvall Kristianstad Eskilstuna Lidköping Mellerud Falun ,5 2,5 Uppsala Har ej bedömts med stjärnor Avsiktsförklaringar och förbättringsaktiviteter Utifrån den analys och de slutsatser som trafiksäkerhetsrevisionen har resulterat i, föreslås avsiktsförklaringar och förbättringsaktiviteter för kommunens framtida trafiksäkerhetsarbete. Följande avsiktsförklaringar har utarbetats i samråd med de politiker och tjänstemän som medverkat i arbetet. Vi vill fortlöpande minska antalet döda och allvarligt skadade i vägtrafiken genom att vidta effektiva och förankrade trafiksäkerhetsåtgärder Vi vill tydliggöra och kommunicera kommunens ambitioner, mål och ansvar för medarbetarnas och medborgarnas trafiksäkerhet Vi vill säkerställa att trafiksäkerhet alltid beaktas i den fysiska planeringen vid beslut om bl.a. planer, etableringar och bygglov

7 Vi vill anpassa hastighetsnivåerna och utformningen av kommunens gaturum till människans förutsättningar utifrån nollvisionens synsätt Vi vill sköta kommunens gator och gång- och cykelvägarna så att olyckor bland gående, cyklister och bilister på grund av brister i drift och underhåll minimeras Vi vill ställa tydliga trafiksäkerhetskrav på tjänsteresor och transporter, upphandlade eller i egen regi, samt följa upp de krav som ställs Vi vill utveckla dialogen med externa aktörer kring hastighet, bältesanvändning, trafiknykterhet och cykelhjälmsanvändning Som ett första steg på väg mot en bättre trafiksäkerhetskultur och trafiksäkerhetsstandard i Landskrona, har 35 förbättringsaktiviteter föreslagits för kommunens fortsatta trafiksäkerhetsarbete.

8 Innehållsförteckning Förord Sammanfattning 1. Inledning Bakgrund Uppdraget Syfte och mål 1.4 Metod Begrepp 3 2. Beskrivning av nuläget Inledning Faktisk säkerhetsnivå Organisation och styrning Fysisk planering Trafikplanering, trafiksäkerhetsåtgärder och lokala trafikföreskrifter Drift och underhåll Fordon, resor och transporter Externt samarbete Analys och slutsatser Inledning Faktisk säkerhetsnivå Organisation och styrning Fysisk planering Trafikplanering, trafiksäkerhetsåtgärder och lokala trafikföreskrifter Drift och underhåll Fordon, resor och transporter Externt samarbete En samlad bedömning antal stjärnor Avsiktsförklaringar och förbättringsaktiviteter Inledning Faktisk säkerhetsnivå Organisation och styrning Fysisk planering Trafikplanering, trafiksäkerhetsåtgärder och lokala trafikföreskrifter Drift och underhåll Fordon, resor och transporter Externt samarbete 28 Bilaga 1 Kallelser till möten 1 Bilaga 2 Dokumentsammanställning 1 Organisation och styrning 1 Fysisk planering 2 Trafikplanering, trafiksäkerhetsåtgärder och lokala trafikföreskrifter Drift och underhåll 5 9 Fordon, resor och transporter Externt samarbete 9 10 Bilaga 3 Analys av minienkät 1 Bakgrund, syfte och metod 1 Resultat 2 Bilaga 4 Poängbedömning 1

9 Trafiksäkerhetskultur 1 Trafiksäkerhetsstandard 4 Bilaga 5 Sammanställning av: Avsiktsförklaringar och förbättringsaktiviteter 1

10

11 1 Trivector Traffic 1. Inledning 1.1 Bakgrund Nollvisionen Det ställs allt större krav på att kommunerna bedriver ett systematiskt och effektivt trafiksäkerhetsarbete. Grunden för detta är riksdagens beslut om nollvisionen som det långsiktiga målet för trafiksäkerheten. Nollvisionen innebär att ingen på sikt skall dödas eller skadas allvarlig till följd av trafikolyckor och att vägtransportsystemets utformning och funktion skall anpassas till de krav som följer av detta. Beslutet om nollvisionen innebär att ansvaret för säkerheten inom vägtrafiken delas mellan trafikanterna och systemutformarna däribland kommunerna enligt följande. Systemutformarna har det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och ansvarar härigenom för hela systemets säkerhetsnivå. Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna. Om trafikanten inte tar sitt ansvar på grund av bristande kunskap, acceptans eller förmåga eller om personskador uppstår av andra orsaker, måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder för att motverka att människor dödas eller skadas allvarligt i trafiken. Boken Ett ögonblick Under sommaren 2003 skickade Svenska Kommunförbundet ut boken Ett ögonblick till alla kommunpolitiker som direkt eller indirekt ansvarar för trafiksäkerheten i kommunen. Boken beskriver trafiksäkerhetsproblemet i de svenska tätorterna, pekar på kommunpolitikernas ansvar för dessa frågor och ger exempel på verktyg som kan användas för att förbättra nuvarande situation. Tanken är att boken Ett ögonblick ska vara ett stöd för de förtroendevalda att kunna ta sitt ansvar för en ökad trafiksäkerhet. Trafiksäkerhetsrevision hjälp till självhjälp Omvärldens krav på kommunerna har ökat när det gäller att skapa en ökad trafiksäkerhet för medborgare och besökare. Sveriges Kommuner och Landsting har därför utvecklat en metod som hjälper kommunerna att kvalitetssäkra sitt arbete inom området, kallat trafiksäkerhetsrevision. Trafiksäkerhetsrevisionen ger en snabb och genomgripande analys av kommunens trafiksäkerhetsarbete. Men trafiksäkerhetsrevisionen är inte bara en kart-

12 2 Trivector Traffic läggning, den är framförallt en hjälp till självhjälp. Resultatet från revisionen gör att kommunen direkt kan fortsätta med aktiviteter som utgår från kommunens speciella förutsättningar och som både på kort och lång sikt leder till positiva förändringar. 1.2 Uppdraget Tekniska nämnden i Landskrona kommun beslutade år 2008 att genomföra en trafiksäkerhetsrevision av kommunen. Trivector Traffic fick uppdraget att genomföra revisionen under hösten Syfte och mål Syftet med revisionen är att ge hjälp till självhjälp. Arbetets resultat ska utgöra ett första steg för Landskrona kommun att nå följande mål: Ökad effektivitet och systematik Ökad samsyn inom kommunen Ökad samverkan internt och externt Syftet med denna rapport är att redovisa resultatet och slutsatserna av analysen och revisionen av Landskrona kommuns trafiksäkerhetsarbete. Rapporten utgör också en dokumentation av kommunens nuvarande arbete. 1.4 Metod Den metod som använts för trafiksäkerhetsrevisionen är en standardiserad metod som utvecklats av SKL under våren och sommaren Metoden beskrivs i broschyren Trafiksäkerhetsrevision En hjälp till självhjälp. Ytterligare information och dokument finns på SKL:s webbplats, (sök på trafiksäkerhetsrevision). Revisionen består av följande huvudsakliga moment: Initiering startmöte med politiker och tjänstemän Inventering enkät och insamling av dokument Intervjuer tjänstemän och politiker Analys och rapport Slutredovisning nu börjar det! Revisionen resulterar i en bedömning av trafiksäkerhetskultur och trafiksäkerhetsstandard (se begreppsförklaring i tabell 1.1) inom följande sju ämnesområden:

13 3 Trivector Traffic Faktisk säkerhetsnivå Organisation och styrning Fysisk planering Trafikplanering, trafiksäkerhetsåtgärder och lokala trafikföreskrifter Drift och underhåll Fordon, resor och transporter Externt samarbete Utgångspunkten för analysen är nedanstående modell för ett systematiskt trafiksäkerhetsarbete, figur 1.1: Systematiskt trafiksäkerhetsarbete Trafiksäkerhetsutredning Standard och systematik Skadeutveckling och övergripande ansvar Förbättring Avsiktsförklaringar och förbättringsaktiviteter Redovisning Kommunstyrelsens genomgång Trafiksäkerhetsstrategi Synsätt, ambition och prioriteringar Ökad effektivitet och systematik Ökad samsyn inom kommunen Ökat samråd och samverkan Mätbara mål och indikatorer Vad man vill uppnå Handlingsplan Hur och när målen ska uppnås Uppföljning Mäta mål och indikatorer Åtgärder Vem som gör vad till när Systematisk hantering Figur 1.1 Modell för ett systematiskt trafiksäkerhetsarbete 1.5 Begrepp I tabell 1.1 nedan listas några av de vanligaste begreppen som används inom ramen för trafiksäkerhetsrevisionen.

14 4 Trivector Traffic Tabell 1.1 Begrepp Förklaring av begrepp relaterade till trafiksäkerhetsrevisionen Förklaring Avsiktsförklaring Fritidsverksamhet Förbättringsaktiviteter Handlingsplan Hastighetssäkring Huvudnät Huvudnät för cykel Olyckstal Mål Resepolicy Trafiknätsanalys Trafiksäkerhetskultur Trafiksäkerhetsstandard Trafiksäkerhetsstrategi Anger kommunens gemensamma inriktning för arbetet inom olika ämnesområden. Fritidsverksamheter är platser och lokaler där barn och ungdomar vistas utanför skoltid. Det är exempelvis olika idrotts- och ridanläggningar, samlingslokaler, kiosker och caféer, badplatser, fritidsgårdar, lekplatser och kyrkor. Aktiviteter som vidtas inom olika ämnesområden för att åstadkomma en förbättring avseende exempelvis kommunens trafiksäkerhetsarbete. Handlingsplanen för kommunens trafiksäkerhetsarbete bör ange hur målen ska uppnås: vilka åtgärder som ska vidtas, när de ska vidtas och av vem. Handlingsplanen bör omfatta samtliga ämnesområden som trafiksäkerhetsstrategin består av. En utformning eller fysiska åtgärder med syfte att säkerställa att olika slag av fordonstrafik inte överskrider en viss angiven hastighet på en sträcka eller vid en konfliktpunkt. Åtgärder måste ha en enligt erfarenhet god effekt. Trafiksignal eller enbart vägmärke räknas inte som hastighetssäkring. Vägmärke i kombination med fungerande kameraövervakning (ATK) kan dock fungera. Enligt krockvåldsteorin är 30 km/tim den hastighet som ska säkerställas i konfliktpunkter mellan oskyddade trafikanter och motorfordon. Om 90- percentilen visar strax över 30 km/tim får sträckan eller konfliktpunkten bedömas även utifrån andra parametrar, t ex uppnådd effekt på trafikolyckor (antal och/eller skadeutfall), trafikmiljön, näraliggande målpunkter och antal oskyddade trafikanter. En sträcka eller konfliktpunkt med 90-percentilen 40 km/tim är dock inte hastighetssäkrad på ett acceptabelt sätt. Definition på huvudnät för biltrafik är hämtat ur Lugna gatan! och åsyftar genomfart, infart eller andra länkar och har till uppgift att leda biltrafik genom eller till en tätort eller mellan tätortens olika områden. Ett huvudnät eller övergripande nät för cykeltrafik är till för cyklister som färdas längre sträckor. Huvudnät för cykel kan bestå av både cykelvägar och gator med biltrafik. Totalt antal döda och svårt skadade inom tättbebyggt område, exkl. statligt vägnät, per år och invånare. Olyckstalet är ett genomsnitt för en femårsperiod. Målen anger vilka effekter man vill uppnå och till när detta ska ske. Mål och indikatorer bör vara möjliga att mäta och följa upp på årsbasis. En resepolicy gäller för alla resor som görs i tjänsten och betalas av kommunen. Resepolicyn ska vara ett styrinstrument för ett mer kostnadseffektivt, miljöanpassat och säkert resande som skapar förutsättningar för en trygg och säker arbetsmiljö för medarbetarna vid tjänsteresor samt minimera risken för att andra trafikanter ska komma till skada under dessa tjänsteresor. En analys av trafiknätet utförd enligt principerna i Lugna gatan! I en trafiknätsanalys ingår även åtgärdsprogram, som kan innehålla mer än fysiska åtgärder. Trafiknätsanalysen och åtgärdsprogrammet bör vara politiskt förankrade och inte äldre än fem år. Trafiksäkerhetskultur avser hur systematiskt kommunen som organisation och arbetsgivare arbetar med trafiksäkerhetsfrågorna. Trafiksäkerhetsstandard beskriver nuläget i hela kommunen utifrån åtgärder som redan vidtagits. Trafiksäkerhetsstrategin bör ange kommunens synsätt, ambition och prioriteringar inom trafiksäkerhetsområdet. Strategin anger vilka ämnesområden/reformområden som kommunens trafiksäkerhetsarbete ska inriktas mot samt vilka förvaltningar och bolag som berörs.

15 5 Trivector Traffic 2. Beskrivning av nuläget I detta kapitel beskrivs Landskrona kommuns trafiksäkerhetsarbete med ledning av vad som framkommit vid den inventering och de intervjuer som genomförts inom ramen för trafiksäkerhetsrevisionen. 2.1 Inledning Nedanstående beskrivning av Landskrona kommuns trafiksäkerhetsarbete baseras på de enkätsvar och dokument som lämnats in som en del av trafiksäkerhetsrevisionen. Dessutom utgör den information som erhållits i samband med intervjuerna av tjänstemän och förtroendevalda ett viktigt underlag för bedömningen. I bilaga 1 redovisas de kallelser som gått ut inför uppstartsmötet, intervjuerna och avslutningsmötet. De dokument som är relevanta för trafiksäkerheten redovisas i bilaga 2. I bilaga 3 redovisas den minienkät som genomfördes i samband med intervjuerna med kommunens tjänstemän samt en analys av enkätresultatet och i bilaga 4 redovisas en sammanställning av poängbedömningen. 2.2 Faktisk säkerhetsnivå I detta avsnitt redovisas Landskrona kommuns faktiska säkerhetsnivå idag och hur denna står sig i jämförelse med andra kommuner samt hur utvecklingen sett ut sedan år Trafiksäkerhetsstandard Kommunens olyckstal Inom området faktisk säkerhetsnivå görs en bedömning av kommunens olyckstal, både avseende dagens tillstånd och av hur utvecklingen sett ut under de senaste åren. I textrutan nedan ges en beskrivning av hur olyckstalet beräknas. Olyckstal = Totalt antal döda och svårt skadade inom tättbebyggt område, exkl. statligt vägnät, per år och invånare (Olyckstalet är ett genomsnitt för en femårsperiod)

16 6 Trivector Traffic Landskronas olyckstal är idag 1,3, vilket gör Landskrona till 73:e kommun av de med invånare (totalt 96 stycken). Detta kan även jämföras med Ängelholm och Kungälv, som båda har ett olyckstal på 0,5 och med Falkenberg och Trelleborg, som har ett olyckstal på 1,2 respektive 1,4. Olyckstalet i Landskrona är cirka 35 % sämre än snittet för kommuner med invånare. Landskronas olyckstal har dock haft en starkt positiv utveckling; det har förbättrats med ungefär 35 % vid jämförelse mellan perioderna och Detta placerar Landskrona på 122:e plats vid jämförelse med samtliga kommuner (290 st). 2.3 Organisation och styrning I detta avsnitt beskrivs förutsättningarna för Landskrona kommuns trafiksäkerhetsarbete, bl.a. vilka mål och riktlinjer som finns och hur ansvarsfördelningen ser ut. Trafiksäkerhetskultur Kommunens prioriteringar I Landskrona kommuns Mål och budget för 2008 med plan står inget specifikt om trafiksäkerhet. Däremot finns programmet LOTTTS (Landskrona-Offensiv för Trafik- Trygghet Tillgänglighet Säkerhet) som antogs av Tekniska nämnden I LOTTTS står bland annat att det är viktigt att de oskyddade trafikanternas villkor ges hög prioritet i det fortsatta trafiksäkerhetsarbetet. I LOTTTS finns även mål uttryckta att antalet skadade och omkomna ska minska samt mål för medelhastighet, nykterhetskontroller, bilbältesanvändning, användning av rätt bilbarnstolar, attityder och beteendepåverkan. I Verksamhetsplan 2008 för Teknik- och stadsbyggnadsförvaltningen står bland annat att Tekniska nämnden är tillika trafiknämnd och verkar för det frivilliga trafiksäkerhetsarbetet. För närvarande pågår ett arbete med att ta fram ett Trafikprogram för Landskrona kommun Syftet med Trafikprogrammet är att formulera en strategi och ett program för arbetet med att skapa ett långsiktigt hållbart transportsystem, en mer tillgänglig trafikmiljö samt tryggare och säkrare trafik i det befintliga gatusystemet. I utkastet till programmet beskrivs att en särskild plan för kommunens övergångsställen ska beaktas, att antalet obevakade övergångsställen ska reduceras och att de kvarstående ska bli bättre och tydligare samt att antalet säkra gångpassager ska öka. Organisation Det är Tekniska nämnden som har ansvaret för trafiksäkerheten, tillsammans med bland annat ansvaret för gator, vägar och parker samt kollektivtrafik. Det finns dock ingen delegation för trafiksäkerhet vidare från Tekniska nämnden.

17 7 Trivector Traffic Vid intervjuerna framkom det att politikerna önskade ett bättre samarbete med tjänstemännen och också att mer information ges tidigare i olika program- och projektprocesser. Mätbara mål för trafiksäkerhetsutvecklingen I Utvecklingsplan På rätt kurs för hållbar utveckling står det att antalet döda och svårt skadade i trafiken ska minska med 5 % årligen och att antalet polisanmälda trafikolyckor ska minska med 30 % årligen under perioden I Verksamhetsplan 2008 för Teknik- och stadsbyggnadsförvaltningen finns följande mål: Antalet olyckor anmälda till STRADA skall årligen minska. Det finns även angivet följande mål för antalet olyckor: Bokslut 2006: 139, Budget 2007: 150 och Budget 2008: 140. I LOTTTS finns som tidigare nämnts mål för trafiksäkerhet. Sammanfattningsvis är det bra att det finns mål för trafiksäkerheten i Landskrona kommun, men olika målformuleringar i olika dokument kan skapa förvirring och målen riskerar då också att urholkas. Det är även viktigt att trafiksäkerhetsmålen följs upp årligen och att det finns en tydlig struktur för var, när och för vem de redovisas. Kommuninternt samarbete Teknik- och stadsbyggnadskontoret, som är den förvaltning som har ansvar för trafiksäkerhetsfrågorna, har idag samarbete med Miljöförvaltningen (vid mjuka frågor såsom Trafikantveckan), Räddningstjänsten (vid arbete med olika kommunala program) och med Barn- och Ungdomsförvaltningen. Tjänstemännen anser att detta samarbete kan fördjupas, till exempel kan Räddningstjänsten även prata trafiksäkerhet när de ändå är ute på skolorna. Chefstjänstemännen önskade även mer samarbete för att underlätta arbetet och stärka trafiksäkerhetsbudskapet. Olycksstatistik Landskrona kommun har tillgång till STRADA, dit både polis och sjukvård rapporterar olycksstatistik. Olycksstatistiken redovisas för Tekniska nämnden tre gånger per år vid tertialboksluten. Trafikundervisning i skolan Enligt LOTTTS genomförs en genomgång av olycksdrabbade eller otrygga platser och sträckor samt Säkrare skolvägar, ett delprojekt i det kommunala trafiksäkerhetsarbetet i Landskrona kommun. Synpunkter från elever och föräldrar har samlats in och finns även med i bilagan Säkrare skolvägar 2003 med en förteckning och prioritering över platser där fysiska åtgärder föreslås. Det sker även ett kontinuerligt arbete i skolorna med cykelhjälmar. Det finns planer på att köra projektet Vandrande skolbuss, men ingen verksamhet pågår idag.

18 8 Trivector Traffic 2.4 Fysisk planering Den fysiska planeringen kan påverka trafiksäkerhetsutvecklingen genom hur bebyggelse och andra verksamheter lokaliseras och utformas. I detta avsnitt redovisas i vilken omfattning Landskrona kommun beaktar trafiksäkerhet vid fysisk planering och hur systematiskt detta sker. Trafiksäkerhetskultur Kommunens prioriteringar I Översiktsplanen nämns trafiksäkerhet inledningsvis som en del i översyn av riskalstrande faktorer under Landskronas huvudstrategier för hållbar samhällsutveckling. Enligt Översiktsplan skall den oskyddade trafikanten ges större prioritet vid konflikter med andra trafikslag för att öka trafiksäkerheten. Det är väsentligt att hela trafiksystemet planeras på ett sådant sätt att konflikter undanröjs i största möjliga utsträckning. Säkerheten och framkomligheten är viktig att tillgodose, vilket i vissa fall innebär inskränkningar för biltrafiken. I Översiktsplan program står att Översiktsplanen inte har för avsikt att behandla kommunens mer preciserade förslag och målsättningar inom trafikområdet utan istället hänvisas till kommunens trafiksäkerhetsplan LOTTTS (Landskorna-Offensiv för Trafik- Trygghet Tillgänglighet Säkerhet). I utkastet till Trafikprogram för Landskrona kommun står det att Landskrona ska basera sitt arbete med trafik utifrån fyrstegsprincipen samt att åtgärder på kända olycksdrabbade eller otrygga platser och sträckor ska prioriteras. Hastighetsdämpande åtgärder i form av fysiska ombyggnationer eller genom trafikreglering i form av sänkning av hastighetsbegränsningen via föreskrifter kan genomföras inom kommunens trafiksystem. För cykel står det att samhället måste acceptera att prioritering av cykeltrafik ger minskad framkomlighet för privatbilism och om ett område, eller en sträcka, 30-säkras kan cykeltrafik blandas med biltrafik. För övergångsställen/säkra gångpassager ska kommunen arbeta för att ta bort farliga övergångsställen och förbättra de som kommer att finnas kvar, så att de successivt anpassas till att passerande bilars hastighet är låg (max 30 km/timme). I Tillgänglighetsplan för Landskrona Kommun 2005 tas trafiksäkerhet inte upp specifikt, däremot nämns säkerheten. Enligt Cykelplan 2008 (som antogs 14 oktober 2008) är ökad cykeltrafik ett steg i rätt riktning när det gäller ett hållbart och trafiksäkert resande. Checklista Landskrona kommun har idag ingen checklista för den fysiska planering. Landskrona kommuner använder dock både TRAST och VGU i sin planering.

19 9 Trivector Traffic Nyplanerade områden I de fördjupade översiktsplanerna är inslaget av trafiksäkerhet varierande. I någon av fördjupningarna nämns det inte alls. 2.5 Trafikplanering, trafiksäkerhetsåtgärder och lokala trafikföreskrifter Trafikplanering, trafiksäkerhetsåtgärder och lokala trafikföreskrifter är det man i de flesta fall tänker på när man talar om kommunens trafiksäkerhetsarbete. Hur kommunen hanterar dessa frågor har också onekligen stor betydelse för trafiksäkerheten. I detta avsnitt redovisas i vilken omfattning Landskrona kommun har vidtagit olika fysiska åtgärder för trafiksäkerheten och hur systematiskt detta arbete bedrivs. Trafiksäkerhetskultur Kommunens prioriteringar Landskrona har ett antal program som berör trafik. Från 1999 finns en Trafiknätsanalys, från 2001 en Vägvisningsplan för cykelnätet antogs LOTTTS. Året därefter, 2005, togs en Tillgänglighetsplan fram har en Cykelplan antagits och just nu pågår ett framtagande av ett Trafikprogram. Trafiknätsanalys Landskrona kommun har en Trafiknätsanalys från Denna används dock inte aktivt och har därför inte heller följts upp. Kriterier/riktlinjer Som tidigare nämnts så använder Landskrona kommun både TRAST och VGU i sin planering. Trafiksäkerhetsstandard Prioriteringar och ekonomiska resurser Årligen tas en verksamhetsplan fram för Teknik- och stadsbyggnadsförvaltningen med övergripande mål och ett verksamhetsmått. Gång- och cykelpassager I Landskrona kommun är 33 procent av gåendes och cyklisters passager utmed biltrafikens huvudvägnät hastighetssäkrade till högst 30 km/timmen. I Tillgänglighetsplanen finns en särskilt rubrik om gångpassager, där det bland annat finns ett resonemang kring att säkerheten inte ökar om en gångpassage görs om till ett övergångsställe eftersom många fordonsförare inte respekterar väjningsplikten. För att ett övergångsställe ska anläggas krävs anordningar som sänker fordonens hastighet, vilket ökar förutsättningarna för att föraren respekterar väjningsplikten. Ljus/ljudreglerad gångpassage ger också bättre framkomlighet för de gående, men eftersom många fordonsförare inte respekterar röd signal ökar däremot inte säkerheten.

20 10 Trivector Traffic Huvudnät för cykel I Landskrona kommun består mer än 75 procent av huvudvägnätet för cyklister av cykelvägar, cykelbanor, cykelfält eller hastighetssäkrade 30-gator. Landskrona kommun har ett förslag till Vägvisningsplan för cykel. I den nyligen antagna Cykelplanen, står det bland annat att ökad cykeltrafik är ett steg i rätt riktning när det gäller ett hållbart och trafiksäkert resande. Det förs även ett resonemang kring trafiksäkerheten och hur den kan variera med eller utan separering av cyklister och motorfordon. Det finns också förslag på utbyggnad av det övergripande cykelstråket där ett antal förslag gås igenom. För sträckan Häljarp Saxtorps kyrkby Saxtorps gamla stationsby står det nämnt vikten av att det på ett säkert och enkelt sätt går att ta sig till busshållsplatser och tågstationer med cykel. En politiker nämner att cykelbanorna i många fall saknar kontinuitet. På vissa sträckor finns det uppehåll, där cykelbana saknas, för att sedan fortsätta längre bort. I utkastet till Trafikprogrammet står det att samhället måste acceptera att prioritering av cykeltrafik ger minskad framkomlighet för privatbilism samt att om ett område eller en sträcka 30-säkras, kan cykeltrafik blandas med biltrafik. Huvudnät och lokalnät för bil I utkastet till Trafikprogram står det att Landskrona kommun ska ha en klassificering av vägnätet som ligger till grund för hastighetsbegränsningarna. Klassificeringen ska bygga på faktorer som framkomlighet, tillgänglighet, trygghet och trafiksäkerhet. Ett arbete med att göra en vägnätsklassificering har påbörjats. Hastighetsdämpande åtgärder Tjugo procent av fyrvägskorsningarna i biltrafikens huvudnät i Landskrona kommun består idag av cirkulationsplatser. Skolvägarna, vägar till fritidsaktiviteter och äldreboenden I LOTTTS finns en ambition med att starta upp Trafikantforum, där man bland annat vill inrikta arbetet mot särskilda målgrupper, ämnesområden eller beteenden och en långsiktig verksamhet i skolorna. Tyvärr har arbetet med Trafikantforum inte kommit igång. I LOTTTS finns, som tidigare nämnts, även en genomgång av olycksdrabbade eller otrygga platser och sträckor och projektet Säkrare skolvägar. Säkrare skolvägar är ett delprojekt i det kommunala trafiksäkerhetsarbetet i Landskrona kommun, där synpunkter från elever och föräldrar har samlats in. 2.6 Drift och underhåll Drift och underhåll av gator och vägar är mycket viktigt från trafiksäkerhetssynpunkt, särskilt för gående, cyklister och äldre personer. I detta avsnitt redovisas Landskrona kommuns vinterväghållning och barmarksunderhåll samt hur systematiskt detta arbete sker.

21 11 Trivector Traffic Trafiksäkerhetskultur Kommunens prioriteringar Landskrona kommun har en övergripande policy för drift och underhåll av kommunens vägar, som är politiskt beslutad. Enligt Översiktsplanen så sker dock drift och underhåll av trafikanläggningar inte efter metoder och prioriteringar som har Nollvisionen som utgångspunkt. Därför inträffar många singelolyckor bland gående och cyklister till följd av bristande underhåll, halkbekämpning mm. Krav och uppföljning Landskrona kommun har inga skallkrav på att utföraren av vinterväghållningen genomför egenkontroll. System för hantering av synpunkter Landskrona kommun har ett system, VIS, som hanterar klagomål och synpunkter från allmänheten, där majoriteten av klagomålen hanteras inom en vecka. Trafiksäkerhetsstandard Vinterväghållning I Riktlinjer för vinterväghållning står det att vinterväghållning handlar om framkomlighet och säkerhet men även om standardval, prioriteringar och ekonomiska resurser. I huvudvägnätet för både bil-, gång- och cykeltrafik gäller att arbetet ska börja vid ett snödjup på 5 centimeter efter avslutat snöfall eller efter 5 centimeters snödjup under pågående snöfall. Större gator och gc-leder ska vara röjda inom sex timmar från att snöröjningsinsatserna startades. Barmarksunderhåll Gång- och cykelvägnätet sopas och städas minst två gånger per säsong under barmarkstiden. Kommunen genomför ingen systematisk kontroll av standarden på gång- och cykelvägnätet. Enskild väghållning Ungefär fem procent av lokalvägnätet inom Landskrona kommuns tätort utgörs av vägar med enskild väghållning. Inom huvudvägnätet är det inga vägar som har enskild väghållning. 2.7 Fordon, resor och transporter Kommunen har möjlighet att ställa krav på fordon, resor och transporter och därmed påverka trafiksäkerheten. Detta avsnitt redovisar de krav kommunen har ställt och hur systematiskt arbetet sker inom området.

22 12 Trivector Traffic Trafiksäkerhetskultur Resepolicy Landskrona kommun har en Resepolicy för anställda och uppdragstagare hos kommunen, där val av färdmedel ska ske efter en sammanvägning av kostnader, miljöhänsyn, tidsåtgång och säkerhet. Om egen bil används i tjänsten ska den vara godkänd vid kontorollbesiktning samt vara skattad och försäkrad. Tjänstemännen anser att det inte står särskilt mycket om trafiksäkerhet i resepolicyn, men det finns ett nytt förslag till trafiksäkerhetspolicy som är framtaget och som ligger hos Strategiavdelningen. Föreningar med verksamhetsbidrag Idag finns inga trafiksäkerhetskrav på föreningar som får bidrag av kommunen. Bättre samverkan med föreningslivet hade kunnat ske för att ställa ökade krav på transporterna. Chefstjänstemännen efterfrågar då även krav på uppföljning. De anser att det största värdet av förslaget är en attitydförändring. Trafiksäkerhetsstandard Personbilar Landskrona kommun har en Inköpspolicy för fordon i kommunen. I den anges bland annat att bilar ska ha minst 4 stjärnor enligt Euro NCAP krocktest och att småbilar ska ha 5 stjärnor. Dessutom ska bilar ha trepunktsbälte på alla platser, det ska finnas bältespåminnare för förare och passagerare fram, fordonet ska ha minst sex krockkuddar och det ska finnas antisladdsystem. För däck gäller att de ska innehålla mindre än 3 % HA-olja och rullmotståndet ska redovisas. Det ska även finnas ABS-bromsar och pisksnärtskydd som minst är klassat som acceptabelt (gult) i Folksams test. Fordonen ska utrustas med av Vägverket godkända alkolås. Utöver dessa ovanstående krav rekommenderas även att man i det enskilda fallet beakta behov av system för hastighetsövervakning, krocksäkerhet för oskyddade trafikanter enligt Euro NCAP (minst 2 stjärnor). I inköpspolicyn anges även att följande bilar ska tas ur bruk så snart det är möjligt: personbilar som inte uppfyller minst 3 stjärnor i Euro NCAPs krockprov och transportfordon som saknar huvudstöd, krockkudde eller trepunktsbälte på de platser som används. Persontransporter Landskrona kommun har Riktlinjer vid skolskjuts och elevtransporter. Dessa gäller både vid såväl fast skolskjuts tur och retur hem och skola som vid utflykter. Det står också att det som är överordnat allt är elevernas säkerhet, vilket bl a innefattar att alla elever ska kunna sitta bältade i transport och att medhavd packning säkert ska kunna stuvas undan. Om entreprenören införskaffar nytillverkade bussar under avtalsperioden skall även dessa vara försedda med säkerhetsbälte och dessutom skall säkerhetsbältena vara godkända av svensk bilprovning eller motsvarande samt angivna i fordonets registreringsbevis. Det finns även ett dokument: Föreskrifter för skolskjuts i Landskrona kommun samt en ansvarig koordinator/samordnare för säkerhetsarbetet kring skolskjutsarna. Tjänstemännen påtalar att det kommer fler krav på skolskjuts och elevtransporter, bland annat alkolås.

23 13 Trivector Traffic Färdtjänsten i Landskrona kommun sker i Region Skånes regi. Tunga transporter Landskrona har en vägvisningsplan för tung trafik. I övrigt finns inga dokument eller policys för tung trafik i Landskrona kommun. Tjänsteresor Som tidigare nämnts finns en Resepolicy för anställda och uppdragstagare i Landskrona kommun. Tjänstemännen tar upp frågan om trafiksäkerhetskrav i resepolicyn. Det finns, som tidigare nämnts, ett förslag till Trafiksäkerhetspolicy som är framtaget, men som ligger på Strategiavdelningen. 2.8 Externt samarbete För att skapa ett mer trafiksäkert Landskrona är det betydelsefullt att kommunen samverkar och samarbetar med andra externa aktörer. Detta avsnitt redovisar det externa samarbete som sker i Landskrona. Trafiksäkerhetskultur Externa samarbetspartners Landskrona kommun samarbetar dels med polisen, i möten mellan fyra och fem gånger per år samt vid behov, dels kontinuerligt med Vägverket. Förutom polisen och Vägverket sker samarbete med HMSkåne, NTF och Cykelfrämjandet. Externa samarbetsområden Det externa samarbetet bedrivs inom områdena hastighet, bältesanvändning, alkohol och cykelhjälmsanvändning. Det förekommer även projekt där till exempel försäkringsbolag delar ut reflexvästar i skolorna. Teknik och stadsbyggnadsförvaltningen delar också ut reflexvästar till årskurs 0-6.

24 14 Trivector Traffic 3. Analys och slutsatser I detta kapitel analyseras och bedöms Landskrona kommuns trafiksäkerhetsarbete. 3.1 Inledning Nedanstående bedömning av styrkor och svagheter baseras på den nulägesbeskrivning som redovisas i kapitel 2. De poängbedömningar som redovisas under varje ämnesområde baseras på en standardiserad bedömningsmall som Sveriges Kommuner och Landsting tagit fram. Bedömningarna är indelade i två delar: trafiksäkerhetskultur och trafiksäkerhetsstandard. Med trafiksäkerhetskultur avses hur systematiskt kommunen som organisation och arbetsgivare arbetar med trafiksäkerhetsfrågorna, medan trafiksäkerhetsstandard beskriver nuläget i hela kommunen utifrån åtgärder som redan vidtagits. I slutet av kapitlet redovisas en samlad bedömning av Landskrona kommuns trafiksäkerhetsarbete, uttryckt i antal poäng och stjärnor samt en jämförelse med andra kommuner. Sist i kapitlet redovisas slutsatserna av analysen. 3.2 Faktisk säkerhetsnivå Styrkor och svagheter Landskrona kommun uppvisar positiva siffror vad gäller utvecklingen av olyckstalen. Vad gäller själva olyckstalet så innebär värdet 1,3 att Landskrona ligger cirka 35 procent över snittet jämfört med andra kommuner i liknande storlek ( invånare). Poängbedömning Landskrona kommun får totalt 2,5 av 3 möjliga poäng för trafiksäkerhetsstandard inom området Faktisk säkerhetsnivå, se tabell 3.1.

25 15 Trivector Traffic Tabell 3.1 Bedömning av Landskronas faktiska säkerhetsnivå Faktisk säkerhetsnivå Trafiksäkerhetsstandard Maximalt antal poäng Tilldelade poäng Utvecklingen av kommunens olyckstal mellan perioderna och Kommunens olyckstal i jämförelse med kommuner med invånare 1,5 1,5 1,5 1 Totalt 3 2,5 3.3 Organisation och styrning Styrkor och svagheter Landskrona kommun har en styrka i ett ambitiöst arbete med framtagandet av LOTTTS (Landskrona-Offensiv för Trafik- Trygghet Tillgänglighet Säkerhet) som innehåller både mål och beskrivningar av arbetssätt. Tyvärr har inte LOTTTS följts upp med avseende på målen, vilket är en svaghet. För närvarnade pågår arbetet med Trafikprogram En plan för uppföljning av Trafikprogrammet bör även ingå. Tillgången till både sjukhus- och polisrapporterade olyckor i STRADA är en styrka och skapar underlag för väl underbyggda prioriteringar av åtgärder samt tillståndsbedömningar av trafiksäkerhetsläget i kommunen. Poängbedömning Landskrona kommun får totalt 6 av 7 möjliga poäng för trafiksäkerhetskultur inom området Organisation och styrning, se tabell 3.2.

26 16 Trivector Traffic Tabell 3.2 Bedömning av Landskronas organisation och styrning Organisation och styrning: Trafiksäkerhetskultur Maximalt antal poäng Tilldelade poäng Strategi/handlingsplan/program som beskriver kommunens syn på hur trafiksäkerhetsarbete ska bedrivas/utvecklas Fastställda mätbara mål för trafiksäkerhetsutvecklingen Nämnd/kommunstyrelse och förvaltning samt minst en tjänsteman med tydligt utpekat ansvar för trafiksäkerhetsutvecklingen Förvaltningen som har ansvaret för trafiksäkerhetsfrågor har etablerat samarbete/fungerande dialog med andra berörda förvaltningar Trafiksäkerhetsarbete bedrivs i kommunens grundskolor Olycksstatistik förs utifrån polisrapporterade olyckor/sjukvård eller tillgång finns till STRADA. Statistiken sammanställs och redovisar årligen för ansvarig nämnd Strategi/handlingsplan/program samt mål följs regelbundet upp och diskuteras med ansvarig politiker Totalt Fysisk planering Styrkor och svagheter Landskrona kommun har en styrka i användningen av både TRAST och VGU. Dock saknas riktlinjer och checklista för hur trafiksäkerhet ska beaktas i den fysiska planeringen. Kommunen har visserligen rutiner för detta, men riktlinjer och en checklista kan underlätta arbetet. Dessutom kan avsaknad av riktlinjer och checklista innebära en sårbarhet i systemet då det inte finns något som säkerställer att trafiksäkerhet kommer att beaktas lika väl framöver oberoende av personalomsättning och förändringar i organisationen, etc. Arbetet med att ta fram ett Trafikprogram är positivt då syftet är att formulera en strategi och ett program för arbetet med att skapa ett långsiktigt hållbart transportsystem, en mer tillgänglig trafikmiljö samt tryggare och säkrare trafik i det befintliga gatusystemet. Poängbedömning Landskrona kommun får totalt 1,5 av 3 möjliga poäng för trafiksäkerhetskultur inom området Fysisk planering, se tabell 3.3.

27 17 Trivector Traffic Tabell 3.3 Bedömning av Landskronas fysiska planering Fysisk planering: Trafiksäkerhetskultur Maximalt antal poäng Tilldelade poäng Riktlinjer och kontroller för hur trafiksäkerhetsaspekter ska beaktas och prioriteras i den fysiska planeringen, (vid planarbeten, bygglov och lokalisering av trafikalstrande verksamhet). 3 1,5 Totalt 3 1,5 3.5 Trafikplanering, trafiksäkerhetsåtgärder och lokala trafikföreskrifter Styrkor och svagheter Landskrona kommun har en styrka i att man arbetat aktivt med att säkra huvudvägnätet för cykel, då mer än 75 procent består av cykelvägar, cykelbanor, cykelfält eller hastighetssäkrade 30-gator. En svaghet är att det fattas vissa länkar i cykelvägnätet, vilket gör att det inte är komplett. Detta kan skapa en sämre trafiksäkerhet och ger även en signal till cyklisterna att de inte alltid är så prioriterade. Endast 18 procent av Landskronas invånare bor i områden där lokalvägnätet är utformat för högst 30 km/timmen eller trafikseparerat, vilket är relativt lågt. Positivt är att kommunen både har inventerat och åtgärdat procent av skolvägarna till de kommunala skolorna. Även 50 procent av vägarna där många äldre och oskyddade rör sig har inventerats och 20 procent åtgärdats. Av 50-sträckorna i kommunen (både för det kommunala och statliga vägnätet) sker kraftiga hastighetsöverträdelser på 60 procent. En klassificering av gatunätet har påbörjats. Poängbedömning Landskrona kommun får totalt 1,5 av 4 möjliga poäng för trafiksäkerhetskultur och totalt 7 av 13 möjliga poäng för trafiksäkerhetsstandar inom området Trafikplanering, trafiksäkerhetsåtgärder och lokala trafikföreskrifter, se tabell 3.4.

28 18 Trivector Traffic Tabell 3.4 Bedömning av Landskronas arbete med trafikplanering, trafiksäkerhetsåtgärder och lokala trafikföreskrifter Trafikplanering, trafiksäkerhetsåtgärder och lokala trafikföreskrifter: Trafiksäkerhetskultur Maximalt antal poäng Tilldelade poäng Trafiknätsanalys och åtgärdsprogram för tätorter > 1000 invånare Kriterier/riktlinjer som tydliggör trafiksäkerhetsfrämjande villkor för gatuutformning/hastighetsregleringar inom kommunens väghållningsområde Trafiknätsanalys inkl åtgärdsprogram och kriterier/riktlinjer följs regelbundet upp och diskuteras med ansvarig politiker ,5 1 0 Totalt 4 1,5 Trafiksäkerhetsstandard Maximalt antal poäng Tilldelade poäng Huvudvägnätet för cyklister består av cykelvägar/cykelbanor, cykelfält eller hastighetssäkrade 30- gator Övergångsställen/cykelöverfarter är hastighetssäkrade/planskilda på huvudvägnätet för bil Fyrvägskorsningar är hastighetssäkrade/cirkulationsplatser/fyrvägsstopp 70-sträckor och icke hastighetssäkrade 50-sträckor inom tätorterna är inventerade och åtgärdade med avseende på oeftergivliga föremål inom sidoområdena 30km/tim och hastighetssäkrad utformning inom lokalvägnätet i enighet med Lugna gatan! Brister inom skolvägar, fritidsvägar och äldres gångvägar har inventerats och åtgärdats 2 1, ,5 Totalt Drift och underhåll Styrkor och svagheter Landskrona kommun har en övergripande policy för vinterväghållning, dock saknas krav på egenkontroll hos utföraren. En svaghet är också att Landskrona inte har någon prioritering av snöröjning på GC-nätet eller på busshållplatser i förhållande till bilvägnätet. För barmarksunderhållet är en svaghet att det inte finns några krav på kontinuerlig besiktning av GC-nätet. Med en kontinuerlig besiktning kan singelolyckor med oskyddade trafikanter minskas. En styrka är att Landskrona har ett välfungerande system, VIS, för att hantera klagomål och synpunkter från allmänheten, där majoriteten av klagomålen åtgärdas inom en vecka.

29 19 Trivector Traffic Poängbedömning Landskrona kommun får totalt 1,5 av 3 möjliga poäng för trafiksäkerhetskultur och totalt 1 av 5 möjliga poäng för trafiksäkerhetsstandar inom området Drift och underhåll, se tabell 3.5. Tabell 3.5 Samlad bedömning av Landskronas arbete med drift och underhåll Drift och underhåll: Trafiksäkerhetskultur Maximalt antal poäng Tilldelade poäng Politiskt förankrad övergripande policy för drift och underhåll av kommunens vägar (inkl gc-vägar) Krav på att det genomförs egenkontroller av utföraren av vinterväghållning samt att kraven följs upp System för att ta emot, åtgärda och följa upp klagomål från allmänheten 1 0, Totalt 3 1,5 Trafiksäkerhetsstandard Maximalt antal poäng Tilldelade poäng Trafiksäkerhetsfrämjande krav på insatstider/friktion/snödjup för vinterväghållningen Trafiksäkerhetsfrämjande krav på sopning/städning för barmarksunderhåll på huvudnätet för gång- och cykeltrafik Standarden vid barmark på huvudnätet för gång- och cykeltrafik kontrolleras och åtgärdas vid behov Aktiv dialog med enskilda väghållare om trafiksäkerhet som stimulerar till ts-åtgärder på det enskilda vägnätet 2 0, ,5 1 0 Totalt Fordon, resor och transporter Styrkor och svagheter Landskrona kommun har en resepolicy men tyvärr omnämns trafiksäkerhet inte särskilt mycket i den och det finns heller inga krav på uppföljning. Det finns dock ett förslag på Trafiksäkerhetspolicy som är framtaget, men den har ännu inte behandlats. Vad gäller upphandling av tjänstebilar har Landskrona en styrka i att det finns krav på trepunktsbälten, nackstöd, antisladdsystem, bältespåminnare för föraren, ABS-bromsar samt backhjälp. Det finns inga krav på ISA eller alkolås, vilket är en svaghet. En styrka är dock att samtliga personbilar som kommunen köpte eller leasade under den senaste 4-årsperioden hade minst 4 stjärnor i EuroNCAP. För skolskjuts och elevtransporter finns det riktlinjer som innebär att alla elever ska kunna sitta bältade. Positivt är dels att kraven kommer att skärpas med avseende på t ex alkolås och dels att kommunen har en koordinator för säkerhetsarbete kring skolskjutsar.

30 20 Trivector Traffic En svaghet är att det inte finns några villkor på varken resepolicy eller andra krav som har betydelse för trafiksäkerheten för att föreningar ska få verksamhetsbidrag. En svaghet är även att det inte ställs några trafiksäkerhetskrav i de 33 gällande avtalen som finns idag för de transporter som inte är persontransporter. Poängbedömning Landskrona kommun får totalt 0 av 4 möjliga poäng för trafiksäkerhetskultur och totalt 1 av 4 möjliga poäng för trafiksäkerhetsstandar inom området Fordon, resor och transporter, se tabell 3.6. Tabell 3.6 Bedömning av Landskronas arbete med fordon, resor och transporter Fordon, resor och transporter: Trafiksäkerhetskultur Maximalt antal poäng Tilldelade poäng Förankrad resepolicy som uttrycker arbetsgivarens syn på trafiksäkerhet vid personalens tjänste- och arbetsresor Krav på resepolicy eller andra krav som har betydelse för trafiksäkerheten för att föreningar ska få verksamhetsbidrag Regelbundna uppföljningar genomförs av de ts-krav som ställs vid upphandling av transporter Regelbundna uppföljningar genomförs av de ts-krav som ställs vid upphandling av persontransporter Totalt 4 0 Trafiksäkerhetsstandard Maximalt antal poäng Tilldelade poäng Krav på minst 4 stjärnor i EuroNCAP vid inköp/hyra av personbilar Krav på tjänsteresor som främjar hög trafiksäkerhet, vilka även följs upp Krav på transporter, upphandlat eller i egen regi, som främjar hög trafiksäkerhet, Krav på persontransporter, upphandlat eller i egen regi, som främjar hög trafiksäkerhet Totalt Externt samarbete Styrkor och svagheter Landskrona kommun har idag ett bra och kontinuerligt arbete både med Polisen och Vägverket. Samarbete sker även med HMSkåne, NTF och Cykelfrämjandet. Samarbetet med ovanstående aktörer sker både vad gäller hastighet, bältesanvändning, alkohol och cykelhjälmsanvändning, vilket är positivt.

31 21 Trivector Traffic Det bedrivs även samarbete med andra externa aktörer i form av utdelning av exempelvis reflexvästar till skolorna. Poängbedömning: Landskrona kommun får totalt 4 av 4 möjliga poäng för trafiksäkerhetskultur inom området Externt samarbete, se tabell 3.7. Tabell 3.7 Bedömning av Landskronas externa samarbete Externt samarbete: Trafiksäkerhetskultur Maximalt antal poäng Tilldelade poäng Organiserat samarbete med olika aktörer i syfte att öka trafiksäkerheten Organiserat samarbete inom olika ämnesområde i syfte att öka trafiksäkerheten Totalt En samlad bedömning antal stjärnor Nedan redovisas en samlad bedömning av Landskrona kommuns trafiksäkerhetsarbete. Dels redovisas det totala antal poäng som kommunen fått i samband med revisionen, dels redovisas det antal stjärnor som poängen ger. Man kan få maximalt 25 poäng och fem stjärnor för trafiksäkerhetskultur samt 25 poäng och fem stjärnor för trafiksäkerhetsstandard. Se tabell 3.8. Tabell 3.8 Samlad bedömning av Landskronas trafiksäkerhetsarbete antal poäng och stjärnor Landskrona kommuns trafiksäkerhetsarbete Ämnesområde Trafiksäkerhetskultur Trafiksäkerhetsstandard 1. Faktisk säkerhetsnivå - 2,5 (3) 2. Organisation och styrning 6 (7) - 3. Fysisk planering 1,5 (3) - 4. Trafikplanering, trafiksäkerhetsåtgärder och lokala trafikföreskrifter 1,5 (4) 7 (13) 5. Drift och underhåll 1,5 (3) 1 (5) 6. Fordon, resor och transporter 0 (4) 1 (4) 7. Externt samarbete 4 (4) - Totalt antal poäng 14,5 (25) 11,5 (25) Totalt antal stjärnor av fem möjliga 3 2 Tabell 3.8 visar att Landskrona kommun har tilldelats 3 stjärnor för sin trafiksäkerhetskultur och 2 stjärnor för sin trafiksäkerhetsstandard. Skälet till att Landskrona fått högre poäng inom trafiksäkerhetskulturen är framförallt de höga poängen inom organisation och styrning. Den lägre poängen inom