RAPPORT 2008:87 VERSION 1.0. Trafiksäkerhetsrevision i Sjöbo kommun

Transkript

1 RAPPORT 2008:87 VERSION 1.0 Trafiksäkerhetsrevision i Sjöbo kommun

2 Dokumentinformation Titel: Trafiksäkerhetsrevision i Sjöbo kommun Serie nr: 2008:87 Projektnr: 8120 Författare: Kvalitetsgranskning Malena Möller, Trivector Traffic AB Malin Gibrand, Trivector Traffic AB Leif Linderholm, Trivector Traffic AB Beställare: Sjöbo kommun Kontaktperson: Angelica Svensson, tel Dokumenthistorik: Version Datum Förändring Distribution Arbetsrapport Internt Arbetsrapport Beställare Arbetsrapport Beställare Preliminär slutrapport Beställare Slutrapport Beställare Huvudkontor Lund: Åldermansgatan Lund tel fax Lokalkontor Stockholm: Barnhusgatan Stockholm tel fax info@trivector.se

3 Förord Sveriges kommuner och landsting har utvecklat en metod för revision av kommuners trafiksäkerhetsarbete. Avsikten med revisionen är att den ska vara en hjälp till självhjälp för ett mer framgångsrikt trafiksäkerhetsarbete. Trivector Traffic har genomfört revisionen av Sjöbo kommuns trafiksäkerhetsarbete utifrån den metod som Sveriges kommuner och landsting tagit fram. Författare till denna rapport är civ. ing. Malin Gibrand, civ. ing. Malena Möller och tekn. dr Leif Linderholm, samtliga Trivector Traffic AB. Beställare har varit Sjöbo kommun. Kommunens kontaktperson har under projektets gång varit Angelica Svensson, Sjöbo kommun. Stockholm dec 2008 Trivector Traffic AB

4

5 Sammanfattning Bakgrund Teknik- och fastighetsnämnden och dess arbetsutskott i Sjöbo kommun beslutade hösten 2008 att genomföra en trafiksäkerhetsrevision av kommunen. Trivector Traffic fick uppdraget att genomföra revisionen under hösten och vintern Syftet med revisionen är att ge hjälp till självhjälp. Arbetets resultat ska utgöra ett första steg för Sjöbo kommun att nå följande mål med sitt trafiksäkerhetsarbete: Ökad effektivitet och systematik Ökad samsyn inom kommunen Ökad samverkan internt och externt Den metod som använts för trafiksäkerhetsrevisionen är en standardiserad metod som utvecklats av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) under våren och sommaren Metoden beskrivs i broschyren Trafiksäkerhetsrevision En hjälp till självhjälp, utgiven av Sveriges Kommuner och Landsting. Revisionen resulterar i en bedömning av trafiksäkerhetskultur och trafiksäkerhetsstandard. Med trafiksäkerhetskultur avses hur systematiskt kommunen som organisation arbetar med trafiksäkerhetsfrågor. Trafiksäkerhetsstandarden beskriver trafiksäkerhetsläget på det kommunala gatunätet utifrån de åtgärder som vidtagits. Resultat Nedan redovisas en samlad bedömning av Sjöbo kommuns trafiksäkerhetsarbete inom totalt sju olika sakområden. Bedömningen har skett utifrån en standardiserad bedömningsmall utarbetad av SKL. Dels redovisas det totala antal poäng som kommunen fått vid revisionen, dels redovisas det antal stjärnor som poängen ger. Man kan få maximalt 25 poäng och fem stjärnor för trafiksäkerhetskultur samt 25 poäng och fem stjärnor för trafiksäkerhetsstandard. Se tabell 1, nedan. Maximalt antal poäng anges inom parentes. Tabell 1 Samlad bedömning av Sjöbos trafiksäkerhetsarbete antal poäng och stjärnor Sjöbo kommuns trafiksäkerhetsarbete Ämnesområde Trafiksäkerhetskultur Trafiksäkerhetsstandard 1. Faktisk säkerhetsnivå - 1 (3) 2. Organisation och styrning 6 (7) - 3. Fysisk planering 1,5 (3) - 4. Trafikplanering, trafiksäkerhetsåtgärder och lokala trafikföreskrifter 1,5 (4) 3,5 (13) 5. Drift och underhåll 1,5 (3) 3 (5) 6. Fordon, resor och transporter 1 (4) 2 (4) 7. Externt samarbete 3 (4) - Totalt antal poäng 14,5 (25) 9,5 (25) Totalt antal stjärnor av fem möjliga * * * * *

6 För att jämföra Sjöbo kommun med andra kommuner, redovisas nedan antal stjärnor för de kommuner som hitintills genomfört en trafiksäkerhetsrevision, se tabell 2 nedan. Tabell 2 Antal stjärnor för kommuner som genomfört en trafiksäkerhetsrevision Stjärnbedömning av kommuners trafiksäkerhetsarbete Kommun Invånarantal År för revisionen Trafiksäkerhetskultur Trafiksäkerhetsstandard Sjöbo Landskrona Hässleholm ,5 4,5 Mölndal ,5 4 Kalmar ,5 Växjö ,5 Degerfors ,5 3 Hallsberg Åtvidaberg ,5 1,5 Älmhult Tranås ,5 Nybro Ronneby ,5 2,5 Karlshamn ,5 3 Avesta ,5 3,5 Sölvesborg ,5 Jönköping ,5 2 Oskarshamn ,5 Tingsryd ,5 Vellinge Norrköping ,5 Linköping Sundsvall Kristianstad Eskilstuna Lidköping Mellerud Falun ,5 2,5 Uppsala Har ej bedömts med stjärnor Avsiktsförklaringar och förbättringsaktiviteter Utifrån den analys och de slutsatser som trafiksäkerhetsrevisionen har resulterat i, föreslås avsiktsförklaringar och förbättringsaktiviteter för kommunens framtida trafiksäkerhetsarbete. Följande avsiktsförklaringar har utarbetats i samråd med de politiker och tjänstemän som medverkat i arbetet. Fortlöpande minska antalet dödade och allvarligt skadade i vägtrafiken genom att vidta effektiva och förankrade trafiksäkerhetsåtgärder

7 Vi vill tydliggöra och kommunicera kommunens ambitioner, mål och ansvar för medarbetarnas och medborgarnas trafiksäkerhet Vi vill säkerställa att trafiksäkerhet alltid beaktas i den fysiska planeringen vid beslut om bl.a. planer, etableringar och bygglov Vi vill anpassa hastighetsnivåerna och utformningen av kommunens gaturum till människans förutsättningar utifrån krockvåldskurvan och nollvisionens synsätt Vi vill sköta kommunens gator och gång- och cykelvägarna så att olyckor bland gående, cyklister och bilister minimeras Vi vill ställa tydliga trafiksäkerhetskrav på tjänsteresor, fordon och transporter, upphandlade eller i egen regi, samt följa upp de krav som ställs Vi vill systematiskt och långsiktigt samarbeta med externa aktörer kring hastighetsefterlevnad, bältesanvändning, trafiknykterhet, cykelhjälmsanvändning och synbarhet Som ett första steg på väg mot en bättre trafiksäkerhetskultur och trafiksäkerhetsstandard i Sjöbo, har 45 förbättringsaktiviteter föreslagits för kommunens fortsatta trafiksäkerhetsarbete.

8

9 Innehållsförteckning Förord Sammanfattning 1. Inledning 1.1 Bakgrund Uppdraget Syfte och mål Metod 1.5 Begrepp Beskrivning av nuläget 2.1 Inledning Faktisk säkerhetsnivå Organisation och styrning Fysisk planering Trafikplanering, trafiksäkerhetsåtgärder och lokala trafikföreskrifter Drift och underhåll Fordon, resor och transporter Externt samarbete Analys och slutsatser Inledning Faktisk säkerhetsnivå Organisation och styrning Fysisk planering Trafikplanering, trafiksäkerhetsåtgärder och lokala trafikföreskrifter Drift och underhåll Fordon, resor och transporter Externt samarbete En samlad bedömning antal stjärnor Avsiktsförklaringar och förbättringsaktiviteter Inledning Faktisk säkerhetsnivå Organisation och styrning Fysisk planering Trafikplanering, trafiksäkerhetsåtgärder och lokala trafikföreskrifter Drift och underhåll Fordon, resor och transporter Externt samarbete 33 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Kallelser till möten Dokumentsammanställning Analys av minienkät Poängbedömning Sammanställning av: Avsiktsförklaringar och förbättringsaktiviteter

10

11 1 Trivector Traffic 1. Inledning 1.1 Bakgrund Nollvisionen Det ställs allt större krav på att kommunerna bedriver ett systematiskt och effektivt trafiksäkerhetsarbete. Grunden för detta är riksdagens beslut om nollvisionen som det långsiktiga målet för trafiksäkerheten. Nollvisionen innebär att ingen på sikt skall dödas eller skadas allvarlig till följd av trafikolyckor och att vägtransportsystemets utformning och funktion skall anpassas till de krav som följer av detta. Beslutet om nollvisionen innebär att ansvaret för säkerheten inom vägtrafiken delas mellan trafikanterna och systemutformarna däribland kommunerna - enligt följande. Systemutformarna har det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och ansvarar härigenom för hela systemets säkerhetsnivå. Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna. Om trafikanten inte tar sitt ansvar på grund av bristande kunskap, acceptans eller förmåga eller om personskador uppstår av andra orsaker, måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder för att motverka att människor dödas eller skadas allvarligt i trafiken. Boken Ett ögonblick Under sommaren 2003 skickade Svenska Kommunförbundet ut boken Ett ögonblick till alla kommunpolitiker som direkt eller indirekt ansvarar för trafiksäkerheten i kommunen. Boken beskriver trafiksäkerhetsproblemet i de svenska tätorterna, pekar på kommunpolitikernas ansvar för dessa frågor och ger exempel på verktyg som kan användas för att förbättra nuvarande situation. Tanken är att boken Ett ögonblick ska vara ett stöd för de förtroendevalda att kunna ta sitt ansvar för en ökad trafiksäkerhet. Trafiksäkerhetsrevision hjälp till självhjälp Omvärldens krav på kommunerna har ökat när det gäller att skapa en ökad trafiksäkerhet för medborgare och besökare. Sveriges Kommuner och Landsting har därför utvecklat en metod som hjälper kommunerna att kvalitetssäkra sitt arbete inom området, kallat trafiksäkerhetsrevision. Trafiksäkerhetsrevisionen ger en snabb och genomgripande analys av kommunens trafiksäkerhetsarbete. Men trafiksäkerhetsrevisionen är inte bara en kart-

12 2 Trivector Traffic läggning, den är fram för allt en hjälp till självhjälp. Resultatet från revisionen gör att kommunen direkt kan fortsätta med aktiviteter som utgår från kommunens speciella förutsättningar och som både på kort och lång sikt leder till positiva förändringar. 1.2 Uppdraget Teknik- och fastighetsnämnden och dess arbetsutskott i Sjöbo kommun beslutade hösten 2008 att genomföra en trafiksäkerhetsrevision av kommunen. Trivector Traffic fick uppdraget att genomföra revisionen under hösten och vintern Syfte och mål Syftet med revisionen är att ge hjälp till självhjälp. Arbetets resultat ska utgöra ett första steg för Sjöbo kommun att nå följande mål med trafiksäkerhetsarbetet: Ökad effektivitet och systematik Ökad samsyn inom kommunen Ökad samverkan internt och externt Syftet med denna rapport är att redovisa resultatet och slutsatserna av analysen av Sjöbo kommuns trafiksäkerhetsarbete. Rapporten utgör också en dokumentation av kommunens nuvarande arbete, liksom en redovisning av ett antal förbättringsförslag. 1.4 Metod Den metod som använts för trafiksäkerhetsrevisionen är en standardiserad metod som utvecklats av SKL under våren och sommaren Metoden beskrivs i broschyren Trafiksäkerhetsrevision En hjälp till självhjälp. Ytterligare information och dokument finns på SKL:s webbplats, (sök på trafiksäkerhetsrevision). Revisionen består av följande huvudsakliga moment: Initiering startmöte med politiker och tjänstemän Inventering enkät och insamling av dokument Intervjuer tjänstemän och politiker Analys och rapport Slutredovisning nu börjar det!

13 3 Trivector Traffic Revisionen resulterar i en bedömning av trafiksäkerhetskultur och trafiksäkerhetsstandard (se begreppsförklaring i tabell 1.1) inom följande sju ämnesområden: Faktisk säkerhetsnivå Organisation och styrning Fysisk planering Trafikplanering, trafiksäkerhetsåtgärder och lokala trafikföreskrifter Drift och underhåll Fordon, resor och transporter Externt samarbete Utgångspunkten för analysen är nedanstående modell för ett systematiskt trafiksäkerhetsarbete, figur 1.1: Systematiskt trafiksäkerhetsarbete Trafiksäkerhetsutredning Standard och systematik Skadeutveckling och övergripande ansvar Förbättring Avsiktsförklaringar och förbättringsaktiviteter Redovisning Kommunstyrelsens genomgång Trafiksäkerhetsstrategi Synsätt, ambition och prioriteringar Ökad effektivitet och systematik Ökad samsyn inom kommunen Ökat samråd och samverkan Mätbara mål och indikatorer Vad man vill uppnå Handlingsplan Hur och när målen ska uppnås Uppföljning Mäta mål och indikatorer Åtgärder Vem som gör vad till när Systematisk hantering Figur 1.1 Modell för ett systematiskt trafiksäkerhetsarbete 1.5 Begrepp I tabell 1.1 nedan listas några av de vanligaste begreppen som används inom ramen för trafiksäkerhetsrevisionen.

14 4 Trivector Traffic Tabell 1.1 Begrepp Förklaring av begrepp relaterade till trafiksäkerhetsrevisionen Förklaring Avsiktsförklaring Fritidsverksamhet Förbättringsaktiviteter Handlingsplan Hastighetssäkring Huvudnät Huvudnät för cykel Olyckstal Mål Resepolicy Trafiknätsanalys Trafiksäkerhetskultur Trafiksäkerhetsstandard Trafiksäkerhetsstrategi Anger kommunens gemensamma inriktning för arbetet inom olika ämnesområden. Fritidsverksamheter är platser och lokaler där barn och ungdomar vistas utanför skoltid. Det är exempelvis olika idrotts- och ridanläggningar, samlingslokaler, kiosker och caféer, badplatser, fritidsgårdar, lekplatser och kyrkor. Aktiviteter som vidtas inom olika ämnesområden för att åstadkomma en förbättring avseende exempelvis kommunens trafiksäkerhetsarbete. Handlingsplanen för kommunens trafiksäkerhetsarbete bör ange hur målen ska uppnås: vilka åtgärder som ska vidtas, när de ska vidtas och av vem. Handlingsplanen bör omfatta samtliga ämnesområden som trafiksäkerhetsstrategin består av. En utformning eller fysiska åtgärder med syfte att säkerställa att olika slag av fordonstrafik inte överskrider en viss angiven hastighet på en sträcka eller vid en konfliktpunkt. Åtgärder måste ha en enligt erfarenhet god effekt. Trafiksignal eller enbart vägmärke räknas inte som hastighetssäkring. Vägmärke i kombination med fungerande kameraövervakning (ATK) kan dock fungera. Enligt krockvåldsteorin är 30 km/tim den hastighet som ska säkerställas i konfliktpunkter mellan oskyddade trafikanter och motorfordon. Om 90- percentilen visar strax över 30 km/tim får sträckan eller konfliktpunkten bedömas även utifrån andra parametrar, t ex uppnådd effekt på trafikolyckor (antal och/eller skadeutfall), trafikmiljön, näraliggande målpunkter och antal oskyddade trafikanter. En sträcka eller konfliktpunkt med 90-percentilen 40 km/tim är dock inte hastighetssäkrad på ett acceptabelt sätt. Definition på huvudnät för biltrafik är hämtat ur Lugna gatan! och åsyftar genomfart, infart eller andra länkar och har till uppgift att leda biltrafik genom eller till en tätort eller mellan tätortens olika områden. Ett huvudnät eller övergripande nät för cykeltrafik är till för cyklister som färdas längre sträckor. Huvudnät för cykel kan bestå av både cykelvägar och gator med biltrafik. Totalt antal döda och svårt skadade inom tättbebyggt område, exkl. statligt vägnät, per år och invånare. Olyckstalet är ett genomsnitt för en femårsperiod. Målen anger vilka effekter man vill uppnå och till när detta ska ske. Mål och indikatorer bör vara möjliga att mäta och följa upp på årsbasis. En resepolicy gäller för alla resor som görs i tjänsten och betalas av kommunen. Resepolicyn ska vara ett styrinstrument för ett mer kostnadseffektivt, miljöanpassat och säkert resande som skapar förutsättningar för en trygg och säker arbetsmiljö för medarbetarna vid tjänsteresor samt minimera risken för att andra trafikanter ska komma till skada under dessa tjänsteresor. En analys av trafiknätet utförd enligt principerna i Lugna gatan! I en trafiknätsanalys ingår även åtgärdsprogram, som kan innehålla mer än fysiska åtgärder. Trafiknätsanalysen och åtgärdsprogrammet bör vara politiskt förankrade och inte äldre än fem år. Trafiksäkerhetskultur avser hur systematiskt kommunen som organisation och arbetsgivare arbetar med trafiksäkerhetsfrågorna. Trafiksäkerhetsstandard beskriver nuläget i hela kommunen utifrån åtgärder som redan vidtagits. Trafiksäkerhetsstrategin bör ange kommunens synsätt, ambition och prioriteringar inom trafiksäkerhetsområdet. Strategin anger vilka ämnesområden/reformområden som kommunens trafiksäkerhetsarbete ska inriktas mot samt vilka förvaltningar och bolag som berörs.

15 5 Trivector Traffic 2. Beskrivning av nuläget I detta kapitel beskrivs Sjöbo kommuns trafiksäkerhetsarbete med ledning av vad som framkommit vid den inventering och de intervjuer som genomförts inom ramen för trafiksäkerhetsrevisionen. 2.1 Inledning Nedanstående beskrivning av Sjöbo kommuns trafiksäkerhetsarbete baseras på de enkätsvar och dokument som lämnats in som en del av trafiksäkerhetsrevisionen. Dessutom utgör den information som erhållits i samband med intervjuerna av tjänstemän och förtroendevalda ett viktigt underlag för bedömningen. I bilaga 1 redovisas de kallelser som gått ut inför uppstartsmötet, intervjuerna och avslutningsmötet. De dokument som är relevanta för trafiksäkerheten redovisas i bilaga 2. I bilaga 3 redovisas den minienkät som genomfördes i samband med intervjuerna med kommunens tjänstemän samt en analys av enkätresultatet och i bilaga 4 redovisas en sammanställning av poängbedömningen. 2.2 Faktisk säkerhetsnivå I detta avsnitt redovisas Sjöbo kommuns faktiska säkerhetsnivå idag och hur denna står sig i jämförelse med andra kommuner samt hur utvecklingen sett ut sedan år Trafiksäkerhetsstandard Kommunens olyckstal Inom området faktisk säkerhetsnivå görs en bedömning av kommunens olyckstal, både avseende dagens tillstånd och av hur utvecklingen sett ut under de senaste åren. I textrutan nedan ges en beskrivning av hur olyckstalet beräknas. Olyckstal = Totalt antal döda och svårt skadade inom tättbebyggt område, exkl. statligt vägnät, per år och invånare (Olyckstalet är ett genomsnitt för en femårsperiod)

16 6 Trivector Traffic Sjöbos olyckstal är idag 1,3, vilket placerar Sjöbo på 77:de plats bland de kommuner med mellan och invånare. Sjöbos olyckstal är ca 45 % sämre än snittet för kommuner med mellan och invånare. Sjöbos olyckstal har även haft en negativ utveckling sedan Vid jämförelse mellan perioderna och har Sjöbos olyckstal tydligt försämrats från ett jämförelsevis mycket lågt olyckstal under perioden , vilket åskådliggörs i figur 2.1. Detta placerar Sjöbo på sista plats vid jämförelse med samtliga kommuners olyckstalsutveckling (290 st). Enligt kommunens förtroendevalda så har Polisen blivit aktivare i sitt trafikarbete under senare år, vilket möjligtvis kan avspegla sig i statistiken. 5 4 Svårt skadade Döda Figur 2.1 Polisrapporterade antal döda och svårt skadade på kommunalt vägnät inom tättbebyggt område perioderna och Organisation och styrning I detta avsnitt beskrivs förutsättningarna för Sjöbo kommuns trafiksäkerhetsarbete, bl.a. vilka mål och riktlinjer som finns och hur ansvarsfördelningen ser ut. Trafiksäkerhetskultur Kommunens prioriteringar Kommunen har ett äldre trafiksäkerhetsprogram från 1997 med mål och prioriteringar fram t o m år 2000, men som mist sin aktualitet även om avsikterna i dokumentet fortfarande gäller. År 2007 togs ett handlingsprogram

17 7 Trivector Traffic fram enligt lagen om skydd mot olyckor. I detta återfinns vision, mål och åtgärder kopplade till kommunens trafiksäkerhetsarbete. År 2000 togs en Cykelledsplan fram för Sjöbo tätort genom ett dialogprojekt. Planen ger underlag för beslut om åtgärder för att förbättra cykeltrafiken i Sjöbo tätort. År 2001 togs en trafikplan fram för Sjöbo tätort. Planen beaktar Nollvisionens intentioner och prioriterar de oskyddade trafikanterna på bekostnad av biltrafiken. Organisation I Sjöbo kommun har Teknik- och fastighetsnämnden det utpekade och samlade ansvaret för kommunens trafiksäkerhetsarbete enligt Reglemente för teknik och fastighetsnämnden från Därunder är Teknik- och fastighetsförvaltningen den förvaltning som bär ansvaret för kommunens trafiksäkerhetsarbete. Det finns även en tjänsteman med ansvar att bevaka trafiksäkerhetsfrågor, men det saknas befattningsbeskrivning som tydliggör detta. I Teknik och fastighetsnämnden finns en trafiksäkerhetsgrupp sedan åtta år tillbaka. Deltagare i Trafiksäkerhetsgruppen tillsätts inför varje mandatperiod, men är av bred politisk spridning. Gruppens deltagare åker ofta ut på studiebesök och arbetar tillsammans med tjänstemän. Arbetet ger möjlighet för de förtroendevalda att erhålla fördjupa kunskap och förståelse för olika trafiksäkerhetsfrågor samt öka samsyn och samarbetet mellan tjänstemän och förtroendevalda. Mätbara mål för trafiksäkerhetsutvecklingen I Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor, som är antagen av kommunfullmäktige återfinns ett mätbart mål för kommunens trafiksäkerhetsutveckling. Målet är att olyckor i trafikmiljö ska minskas med 10 % under mandatperioden Handlingsprogrammet följs upp årligen och redovisas i kommunstyrelsen. Kommuninternt samarbete Teknik- och fastighetsförvaltningen samarbetar med Kommunledningsförvaltningen och Miljö- och byggnadsförvaltningen för ökad trafiksäkerhet. Samarbetet bedrivs framförallt genom samrådsmöten. Olycksstatistik I Sjöbo kommun finns tillgång till både sjukvårdsrapporterad och polisrapporterad statistik i STRADA och kommunens tjänstemän genomför även analyser av erhållen olycksstatistik. Däremot sker ingen årlig rapportering eller redovisning av olycksstatistiken för Teknik- och fastighetsnämnden eller Kommunstyrelsen. Trafikundervisning i skolan I kommunens grundskolor (inklusive friskolor) bedrivs ett aktivt trafiksäkerhetsarbete. Vägverket besöker skolorna, bedriver trafiksäkerhetsundervisning och delar ut undervisningsmaterial. Trafiksäkerhetsundervisning in-

18 8 Trivector Traffic går i skolornas tema-arbeten och behandlas även i samband med att barn och lärare är ute och vistas i trafiken. Samtliga förskolebarn får reflexvästar som de bär under utflykter och Momenta delar ut cykelhjälmar till barn i årskurs 2-3, vilket sponsras av lokala företagare. Det finns även ett nära samarbete mellan Skola och Polis avseende mopedfrågor. Uppskattningsvis nås över 75 % av barnen av trafiksäkerhetsundervisning av något slag. 2.4 Fysisk planering Den fysiska planeringen kan påverka trafiksäkerhetsutvecklingen genom hur bebyggelse och andra verksamheter lokaliseras och utformas. I detta avsnitt redovisas i vilken omfattning Sjöbo kommun beaktar trafiksäkerhet vid fysisk planering och hur systematiskt detta sker. Trafiksäkerhetskultur Kommunens prioriteringar Trafiksäkerhet, särskilt för de oskyddade trafikanterna, beaktas i kommunens Översiktsplan från 2008, exempelvis berörs trafiksäkerhet i samband med barns skolvägar etc. Däremot omnämns inte Nollvisionen i översiktsplanen. Riktlinjer I den fysiska planeringen följer kommunen de nationella råd och riktlinjer som återfinns i Lugna Gatan!, TRAST (Trafik för en attraktiv stad) och VGU (Vägar och gators utformning) för att få en trafiksäker miljö. Kommunen har däremot inte tagit fram några egna riktlinjer för hur trafiksäkerhetsaspekter ska beaktas eller prioriteras i den fysiska planeringen. Checklista Kommunen använder ingen checklista eller andra rutiner för att säkerställa eller kontrollera hur trafiksäkerheten beaktats vid t ex planarbeten, bygglov och lokalisering av trafikalstrande verksamhet. Kommunens tjänstemän anser att trafiksäkerhet beaktas i planprocessen, även om det saknas verktyg som säkerställer detta. I vissa fall sitter även tjänstemän från Teknik- och fastighetsförvaltningen med vid framtagandet av nya planer. 2.5 Trafikplanering, trafiksäkerhetsåtgärder och lokala trafikföreskrifter Trafikplanering, trafiksäkerhetsåtgärder och lokala trafikföreskrifter är det man i de flesta fall tänker på när man talar om kommunens trafiksäkerhetsarbete. Hur kommunen hanterar dessa frågor har också onekligen stor betydelse för trafiksäkerheten. I detta avsnitt redovisas i vilken omfattning Sjöbo kommun har vidtagit olika fysiska åtgärder för trafiksäkerheten och hur systematiskt detta arbete bedrivs.

19 9 Trivector Traffic Trafiksäkerhetskultur Kommunens prioriteringar Kommunen kommer med utgångspunkt i trafiksäkerhetsrevision ta fram ett nytt trafiksäkerhetsprogram för kommunens kommande trafiksäkerhetsarbete. Trafiknätsanalys År 1999 genomfördes en hastighetsklassificering av gatunäten i Sjöbo, Blentarp, Vollsjö och Lövestad, som antogs politiskt. Kopplat till klassificeringen finns åtgärdsprogram framtaget. Trots att programmet togs fram för snart tio år sedan ligger det fortfarande till grund för bedömning av gatuklassning, vilket bl a används vid ansökan om bidrag från Vägverket. Kommunen ser även till att följa upp åtgärdsprogrammet. Införandet av nya hastighetsbegränsningar har medfört att en ny översyn av gatunäten inom tättbebyggt område kommer att genomföras. Kriterier/riktlinjer Sjöbo kommun har inte tagit fram några kommunspecifika kriterier eller riktlinjer som tydliggör trafiksäkerhetsfrämjande villkor för gatuutformning och hastighetsregleringar i Sjöbo kommun, utan följer Vägverkets riktlinjer för gatuutformning och hastighetsregleringar inom kommunens väghållningsområde. Uppföljning För att följa trafiksäkerhetsutvecklingen i kommunen sker mätningar av olika tillstånd som har stark koppling till kommunens trafiksäkerhetsutveckling. De tillstånds som mäts är trafikflöden (beställs av Vägverket) och cykelhjälmsanvändning (mäts av NTF) Det har även förekommit att kommunen beställt hastighetsmätningar av Vägverket. Därutöver mäter Polis trafiknykterhet, hastighet och bilbältesanvändning, men detta är inget som i dagsläget används i kommunens uppföljning av trafiksäkerhetsutvecklingen. Däremot har polisen möjlighet att genom BRÅ (Brottförebyggande Rådet) meddela om något trafikbrott tenderar att öka i omfattning. Kommunens tjänstemän framhåller att de har en god kontakt med den lokala polisen och säkerhetssamordnaren på kommunen får bland annat uppgifter från polisen vad gäller utandningsprocent etc. Genomförda trafiksäkerhetsåtgärder följs upp och utvärderas genom för- och efterstudier, så att erfarenheter kan tas till vara. Uppföljning rapporteras muntligt vid behov till Teknik- och fastighetsnämnden. Trafiksäkerhetsstandard Prioriteringar och ekonomiska resurser Under intervjutillfället fick kommunens handläggare och chefstjänstemän besvara en enkät om värderingsfrågor inom kommunens trafiksäkerhetsarbete. Enkätsvaren visade att kommunens handläggare ansåg att bristande finansiella resurser var en bidragande orsak till varför kommunen i vissa fall inte vidtar önskvärda fysiska åtgärder. Kommunens chefstjänstemän ansåg

20 10 Trivector Traffic däremot att detta varken berodde på avsaknad av personella eller finansiella resurser, utan istället på att vissa åtgärder ofta tenderar att överklagas av allmänheten, vilket fördröjer genomförandet, se bilaga 3. Nät för oskyddade trafikanter Mellan % kommunens huvudnät för cyklister består av cykelbanor (därav ca 10 % med statlig väghållning). Endast 5-10 % av samtliga gång- och cykelpassager tvärs biltrafikens huvudnät är hastighetssäkrade till högst 30 km/h (90-percentilen får ej vara 40 km/h eller över) genom skyltning och fysiska åtgärder. Det har införts fysiska åtgärder vid fler passager, men dessa anses inte vara hastighetssäkrade till 30 km/h. Mopedister av klass 1 (EU-moped) hänvisas i huvudsak till nätet för biltrafik, medan mopedister av klass 2 i huvudsak hänvisas till nätet för cyklister. Nät för skyddade trafikanter Endast en av fyrvägskorsningarna på det kommunala huvudnätet för bil inom tätort har en utformning som säkrar hastigheten till högst 50 km/h i alla tillfarter (85-percentilen får ej vara 50 km/h eller över). Denna korsning är utformad som en cirkulationsplats med överkörbar rondell samt med upphöjd GC-bana i dess tillfarter. Den har dock för liten radie för att klassificeras som cirkulationsplats. Det finns därtill tre fyrvägskorsningar på det statliga huvudnätet för bil inom tätort som är hastighetssäkrade till 50 km/h. Totalt är 4 % av fyrvägskorsningarna på huvudnätet för bil inom tätort hastighetssäkrade till 50 km/h. Kommunens huvudnät för bil inom tätort är skyltat 50 km/h och eftersom kommunen inte regelbundet genomför eller beställer hastighetsmätningar, saknas uppgift om 50-sträckor med stor andel hastighetsöverträdelser. Med start år 2008 har inventering av belysningsstolpar i hela Sjöbo kommun påbörjats och beräknas ta några år att genomföra. Under 2008 har cirka 50 % av belysningsstolparna i Sjöbo tätort inventerats. Däremot har inga belysningsstolpar ännu åtgärdats. För övriga fasta föremål eller hinder har ingen inventering eller åtgärdande av sidoområden påbörjats av huvudnätet för bil inom tätort (vilket främst är aktuellt för 70-sträckor eller 50-sträckor med kraftiga hastighetsöverträdelser). Endast några få procent av invånarna inom tättbebyggt området uppskattas bo i så kallade 30-områden även om flera områden är utformade så att det är svårt att köra fortare än 30 km/h. Kommunen är återhållsam med att skylta 30 km/h annat än i skolors närområde. Hastighetsdämpande åtgärder Kommunen inför främst hastighetsdämpande åtgärder där oskyddade trafikanter korsar huvudnätet, i synnerhet vid skolor. Införande av hastighetsdämpande åtgärder sker ibland i dialog med invånare, vanligtvis sker dialog i de fall åtgärden efterfrågas av invånare i ett bostadsområde. Vid införande av hastighetsdämpande åtgärder vid skola informeras skolan om de planerade åtgärderna.

21 11 Trivector Traffic Kommunen försöker arbeta med beteendepåverkande åtgärder istället för fysiska åtgärder, då det inkommer flera klagomål på farthinder, inte minst från personer med olika funktionshinder. Enligt enkätsvar som kommunens chefstjänstemän lämnade under intervjutillfället kan man urskilja att högt ställda trafiksäkerhetskrav inte alltid ingår som en självklar del i kommunens arbete med fysiska åtgärder, se bilaga 3. Skolvägarna, vägar till fritidsaktiviteter och äldreboenden Kommunen har arbetat med inventering och åtgärdande av vägar och områden som trafikeras av särskilt utsatta grupper såsom barn, funktionshindrade och äldre. 100 % av kommunens skolvägar, vägar till och från fritidsverksamheter och vägar där många äldre och oskyddade rör sig har både inventerats och åtgärdats under den senaste 4-årsperioden. Kommunens handläggare framhåller att de har en god översikt över gångvägarna och att underhållsarbetet av dessa fungerar väl. Däremot kan det finnas brister på de skolvägar som ligger utanför tätort. 2.6 Drift och underhåll Drift och underhåll av gator och vägar är mycket viktigt från trafiksäkerhetssynpunkt, särskilt för gående, cyklister och äldre personer. I detta avsnitt redovisas Sjöbo kommuns vinterväghållning och barmarksunderhåll samt hur systematiskt detta arbete sker. Trafiksäkerhetskultur Kommunens prioriteringar Kommunen har en övergripande policy för drift och underhåll av kommunens vägar (inklusive gång- och cykelvägar), som är politiskt beslutad av Teknik- och fastighetsnämnden. Enligt kommunens budgetuppföljning för 2006 skall trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna kontinuerligt förbättras vid drift och underhåll av gator, vägar och parker. Krav och uppföljning Kommunen ställer inga skallkrav på att utföraren av vinterväghållning och barmarksunderhåll skall genomföra egenkontroller. Däremot följer kommunen upp vinterväghållningen både genom den registrering av åtgärd som sker i direkt anslutning till när åtgärden sätts in och genom uppföljning av olyckor i STRADA. System för hantering av synpunkter Kommunen har inget datorstött system för att ta emot och behandla klagomål och synpunkter från allmänheten. Däremot ser man till att systematiskt behandla inkomna ärenden. Skriftliga klagomål som inkommer till förvaltningen besvaras först med brev, som förklarar att skrivelsen är mottagen. Därefter ska det skriftliga klagomålet vara besvarat av berörd tjänsteman i- nom en vecka. Vi muntliga klagomål försöker kommunen lösa dessa i sam-

22 12 Trivector Traffic förstånd med den som klagar och ser till att ärendet undersöks inom en vecka. Hanteringen medför att majoriteten av klagomålen åtgärdas inom en månad. Idag förs ingen statistik över inkomna klagomål, men genom att dessa diarieförs finns det möjlighet att ta fram statistik om detta efterfrågas. Trafiksäkerhetsstandard Vinterväghållning Kommunen ställer generellt sätt högre krav på vinterväghållningen av huvudnätet för gång- och cykeltrafik, jämfört med huvudnätet för biltrafik. Huvudnätet för gång- och cykeltrafik skall snöröjas vid snödjup på 2 cm efter avslutat snöfall och 5 cm under pågående snöfall. För huvudnätet för biltrafik skall snöröjning påbörjas vid snödjup på 3 cm efter avslutat snöfall och 6 cm under pågående snöfall. Generellt gäller att prioriterade huvudvägar för bil och gång och cykel (omfattar ca 75 % av huvudnätet för bil respektive gång och cykel) ska vara åtgärdade före kl på vardagar. Busshållplatser samt gång- och cykelstråk som löper parallellt med huvudnätet för biltrafik ska generellt sett snöröjas och halkbekämpas samtidigt som huvudnätet för biltrafik. I Sjöbo finns inga gång- och cykelvägar där kommunen ålagt ansvaret för vinterväghållningen på fastighetsägaren. Barmarksunderhåll Under barmark sopas och städas gång- och cykelnätet minst 1-2 gånger per säsong, vissa stråk sopas betydligt oftare. Sopningen börjar som regel en vecka efter det att snö och is har försvunnit och hela gång- och cykelnätet skall vara sopat senast 4 veckor efter att snö och is har töat bort. De prioriterade stråken skall vara färdigställda en vecka tidigare än övriga stråk. Minst en gång per år sker en inspektion av gång- och cykelnätet där standarden på nätet kontrolleras. Inspektion sker kontinuerligt i samband med gräsklippning och tömning av soptunnor. Under år 2007 medförde ca 10 % av kontrollerna åtgärder. Enskild väghållning I Sjöbo kommun finns varken lokalnät eller huvudnät inom de större tätorterna med enskild väghållning. Enskilda vägar utanför tätort eller i mindre tätorter kan erhålla kommunalt vägbidrag om de beviljats statligt bidrag. Bidrag kan erhållas för vinterväghållning och barmarksunderhåll, samt iståndsättningsbidrag till åtgärder som höjer vägens trafiksäkerhet.

23 13 Trivector Traffic 2.7 Fordon, resor och transporter Kommunen har möjlighet att ställa krav på fordon, resor och transporter och därmed påverka trafiksäkerheten. Detta avsnitt redovisar de krav kommunen har ställt och hur systematiskt arbetet sker inom området. Trafiksäkerhetskultur Resepolicy Kommunen saknar resepolicy som anger arbetsgivarens krav på trafiksäkerhet vid personalens arbets- och tjänsteresor, men det finns en resepolicy under framtagande. Denna beräknas vara klar i början av Avsaknaden av resepolicy avspeglas i den enkät som kommunens handläggare och chefstjänstemän fick besvara under intervjutillfället. Enkätsvaren visade att kommunens arbete med De anställdas resor i tjänsten var det område som tjänstemännen ansåg att högt ställda trafiksäkerhetskrav ingår i minst utsträckning, se bilaga 3. Kommunen ställer inte heller krav på att föreningar som erhåller verksamhetsbidrag skall ha resepolicy, eller på annat sätt uppmanar dem till att ta fram policy eller avsiktsförklaringar för trafiksäkra resor. Uppföljning Kommunen ser enbart till att följa upp de trafiksäkerhetskrav som ställs vid upphandling eller beställning av persontransporter. För upphandling av tunga transporter sker ingen uppföljning av ställda krav. Uppföljningen av kraven på persontransporter sker en gång per termin genom personlig kontroll under färd. Trafiksäkerhetsstandard Personbilar Alla kommunens förvaltningar och kommunala bolag ställer trafiksäkerhetskrav vid inköp eller leasing av personbilar. De krav som ställs är att de skall vara utrustade med trepunktsbälten och nackstöd på samtliga platser, ESP (Antisladdsystem) och ABS-bromsar. Däremot ställs exempelvis inga krav på färdskrivare/färddator, bältespåminnare, alkolås, ISA (automatisk hastighetsanpassning), underkörningsskydd eller backhjälp. Samtliga personbilar som kommunen köpt eller leasat (under den senaste fyraårsperioden) uppfyller 4 stjärnor enligt Euro NCAP:s krocktester. Persontransporter Med persontransporter avses exempelvis skolskjuts, färdtjänst och sjukresor. Kommunen har idag sex gällande avtal för persontransporter (varav fyra avtal avser skolskjuts för ca 900 elever) och i samtliga avtal ställs trafiksäkerhetskrav. De trafiksäkerhetskrav som ställs på fordonet är att det ska vara utrustat med trepunktesbälten, nackstöd på samliga platser, ABS-bromsar, alkolås och backhjälp. Däremot ställs exempelvis inga krav på färdskriva-

24 14 Trivector Traffic re/färddator, ESP (antisladdsystem), bältespåminnare eller ISA (automatisk hastighetsanpassning). De trafiksäkerhetskrav som ställs på föraren är att han/hon skall har rätt behörighet, köra enligt gällande kör- och vilotider, följa hastighetsgränser, vara nykter och drogfri, använda bälte, informera passagerare om att använda bilbälte, tillse att rullstolar och bagage är säkrade på betryggande sätt och ej tala i mobiltelefon under färd. I de upphandlingar som avsåg skolskjuts ställdes även krav på att det ska finnas sittplatser till samtliga elever och att skolskjutsen ej ska stanna på 90-vägar eller andra olämpliga platser. Upphandlingarna som gäller skolskjuts har även föregåtts av inventering av hållplatser där skolskjutsen stannar. I Sjöbo kommun är högsta tillåtna avstånd mellan bostad och hållplats för skolbarn lägre än snittet i Sverige, vilket kan medföra att andelen som väljer att skjutsa sina barn till skolan är färre än vad det annars skulle varit. Tunga transporter Med tunga transporter avses t ex fordon och förare inom renhållning, snöröjning och upphandlade varor och gods som levereras med budbil eller lastbil. Kommunen har idag 16 gällande avtal för tunga transporter och i samtliga avtal ställs trafiksäkerhetskrav. De trafiksäkerhetskrav som ställs är att fordonet skall vara utrustat med färdskrivare/färddator (registrerar och lagrar data om t ex högsta hastighet, genomsnittshastighet, kraftiga inbromsningar etc.) samt att föraren skall har rätt behörighet, köra enligt gällande kör- och vilotider, följa hastighetsgränser, vara nykter och drogfri, använda bälte och tillse att lasten inte överskrider tillåten vikt och är ordentligt fastspänd. Däremot ställs exempelvis inga krav på trepunktsbälten, bältespåminnare, nackstöd, ESP (antisladdsystem), bältespåminnare, alkolås, ABS-bromsar, underkörningsskydd, backhjälp eller ISA (automatisk hastighetsanpassning). 2.8 Externt samarbete För att skapa ett mer trafiksäkert Sjöbo krävs att kommunen samverkar och samarbetar med andra externa aktörer. Detta avsnitt redovisar det externa samarbete som sker i Sjöbo. Trafiksäkerhetskultur Externa samarbetspartners Sjöbo kommun bedriver ett organiserat externt samarbete med framförallt polis och Vägverket i syfte att öka trafiksäkerheten. Genom Vägverket bedrivs även vissa samarbete med NTF. Med polisen sker samarbetet vid trafikbeslut och vid förändringar i det kommunala gatunätet. Med Vägverket sker samarbetet i samband med utformningen av gatunätet.

25 15 Trivector Traffic Därutöver sker ett visst samarbete med kranskommuner (via möten), Folkhälsorådet (deltagande från Försäkringskassan, kyrkan, arbetsförmedlingen mfl.), Skånetrafiken (vid hållplatsutformning, samt vägar till och från dessa) och Handikapprådet (verkar som referensgrupp). Externa samarbetsområden De ämnesområden inom vilka Sjöbo kommun bedriver externt samarbete är hastighet (tillsammans med polis och Vägverket), bältesanvändning (tillsammans med polis) och trafiknykterhet (tillsammans med lokala BRÅ där polisen även ingår) I Sjöbo är även viltolyckor ett viktigt åtgärdsområde och man bedriver därför samrådsprojektet Trafiksäkerhet och eftersök i samverkan med SESgruppen. SES-gruppen är ett nationellt samarbetsorgan som arbetar med frågor inom viltolycksproblematiken, bl.a drivs ett antal projekt med målsättning att minska viltolyckorna och öka medvetenheten om vilt bland trafikanter. Kommunens säkerhetsansvarig har ansvar för detta samrådsprojekt, vilket bland annat resulterat i ökat antal varningsskyltar för vilt. År 2000 togs en Cykelledsplan fram genom ett dialogprojekt i samarbete med Vägverket och konsultföretaget Tyréns Infrakonsult. Syftet med att ta fram planen genom ett dialogprojekt var att attrahera och engagera allmänheten, ge invånarna möjlighet att påverka och samtidigt ge dem insikt i Nollvisionens genomförande. År 2002 startade ett MöTs-projekt i Sjöbo kommun i samarbete med Vägverket. Syftet med projektet är att samordna miljö- och trafiksäkerhetsarbetet i skånska kommuner för att på så vis effektivisera arbetet. I samband med uppstartet av projektet genomfördes år 2003 en attitydundersökning bland Sjöbos trafikanter som behandlade miljö och trafiksäkerhet. Projektet avslutades år Kommunen uppmanar även invånare till att klippa häckar eller annan utstickande växtlighet samt att utforma plank så att god sikt kan tillgodoses i korsningar. Detta sker både via kommunens hemsida och genom utdelning av folders.

26 16 Trivector Traffic 3. Analys och slutsatser I detta kapitel analyseras och bedöms Sjöbo kommuns trafiksäkerhetsarbete. 3.1 Inledning Nedanstående bedömning av styrkor och svagheter baseras på den nulägesbeskrivning som redovisas i kapitel 2. De poängbedömningar som redovisas under varje ämnesområde baseras på en standardiserad bedömningsmall som Sveriges Kommuner och Landsting tagit fram. Bedömningarna är indelade i två delar: trafiksäkerhetskultur och trafiksäkerhetsstandard. Med trafiksäkerhetskultur avses hur systematiskt kommunen som organisation och arbetsgivare arbetar med trafiksäkerhetsfrågorna, medan trafiksäkerhetsstandard beskriver nuläget i hela kommunen utifrån åtgärder som redan vidtagits. I slutet av kapitlet redovisas en samlad bedömning av Sjöbo kommuns trafiksäkerhetsarbete, uttryckt i antal poäng och stjärnor samt en jämförelse med andra kommuner. Sist i kapitlet redovisas slutsatserna av analysen. 3.2 Faktisk säkerhetsnivå Styrkor och svagheter Bedömningen av den faktiska säkerhetsnivån baseras enbart på polisrapporterade olyckor. Skälen till detta är att Sjöbo kommun ska kunna jämföras med andra kommunen och för att olycksutvecklingen sedan antagandet av nollvisionen ska kunna följas. Sjöbo har haft tillgång till sjukvårdsrapporterad olycksstatistik sedan 2003, vilket ses som en styrka för kommunens trafiksäkerhetsarbete. Fortfarande finns dock de kommuner som inte har tillgång till denna statistik. Nackdelen med statistik som enbart baseras på polisrapporterade olyckor är att denna innehåller stora brister, främst till följd av stor underrapportering av olyckor med oskyddade trafikanter. Sjöbo kommun har idag ett högt olyckstal som ligger cirka 45 % över snittet jämfört med andra kommuner av motsvarande storlek ( invånare). Sjöbos olyckstal har även haft en negativ utveckling sedan 1997.

27 17 Trivector Traffic Poängbedömning Sjöbo kommun får totalt 1 av 3 möjliga poäng för trafiksäkerhetsstandard inom området Faktisk säkerhetsnivå, se tabell 3.1. Tabell 3.1 Bedömning av Sjöbos faktiska säkerhetsnivå Faktisk säkerhetsnivå Trafiksäkerhetsstandard Maximalt antal poäng Tilldelade poäng Utvecklingen av kommunens olyckstal mellan perioderna och Kommunens olyckstal i jämförelse med kommuner med invånare 1,5 0 1,5 1 Totalt Organisation och styrning Styrkor och svagheter Sjöbo har en styrka i att det återfinns vision och mätbara mål för kommunens trafiksäkerhetsarbete i Handlingsplan enligt lagen om skydd mot olyckor. Även andra styrande dokument och planer, såsom Trafikplan och Cykelledsplan beaktar trafiksäkerhet och nollvisionens intentioner väl. Sjöbo kommun har en styrka i den tydliga och utpekade ansvarsfördelningen för kommunens trafiksäkerhetsarbete på nämnd-, förvaltnings- och tjänstemannanivå, vilken är väl kommunicerad internt. Däremot är det en brist att det saknas befattningsbeskrivning som tydliggör detta på tjänstemannanivå. Ytterligare en styrka är den trafiksäkerhetsgrupp som finns inom Teknikoch fastighetsnämnden, vilken bidrar till kunskapsöverföring, ökad samsyn och ökat samarbetet mellan tjänstemän och förtroendevalda. Det interna samarbetet inom kommunens trafiksäkerhetsarbete bedrivs främst mellan Teknik- och fastighetsförvaltningen, Kommunledningsförvaltningen och Miljö- och byggnadsförvaltningen. Det ses som en svaghet att inte Skola eller Familjeförvaltningen på ett tydligare sätt involveras i detta samarbete. I kommunens skolor bedrivs ett aktivt trafiksäkerhetsarbete med hjälp av Vägverket, medan kommunens roll är tämligen passiv. Det finns därför utrymme för förbättring, inte minst då det idag finns barn som inte får ta del av trafiksäkerhetsundervisning som bedrivs i kommunens skolor. Poängbedömning Sjöbo kommun får totalt 6 av 7 möjliga poäng för trafiksäkerhetskultur inom området Organisation och styrning, se tabell 3.2.

28 18 Trivector Traffic Tabell 3.2 Bedömning av Sjöbos organisation och styrning Organisation och styrning: Trafiksäkerhetskultur Maximalt antal poäng Tilldelade poäng Strategi/handlingsplan/program som beskriver kommunens syn på hur trafiksäkerhetsarbete ska bedrivas/utvecklas Fastställda mätbara mål för trafiksäkerhetsutvecklingen Nämnd/kommunstyrelse och förvaltning samt minst en tjänsteman med tydligt utpekat ansvar för trafiksäkerhetsutvecklingen Förvaltningen som har ansvaret för trafiksäkerhetsfrågor har etablerat samarbete/fungerande dialog med andra berörda förvaltningar Trafiksäkerhetsarbete bedrivs i kommunens grundskolor Olycksstatistik förs utifrån polisrapporterade olyckor/sjukvård eller tillgång finns till STRADA. Statistiken sammanställs och redovisar årligen för ansvarig nämnd Strategi/handlingsplan/program samt mål följs regelbundet upp och diskuteras med ansvarig politiker , ,5 1 1 Totalt Fysisk planering Styrkor och svagheter Även om trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter i viss utsträckning omnämns i kommunens Översiktsplan är det en brist att Nollvisionen inte beaktas i tillräcklig utsträckning. Det är positivt att kommunen använder de nationella råd och riktlinjer som finns att tillgå i form av handböckerna Lugna Gatan!, TRAST och VGU. Däremot är det en svaghet att kommunen saknar verktyg såsom checklista eller andra rutiner som säkerställer och kontrollerar att trafiksäkerhet verkligen beaktas i den fysiska planering, såsom vid planarbeten, bygglov och lokalisering av trafikalstrande verksamhet. Poängbedömning Sjöbo kommun får totalt 1,5 av 3 möjliga poäng för trafiksäkerhetskultur inom området Fysisk planering, se tabell 3.3.

29 19 Trivector Traffic Tabell 3.3 Bedömning av Sjöbos fysiska planering Fysisk planering: Trafiksäkerhetskultur Maximalt antal poäng Tilldelade poäng Riktlinjer och kontroller för hur trafiksäkerhetsaspekter ska beaktas och prioriteras i den fysiska planeringen, (vid planarbeten, bygglov och lokalisering av trafikalstrande verksamhet). 3 1,5 Totalt 3 1,5 3.5 Trafikplanering, trafiksäkerhetsåtgärder och lokala trafikföreskrifter Styrkor och svagheter Det är positivt att Sjöbo kommun inom kort ämnar ta fram ett nytt trafiksäkerhetsprogram samt ämnar genomföra en översyn av gatunäten inom tättbebyggt område inför införandet av de nya hastighetsgränserna, då befintligt trafiksäkerhetsprogram och hastighetsklassificering mist sin aktualitet. Sjöbo kommun beställer mätningar av trafikflöden och hastigheter av Vägverket samt mätningar av cykelhjälmsanvändningen av NTF, vilket ger ett bra komplement till olycksstatistiken. Polis mäter även nykterhet, hastighet och bältesanvändning. Det är en svaghet att kommunen inte använder denna statistik för att på ett systematiskt sätt följa de tillstånd som påverkar trafiksäkerheten i trafiken. Kommunen har ett väl utbyggt cykelnät, däremot är det en brist att trafiknäten ej är utformade enligt krockvåldsteorin. Endast 5-10 procent av övergångsställen och passager tvärs biltrafikens huvudnät är hastighetssäkrade, endast 4 % av fyrvägskorsningar på huvudnätet för bil som är säkrade till 50 km/h och endast några få procent av invånarna som bor inom tätort uppskattas bo i 30-områden. Det är även en svaghet att kommunen är restriktiv till införande av hastighetsdämpande åtgärder. Kommunen avser istället att arbeta med beteendepåverkande åtgärder, men utan införande av fysiska åtgärder tenderar beteendepåverkande åtgärder enbart få marginella effekter. För att personer med funktionshinder inte ska uppleva obehag till följd av de fysiska åtgärderna är noggrannhet vid byggande av fysiska åtgärder av stor vikt. Ett korrekt byggt fysiskt farthinder ska ge en behaglig passage om de passeras i angiven hastighet. Ett annat åtgärdsområde det finns stora förbättringspotentialer är inom inventering och åtgärdande av fasta föremål (såsom träd och stolpar) inom gator och vägars sidoområden. Detta är framförallt aktuellt för de sträckor inom tätort som är skyltade 70 km/h eller skyltade 50 km/h med stor andel hastighetsöverträdelser.

30 20 Trivector Traffic Kommunen har en styrka i sitt arbete med inventering och åtgärdande av vägar och områden som särskilt trafikeras av utsatta grupper såsom barn, funktionshindrade och äldre. Poängbedömning Sjöbo kommun får totalt 1,5 av 4 möjliga poäng för trafiksäkerhetskultur och totalt 3,5 av 13 möjliga poäng för trafiksäkerhetsstandar inom området Trafikplanering, trafiksäkerhetsåtgärder och lokala trafikföreskrifter, se tabell 3.4. Tabell 3.4 Bedömning av Sjöbos arbete med trafikplanering, trafiksäkerhetsåtgärder och lokala trafikföreskrifter Trafikplanering, trafiksäkerhetsåtgärder och lokala trafikföreskrifter: Trafiksäkerhetskultur Maximalt antal poäng Tilldelade poäng Trafiknätsanalys och åtgärdsprogram för tätorter > 1000 invånare Kriterier/riktlinjer som tydliggör trafiksäkerhetsfrämjande villkor för gatuutformning/hastighetsregleringar inom kommunens väghållningsområde Trafiknätsanalys inkl åtgärdsprogram och kriterier/riktlinjer följs regelbundet upp och diskuteras med ansvarig politiker ,5 Totalt 4 1,5 Trafiksäkerhetsstandard Maximalt antal poäng Tilldelade poäng Huvudvägnätet för cyklister består av cykelvägar/cykelbanor, cykelfält eller hastighetssäkrade 30- gator Övergångsställen/cykelöverfarter är hastighetssäkrade/planskilda på huvudvägnätet för bil Fyrvägskorsningar är hastighetssäkrade/cirkulationsplatser/fyrvägsstopp 70-sträckor och icke hastighetssäkrade 50-sträckor inom tätorterna är inventerade och åtgärdade med avseende på oeftergivliga föremål inom sidoområdena 30km/tim och hastighetssäkrad utformning inom lokalvägnätet i enighet med Lugna gatan! Brister inom skolvägar, fritidsvägar och äldres gångvägar har inventerats och åtgärdats , Totalt 13 3,5 3.6 Drift och underhåll Styrkor och svagheter Sjöbo kommun har en styrka i den politiskt antagna policyn för vinterväghållning av kommunens trafiknät, medan det är en brist att det saknas motsvarande policy för barmarksunderhåll.