Metoder för Interaktionsdesign



Relevanta dokument
Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Projectbase en generell projektmodell

Agila Metoder. Nils Ehrenberg

Projektarbete och projektmodell

Inspel till dagens diskussioner


SCRUM och mycket mer

Agil Projektledning. En introduktion

Agil Projektledning. En introduktion

Agil Projektledning. En introduktion

SCRUM. En agil projektmetod baserad på empiri - vad fungerar och vad fungerar inte?

LIPS 1, 2002 Lätt Interaktiv Projektstyrningsmodell

SCRUM på Riksarkivet. Magnus Welander /

Projektplan. Mål Resultatet projektet ska leverera, dvs. vad som ska vara uppnått när projektet är genomfört, (se dokument Uppdragsbeskrivning ).

Arbeta i projekt. Anders Hessel ITP-projekt Uppsala Universitet

INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Agneta Bränberg

FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Projektmodell för Vingåkers Kommun

Projektstyrning - kortversionen Jan-Åke Olofsson

F7 Agila metoder. EDAF45 Programvaruutveckling i grupp Projekt Boris Magnusson, Ulf Asklund Datavetenskap, LTH

IT-projektledning - introduktion 725G62

ALM Live: Scrum + VSTS

Specifikt Mätbart Accepterat Realiserbart Tidssatt

Scrum Scrum. en beskrivning. a description. V Scrum Alliance,Inc 1

Ändra dina tankar och du ändrar din värld. Norman Vincent Peale

Projektarbete. Johan Eliasson

Projektarbete med IT-verktyg - modulanpassat

Projektstyrningspolicy för Strängnäs kommun

Projektmetodik II. HF1005, Informationsteknik och ingenjörsmetodik för Datateknik. Projektarbete

Ramverk för projekt och uppdrag

SCRUM. Vattenfallsmodellen. Analys. Design. Kod. Test. Rational Unified Process Agile. Kallas också linjär sekventiell modell.

Checklistor för riskidentifiering

Projekt som arbetsform

Hållbar utveckling A, Ht. 2014

RESULTAT, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Stefan Berglund

BESKRIVNING AV PROCESSMETODEN SCRUM

Utöver projektdirektivet ska en teknisk dokumentation för projektet arbetas fram.

RESULTAT, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING INFÖRANDET BYTE AV PROJEKTGRUPP/MEDLEMMAR? PLANERING INFÖR INFÖRANDET

Rubrikförklaringar till projektmallar

Projektmetodik. Andreas Lenshof. Institutionen för Biomedicinsk Teknik Lunds Universitet

Examensarbete Verklighetsbaserat utvecklings- och projektarbete - Automationsteknik med mekatronik

Innehåll (3) Innehåll (2) Innehåll (5) Innehåll (4) Innehåll (6) Innehåll (7) Dokumenthistorik. beställare, Översiktlig beskrivning av projektet

Resultat, avslut och uppföljning

Projektprocessen. Projektprocess

Projektstyrning. Tor Fridell

En kort inledande sammanfattning av projektplanen. Bör vara på en egen sida och placeras först i projektplanen.

Ekonomisk ansvarig (verksamhetschef eller motsvarande som har ekonomiskt ansvar för projektet) Förnamn och efternamn

Riskhantering. Tieto PPS AH006, , Sida 1

Guide till projektmodell - ProjectBase

Projecticon PKS. Microsoft Project och dokumenthantering

Att välja verktyg för portföljhantering. - Vad vet en leverantör om det?

Projektstyrning, Uppföljning

Gör jämlikt gör skillnad i Karlskoga och Degerfors 2017

Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Syftet med att organisera verksamheten Organisationsteori

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

Dokumentation och presentation av ert arbete

Projectbase Projektplan

PROJEKTPLAN [PROJEKTNAMN]

Bild 2-10: Internetfonden, Pernilla Rydmark. Bild 11-27: Projekthantering, Michael Winberg. Mer information finns på

IT-enhetens projektmodell. Orion

Det är lätt att vara modig om man inte är rädd

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:

Användningscentrering i agila utvecklingsprojekt. johanna.sarna@valtech.com Valtech

1. Etablera projektet

Bilaga A Projektmodell. Generell Projektmodell

Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen

Riskhantering för administrativa projekt inom Karolinska Institutet

MI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

Projektprocessen. Projektprocess

Att arbeta agilt. En arbetsgång

Projektstyrning - kortversionen Jan-Åke Olofsson

Avslut och resultat av projekt Projektledning 1, HT Agneta Bränberg

SP:s projektrutiner Magnus Holmgren

David A, Niklas G, Magnus F, Pär E, Christian L CHALMERS INLÄMNING1. IKOT Grupp B4

Martin Völcker, SLL & Suit

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011, anvisningar för projekt- /grupparbete

Workshop: Lyckas med Governance, projektportfölj och projektkontor!

Grundläggande Projektledningslära

CREATING VALUE BY SHARING KNOWLEDGE

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Agenda Gruppavtal Normer och regler Projekt som arbetsform Kommunicera i projekt Marie Ahlqvist

Kreativ. Kreativ coaching. Lärgruppsplan COACHING. när det snurrar i bollen. PG Fahlström Carl-Axel Hageskog

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron?

Välkommen! Psykologi för projektledare Vad, Varför, Vem? Exempel på ämnen i boken. Leif Andersson. leif@leifandersson.se

Projektplan för utvecklingen av Kryssarklubbens nya webbplats

Agilt arbetssätt i komplexa organisationer. Välkomna! Anna Picetti, IT-HUSET

Kanban. Marcus Hammarberg. torsdag den 15 september 2011 (v.)

MI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

Projektkunskap & ledning Lektion 1

Projekt Ny bibliotekssystemmiljö

Anvisningar till ansökan

Aktiviteter vid avtalets upphörande

PROJEKTORGANISATION [PROJEKTNAMN]

Gör fler och bättre affärer

Agila Avtal. avtalsformer som kan fungera. Carina Meurlinger

[Titel] Redovisande dokument Rapport. Sida 1 (6) [Publiceringsdatum Quickpart] [AnsvarigQuickpart] [Upprättad av Quickpart]

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet

Planera genomförande

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Transkript:

Metoder för Interaktionsdesign Föreläsning 4 Projektmetodik och Scrum Kapitel 9-12 + 14, Scrumbok

Det högra spåret Vi lämnar nu det vänstra spåret de mjukare delarna och går in på det högra spåret som är mer konkret och handlar om VAD som ska göras. Det här är det man traditionellt kallar projektledning.

Projektmodell En översiktlig beskrivning av regler, verktyg och riktlinjer för hur projektet ska fungera. Projektmodellen beskriver: 1. projektets faser, milstolpar, dokumentation, mallar och checklistor En bra milstolpe ska vara av betydelse, synbar för alla och mätbar 2. hur arbetet ska utföras och de roller som finns Ex. Beställare, styrgrupp, referensgrupp, projektledare och projektdeltagare

Polyas metod för problemlösning Enkel och generell metod för de flesta situationer och projekt Steg 1 Förstå problemet Vad är problemet? Viktigt steg, om det blir fel här så blir allt fel sedan. Gör rätt från början. Steg 2 Skapa en plan Hur löser vi detta? Behövs för överblick, samarbete och kontroll Steg 3 Utföra planen Nu gör vi som planen säger! Enkelt och säkert. Steg 4 Utvärdera resultatet Blev det här OK? Blev det som vi tänkt? Vad kan förbättras i nästa projekt?

En enkel projektmodell Vidareutveckling av Polyas metod 1. Definitionsfasen 2. Planeringsfasen 3. Utförandefasen 4. Utvärderingsfasen

Definitionsfasen Behovsanalys & Projektdefinition

Definitionsfasen Vad? Behovsanalys: analys av kundens problem specificerar krav effekt- och resultatmål skriver kontrakt leder till Projektdefinition: Personer och roller Uppgifter Budget Tidsramar Rutiner

Behovsanalys Syftar till att ta reda på och precisera vad projektet ska åstadkomma. Resultatet dokumenteras i kravspecifikationen Se till att både resultatmål och effektmål undersöks och beskrivs Identifiera beställaren Varför? Syfte? Analysera existerande system Intervjua användarna Hur ser omgivningen ut?

Åtagandetriangeln Åtagande mer fokus på att uppnå effektmål än resultatmål ger frihetsgrader

Ex. MoSCoW-modellen Must krav som måste vara uppfyllda Should Krav som också måste vara uppfyllda, men som kan slutföras senare Could krav som det vore bra om de uppfylldes i mån av tid, men som inte är kritiska för projektet Won t krav som inte ställs i det här projektet men som är relevanta för framtiden (Won t now, Would like in the future) På liknande sätt kan de andra hörnen ges en flexibelitet med t ex olika hårt fixerade leveransdatum och med olika former av betalning. =Prioritering

Beställare eller inte 1. Specificerad av beställaren 2. Specificerad av leverantören 3. Framtagen i dialog

Kravspecifikationen Kravspecifikationen kan skrivas på olika sätt beroende på omständigheterna men det finns dock en del som är gemensamt: Kravspecifikationen är inget designdokument det säger ingenting om hur problemen ska lösas Åtagandets hela omfattning ska vara specificerat i kravspecifikationen Kraven ska skrivas på ett sådant sätt att det går att kontrollera det färdiga resultatet mot dem Inga krav ska vara i konflikt med varandra

Projektdefinitionen: beskriver översiktligt de resurser som krävs för att uppfylla kraven i kravspecifikationen är ett underlag för planering och uppföljning är en milstolpe för definitionsfasen skrivs för projektgruppen omfattar även projektmål som beskriver hur man ska uppnå resultatmålen och effektmålen en processfråga

Tydliga projektmål: Ger vägledning - Ökar motivationen - Minskar konflikter

Att formulera SMART-mål Synliga så att alla kan sträva mot samma mål Mätbara så att man kan avgöra om man nått dem Accepterade skapade genom samförstånd Realistiska trovärdiga och uppnåbara Tidsatta ökar effektivitet och motivation

Fas- och tidplan Faser, aktiviteter, personer, milstolpar och ordningsföljd

Riskanalys Sannolikhet x Påverkan = Totala risken Gör åtgärdsplan för de högst skattade riskerna

Planeringsfasen Detaljplanering

Planeringsfasen Hur? Detaljerad planering av hur problemet ska lösas. Vilka delproblem finns? Hur hänger de samman och i vilken ordning måste de utföras? Vem tar ansvar för vad? Vilka metoder ska användas?

Work Beakdown Structure - WBS Identifiera arbetsuppgifter och bryt ner dem. Nedersta nivån ska omfatta höst en veckas arbete för 1-2 personer.

Uppgifts- och ansvarskontrakt Bestäm och dokumentera ansvaret för de uppgifter som beskrivs i WBS:en

PERT-schema Visar relationerna och beroenden mellan uppgifterna. Använd gärna Post-it metoden

Tidsuppskattning & kritiska vägen Beräknar tiden för den kedja som tar längst tid = projekttid

Ganttschema Visar planering men även utfall

Utförandefasen

Utförandefasen Realisering av planerna för att uppnå målen Möten och avstämning Kan bestå av flera olika faser Ev. Leverans

Utvärderingsfasen

Utvärderingsfasen Testa Uppföljning & utvärdering Måluppfyllelse Lärande och utveckling Ev. Leverans

En vanlig projektmodell

Vattenfallsmodellen test & design Ex. Husbygge, bil, rondell

Nackdelar De övergripande kraven testas sist! Därför är den inledande behovsanalysen och en förståelse för effektmålen avgörande. Användarmedverkan och prototyper kan underlätta.

Stabil definition är avgörande

Scrum

Scrum kundfokus & teamarbete Enkel metod för komplexa uppdrag Några få enkla regler som är lätta att följa Passar när kraven är okända, svåra att förutse eller föränderliga Scrum stödjer teamets självstyre ju mer komplicerad situation desto viktigare med delegering = fler hjärnor i arbete Förbättrar samarbetet mellan kund och utvecklare och snabbar upp feedbacken Använder coachning och stöd till andra att nå mål

Roller i Scrum Kycklingar och grisar och restaurangen Ham and Eggs Viktigt med tydlighet, öppenhet och genomskinlighet. Vem är ansvarig? Se till att den här personen verkligen kan/får ta ansvar och att andra inte stör Produktägare: Ansvarar för alla intressenter. Produkt backlogg = kravspecifikation + projektdefinition Scrum Master: Ska leda, guida och coacha och lära övriga att använda scrum Team: Utveckla funktionalitet i tvärfunktionella, självstyrande team. Ansvar för Sprint Backlogg = detaljplanering, och att den förverkligas på bästa sätt

Regler Appendix A De här reglerna håller ihop scrumprocessen så att alla vet vad de ska göra Det är Scrum Mastern som har ansvar för att teamet följer reglerna Reglerna är tvingande man behöver alltså inte lägga tid på att fundera på hur man ska göra. Om reglerna ifrågasätts så förloras tid. Alltså är det viktigt att känna till och vara bekväm med scrum innan man börjar arbetet Reglerna har fungerat i tusentals framgångsrika projekt OM man känner behov av att ändra något så måste det utgå ifrån teamet och godkännas av Scrum Mastern. Ändringar ska bara ske när alla är väl förtrogna med scrum men ändå känner ett behov av justering. (I ert praktikfall är det viktigt att ni följer reglerna så noga som möjligt för att lära er dem och få erfarenhet av dem.)

Dokumentation Produkt backlogg Översiktlig beskrivning av kraven i projektet. Kraven är rangordnade efter hur viktiga de är. De viktigaste kraven är mer detaljerade. Det här dokumentet kan förändras och utvecklas under projektet. Produktägaren är ansvarig. Sprint Backlogg Lista med de uppgifter teamet ska genomföra och ansvar för de olika uppgifterna beskrivs. Teamet skapar och har ansvar för detta dokument. Sprint Backloggen utvecklas och uppdateras under sprinten så att man kan se hur mycket arbete som är kvar.

Möten Sprintplaneringsmöte Dagliga scrummöten Sprint Review Meeting Sprint Retrospective Meeting

Sprintplaneringsmöte 8 timmar 2 x 4 timmar Del 1, 4 tim: Deltagare: Produktägare, Scrum Master, Team + ev. andra intressenter som behövs för information eller expertkunskap. Produktägaren förbereder Produkt backloggen inför mötet Teamet väljer ut det de kan leverera inom sprinten = 30 dagar MEN det är produktägaren som ansvarar för produkt backloggen och dess prioriteringar.

Sprintplaneringsmöte Del 2, 4 tim: Deltagare: Teamet men produktägaren är tillgänglig Här utvecklar teamet en plan för hur man ska genomföra det arbete man åtagit sig Slutresultat: Sprint Backlogg

Sprint = 30 dagar För att det är den tid som behövs för att teamet ska kunna leverera något av värde Det är den maximala tid som teamet kan planera för utan allför mycket administration Det är den maximala tid som intressenter är beredda att vänta utan att tappa intresse Under sprinten är teamet helt självstyrande och ingen utomstående ska lägga sig i. Teamet in dock söka den hjälp de behöver. Teamet ansvarar för att Sprint Backloggen hålls uppdaterad och tillgänglig Om det visar sig vara för mycket eller för lite arbete inplanerat kontaktas produktägaren

Dagliga scrummöten Alltid 15 minuter. Samma tid och samma plats varje dag först på morgonen Alla måste delta vid frånvaro måste annan ta över ScrumMastern håller i mötet och startar vid exakt tid. De som är försenade får böta 1 dollar ScrumMastern börjar med den som sitter till vänster och går laget runt Varje deltagare ska svara på tre frågor: 1. Vad har du gjort sedan förra mötet? 2. Vad planerar du att göra fram till nästa möte? 3. Finns det några problem eller hinder i ditt arbete som kan behöva hjälp med?

Dagliga scrummöten Presentationerna hålls kort utan diskussioner med andra. En i taget pratar utan att bli avbruten och inga andra sidkonversationer är tillåtna. Om det finns behov av hjälp med något diskuteras det efter mötet Kycklingar ska helst inte delta men i vilket fall som helst inte prata eller kommunicera

Sprint Review Meeting Sprint Review Meeting = presentera det som är färdigt Tid: 4 timmar Förberedelsetid max 1 timma Deltagare: Produktägere, ScrumMaster, Team och ev. andra Teamet presenterar resultatet och eventuella svårigheter. Produktägare och övriga intressenter frågar och har åsikter.

Sprint Retrospective Meeting Sprint Retrospective Meeting = utvärdering Tid: 3 timmar Deltagare: Team och ScrumMaster +ev. Produktägare Syfte: Utvärdera samarbetet 1. Vad gick bra? 2. Vad kan förbättras? ScrumMastern fungerar här som coach

Inför projektet Sätt er in i rollerna och utse en Scrum Master Läs Appendix A Regler för scrum Fördjupning i övriga kapitel för bättre förståelse Se till att alla känner till begreppen i Appendix B så väl att ni kan använda er av dem i projektet