Likabehandlingsplan för förskolan Vaggeryds kommun Nyckelpigans förskola Läsåret 2010/2011
Vision I Vaggeryds kommuns förskolor och skolor samt fritidshem ska alla barn och elever känna sig trygga och lika mycket värda. Alla vuxna och barn har rätt att bli behandlade som individer på lika villkor och att man som elev alltid blir sedd, hörd, respekterad och delaktig.verksamheten ska präglas av att man ser olikheter som en tillgång.aktivt arbete mot diskriminering och annan kränkande behandling mellan barn, elever och vuxna ska genomsyra förskola och skola samt fritidshem. Arbetet ska ske i samverkan med barn,elever och studerande, hemmen samt skolpersonal. Policy Vaggeryds likabehandlingsplan upprättas årligen enligt gällande lagar och styrdokument. De olika lagarna som styr skolans arbete är: o Skolförfattningarna som Skollagen(1985:1100), Läroplan för förskolan (lpfö 98), Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) och Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94). Se särskilt skollagens kapitel 14A från 1/1-09. Denna lag tillsammans med Diskrimineringslagen ersätter lagen från 2006 om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. o Diskrimineringslagen(2008:567) o Arbetsmiljölagen (AML 1997:1160) o Socialtjänstlagen (SoL 2001:453) o Brottsbalken (BrB 1962:700) o Barnkonventionen o Salamancadeklarationen (1994) för elever med behov av särskilt stöd Dessa lagar är till för att ge våra barn,elever och studerande en så trygg vardag som möjligt. Ingen ska behöva gå till sin förskola, skola eller fritidshem och riskera att bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. Vaggeryds kommun har enligt de föreskrifter som gäller upprättat en likabehandlingsplan för kommunens förskolor och skolor för att tydliggöra vikten av att arbeta med ett målinriktat, aktivt främjande arbete rörande frågor om kränkande behandling i vår verksamhet. Vi vill vidta åtgärder för att förhindra och förebygga trakasserier och annan kränkande behandling.
Definitioner av diskriminering och annan kränkande behandling 1. Diskriminering: De fem diskrimineringsgrunderna Kön Etnisk tillhörighet Religion och annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionshinder (fysiska likväl som av neuropsykiatrisk karaktär) Uttryck för diskriminering Direkt diskriminering Ett barn eller en elev missgynnas genom särbehandling pga. någon av de ovanstående grunderna. Uttrycket för den direkta diskrimineringen kan ske genom trakasserier. Exempel kan vara: (ytterligare exempel finns) Könsdiskriminering: att få för- eller nackdelar på grund av sitt kön eller när skällsord används som syftar till personens kön. Etnisk diskriminering: att bli förolämpad eller hotad med ord som anspelar på den etniska tillhörigheten. Religiös diskriminering: att betygsättningen påverkas av personens religionstillhörighet. Sexuell diskriminering: skällsord används som förknippas med den sexuella läggningen. Man blir behandlad annorlunda av andra elever och lärare pga. den sexuella läggningen eller sexuella anspelningar sker med ord eller handling. Diskriminering på grund av funktionshinder: det erbjuds inte andra alternativ vid av skolan anordnade aktiviteter t.ex. friluftsdagar. Man blir ej erbjuden rätt hjälp för att kunna tillgodose sig undervisningen på samma villkor som andra elever. Indirekt diskriminering Ett barn eller en elev missgynnas genom att till synes neutrala regler, strukturer eller arbetssätt tillämpas så att det får en diskriminerande effekt i praktiken. Exempel kan vara: (ytterligare exempel finns) Att inte få bära huvudduk, kippa eller turban. Att pga. religiösa orsaker inte kunna äta den erbjudna skollunchen/maten. Att hänsyn inte tas vid schemaläggning och provplanering eller att elever kan behöva ledigt vid religiösa helgdagar. Att välja läromedel som diskriminerar OBS! En viktig utgångspunkt är att den som uppger att hon eller han har blivit kränkt alltid ska tas på allvar. Det är individen som avgör om beteendet eller handlingen är oönskad och kränkande. 2. Annan kränkande behandling Kränkande behandling innebär att en eller flera personer kränker principen om människors lika värde utan koppling till de fem diskrimineringsgrunderna. Kränkningar kan vara: - Verbala (t.ex. att bli hotad, svordomar, fula ord, könsord eller förolämpningar ) - Psykosociala (t.ex. utsätta någon för utfrysning, ryktesspridning, skratt, suckar, miner, blickar) - Fysiska (t.ex. utsätta någon för slag, knuffar eller att ha sönder annans ägodel) - Text- och bildburna (t.ex. klotter, brev, lappar, sms, e-post, mms) Kränkningen kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande och då kallas det mobbing. Mobbing kan ibland förväxlas med en konflikt, men vid konflikt är parterna relativt jämbördiga och det finns en ömsesidighet i konfliken som inte existerar i mobbingsituationen. 3. Repressalier Med repressalier avses att om ett barn eller en elev har anmält någon ansvarig person för kränkande behandling eller medverkat i en utredning så får barnet/eleven inte bestraffas som en följd av detta.
Arbete mot diskriminering och annan kränkande behandling Bedrivs på tre nivåer: Förebygga Upptäcka Åtgärda I detta arbete måste alla hjälpas åt, barn, elever, förskolepersonal, övrig personal och vårdnadshavare. Det är allas ansvar att upptäcka diskriminering och annan kränkande behandling och det är förskolans skyldighet att åtgärda de fall då detta förekommer. För att säkerställa att arbetet mot kränkande behandling sker på ett tillfredsställande sätt och att alla rutiner följs har förskolan tagit fram följande ansvarsfördelning och insatser: Rektor har ansvar... - för att upprätta en likabehandlingsplan varje läsår. I planen skall beskrivning av planerade och genomförda åtgärder redovisas. Upprättande ska ske i samråd med förskolepersonal, barnen på förskolan och deras vårdnadshavare. - för att planen efterlevs. - för att all personal har kunskap i likabehandlingplanen samt agerar utifrån den. - för att vårdnadshavare får information kring likabehandlingsplanen. Förskolepersonal har ansvar... - för att informera vårdnadshavare kring likabehandlingsplanen - för att följa likabehandlingsplanen i sitt dagliga arbete med barnen och arbeta aktivt mot kränkande behandling i alla miljöer som barnet vistas i under förskoletiden. Som förskolepedagog i Vaggeryds kommun förutsätts man respektera andra och vara en god förebild för barnen. Annan personal i förskolan har ansvar - för att agera vid kränkningar av barn och ge information till ansvarig förskolepersonal/rektor. Personal som upplever att annan personal trakasserar eller kränker barnen ska tala med denne och/eller informera rektor. Vårdnadshavare har ansvar... - för att aktivt läsa likabehandlingsplanen när den delas ut i början av varje läsår eller på kommunens hemsida: www.vaggeryd.se. - för att kontakta förskolan om deras barn berättar om kränkningar i förskolan, oavsett om kränkningarna är riktade mot barnet, annans barn eller om det är barnet själv som kränker.
Vad gör vi för att förebygga och upptäcka att kränkningar/diskriminering sker? Klimat och miljö a) Tillgänglighet b) Trygghet c) Värdegrund d) Märkbar mångfald e) Språkbruk f) Mat Nuläge Vad ska göras tycker barn/föräldrar? Vad ska göras tycker personal? Vem ansvarar för att det blir gjort? När, hur och hur ofta sker uppföljning? Förankring av likabehandlingplanen a) All personal b) Internet, webb-baserad info c) Behov av tolk, översättning Kompetensutveckling Inventera och komplettera Flerspråkighet i förskolan Introduktion a) Barn och föräldrar b) Nya elever c) Nyanlända d) Nyanställd Info till nyanställda Rektor Verksamhetens innehåll a) Granskning av innehållet b) Hänsyn till andra religioner c) Hänsyn till barn med funktionshinder d) Hänsyn till olika familjebildningar. e) Granskning av material som används. Multireligiös almanacka
Handlingstrappa vid diskriminering eller annan kränkande behandling för förskolan Barn- och utbildningsnämnden Rektor Barn/barn och Vuxen/barn Rektor överlämnar dokumentation från förskola. Lämplig åtgärd tillämpas Enstaka kränkande beteende/diskriminering Barn/barn Då vuxen ser eller hör ska händelsen uppmärksammas. Den vuxne pratar med barnet/barnen, lyssnar in, ställer öppna frågor och markerar tydligt att beteendet inte accepteras. Vuxen/barn Lyssna in situationen, ta den vuxne åt sidan för att fråga hur hon/han tänker. Alla diskussioner mellan personalen om kränkningar ska ske utan barnens närvaro. Fortsätter beteendet går ärendet vidare till nästa nivå. Upprepat kränkande beteende/diskriminering Barn/barn Då vuxen ser eller hör ska händelsen uppmärksammas. Den vuxne pratar med barnet/barnen, lyssnar in, ställer öppna frågor och markerar tydligt att beteendet inte accepteras. Ansvarig pedagog skriver ner fakta kring händelserna. Arbetslaget gör en bedömning om rektor/specialpedagog behöver kontaktas. Handlingsplan upprättas. Kontakt med föräldrar tas omgående. Ansvarig pedagog genomför samtal med vårdnadshavare. Arbetslaget ansvarar för vidare observation och dokumentation kring barnet. Vuxen/barn Påminna om likabehandlings-planen och kontakta rektor. Barn/barn Arbetslag/specialpedagog informerar rektor och överlämnar dokumentation. Rektor tar ansvar för att olika insatser diskuteras tillsammans med föräldrar, arbetslag och specialpedagog. Rektor ansvarar för uppföljning av insatserna. Vuxen/barn Rektor kallar till möte med inblandade. Rektor ansvarar för återkoppling. Fortsätter beteendet kan ärendet gå vidare till nästa nivå och eller anmälas till socialtjänsten. Återkoppling till rektor Fortsätter beteendet går ärendet vidare till nästa nivå.
. Pedagogens minnesanteckningar kring kränkande behandling Rörande barn: Beskrivning av kränkning: Datum: Åtgärd: Föräldrar kontaktade: Beskrivning av kränkning: Ja Nej Datum: Signatur: Datum: Åtgärd: Föräldrar kontaktade: Beskrivning av kränkning: Ja Nej Datum: Signatur: Datum: Åtgärd: Föräldrar kontaktade: Beskrivning av kränkning: Ja Nej Datum: Signatur: Datum: Åtgärd: Föräldrar kontaktade: Ja Nej Datum: Signatur:
Utredning i ärende gällande diskriminering och/eller kränkande behandling. Dnr: Den drabbades personuppgifter Namn Personnummer Adress Telefonnummer Skola och klass Mentor/Klassföreståndare Anledning till utredningen Datum när anmälan el. likn. nådde skolan Den drabbades beskrivning av situationen Andra personers versioner. Namn Namn Namn
Efter kartläggning anses händelsen härröra från: Diskriminering kopplat till kön Diskriminering kopplat till sexuell läggning Diskriminering kopplat till funktionshinder Diskriminering kopplat till etnisk tillhörighet Diskriminering kopplat till religion eller annan trosuppfattning Annan kränkande behandling Trakasserier kopplat till kön Trakasserier kopplat till sexuell läggning Trakasserier kopplat till funktionshinder Trakasserier kopplat till etnisk tillhörighet Trakasserier kopplat till religion eller annan trosuppfattning Åtgärder Åtgärder bör utgå ifrån den drabbades och dennes föräldrars förslag till åtgärder likväl som skolans. Åtgärder i samtliga fall av kränkning: Kontakt med föräldrar till den utsatta Datum: Ansvarig: Kontakt med föräldrarna till andra inblandade Datum: Ansvarig: Samtal med den utsatta Datum: Ansvarig: Samtal med andra inblandade Datum: Ansvarig: Trepartssamtal (om möjligt) Datum: Ansvarig: Ytterligare åtgärder: Åtgärd (hur ser den ut och datum när den genomförs) Ansvarig Uppföljning (datum och hur) Ärendet avslutat den / 200 Underskrifter: Mentor Den drabbade Ansvarig rektor (om annan än ovan) Den drabbades vårdnadshavare 1. Den drabbades vårdnadshavare 2.
LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan för Nyckelpigans förskola Läsåret 10/11 Verksamhetens innehåll Nuläge Vi arbetar temainriktat utifrån barnens önskningar och behov. Vi strävar efter att tillgodose föräldrarnas önskemål om vad de vill att deras barn ska få med sig från sin tid i förskolan. Vad ska göras tycker barn/föräldrar? Vid föräldramöte bör det vid behov erbjudas tolk för föräldrar med annat modersmål. Tolk kan vara någon anhörig. Förtydliga all information om verksamheten genom att informera på respektive språk. Föräldrarna ges möjlighet att vara delaktiga i verksamheten genom månadsbrev, utvecklingssamtal, föräldramöten och den dagliga kontakten. Vad ska göras tycker personal? Verksamheten kräver närvarande och tydliga pedagoger som ser och hör varje enskilt barn. Det är viktigt att lyssna och ge varje barn tid att prata färdigt. Även barnen behöver lära sig att vänta på sin tur. Ge föräldrarna möjlighet att påverka verksamheten genom att vara lyhörda. Förebyggande åtgärder? Pedagogerna har återkommande tid för reflektion, där värdegrund, förhållningssätt, barnsyn och verksamheten diskuteras. Vem har ansvar för att det blir gjort? Arbetslaget. När, hur och hur ofta sker uppföljningen? Utvärderas en gång per termin. Förankring av likabehandlingsplanen:
Nuläge: Likabehandlingsplanen genomsyrar hela vår verksamhet i mötet med barn och föräldrar. Vi är närvarande i barnens lek och aktiviteter för att förebygga ev. kränkande behandlingar, därmed ges även möjlighet att tidigt upptäcka sådana. All personal är väl förtrogen med sitt ansvar över att reflektera/handla utifrån ett respektfullt bemötande där alla har lika värde. Viktig information ges skriftligt till föräldrar på alla förekommande modersmål. Vad ska göras tycker barn och föräldrar? Att barnen lär sig respektera andra barn och vuxna. Att pojkar och flickor behandlas lika. Att barnen ska få vänner och hjälpa varandra. Se varje individs behov. Att leka tillsammans och ha kul. Att visa empati och hjälpa varandra. Vad ska göras tycker personal? Vi fortsätter att vara närvarande i barnens lek. Varje barn har rätt att vara unik. Vi ska vara aktiva och lyhörda pedagoger för att underlätta samspelet mellan barnen. Alla pedagoger har ansvar för att se och handla vid ev. kränkande behandling. Samtal/reflektioner tillsammans med barnen. Dialog med föräldrar. På vår hemsida läggs likabehandlingsplanen ut. Vem ansvarar för att det blir gjort? Arbetslaget. När, hur och hur ofta sker uppföljningen? Utvärderas en gång per termin. Revideras en gång per läsår, i slutet av maj. Introduktion: Nuläge Barn och föräldrar Vi erbjuder barn och föräldrar hembesök innan barnet kommer till förskolan. En personal ansvarar för inskolningen med stöd av det övriga arbetslaget. Vi tar även stöd av barnen i barngruppen. Vid inskolningen Informerar vi om verksamheten. Föräldrarna får möjlighet att berätta om sitt barn.
Tiden under inskolningen ökas successivt och man anpassar den efter det enskilda barnet. Efter en tid följer man upp med ett inskolnings-samtal. Nyanställda/vikarie Det finns inga speciella rutiner när det gäller nyanställda, utöver att de blir tilldelade en mentor på en annan förskola. För vikarier finns ett informationsblad. Nyanlända Vi har inga. Vad ska göras tycker barn/föräldrar. Ha föräldramöte tidigt på terminen, där alla föräldrar har rätt till samma information och möjlighet till delaktighet. Vad ska göras tycker personalen Ge föräldrarna möjlighet att informera övriga föräldrar om sin kultur eller om det är något annat man vill berätta om sitt barn. Tex. funktionshinder. Utse en handledare i arbetslaget för nyanställda. Arbeta fram ett informationsblad till nyanställda. Personalen önskar information från placeringsassistent om tolk behövs vid inskolning. Vid eventuell inskolning av nyanlända är det viktigt med tydlig information från rektor och /placeringsassistent. Vem ansvarar för att det blir gjort Rektor och arbetslagen När, hur och hur ofta sker uppföljningen Vid inskolning sker uppföljning vid inskolningssamtal/utvecklingssamtal en gång per termin. Vid nyanställning kontinuerligt så länge behov finns tex. vid reflektionstillfällen eller i enskilda samtal. Samt en gång per läsår. Klimat och miljö Tillgänglighet Nuläge Vi pedagoger strävar efter att finnas tillgängliga för både barn- och föräldrar utifrån deras behov och önskemål; vid lämning och hämtning samt under hela den tid barnen vistas i förskolan. Enkäten visar att våra föräldrar tycker att vi bemöter dem och deras barn på ett bra sätt. Vi pedagoger behöver tänka på att finnas tillgängliga för alla barn och föräldrar på förskolan, inte enbart för de som går på min avdelning, t ex vid utevistelse, hämtning/lämning, inskolning mm. Är vi fler som lär känna barn och föräldrar minskar
risken för kränkning och diskriminering. Vi behöver utveckla miljön, så att alla aktiviteter är tillgängliga för alla barn. Vi strävar efter att regelbundet inbjuda föräldrar till samtal och föräldramöten samt hitta andra sätt där vi kan samverka med föräldrarna t ex Luciafirande, gårdsfest, drop-in mm Vad ska göras tycker barn/föräldrar? Föräldrarna är mycket nöjda med vårt bemötande av dem och deras barn. När det gäller samtal och föräldramöten ger enkäten oss endast information om hur det ser ut, inte vad föräldrarna vill. Vi vet i nuläget inte vad föräldrarna tycker att vi ska göra, vi vet faktiskt inte om de alls tycker att vi ska tex inbjuda till fler möten med oss Föräldrarna tycker att vi tillgodoser varje barns behov av utelek. Vi har fått positiv respons för vårt utekök. Vad ska göras tycker personal? Vi måste bli bättre på att informera varandra om hur vi arbetar på våra avdelningar, t ex vid konflikter, vilka regler vi har, vilket bemötande varje barn mår bäst av mm. På så sätt kan vi stötta varandra som pedagoger och skapa trygghet för barnen. Vi tycker att det är viktigt att välkomna och se alla barn och föräldrar på förskolan. Vid hämtning och lämning ute är alla barn allas. Vi behöver göra miljön tillgänglig för alla barn, t ex bygghörnan ute. I våra utvecklingssamtal till våren tänker vi fråga alla föräldrar om de är nöjda med hur och hur ofta vi inbjuder till föräldrasamverkan. Förebyggande åtgärder: Se till att cyklar och gungor är tillgängliga för alla barn, inte bara för de som hinner först. Man kan inte paxa en cykel eller gunga som min. Vi inför en stående punkt ( aktuellt ) på våra husmöten där vi tar upp vad som är aktuellt just nu på varje avdelning, t ex regler, temaarbete mm Alla pedagoger ser till att hälsa och välkomna de föräldrar och barn vi möter. Ta tillvara alla möjligheter som ges att lära känna varje barn på förskolan. Vem har ansvar för att det blir gjort? Alla pedagoger på förskolan. När, hur och hur ofta sker uppföljningen? Utvärdering sker en gång per termin, samt revideras en gång per läsår i slutet av maj.