Polyneuropati. Peter Thomasson Neurologimottagningen Hallands sjukhus i Halmstad



Relevanta dokument
Neurofysiologi för icke neurofysiologer:

Neuropatisk smärta. Smärta initierad eller orsakad av primär lesion eller dysfunktion i nervsystemet


YRSEL. yrsel. Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall. Neurologens perspektiv

Fall l. NEURO- 7 fall- 30 p- 2 tim. 3 delar - 3 delfrågor. Man46år. 5 poäng. Kod: Klinisk medicin V

Polyneuropati kan ha

Polyneuropati. Vårdprogram. Neurologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset FÖR SLUTENVÅRD. Rayomand Press, överläkare, Med dr.

Neuropatismärta Etiologi, diagnos och behandling. Håkan Samuelsson, Smärtmottagningen, SÄS Borås

Ovanliga inflammatoriska neuropatier Immunoglobulinbrist i Sverige - Handlingsplan -

Tor Ansved. Neurology Clinic Stockholm

33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger diabeteshandboken.se

Diskussionsfall Reumatologi

Seminariefall: Reumatologi 2 Reumatologi 2

Tentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet

Del 4_5 sidor_13 poäng

Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS?

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv

Tentamen. i Neurologi Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Råd angående handläggning av patienter med HYPERHIDROS - Hudkliniken

Ledstatus Klinisk diagnostik. Christina Stranger 2013

MEQ fråga Nr..

ALLT OM SMÄRTA. Solutions with you in mind

Patientfall 1. Inkommer då han hittats av sitt barnbarn sittandes på en stol, dåligt kontaktbar. Har kräkt ned sina kläder.

Att leva med. Polyneuropati

Delexamination 3 VT Klinisk Medicin. 22 poäng MEQ 1

Tentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet

3.1. Skriv remiss för buköversikt och ange vilken frågeställning du har och när du vill ha undersökningen.

Du är AT-läkare på vårdcentral och patienten har beställt tid för bedömning av besvär höger arm och hand.

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Neurologi. RDK Frösundavik Magnus Fogelberg

Delexamination 3 VT Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1

Del 3. 7 sidor 13 poäng

Utbildning för sjuksköterskor inom kommunal verksamhet

Fotens sjukgymnastik hos patienter med både dialys och diabetes. Eva Maria Wiberg Leg Fysioterapeut Tel Maj 2015

Undersökning (M3) Att skilja onormalt från normalt genom att undersöka rörelseorganen.

Vid ytterligare penetration av anamnesen framkommer att han använder alkohol sparsamt men röker ett paket cigaretter dagligen sedan 17 års ålder.

Introduktion Rutin-nervstatus Termin 5. Arne Lindgren Neurologi Lund

DIABETES KOMPLIKATIONER. Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus

Hypofys med mera Falldiskussionsseminarium T STUDENT

Virala CNS-infektioner

SP Ortopedi OSCE VT16. Behövs på salen: Standardpatient Brits Reflexhammare Utskrift av mätvärden/lab

1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker

Det är mycket viktigt att du tydligt anger på vita omslaget vilka frågor som omslaget innehåller, ex fråga

Del 7 medicin. Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Multipel Skleros (MS)

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

Instruktion till stationsansvarig, examinator

Hypofys, binjure och gonader Falldiskussionsseminarium T6 2014

Hyperkalcemi. Kalciumrubbningar Kursen PTH och kalcium

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem

Mellansvenskt läkemedelsforum 2010 i Västerås Neuropatisk smärta

Presentation. Den vardagliga reumatologin Srood Dilan. Allmän presentation Kliniska frågor. Hur sätter man en reumatisk diagnos

Rutinlab (Blodstatus med diff, Na, K, krea, ALAT, urinsticka) är u.a. SR 8 mm/h, CRP <3. 1. Vad kallas tillståndet Julie beskriver?

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet

Integrerande. MEQ fråga 1. Frågan är uppdelad på nio sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor.

Frågor inom ortopedi OSCE SP-fråga. Diskbråck L4-L5.

Radialtunnelsyndrom. Charlotte Lewis Seminarium 23/11

Skrivtid: Nummer:...

MEQ fråga p. Tentamen i Klinisk Medicin vt Anvisning:

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist?

Att leva med Ataxier

Tre neuromuskulära sjukdomar, klinik och farmakologi

Del 2. 7 sidor. 18 poäng

Del 3 5 sidor 14 poäng

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna

Introduktion Rutin-nervstatus Termin 5. Arne Lindgren Neurologi Lund

Finns det en korrelation mellan hypotyreos och biokemi? Gay J. Canaris, MD John F. Steiner Chester E. Ridgeway J Gen Intern Med 1997;12:

Del 6_7 sidor_17 poäng. Margareta 73 år

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin Max 10p.

DX Klinisk Medicin vt poäng MEQ 1

Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

DX Klinisk Medicin. 25 poäng MEQ

DX Klinisk Medicin vt poäng MEQ 1

Neuroborrelios och sinuit

Fotkomplikationer vid diabetes. Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS

Ortopedstation 1. Patienten söker för smärta i höger handled efter att ha halkat och tagit emot sig med höger hand. Undersök patienten!

Hand-arm vibrationsskadesyndrom (HAVS) Medicinskt utredning av Vibrationsskador i händer och armar.

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Publicerat för enhet: Barn- och ungdomsklinik Version: 4

DIABETES Förebygga fotproblem, sår och amputation!

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros

Effektiv behandling av smärta

Diagnossättning inom specialiserad smärtvård

Lathund* för behandling med Lyrica (pregabalin) vid Neuropatisk smärta (NeP) och Generaliserat ångestsyndrom (GAD)

7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011)

Klinisk Medicin ht poäng MEQ 2

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Handläggning av olika diagnoser

Pregabalin Pfizer , version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

SEPSIS PREHOSPITALT. Larma akutmottagningen MISSTÄNKT SEPSIS MISSA INTE ALLVARLIGA DIFFERENTIALDIAGNOSER. Namn:

Falldiskussionsseminarier Hematologi Integrationsvecka, T5

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Handläggning av TIA-patienter

Hjärta och lungor HJÄRTA OCH LUNGOR

David Erixon Hematologen Sundsvalls sjukhus

Svimning. Anamnes och klinisk undersökning - viktigast i diagnostiken!


Transkript:

Polyneuropati Peter Thomasson Neurologimottagningen Hallands sjukhus i Halmstad

Perifera nervsystemet (PNS) Förbindelsen mellan CNS och resten av kroppen och gränssnittet mot vår miljö

Vilka symtom ger perifer neuropati? Beror på vilken typ av nerver som drabbas Sensoriska symtom Motoriska symtom Autonoma symtom

Vilken utbredning har symtomen vid perifer neuropati? Beror på vilka nerver som drabbas Mononeuropati en nervs utbredningsområde, ev multipel Polyneuropati typiskt symmetriskt distalt Radikulopati (rizopati) nervrotens innervationsområde Polyradikulopati flera spinalrötter Plexuspåverkan från spinalrötter utgående nervknippens innervationsområden Neuronopati sensoriska ganglieceller (t ex zoster) eller framhornsceller (t ex ALS, poliomyelit)

Polyneuropati

POLYNEUROPATIER Relativt få epidemiologiska studier, olika selektion 30 50% hos personer med DM 11% hos personer med nedsatt glukostolerans Ca 3 % av befolkningen > 55 år (Italien) Prevalensen ökar betydligt med stigande ålder Obs åldersrelaterade bortfallssymtom (nedsatt vibrationssinne, bortfallna achillesreflexer) Diagnosen är klinisk (symtomen) men ofta används neurografi (ENeG) och ev EMG för att ytterligare stöd för diagnosen

POLYNEUROPATI vanligaste symtombilden/fenotypen Bortfall Domning dominerar, startar distalt i tår, långsam spridning proximalt strumpa handske, vibrationssinne och propriosensibilitet (ledkinestesi) nedsatt, sensorisk dystaxi och balansstörning Svaghet först vid när 50 80% av nervfiberna är skadade Distal svaghet, muskelatrofi (ej uttalade), tendens att snubbla pga svag dorsalextension fotled, reflexbortfall (tidigt) Symtomen föreligger bilateralt symmetriskt

POLYNEUROPATI symtom Retning Parestesier, dysestesier: stickningar, sockerdrickskänsla, brännande, svidande, obehag Smärta vanligt förekommande

Symtom vid polyneuropati Autonoma symtom = dysautonomi Blåsa (atoni) Postural hypotension Impotens Obstipation/nattlig diarré

Polyneuropati Etiologiskt Kryptogent? Hereditärt Förvärvat? Övervägande sensoriskt motoriskt ( autonomt)? Utbredning symmetriskt eller asymmetriskt? Långsam eller snabbare progress? Grov eller fintrådsneuropati? Demyeliniserande eller axonalt?

Patientfall! Man född 1993 Inremitteras från PV till AKM Tidigare frisk Idrottsgymnasium (fotboll)

Ca två veckors anamnes på domningskänsla i tårna som successivt spridit sig upp till strax ovan knäna på bägge sidor Känt sig lite trög i benen, instabil balans Senaste dagarna pirrningar och domningskänsla i fingertopparna på båda händerna För övrigt välmående

Status AKM AT gott och opåverkat Hjärta: rgb rytm 67/min BT 160/70 Lungor u a, andningfrekvens 18/min Neur: pupiller, ögonmotorik och synfält u a. Sensibilitet för beröring och motorik i ansikte, övre och nedre extremiteter sidolik och u a. Diadochokinesi, finger näs och knä häl u a. Babinski negativ bilat. Sidolika och fina reflexer i patella bilat Lab: CRP<1 LPK 9 T4 21 TSH 4,8

PBD Diffusa neurologiska symtom i form av polyneuropati. Neurologiskt status u a. Skriver remiss till neurologimottagningen för snar kallelse. Får inte ihop symtomen till någon diagnos. Remiss till distrikt för uppföljning av TSH

Polyneuropati Förlopp Akut (< 1 mån) Subakut (månader) Kronisk (flera år) Recidiverande

PNP utifrån symtomutbredning /tidsförlopp/genes 1. Sensorisk > motorisk: enbart distal utbredning: mycket långsam progress Åldersrelaterad eller idiopatisk, diabetes, toxiska faktorer; alkohol och läkemedel, lösningsmedel och metaller. B vitaminbrist. 2. Sensorisk > motorisk: distal > proximal utbredning: subakut eller långsam progress Ärftliga polyneuropatier, amyloidos, toxisk, vaskulit, paramalign, paraproteinemi (Mkomponent) samt senstadium av CIDP. Ofta dock idiopatisk. 3. Motorisk > sensorisk: distal proximal utbredning: akut, subakut eller långsam progress Immunmedierad/inflammatorisk: vanligast Guillain Barré (AIDP), kronisk inflammatorisk demyeliniserande polyradikuloneuropati (CIDP). 4. Rent motorisk immunmedierad/inflammatorisk: multifokal motorisk neuropati (MMN). 5. Rent sensorisk utan areflexi i benen (enbart tunna sensoriska fibrer i huden är drabbade) Fintrådsneuropati. Oftast idiopatisk. Identifierbara orsaker är metabola störningar såsom diabetes mellitus, amyloidos, hereditära faktorer samt immunologiska (Sjögrens syndrom, SLE, vaskulit och celiaki). 6. Multipla mononeuropatier Systemisk bindvävssjukdom, vaskulit, hepatit C med kryoglobinemi, diabetes, hereditär (HNPP) status post gastric bypass operation (bilateral peroneuspares), sarcoidos.

Axon myelin

Axonal polyneuropati Vanligaste formen Orsaker Kryptogen (okänd orsak) 25 40% Diabetes (50% av patienter med DM >5år) B12 brist (enstaka procent) Läkemedel : t ex cytostatika, isoniazid, metronidazol, fenytoin, B6, l dopa (amiodaron demyel.neuropati) Alkohol (Tiaminbrist B1) Paraneoplastisk Paraproteinemi HIV, syfilis, porfyri, vaskulit/kollagenos (SLE, RA), sarkoidos, critical illness polyneuropathy, uremi, hypothyreos, toxisk (akrylamid, lösningsmedel, arsenik, bly, tallium, kvicksilver) Hereditär (t ex. Charcot Marie Tooth, FAP)

Diabetes Mellitus Vanligt Vaskulär/metabol orsak Diabetesneuropati Mononeuropati Kranialnerv Isolerad perifer nervskada Proximal motorisk neuropati Abducens Oculomotorius (pupillsparande) N femoralis (smärta) Diabetesamyotrofi 20% av patienter med DM har neuropatisymtom vid diagnos av DM Symmetriska polyneuropatier Polyneuropati (fr.a sensorisk) Autonom neuropati Distal, sensorisk, långsamt progredierande polyneuropati (DSP)

B vitamin B1 (Tiamin) Alkohol Sensorimotorisk polyneuropati Wernicke Korsakovs syndrom B vitamin brist B12 Polyneuropati Myelopati B6 (Pyridoxin) Cave för mycket B6!!!

Polyneuropati Myelinskadande Axonskadande Guillain Barré syndromet CIDP

Demyeliniserande polyneuropati Akut inflammatorisk demyeliniserande polyneuropati (AIDP) = Guillain Barré syndromet Segmentell demyelinisering, distalt >proximalt, snabb symtomutveckling (dagar), tidig areflexi, senoriskt/motoriskt (uttalat motoriskt bortfall vanligt) Kronisk inflammatorisk demyeliniserande polyneuropati (CIDP) Hereditär (HNPP, ärftlig tryckkänslig neuropati)

Guillain Barré syndrom Akut inflammatorisk polyradikuloneuropati, demyeliniserande (AIDP) Ev sekundär axonal degeneration > sämre prognos 1,5 2/100 000/år Alla åldrar, jämn geografisk fördelning

GBS etiologi Autoimmunitet 2/3 fall relaterat till infektion eller kirurgiskt ingrepp Mycoplasma, virus (CMV, EBV, VZV, HIV), Campylobacter Vaccinationer, läkemedel?

GBS patofysiologi Segmentell demyelinisering proximalt & distalt inkl nervrötter Infiltration av mononukleära celler Förlångsammad nervledning och konduktionsblockering Ev axonal degeneration, kan leda till ofullständig utläkning

GBS symtom Subakut symtomutveckling under loppet av dagar/vecka, sensoriskt (parestesier, smärta, nedsatt djupkänsel) och motoriskt (i sällsynta fall enbart motoriskt), distalt > proximalt, oftast symmetriskt, kranialnervspareser Areflexi Autonom dysfunktion (ortostatisk hypotension, svängande blodtryck, arytmi, blåspares, tarmpares) Respiratorisk svikt (15 20% kräver respiratorvård) Ev ökat intrakraniellt tryck, papillödem

GBS förlopp Progress under dygn till veckor, kort stationär fas och därefter successiv förbättring Stor variation i symtomutvecklingen allt ifrån lindrigare abortiva former som inte kräver behandling till fulminant förlopp med långvarig IVA vård i respirator 50% kranialnervspareser (oftast facialis, ev bilat) > 8 veckor > kronisk inflammatorisk neuropati (CIDP) Recidivrisk enstaka procent Ca 80% helt återställda

GBS utredning Typisk klinisk bild Likvor (högt albumin, ingen eller måttlig cellstegring) Neurofysiologi (tecken till demyelinisering med förlängda latenser, ev konduktionsblock vid neurografi, ev axonala skador vid nål EMG)

GBS behandling Inneliggande övervakning (andning/pef, cirkulation med ev telemetri, blåsfunktion) IVIG (intravenös immunglobulin) alt plasmaferes Ev intubation och respiratorvård Trombosprofylax SG/AT

CIDP (kronisk inflammatorisk demyeliniserande polyradikuloneuropati) Mer smygande debut än GBS Långsammare sjukdomsförlopp (1/3 monofasiskt progredierande 1/3 stegvis progredierande 1/3 skovformad) Likartade statusfynd och utredningsfynd som vid GBS Behandling: IVIG eller steroider i första hand

Polyneuropati Status 1. Achillesreflexen (sträckreflexer) 2. Sensibilitet beröring, nålstick, vibrationsinne stortå (stämgaffel) 3. Ledkinestesi, stortå (<8/10, 1 cm) 4. Muskelkraft distalt. proximalt 5. Ortostatiskt prov, Romberg, ataxi

Polyneuropati Basal utredning Anamnes Symtombild? Förlopp? Hereditet? Läkemedel? Exponering? Bakomliggande sjukdom? Lab Hb, LPK, TPK, SR, CRP, leverstatus, PEth, Na, K, Ca, Krea, Glukos, HbA1c, B12/Hcy, Folsyra, TSH, T4, ev glukosbelastning (20% av patienter som får diagnosen DM har redan symtom/tecken på PNP) S Elfores (M komponent?) Urin (protein, glukos) Ev ENeG (klin.fys HSV) Hos äldre patient med milda, symmetriska, övervägande sensoriska symtom, med långsam progress, kan man som regel efter basalprover avstå från vidare utredning. 25 40% kryptogena Vid remittering anamnestiska uppgifter utifrån ovanstående och status!

Polyneuropati Utvidgad utredning EMG, termotest, (autonomtest) Lumbalpunktion Nervbiopsi Genetisk analys Utvidgad laboratorieanalys (paraneoplastiska antikroppar, kollagenos/vaskulit, etc) Malignitetsutredning etc

Snabb progress (dagar veckor, någon månad) Övervägande eller enbart motoriska bortfall Proximal svaghet Asymmetri Kranialnervsbortfall > remiss

Behandling av neuropatisk smärta Perifer neuropatisk smärta Trigeminusneuralgi Central neuropatisk smärta Allodyni i mindre område karbamazepin / oxkarbazepin Efter stroke lidokain Kirurgi amitriptylin / lamotrigin gabapentin / pregabalin TCA Efter ryggmärgsskada gabapentin / pregabalin Kontraindikationer mot TCA Efter multipel skleros Opioider, SNRI Cannabinoider

Patientfallet då..?

Neu mott 2 veckor senare. Anamnesen bekräftas. Framkommer därutöver en episod 2 3 veckor innan symtomdebut med kräkningar, möjligen magsjuka Efter akutbesöket ytterligare viss försämring (ostadig, nedsatt balans) men senaste veckan oförändrat Upplever konditionen som sämre, cyklat lite grand men inte idrottat Inga subjektiva symtom för övrigt

Status Opåverkat AT Hjärta/lungor u a, hjärtfrekvens 90/min BT 140/80 l=s Neur: Gången antytt osäker, behöver inget stöd. Uppger förändrad känsel under fotsulorna då han går och står. Klarar tå och hälgång med viss möda. Kranialnerver och bulbära funktioner u a. Diskret extensionssvaghet i fingrar bilat, kraft i övre extremiteter för övrigt normal. Klar pares proximalt i benen, diskret kraftnedsättning även i fotledernas dorsalextension bilat. Något nedsatt känsel i fingertoppar och över fotryggar bilat för ytlig beröring och nålstick. Svaga utlösbara reflexer i armar, total areflexi i benen

Klinisk diagnos?

Akut inflammatorisk demyeliniserande polyneuroradikulopati (AIDP) = Guillain Barré syndrom

Information om sannolik diagnos, råd Expektans Neurografi Varberg Återbesök 1 vecka

Efter en vecka Kanske något bättre, ingen försämring Objektivt klart förbättrad kraft, inga pareser i armar eller ben varken distalt eller proximalt. Areflexi i benen som tidigare. Neurografi: genomgående låga amplituder och kraftigt patologiska distala latenser. Fynden stödjer diagnosen Guillain Barré av AIDP typ Allmänna råd. Poliklin SG bedömning. Återbesök 1 vecka

Efter ytterligare en vecka Stadigt bättre, endast lite kvarstående känselsymtom i fötter och fingertoppar Oförändrat god kraft i armar och ben, areflexi i benen Återbesök 2 mån

Efter två månader. Mår utmärkt. Börjat konditionsträna försiktigt. Normalt nervstatus inkl normala reflexer i quadriceps och achilles Friskförklaras

Läsa mer om polyneuropati? www.snema.se