Översiktlig trafikanalys tillhörande Detaljplan för del av fastigheten Glabo 1:45 m.fl. fastigheter, Saltviks hamn

T RA FI K A NALY S i n f ö r e x ploat erin g i S a l t v i k s o m r å de t Översiktlig trafikanalys tillhörande Detaljplan för del av fastigheten Glabo 1:45 m.fl. fastigheter, Saltviks hamn Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Vatten och Samhällsteknik AB för Oskarshamns kommun mars 2015

MEDVERKANDE Trafikanalysen har upprättats av Vatten och Samhällsteknik AB på beställning av Samhällsbyggnadskontoret i Oskarshamns kommun, samt Jansson Mark AB. Följande personer har medverkat i arbetet: Vatten och Samhällsteknik AB Eva Djupfors Landskapsarkitekt Jonas T Sandelius Planeringsarkitekt Åsa Blixte Civilingenjör Olle Ivarsson Civilingenjör Trivector Jesper Nordlund Oskarshamns kommun Pär Hansson Oskar Roussakis Stefan Sämfors Civilingenjör Planchef Planarkitekt Trafikingenjör Jansson Mark AB Lina Jansson Bild framsida - Saltviksvägen strax söder om Saltvik riktning norrut med Saltvik i bakgrunden. Sida 2

INNEHÅLL SAMMANFATTNING...4 INLEDNING...5 Bakgrund 5 Syfte 5 AVGRÄNSNING...6 Geografisk avgränsning 6 Arbetsmetod 6 Definitioner 8 FÖRUTSÄTTNINGAR...9 Nulägesbeskrivning 9 Medelhastighet 13 Trafikmängder idag 14 Trafik idag 14 Målpunkter och rörelsemönster 15 Anslutningspunkt till E22 15 Väghållare 15 Gång- och cykelvägar 16 Bästemansbacken 16 Trafikolyckor i området 16 Miljö 16 FRAMTIDA TRAFIK ENLIGT SCENARIO 1...17 Detaljplaneförslaget 17 Vägar 17 Trafikalstring 18 FRAMTIDA TRAFIK ENLIGT SCENARIO 2...20 Framtida utbyggnadsområden 20 Trafikalstring enligt framtidsscenario 22 Slutsatser av scenarioberäkning 24 PROBLEMBESKRIVNING OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG...25 Problembeskrivning 25 Åtgärdsförslag 26 Fyrstegsprincipen 26 Åtgärder av allmän karaktär 26 Gång- och cykeltrafik norrut från Oskarshamns tätort 28 Matrosvägen/Bästemansbacken 29 Kvarnviksvägen, Ovädersleden och Domänvägen 31 Glabovägen 33 Saltviksvägen/genomfart Saltvik 34 Trafikplats Glabovägen-E22 37 Etappindelning 39 SLUTSATSER...40 Sida 3

SAMMANFATTNING Trafikanalysen studerar nuvarande trafiksituation i Saltvik och framtida trafikalstring kopplat till två scenarion av bostadsutbyggnad i enlighet med de utbyggnadsförslag som den Fördjupade översiktsplanen för Oskarshamns stad redovisar. Avslutningsvis redovisar trafikanalysen en problembeskrivning av den framtida trafikalstringen tillsammans med olika åtgärdsförslag för vägar dels inom planområdet och dels i Saltviksområdet. Saltvik ligger i den norra delen av Oskarshamns tätort. Genom Saltvik passerar Saltviksvägen, vilken är den primära förbindelsen med E22 i norra delen av tätorten. Nuvarande vägstruktur i Saltviksområdet har en ursprunglig karaktär med smala och krokiga vägar. Oskarshamns kommun har därför särskilt önskat belysa den framtida trafikalstringen och dess konsekvenser i Saltvik i samband med att en detaljplan för bostadsbebyggelse vid Saltviks hamn tas fram. Trafikmängderna är i nuläget överlag små i Saltvik med omgivningar, enligt trafikmätningar som utförts under 2013 och 2014. Trafikanalysen uppskattar att trafiken kommer att öka i viss mån i Saltvik om fler bostadshus byggs i området. För att inte försämra trafiksäkerheten om samtliga föreslagna utbyggnadsområden realiseras kommer det att krävas fysiska åtgärder på vägnätet i Saltvik. Några exempel på åtgärder är breddade vägar, säkrare övergångsställen, samt att Bästemansbacken byggs för genomfartstrafik. Trafikanalysen konstaterar samtidigt att den förväntade trafikökningen inte ensamt kan motivera att större vägprojekt genomförs för att leda trafiken förbi Saltvik. Sida 4

INLEDNING BAKGRUND Denna trafikanalys tillhör detaljplaneförslaget Detaljplan för villaområde Saltviks hamn, del av fastigheten Glabo 1:45 m.fl. fastigheter. Trafikanalysen är en studie över den befintliga trafiksituationen i Saltvik, samt en analys avseende vilka effekter ett genomförande av nu aktuellt detaljplaneförslag kan förväntas medföra. Detaljplanearbetets huvudsakliga syfte är att tillskapa möjligheten till attraktiva boenden i anslutning till befintliga bostadsetableringar i Saltvik. Kommunens målsättning är dessutom att bygga ut kommunala vatten- och avloppsledningar till området så att såväl befintliga som planerade boenden kommer kunna anslutas till det kommunala va-nätet i framtiden. Nu aktuellt detaljplaneförslag med ett 50-tal nya bostäder, behandlas i trafikanalysen som scenario 1 och motsvarar etapp 1 enligt den fördjupade översiktsplanen (FÖP) för Oskarshamns stad. Kommunen ser även möjligheter att i ett längre perspektiv exploatera ytterligare områden norr om centralorten. Etapp 1-5 i FÖP:en för Oskarshamns stad innebär sammantaget ca 230 nya bostäder och behandlas i trafikanalysen som scenario 2. Den befintliga bebyggelsen i planområdet har ursprungligen utgjorts till stor del av fritidsbostäder, men successivt har allt fler hus i området omvandlats till permanentbostadshus. I takt med att ny bostadsbebyggelse växer fram samt att bostäder ansluts till det kommunala va nätet kommer det att bidra till att befintliga sommarstugor i området alltmer övergår till att nyttjas som permanentboenden, vilket i sin tur kan komma att påverka trafikflödet i området. I vilken grad ökningen av ett visst antal fast boende i området påverkar trafikflödet står enligt Trafikverkets trafikalstringsverktyg i klar relation till utbyggnaden av gång- och cykelvägar, parkeringsstrategier i tätorten, kollektivtrafikens effektivitet och arbetet kring strategier som främjar ett hållbart resande. Enligt den fördjupade översiktsplanen för Oskarshamn stad ska en trafikanalys genomföras i samband med detaljplanering av nya bostäder i anslutning till Saltvik. Trafikanalysen ska, mot bakgrund av den växande bostadsbebyggelsen i Oskarshamns norra delar, belysa följande: Omfattningen av en ökad belastning av Saltviksvägen, Glabovägen samt Bästemansbacken. Ökad belastning vid befintlig anslutningspunkt av Saltviksvägen till E22:an. Framkomligheten samt möjliga åtgärder på/ längs med Glabovägens befintliga sträcka. Behovet av en framtida alternativ sträcka förbi Saltvik för att minska genomfartstrafiken genom Saltvik. SYFTE Syftet med trafikanalysen är att beskriva förändring av vägnätet i anslutning till den nya detaljplanen för Saltviks hamn. Tillsammans med föreslagna utbyggnadsområden i Saltvik enligt den fördjupade översiktsplanen för Oskarshamns stad uppskatta framtida trafikförändringar och utifrån dessa vilka eventuella trafikkonsekvenser det medför. Trafikanalysen ska även redovisa vilka åtgärder som kommer att krävas för att säkerställa trafiksäkerheten. Målet är att få en översiktlig bild kring trafiken och vägnätets kapacitet, samt hur eventuella svårigheter avseende framkomligheten via det befintliga gatunätet kan avhjälpas. INLEDNING Sida 5

AVGRÄNSNING GEOGRAFISK AVGRÄNSNING Saltviks samhälle ligger i den norra delen av Oskarshamns tätort, se karta 1. Trafikanalysen omfattar i första hand vägarna inom det föreslagna detaljplaneområdet, det vill säga Kvarnviksvägen, Ovädersleden samt en mindre del av Domänvägen. I Saltviks samhälle berörs i första hand Matrosvägen, Bästemansbacken samt Saltviksvägen. I analysen studeras även Glabovägen nordväst om Saltvik, samt Glabovägens anslutning i sin tur till E22, se karta 2. Det geografiska analysområdet omfattar även terrängen runt Saltvik och västerut mot E22 då analysen studerar olika utbyggnadscenarior samt olika vägalternativ till Saltviksägen och Glabovägen. ARBETSMETOD Trafikanalysen har på uppdrag av Oskarshamns kommun och Jansson Mark AB tagits fram av Vatten och Samhällsteknik AB mot bakgrund av Oskarshamns kommuns uppdragsbeskrivning, daterad 2014-01-29. Oskarshamns kommun har under perioden 16 till 19 juni 2014 genomfört trafikmätningar som har legat till grund för analysen. I analysen har hänsyn även tagits till äldre mätningar inom och i anslutning till Saltvik. Uppgifter om trafik på E22 har erhållits från Trafikverkets Vägtrafikflödeskarta. De senaste trafikuppgifterna på E22 vid Glabo, det vill säga vid närmaste anslutning från Saltvik, är från 2011. Trafikverkets trafikalstringsverktyg har använts för beräkning av framtida förväntade trafikmängder. Verktyget beräknar den totala trafikalstringen från bebyggelseområden utifrån dess egenskaper. Beräkningarna innefattar inte godstrafik, nyttotrafik samt besöksresor till bostäder. Nyttotrafik innefattar till exempel post- och sophämtning samt godsleveranser, och utgör trafik utöver personresorna. Nyttotrafik kan variera över tiden, vara lokalt betingad där centrala delar av en tätort har större andel nyttotrafik än mer perifera områden. Det finns därför en stor osäkerhet i beräkningar av nyttotrafik. Saltviks- E22 Saltvik Karta 1. Norra delen av Oskarshamns stad. Sida 6 INLEDNING

E22 Domänvägen Planområde Kvarnviksvägen Glabovägen Ovädersleden Saltviksvägen Karta 2. Saltvik med planområde. Oskarshamns centrum är cirka 5,5 km söder om Saltvik. området är ett glest bostadsområde i utkanten av tätorten där det bortsett från Saltviksvägen inte finns någon egentlig genomfartstrafik. Skulle nyttotrafiken medräknas blir den för området mycket låg, därför har inte nyttotrafik tagits med i trafikalstringen. Trafikalstringsverktyget har även använts för att uppskatta hur olika typer av åtgärder på kommunikationsmedel i Oskarshamn kan ge effekt på våra val av färdmedel. De parametrar som används i verktyget är vilken typ och omfattning på bostäder som planeras, i vilken del av kommunen området befinner sig, kollektivtrafikens struktur, avstånd till busshållplats samt hur kommunen arbetar med trafikfrågor i stort. I analysen används två scenarion av bostadsutbyggnad i anslutning till Saltviks tätort. Det första scenariot använder uppgifter från detaljplaneförslag för Saltviks hamn och det andra uppgifter från den fördjupade översiktsplanen för Oskarshamns stad. I den fördjupade översiktsplanen finns Saltviks hamn med som ett utbyggnadsförslag. Scenario två inbegriper därför även scenario ett. I slutet av analysen görs en genomlysning av olika typer av åtgärder utifrån scenariernas följder. Analysen av åtgärder utgår från fyrstegsprincipen. Fyrstegsprincipen är en metod att prioritera åtgärder utifrån ett kostnads- och nyttoperspektiv för att komma fram till vilka åtgärder som är mest relevanta att genomföra. De fyra stegen är: 1 Tänk om överväga åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt. 2 Optimera genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga strukturen. 3 Bygg om begränsade ombyggnationer. 4 Bygg nytt nyinvesteringar och /eller större ombyggnadsåtgärder Trafikanalysen har använt handboken Rätt fart i staden för klassificering av trafiknätet. Handboken använder en livrumsmodell för detta, vilket i sin tur används för att kunna identifiera vilken hastighetsnivå som är lämpligast för olika typer av vägar. De olika rummen kallas frirum (F), integrerat frirum (F/M), mjuktrafikrum (M), integrerat transportrum (M/T) samt transportrum (T). INLEDNING Sida 7

DEFINITIONER Blandtrafik När alla fordonsslag samsas om samma utrymme, det vill säga då en separat gång- och cykelyta saknas. Enligt livsrumsmodellen är staden indelad i frirum, mjuktrafikrum och transportrum. Frirummet är gåendes och cyklisters revir. Hit hör alla stadens gång- och cykelvägar, gångbanor, parker, rekreationsområden, torg och lekplatser samt alla kvarters inre bilfria ytor. Mjuktrafikrummet omfattar större delen av stadens gatunät, och här finns inte den renodlade åtskillnad som gäller för frirummet och transportrummet. Kännetecken är istället samspel, låg bilhastighet och en målmedveten och tydlig utformning av gatorna för att säkerställa trafikanternas beteenden. Transportrummet består av de gator och andra trafikanläggningar där person- och godstransporter med bil prioriteras. I mellanrummen mellan de tre rummen finns integrerade rum där karaktären på rummet och upplevelsen av det avgör till vilket rum det hör närmast. Kartbilder har tagits fram av Vatten och Samhällsteknik AB med grundkarta/fastighetskarta som levererats av Oskarshamns kommun som förlaga. Trafikkonsultföretaget Trivector genom Jesper Nordlund har varit delaktig i arbetet med trafikanalysen. Trivector har framförallt studerat Bästemansbackens utformning samt granskat de olika åtgärdsförslagen i rapporten. Fordonsrörelse Del av resa då ett fordon förflyttar sig från en punkt till en annan. Fordonsrörelser per dygn och bostad Ett mått på hushållens användning av bilen som transportmedel. Användningen varierar ofta beroende på hushållens sammansättning. Medelvardagsdygnstrafik, MVD Antal fordon per medelvardagsdygn, MVD, är medeltrafik under vardagsdygn under en given tidsperiod. Trafikmätningarna utförda av Oskarshamns kommun redovisas som MVD. Resa En resa har utförts då ett fordon återkommer till startpunkten, vilket kan innebära att fordonet passerar en vägsträcka (trafikmätningspunkt) två gånger. Trafikalstring Antal resor per person som alstras från en viss plats till en annan. Om det är flera personer i en bil räknas varje person, vilket innebär att tre personer i en bil ger sex resor men bara två fordonsrörelser. I denna trafikanalys räknas fordonsrörelser per vardagsdygn. Årsdygnstrafik, ÅDT Det totala trafikflödet under ett år delat med 365. Sida 8 INLEDNING

FÖRUTSÄTTNINGAR NULÄGESBESKRIVNING Saltvik ligger i den norra delen av Oskarshamns tätort. Antalet permanentboende i Saltvik är cirka 350, men det finns ett antal fritidshus i framförallt planområdet, vilket gör att antalet invånare ökar något sommartid. Inom det cirka 80 ha stora planområdet finns det för närvarande 35 bostadsfastigheter. Bebyggelsen inom planområdet har ursprungligen utgjorts till stor del av fritidsbostäder. Idag är området ett omvandlingsområde och flertalet hus har byggts till eller ersatts av större byggnader. Genom detaljplaneområdet leder tre vägar. Kvarnviksvägen och Ovädersleden från väster till öster, samt Domänvägen från söder till norr i den västra delen av området. Kvarnviksvägen leder vidare till Björknäs där det finns åtta bostadshus. Domänvägen leder norrut mot byn Stora Saltvik samt några mindre husgrupper med sammanlagt 18 bostadshus. Ovädersleden slutar i en vändplats i den föreslagna detaljplanens sydöstra del. Saltviksvägen Saltviksvägen är en längre matargata i norra delen av tätorten Oskarshamn. Vägen passerar genom Saltvik och fortsätter mot E22 via Glabovägen. Hastigheten är begränsad till övervägande del 50 km/tim, men kortare sträckor håller 70 km/tim, 60 km/tim samt 40 km/tim. Genom Saltvik är hastigheten begränsad till 30 km/tim, och vägen är inte huvudled. Många uppfattar sannolikt vägen som huvudled, men Saltviksvägen är endast huvudled från cirka 2 km söder om Saltvik och in mot Oskarshamns centrum. Det finns ett väl utbyggt gång- och cykelvägnät från Saltvik till Oskarshamns centrum. Cykelväg finns utmed hela Saltviksvägen. På vissa sträckor leds cykelvägen in på parallella bostadsgator samt genom en camping. Genom Saltvik leds cyklister via skolan väster om Saltviksvägen. Där gång- och cykelvägen korsar Saltviksvägen norr om skolan är överfarten upphöjd för att öka trafiksäkerheten. Det finns två övergångsställen på Saltviksvägen i Saltvik. En mycket smal trottoar utmed Saltviksvägen finns i centrala delen av Saltvik. Glabovägen 70 1 30 50 70 50 Karta 3. Saltviksvägen (röd linje) med markeringar för gräns för hastighetsbegränsningar. Pilen redovisar fotopunkt samt hänvisning till bild i dokumentet. FÖRUTSÄTTNINGAR Sida 9

TRAFIKANALYS inför Saltviksvägen karaktäriseras i stort som ett integrerat transportrum, men genom Saltvik är karaktären på vägen ett mjuktrafikrum. vägen fungerar som länk mellan Kvarnviksvägen och Ovädersleden. Samtliga vägar håller låg standard och är så pass smala att utrymme för trottoarer inte ryms. Gående och cyklister får därför samsas med fordonstrafiken. Mötesplatser finns på ett fåtal platser i området. Uppmätta hastigheter inom området är låga, vilket sannolikt är en följd av den låga vägstandarden. Bild 1. Saltviksvägen genom Saltviks samhälle. Bild 2. Kvarnviksvägen. Do mä nv ä ge n Kvarnviksvägen, Ovädersleden och Domänvägen Inom planområdet finns tre vägar, Kvarnviksvägen, Ovädersleden samt Domänvägen. Domän- Lilla Saltvik Kvarn viksvä gen 2 4 3 Ovädersleden Karta 4. Vägarna inom planområdet. Pilarna redovisar fotopunkter samt hänvisning till bilder i dokumentet. Sida 10 FÖRUTSÄTTNINGAR

TRAFIKANALYS inför Bild 3. Ovädersleden. Avståndet mellan bergväggen på höger sida om vägen och staketet till vänster är 4,0 meter, och vägbanan cirka 3,5 meter. Vägarna i området har inga kantlinjer, och vägbredden varierar mellan 3,0 och 4,0 meter. De tre vägarna i planområdet kan huvudsakligen karaktäriseras som mjuktrafikrum. Hastighetsbegränsningen är 30 km/tim, förutom norr om Lilla saltvik där Domänvägen är skyltad till 70 km/tim. E22 5 Gla bov äge n Karta 5. Glabovägen. Pilen redovisar fotopunkt samt hänvisning till bild i dokumentet. Bild 4. Domänvägens början vid korsningen med Matrosvägen. Bästemansbackens anslutning till Domänvägen skymtar till vänster vid kurvan. Glabovägen Glabovägen är förbindelseväg mellan Saltvik och E22. Vägen är övervägande smal med antal fåtal mötesplatser och följer en dalgång utmed en bergskant, vilket gör att sikten på vissa Bild 5. Glabovägen. FÖRUTSÄTTNINGAR Sida 11

TRAFIKANALYS inför sträckor är skymd. Hastighetsbegränsningen är 70 km/tim. Anslutningen till E22 är en trevägskorsning utan avfarts- eller påfartszoner, där E22:an vid platsen utgörs av en backe. Avsvängande trafik söderifrån från E22 till Glabovägen gör i och med det en tvär högersväng i nedförsbacke. Glabovägen karaktäriseras som ett integrerat transportrum. Matrosvägen Matrosvägen är idag förbindelseväg mellan detaljplaneområdet och Saltviksvägen. Vägen är smal och slingrig, och passerar flera bostadstomter där husen ligger tätt inpå vägen. Totalt 20 bostadstomter har sina tillfarter från Matrosvägen. Korsningen mellan Matrosvägen och Ovädersleden/Domänvägen är i nuläget smal och tvär. Hastighetsbegränsningen är 30 km/tim. Bästemansbacken Bästemansbacken är idag en tillfartsväg för ett fåtal bostadstomter samt förbindelse mellan Saltviksvägen och Skrivarevägen samt Rorgängarevägen. Totalt 8 bostadstomter har sina tillfarter från Bästemansbacken. Förlängningen av Bästemansbacken är i nuläget en stig till Domänvägen. Hastighetsbegränsningen är 30 km/ tim. Bästemansbacken är tänkt att vara en matargata till vägarna inom planområdet. Den del av vägen som idag är bilväg har god vägstandard. Bästemansbacken karaktäriseras som ett mjuktrafikrum. Matrosvägen karaktäriseras som ett mjuktrafikrum. Bild 6. Matrosvägen Sida 12 Bild 7 och 8. Bästemansbacken. Den nedre bilden visar den outbyggda delen av Bästemansbacken. FÖRUTSÄTTNINGAR

7 8 Bästemansbacken 6 Matrosvägen ändras, vilket kan förklara de höga medelhastigheterna. Bilister tenderar att accelerera innan passering av skylten för högre tillåten hastighet. Och vice versa dröjer ofta bilister med att sänka farten efter passering av en skyltad sänkning av hastigheten. Någon mätning av medelhastigheten på Saltviksvägen mitt i Saltvik är inte gjord. 2 Karta 6. Bästemansbacken och Matrosvägen. Bästemansbacken är i dagsläget inte utbyggd i den blå markerade sträckan. Pilarna redovisar fotopunkter samt hänvisning till bilder i dokumentet. Medelhastighet I augusti 2012 infördes hastighetsbegränsningen 30 km/tim i hela Saltvik, och i stort hålls hastighetsbegränsningen enligt de mätningar som gjorts. På Saltviksvägen, som är genomfart genom samhället, har medelhastigheten mätts till högre än hastighetsbegränsningen; 46 km/tim i södra delen av Saltvik och 49 km/tim i norra delen, se tabell 1. Mätningarna är gjorda i anslutning till platser där hastighetsbegränsningen Glabovägen 6 7 5 Saltviksvägen Karta 7. Platser för trafikmätning inom samt i anslutning till planområdet. 4 8 3 1 Mätpunkt MVD Maxtimme (antal fordon) Tunga fordon (%) Medelhastighet (km/tim) 1. Ovädersleden 112 16-17 (10) 0 (0,3) 34,1 2. Kvarnviksvägen 79 16-17 (10) 0 (0) 28,3 3. Matrosvägen 215 18-19 (22) 0 (0,1) 26,2 4. Bästemansbacken 486 16-17 (49) 13 (2,6) 22,2 5. Stambacken 242 17-18 (23) 0 (0) 36,2 6. Fyrtornsvägen 232 16-17 (22) 0 (0) 29,5 7. Glabovägen 546 16-17 (62) 5 (1) 48,7 8. Saltviksvägen 896 17-17 (98) 4 (0,4) 46,1 Tabell 1. Uppmätt trafikbelastning på gator inom samt i närheten av planområdet. Mätningen utförd av Oskarshamns kommun, varav punkterna 1-7 under perioden i juni 2014 och punkt 8 i september 2013. Punkt 4 är placerad på Bästemansbacken mellan Saltviksvägen och Matrosvägen. MVD=antal fordon per medelvardagsdygn, det vill säga medeltrafik under vardagsdygn under en given tidsperiod. Maxtim=den tid då flest antal fordon passerar. FÖRUTSÄTTNINGAR Sida 13

Det gjordes några mätningar på Saltviksvägen innan hastigheten begränsades 2012 från 50 km/tim till 30 km/tim. Den statistiska säkerheten på de tidigare mätningarna är inte säkerställd, men i stort har medelhastigheten sänkts med cirka 5-10 km/tim efter att den skyltade hastigheten sänkts. Trafikmängder idag Trafikmätningar vid närliggande nyligen uppförda bostadskvarter har utförts av Oskarshamns kommun för att tjänstgöra som referensobjekt. Jämförbara objekt har bedömts vara Norra Rotvik, med 35 tomter, samt Ekebo, med 32 tomter. Vid mätningstillfället fanns det i Norra Rotvik 35 småhus och i Ekebo 24 småhus. Planområdet innehåller i nuläget 35 bostadstomter med totalt 39 småhus. Två av vägarna i planområdet leder vidare till fler bostadshus, som sannolikt utgör både permanentbostäder och fritidshus. Kvarnviksvägen leder vidare till Björknäs där det finns 8 bostadshus. Domänvägen leder vidare till Stora Saltvik, Lerhorvan, Klinten, Långekärr och Maren, i vilka det sammanlagt finns 15 bostadshus. Trafiken till området är totalt 191 fordon per dygn uppmätt i punkterna 1 och 2 (4,1 fordon per dygn och bostad), se tabell 1. Till Norra Rotvik är den uppmätta trafiken 242 fordon och till Ekebo 232 fordon per vardagsdygn. Norra Rotvik färdigställdes för cirka 10 år sedan medan Ekebo är under utbyggnad, vilket kan vara en förklaring till att andelen fordon per bostad är högre i Ekebo (9,7 fordon per dygn och bostad) än i Norra Rotvik (7,2 fordon per dygn och bostad). Trafik idag Invånarantalet var 2012 i Saltvik 348 personer. Antalet är en uppgång med 22 % sedan 2005, vilket till stor del sannolikt är en följd av utbyggnaden av Rotvik med 35 villatomter samt en generationsväxling i det befintliga fastighetsbeståndet. Trafikmängden på Saltviksvägen ökar ju när- Kvarnviksvägen Glabovägen Ovädersleden Saltviksvägen Karta 8. Busshållplatser i Saltviks samhälle och närområde utmed busslinje 47 och 703. Buss 703 vänder vid Saltviksvägens slut, medan 47 fortsätter på Glabovägen till Baggetorpskvarn. I anslutning till busslinjen finns möjlighet att nyttja närtrafiken i Saltvik. Sida 14 FÖRUTSÄTTNINGAR

mare Oskarshamns centrum mätningar görs. I nuläget är trafikmängden vid Ekebo 1 318 MVD och vid Mockebo 2 470 MVD på Saltviksvägen. Saltvik trafikeras med lokalbussar på vardagar av två busslinjer från morgonen cirka klockan sex till på kvällen cirka klockan 20 mellan Oskarshamns resecentrum och Saltvik. Bussarna går, beroende på tidpunkt på dagen, i intervaller om en halvtimme till en timme. Närmaste busshållplats i förhållande till planområdet finns i Saltvik vid Saltviksvägen, cirka 500 meter från planområdet, se karta 8. Saltvik ingår i lokaltrafikens närtrafikområde nr 5 Oskarshamns tätort med hållplatser på Bästemansbacken och Saltvik skola. Resan måste förbeställas och tid för upphämtning/ lämning medellas vid beställning. Restiden till Oskarshamns centrum är 10 15 minuter. Närtrafik finns på helgerna som ett komplement till den fasta busslinjen på Saltviksvägen. Målpunkter och rörelsemönster Saltvik och planområdet ligger i ett kustområde, vilket gör att det finns begränsat med vägar i området. Eftersom Saltviksägen är den primära vägen till Oskarshamn eller mot E22 är den en viktig målpunkt för rörelser i området. Anslutningen till Saltviksvägen går i dagsläget framförallt via Matrosvägen samt via en liten del av Bästemansbacken. Viktiga målpunkter i övrigt är dels Oskarshamns centrum söder om Saltvik och dels E22 väster om Saltvik. E22 är den snabbaste förbindelsevägen till övriga tätorter i kommunen samt till regionen i övrigt. Områdets karaktär kan sägas vara ett kustnära naturområde. Rörelsemönstret inom planområdet är därför företrädesvis trafik till och från bostadsbebyggelsen, till småbåtshamnen i sydväst samt i begränsad omfattning sommartid till badklippor i östra delen av området. Den huvudsakliga cykel- och fotgängartrafiken utgörs av de boende inom planområdet eller i Saltvik. Det finns några mindre stigar inom området, men området är kraftigt kuperat och till stor del igenvuxet, och därmed ganska svårtillgängligt. Anslutningspunkt till E22 Planområdet ligger i tätorten Saltvik i den norra delen av Oskarshamns tätort. Det finns två möjliga vägar för fordonstrafik till och från Saltvik. Den ena är söderifrån på Saltviksvägen via stadsdelen Kolberga, och den andra västerifrån på Glabovägen till E22, se karta 9. Till Oskarshamns centrum är det cirka 5,5 km via Saltviksvägen. Till avfarten på E22 vid Glabo via Glabovägen är det cirka 2,5 km. Den mest utnyttjade av de två vägarna är Saltviksvägen, som enligt kommunens trafikmätning har en trafikmängd som är cirka 1 1 /2 gånger större än på Glabovägen, 896 mot 546 MVD. E22 Glabovägen Karta 9. Målpumkt väster om Saltvik: Glabovägen och E22. Väghållare Vägarna inom planområdet är privatägda och utgörs i nuläget till största del av gemensamhetsanläggningar. En mindre del av Domänvägen i västra delen av planområdet tillhör fastigheten Glabo 1:45, medan anslutande vägar till planområdet är kommunala gator. DETALJPLANEFÖRSLAGET, SCENARIO 1 Sida 15

Gång- och cykelvägar Det finns i dagsläget inga gång- eller cykelvägar inom planområdet, och inte heller på anslutande gator i Saltvik. Närmaste gång- och cykelväg finns vid Saltviksvägen, cirka 500 meter väster om planområdet. Avståndet till tätortens centrum är cirka 5,5 km. Att cykla den sträckan tar cirka 20 minuter och att gå cirka en timme. Vägarna inom planområdet är smala, vilket håller hastigheterna nere. Det kan upplevas otryggt för oskyddade trafikanter att röra sig på vägarna om trafikintensiteten är hög. Enligt trafikmätningarna är det framförallt mellan klockan 16:00 och 17:00 som trafiken är som mest intensiv. Oskarshamns kommun har tidigare genomfört en del åtgärder, bland annat anlagt farthinder i anslutning till ett övergångsställe vid vändplatsen för lokalbussar på Saltviksvägen, se bild 9. Bästemansbacken Förslag på infrastrukturåtgärder finns sedan tidigare. I gällande detaljplan för Bästemansbacken finns en föreslagen ny förbindelse mellan planområdet och Saltviksvägen. Detaljplanen har vunnit laga kraft och vägen kan därför byggas omgående. Vid en utbyggnad av Bästemansbacken kommer sannolikt nuvarande Matrosvägen att begränsas för biltrafik. Trafikolyckor i området Uppgifter ur Transportstyrelsens trafikolycksregister från 2008 till 2013 visar att det inte förekommit några rapporterade trafikolyckor inom planområdet. I samhället Saltvik har det totalt inträffat tre lindriga olyckor under femårsperioden; en singelolycka på Saltviksvägen samt två cykel/mopedolyckor varav den ena inträffade på Matrosvägen och den andra på Skallarevägen. I Saltviks närområde har det inträffat en lindrig mötesolycka i Glabo under femårsperioden. Under samma period har det på Kolbergavägen (Saltviksvägens förlängning) i Oskarshamns samhälle totalt inträffat 16 olyckor varav 15 var lindriga. 12 av olyckorna var cykel eller mopedolyckor. Miljö Det finns inga mätningar gjorda av luftkvaliteten i området, och det finns heller inte några rapporterade problem med luftkvaliteten i Saltviksområdet. Enligt nationella databasen för luftutsläpp (emissioner) är utsläppen från personbilstrafik i Saltvik mycket låga. Det finns inga rapporterade störningar från vägtrafikbuller i Saltviksområdet. Bild 9. Farthinder i anslutning till övergångsställe på Saltviksvägen i Saltvik. Sida 16 DETALJPLANEFÖRSLAGET, SCENARIO 1

TRAFIKANALYS inför FRAMTIDA TRAFIK ENLIGT SCENARIO 1 DETALJPLANEFÖRSLAGET Scenario 1 är en undersökning av den framtida uppskattade trafikalstringen från detaljplaneförslaget för Saltviks hamn. Den uppskattade trafikalstringen från samtliga föreslagna utbyggnadsområden redovisas i scenario 2. Vägar Enligt planförslaget kommer tre mindre villagator att byggas när planen genomförs. Gatorna blir återvändsgator och kommer att betjäna de villatomter som anläggs i anslutning till dessa. Sammanlagt föreslås cirka 50 villatomter vid de tre nya gatorna. Vägarna inom planområdet, samt i viss omfattning även övriga delar av Saltvik, har en ursprunglig karaktär, vilket innebär att de är smala, kuperade och krokiga. Smala vägar kan ge en känsla av otrygghet för oskyddade trafikanter. Smala vägar begränsar samtidigt hastigheten, vilket innebär att risken för olyckor är låg. Olyckor i låg hastighet blir samtidigt ofta lindriga. Karaktären på vägarna i området föreslås därför i så stor utsträckning som möjligt bevaras. För att ändå ge vägarna förutsättningar för att bli mer trafiksäkra föreslås att de nya gatorna inom planområdet ges en vägyta med bredden 5,0 meter. Med kantremsa på 0,25 meter på vardera sidan blir det en total vägbredd på 5,5 meter. I så stor utsträckning som möjligt ges vägen ett vägområde på 10,0 meter för att kunna anpassa slänter och diken inom vägområdet. De befintliga vägarna Kvarnviksvägen och Ovädersleden breddas i samband med att vatten- och avloppsledningar läggs ned. På en del platser finns mycket små möjligheter till breddning av vägen på grund av i en del fall närliggande x Karta 10. Detaljplaneförslaget för Saltviks hamn med tillkommande och befintliga bostadstomter (ytor med gul färg). Nya gator finns inom röd cirkel. DETALJPLANEFÖRSLAGET, SCENARIO 1 Sida 17

vägbana 5,5 m vägområde 7,5 m Figur 1. Vägsektion för ny gata enligt detaljplaneförslaget. Platsen för sektionen är markerad med X i karta 10. fastighetsgränser eller byggnader. I andra fall en starkt kuperad terräng. Vid dessa platser bör körbaneytan kunna minskas till en körbana med väjningsplikt för mötande trafik. Tillsammans med mötesplatser kan då säkra ytor skapas för gående och cyklister. I plankartan redovisas ett antal platser utmed Kvarnviksvägen och Ovädersleden med utökat vägområde där mötesplatser kan anläggas. Höjden på gatorna kommer att på några enstaka platser behöva klimatanpassas, vilket innebär att de behöver ges möjlighet att höjas till 2,2 meter över havet, se karta 11. I nuläget är lägsta punkt för Ovädersleden 1,9 meter över havet. Trafikalstring Med hjälp av Trafikverkets trafikalstringsverktyg har antalet resor från planområdets föreslagna bostäder uppskattats, se tabell 2. Antalet bilar som vardagligen passerar ett visst snitt av tillfartsvägen till området blir i 236 MVD. Typ Resor/dygn bil 288 buss 13 cykel 54 till fots 94 annat 17 totalt 465 Tabell 2. Uppskattat resmönster från cirka 50 nya bostäder i Saltvik, enligt Trafikverkets trafikalstringsverktyg. Observera att siffrorna redovisar antalet resor. Antalet fordonsrörelser för bil per vardagsdygn uppskattas till 236 MVD. Antalet tunga fordon som uppmätts i planområdet är i stort sett försumbar. Det samma gäller på närliggande bostadsgator. Att Bästemansbacken fått ett relativt högt värde, se tabell 1, bedöms som en tillfällighet. Vid exploateringsprojekt i bostadsområden kan trafiken tillfälligt vara mer omfattande. Karta 11. Vägsträckor i behov av klimatanpassning. Grön markering visar delsträckor där de befintliga vägarnas ytskikt ligger lägre än + 2,7 möh (RH2000) och röd markering där ytskiktet ligger lägre än + 2,2 möh (RH 2000). För att kontrollera riktigheten i trafikalstringsverktygets resultat har summorna jämförts med trafiken från närliggande liknande bostadsområden. För att det ska gå att jämföra de olika områdena med varandra har summorna ställts i relation till antalet bostäder i områdena. Norra Sida 18 DETALJPLANEFÖRSLAGET, SCENARIO 1

Rotvik och Ekebos geografiska lägen i tätorten och deras karaktärer har bedömts som relativt lika planområdet. Trafiken till och från Norra Rotvik har uppmätts till 7,2 fordon per dygn och bostad, och för Ekebo 9,7 fordon per dygn och bostad. Med hjälp av Trafikverkets trafikalstringsverktyg beräknas de tillkommande hushållen i Saltvik generera 4,8 fordon per dygn och bostad. Idag är trafikmängden uppmätt till 4,1 fordon per dygn och bostad från planområdet, och tillsammans med de planerade tillkommande bostäderna skulle det sammantaget bli 4,4 fordon per dygn och bostad. Med utgångspunkt från trafikuppgifterna från Ekebo och Norra Rotvik är sannolikt resultatet från trafikalstringen något låg. Det kan bero att Ekebo och Norra Rotvik är nya områden där det kan förekomma viss byggtrafik. Hushållen i områdena kan vara större än genomsnittet i ett inledningsskede, vilket i sin tur kan ge något ökad trafik. På lång sikt kommer sannolikt trafiken att minska till dessa områden. Planområdet vid Saltviks hamn är tänkt att exploateras i etapper, vilket även kommer att påverkar trafikflödena i området. Vid exploatering av ett område blir det naturligt ett ökat flöde av arbetsfordon, vilka blir färre efter områdets färdigställande. Exploateringstiden i planområdet avses bli lång, vilket även kommer fördela den förväntade trafikmängden över lång tid. DETALJPLANEFÖRSLAGET, SCENARIO 1 Sida 19

FRAMTIDA TRAFIK ENLIGT SCENARIO 2 FRAMTIDA UTBYGGNADSOM- RÅDEN Det nu aktuella planområdet benämns som Östra Saltvik i den fördjupade översiktsplanen över Oskarshamns stad, antagen 2014-02-10. Nedan redovisas kortfattat de områden för bostadsbebyggelse som föreslås i översiktsplanen. Inom Saltviks närområde är det områdena 1 till 5 i kartbilden nedan som ingår i scenario 2. 1. Östra Saltvik, ca 70 bostäder, främst tomter för friliggande hus. (Nu aktuellt planförslag föreslår cirka 50 bostadstomter) 2. Västra Saltvik, ca 60 bostäder, främst tomter för friliggande hus. 3. Bästemansbacken, ca 20 bostäder, främst tomter för friliggande hus. 4. Nya Glabovägen, ca 35 bostäder, främst tomter för friliggande hus. 5. Ekebo II, ca 40 bostäder, främst tomter för friliggande hus. Inom de 5 ovan nämnda utvecklingsområden ryms enligt den fördjupade översiktsplanen sammanlagt 205 bostäder. För beräkningen av den framtida förväntade trafikmängden i Saltvik med omnejd har vi använt beräkningsgrunden 205 nya bostäder. De i översiktsplanen utpekade utvecklingsområden 2 till 5 bedömer vi väl tilltagna. En minsk- E22 Glabovägen Saltvik Saltviksvägen Karta 12. Föreslagna exploateringsområden i Saltvik med omgivning enligt den fördjupade översiktsplanen för Oskarshamns stad; Östra Saltvik (1), Västra Saltvik (2), Bästemansbacken (3), Nya Glabovägen (4) samt Ekebo II (5). Områdena är grovt illustrerade och ska ses som fristående etapper. Från Fördjupad översiktsplan över Oskarshamns stad, antagen 2014-02-10. Sida 20 FRAMTIDA TRAFIK, SCENARIO 2

ning av antalet nya tomtplatser är därför troligt. Resultatet för beräkningen av den framtida trafikmängden enligt scenario 2 bedöms därför ha utförts med goda marginaler. Fördjupad översiktsplanen för Oskarshamns stad - infrastruktur Nedan redovisas ett utdrag ur den Fördjupade översiktsplanen för Oskarshamns stad avseende inställningen till den framtida infrastrukturen i Saltvik med närområde. 1. Bästemansbacken bör ges en god kapacitet i relation till samhället för att avlasta Matrosvägen som genomfart till befintliga och framtida bostäder i Östra Saltvik. 2-3. Det finns ett flertal brister längs Glabovägen idag, men vägen kommer att utgöra en viktig del av stadens vägstruktur framöver. Belastningen på Glabovägen kommer att öka i takt med att antalet bostäder i norra staden ökar. En delvis ny sträckning söder om Saltvik bör studeras för att undvika genomfartstrafik genom trånga sektioner i Saltvik. Även vägens anslutning till E22 bör studeras närmare. Det bör vara prioriterat att hitta en ny anslutningspunkt vid E22 där vägen passerar söder om befintliga bostäder och gårdar, och där en trafiksäker på-/avfart mot E22 kan ordnas. Dessutom behöver resterande delar av Glabovägen breddas och på vissa håll rätas upp för att öka kapaciteten. En särskild studie kring trafiksäkerhetsförbättrande och kapacitetshöjande åtgärder på Glabovägen bör genomföras. 4. Belastningen på Saltviksvägen kommer att öka i takt med att staden utvecklas i de norra E22 Glabovägen Saltvik Saltviksvägen Karta 13. Framtida redovisade infrastrukturåtgärder i Saltvik med omgivning enligt den fördjupade översiktsplanen för Oskarshamns stad. 1 Bästemansbacken; 2 Glabovägen; 3 Anslutning E22-Glabo; 4 Saltviksvägen, skarp kurva mellan Mockebo och Ekebo. Från Fördjupad översiktsplan över Oskarshamns stad, antagen 2014-02-10. FRAMTIDA TRAFIK, SCENARIO 2 Sida 21

delarna. Vägen bedöms ha kapacitet att klara denna trafikökning, förutsatt att två svaga punkter åtgärdas: Gång- och cykelväg ska finnas längs hela vägen, och den skarpa kurvan mellan Mockebo och Ekebo behöver rätas ut. Olika möjligheter att åtgärda bristerna bör studeras omgående. Trafikalstring enligt framtidsscenario I takt med att Saltviks bebyggelse utökas kommer också trafikflödet att påverkas. Förväntad trafikalstring enligt scenario 2 redovisas nedan: 1. Östra Saltvik, ca 70 bostäder: 334 MVD (detaljplaneförslaget är utformat för 52 nya bostäder vilket ger ett tillskott på 236 MVD) 2. Västra Saltvik, ca 60 bostäder: 286 MVD (enligt FÖP uppdelat på sex områden varav hälften är placerade vid Lilla Saltvik och andra hälften vid Dalhemsvägen. Tomterna vid Lilla Saltvik förväntas i första hand välja Bästemansbacken som utfart till Saltviksvägen) 3. Bästemansbacken, ca 20 bostäder: 95 MVD 4. Nya Glabovägen, ca 35 bostäder: 167 MVD 5. Ekebo II, ca 40 bostäder: 172 MVD Totalt skulle trafiken enligt den fördjupade översiktsplanens förslag på kompletterande bostadsområden vid Saltvik öka med 1 054 MVD, se tabell 3. Glabovägen 869 546 1035 486 549 215 279 112 246 79 Kvarnviksvägen Ovädersleden 1391 896 419 252 404 232 Saltviksvägen Karta 14. Trafikflödeskarta; framtida uppskattade (övre siffran) efter utbyggnad enligt Oskarshamns kommuns fördjupade översiktsplan, samt dagens trafikflöden (undre siffran). Sida 22 FRAMTIDA TRAFIK, SCENARIO 2

Förändring (antal fordon per dygn) Kvarnviksvägen + 167 Ovädersleden + 167 Matrosvägen + 334 Bästemansbacken (anslutning Saltviksvägen) +549 Stambacken + 167 Ekbacken + 172 Saltviksvägen S + 495 Saltviksvägen N + 323 Glabovägen + 323 Tabell 3. Den uppskattade förändringen av trafikflödet på vägarna i och runt Saltvik efter utbyggnad enligt scenario 2. Totalt uppskattas trafikökningen bli 1054 fordon per dygn. Tabellen ovan är uppdelad på vägavsnitt, vilket gör att samma fordon kan räknas flera gånger beroende på färdväg. Trafikmängden ökar enligt prognosen på alla gator med koppling till utökad bebyggelse. Av naturliga skäl ökar trafiken mest på gator med direkt koppling till utbyggnaden i enlighet med FÖP:en. Björngatan E22 X Glabovägen Saltviksvägen Hur den framtida fördelningen av trafiken mellan vägarna har även uppskattats efter nuvarande trafikmängder. Bilister i Saltvik har som visats två möjliga vägar till och från tätorten; Saltviksvägen respektive Glabovägen. Hur trafiken fördelas mellan dessa är inte närmare känt då det inte finns någon resvaneundersökning gjord. För den framtida trafikfördelningen är det därför intressant att veta hur många som väljer att köra norrut via Glabovägen för att komma till E22. Trafikanter kan välja att antingen köra söderut via Björngatan till E22 eller norrut via Saltviksvägen och Glabovägen till E22. Brytpunkten gällande avståndet till E22 i höjd med Glabo går i Kolberga, strax söder om Havslätts camping, se markering i karta 15. Norr om brytpunkten är det närmare att köra via Saltvik, och söder därom via Björngatan. I restid för en bilresa är brytpunkten cirka 200 meter norr om brytpunkten för färdsträckan. Trafikfördelningen mellan Karta 15. Brytpunkten X för norrgående trafik från Oskarshamn till E22. Söder om brytpunkten är det kortare avstånd via Björngatan. Saltviksvägen (mätpunkt 8) och Glabovägen (mätpunkt 7) är uppmätt till 896 MVD respektive 546 MVD, se karta 7 och tabell 1. För att uppskatta hur trafiken från den tillkommande bebyggelsen fördelar sig mellan Saltviksvägen respektive Glabovägen används nuvarande fördelning mellan vägarna, det vill säga 896:546 när den beräknade tillkommande trafiken fördelas. Med den beräkningen förväntas trafiken på Saltviksvägen öka till 1391 MVD, och på Glabovägen till 869 MVD. FRAMTIDA TRAFIK, SCENARIO 2 Sida 23

Slutsatser av scenarioberäkning Med en utbyggnad av bostäder i Saltviks omgivning enligt Oskarshamns stads FÖP så förväntas trafikmängden öka i närområdet. Mest ökar trafikmängden på huvudleden Saltviksvägen, men procentuellt ökar trafiken mer på de mindre sidogatorna i förhållande till den nuvarande mycket låga trafikmängden. Enligt trafikmätningarna är det cirka 500 fordon per dygn som passerar genom Saltvik. Övriga cirka 400 fordon på Saltviksvägen kan sägas ha sitt mål eller utgångspunkt i Saltvik. Med planerad bostadsutbyggnad förväntas genomfartstrafiken öka till cirka 700 fordon. då trafikflödet är som mest cirka 60 fordon vid maxtimmen mellan 16:00 och 17:00 (det vill säga en bil per minut). Gränsen för när barriäreffekten blir för stor anses gå vid 500 bilar/ tim (30 km/tim) eller 300 bilar/tim (50 km/tim). Enligt prognosen efter utbyggnad av föreslagna områden i Saltvik förväntas trafikens maxflöde på Saltviksvägen bli cirka 90 bilar/tim norr om Bästemansbacken och 160 bilar/tim söder om Bästemansbacken (i nuläget 60 bilar/tim respektive 90 bilar/tim), vilket tydligt understiger uppsatta gränser för barriäreffekter för gående. Saltviksvägen har idag en begränsad hastighet till 30 km/tim, vilket är en hastighetsbegränsning som ger en godkänd nivå på trafiksäkerheten enligt TRAST (Trafik för en Attraktiv Stad. Sveriges Kommuner och Landsting, Vägverket, Banverket och Boverket, 2007). Om trafikmängden är större än 500 fordon per dygn bör det finnas säkra ytor för gående på båda sidor om vägen. Enligt scenario 1 och 2 beräknas Saltviksvägen, Bästemansbacken och eventuellt Matrosvägen få större trafikmängd än 500 fordon per dygn, vilket då ställer krav på åtgärder för att säkerställa trafiksäkerheten. X Saltviksvägen Saltviksvägen utgör idag en barriär genom Saltvik. Barriärer i form av vägar upplevs olika för olika personer. För barn och personer med begränsad rörlighet är toleransnivån låg. Barriäreffekten på Saltviksvägen söder om Bästemansbacken bedöms som liten och norr om Bästemansbacken som obetydlig om hastigheten är 30 km/tim. Karta 16. Övergångsställe med farthinder på Saltviksvägen markerat med X. Skolan och förskolan i Saltvik ligger inom den röda cirkeln. För barn upp till 9 års ålder är det enligt TRAST acceptabelt att passera mindre barriärer. Det är dock inte optimalt för barn att passera sådana på väg till en lågstadieskola eller lekplats. Barn på väg till skolan i Saltvik korsar Saltviksvägen där Saltviksvägen övergår till Glabovägen på en plats där det finns ett upphöjt övergångsställe. Övergångsstället är tillräckligt utformat för att ge en acceptabel trafiksäkerhet i nuläget Sida 24 FRAMTIDA TRAFIK, SCENARIO 2

PROBLEMBESKRIVNING Som visats i trafikanalysen är Saltvik en stadsdel med ett äldre gatusystem. Då det finns förslag på utbyggnader av bostadsområden i Saltviks närområde förväntas ökade trafikmängder, vilket kan ge upphov till att genomföra åtgärder för att tillförsäkra en trafiksäker miljö. I takt med att ett samhälle utvecklas måste även vägar och annan infrastruktur följa med för att inte försämra trafiksäkerheten eller närmiljön. Vilka åtgärder som är mest relevanta och mest effektiva behöver resoneras fram för att kunna anpassas till den lokala platsen. Fysiska åtgärder är oftast det mest effektiva, men kanske inte alltid det som är samhällsekonomiskt mest fördelaktigt eller det som ger en bra boendemiljö att vistas i. Saltviksvägen är en del av huvudnätet i Oskarshamns tätort, och utgör en matargata för fordonstrafik i den norra delen av tätorten. Vägen söder om Saltvik har karaktären av ett integrerat transportrum där bilar i huvudsak har företräde. I Saltvik har vägen karaktären av ett mjuktrafikrum. Saltviksvägen är också en viktig anslutningsväg till E22 vilket gör den till ett viktigt stråk för räddningstjänst, kollektivtrafik och yrkestrafik. Alternativ väg till E22 är via Kolbergavägen och Björngatan, bortsett från några mindre skogsbilvägar norr om Saltvik vilka inte är lämpliga för genomfart. Eventuella fysiska åtgärder för att reducera den faktiska hastigheten på genomfartstrafiken ytterligare genom Saltvik riskerar därför komma i konflikt med framkomligheten, se tabell 1 om uppmätta medelhastigheter. Hastigheten är redan idag är reglerad till 30 km/tim och att sänka den skyltade hastigheten ytterligare är inte genomförbart. Sålunda krävs andra åtgärder om medelhastigheten genom Saltvik behöver sänkas, se exempel i tabell 4. Men varje fysisk åtgärd på vägen, i syfte att sänka hastigheten, kan även bli en negativ effekt för framkomligheten. Att få bilister att sänka hastigheten utan att försämra framkomligheten bör därför vara en viktig målsättning. PROBLEMBESKRIVNING OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG Oskarshamns kommun har successivt gjort åtgärder i Saltvik för att anpassa gatustandarden efter trafikens utveckling och synpunkter från närboende. Trots åtgärder som sänkt hastighet och upphöjt övergångsställe har närboende haft synpunkter med önskemål om att ytterligare förbättra säkerheten på Saltviksvägen. På sikt önskas bland annat en ny genomfartsled till E22 för att leda bort trafiken som passerar genom samhället. De flesta som i nuläget använder Saltviksvägen är dock de som bor i eller i anslutning till Saltvik, vilket de genomförda trafikmätningarna visar. Fysiska åtgärder för att minimera riskerna för trafikolyckor är viktiga, där olika typer av åtgärder ger olika effekt. I stort finns många olika typer av åtgärder som samhället kan genomföra för att öka trafiksäkerheten. VTI har 2007 gjort en sammanställning av effekten av olika trafiksäkerhetsåtgärder. Rapporten visar effekten av både fysiska konkreta åtgärder och mer övergripande samhällsinsatser. I tabell 4 redovisas några åtgärder som kan användas lokalt i område för att öka trafiksäkerheten. I Saltvik är det inte tekniskt möjligt att anlägga planskilda korsningar, och att sänka hastigheten ytterligare är sannolikt inte gångbart med tanke på att vägen är en del av huvudvägnätet. Mest nytta gör därför sannolikt fler hastighetskontroller samt att skapa en säkrare miljö för oskyddade trafikanter. Trafiksäkerhetsåtgärd Resultat Gångfartsområde -25 % Gång- och cykeltunnel (bro) -30 % Sänkt hastighet 10 km/tim -5 till -10 % Automatisk hastighetskontroll -25 till -40 % Bygga nya vägar +10 % Tabell 4. Effekter av olika trafiksäkerhetsåtgärder. Resultatet av trafiksäkerhetsåtgärderna visas som förändrad risk för personskador. Att bygga nya vägar ökar således risken för personskador generellt med 10 %, medan övriga redovisade åtgärder minskar risken i olika grad. Källa VTI PROBLEMBESKRIVNING OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG Sida 25

ÅTGÄRDSFÖRSLAG De vägavsnitt eller trafikområden som bedömts som mest relevanta att analysera vidare för eventuella åtgärder enligt trafikanalysen är: Matrosvägen/Bästemansbacken Kvarnviksvägen och Ovädersleden Glabovägen Gång- och cykeltrafik norrut från Oskarshamns tätort Saltviksvägen/genomfart Saltvik Trafikplats Glabovägen-E22 Fyrstegsprincipen Analysen av åtgärder utgår från fyrstegsprincipen. Fyrstegsprincipen är en metod att prioritera åtgärder utifrån ett kostnads- och nyttoperspektiv för att komma fram till vilka åtgärder som är mest relevanta att genomföra. De fyra stegen är: 1 Tänk om överväga åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt 2 Optimera genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga strukturen 3 Bygg om begränsade ombyggnationer 4 Bygg nytt nyinvesteringar och /eller större ombyggnadsåtgärder Åtgärder av allmän karaktär Allmänna åtgärder för att höja trafiksäkerheten och som inte direkt kan kopplas ihop med en specifik plats eller väg redovisas nedan. Steg 1 En mer omfattande kollektivtrafik i Saltvik och Oskarshamn kommer endast att öka kollektivresandet marginellt. Det som bedöms ge ett tillförlitligt resultat är att begränsa användandet av bilen genom att till exempel göra det svårare och dyrare att parkera, inrätta bilpooler, aktivt arbeta för att minska bilanvändandet och göra cyklandet mer attraktivt. Då kommer många att styras över till att cykla eller välja att åka kollektivt. Att göra cyklandet mer attraktivt med mjuka till halvmjuka åtgärder är till exempel att förbättra möjligheterna att cykelpendla. cykelställ med väderskydd och låsmöjlighet cykelställ för cykelkärror vid mataffärer allmänna cykelpumpar på strategiska platser cykelkampanjer målade cykelvägar med effektiv belysning väl fungerande snöröjning Saltvik är ett utpräglat villasamhälle i vilket kommunen har ambitionen att det fortsatt huvudsakligen ska vara inriktat på egnahemsboende. Möjlighet att bygga radhus intill Bästemansbacken har funnits sedan 1993, men intresset har varit svalt, vilket visar att det framförallt är villaboende som är intressant i nuläget i Saltvik med omgivning. Bilinnehavet hos de boende kommer därför att vara fortsatt högt, då ett villaboende i större grad innebär bilinnehav än i ett område med hög grad av flerbostadshus. Avståndet till centralorten är cirka 5,5 km vilket tar i genomsnitt 20 minuter att cykla. Kollektivtrafikens turtäthet är ganska låg med en tur per timme, med en extratur på morgonen och en på eftermiddagen. Steg 2 Några större förändringsmöjligheter av den befintliga infrastrukturen bedöms inte finnas i Saltvik eller inom planområdet. Saltvik är ett äldre småskaligt samhälle vid kusten med flertalet hus tätt inpå gatorna och med en kuperad terräng, vilket gör att ytorna är begränsade för större förändringar i vägstrukturen eller i nyttjandet av befintliga vägar. Parallella vägar är av samma anledning inte heller särskilt omfattande, vilka annars hade varit möjliga att använda. Den möjlighet som bedöms finnas är att optimera de gator som finns i samhället med att anlägga avgränsade gång- och cykelfält utmed befintliga gator och begränsa möjligheterna för biltrafiken. Vid cykelöverfarter och övergångsställen kan Sida 26 PROBLEMBESKRIVNING OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG

dessa göras upphöjda samt med fördel använda riktat ljus som uppmärksammar bilister på korsande gång- och cykeltrafik. Medelhastigheterna i Saltvik är överlag låga, med undantag för Saltviksvägen. Ur trafiksäkerhetssynpunkt är det särskilt motiverat att hitta åtgärder som gör att fordonsförare håller hastighetsbegränsningen. Tänkbara lokala åtgärder är att göra gatan till ett integrerat mjuktrafikrum där gående, cyklister och bilar kan blandas på ett mer trafiksäkert sätt. Det kan göras genom belysning, genomtänkt beläggning, smalare gatusektion, trottoar på båda sidor om Saltviksvägen samt särskilda gång- och cykelpassager. Ytterligare åtgärder för att höja trafiksäkerheten är till exempel tydligare skyltning, fartkameror eller annan övervakning. Korsningen Saltviksvägen- Bästemansbacken (bild 10) är en särskilt viktig punkt i Saltvik dit den mesta trafiken fokuseras. Platsen är något otydlig och bör utformas så att den upplevs tryggare för oskyddade trafikanter. Steg 3 I viss mån behöver befintliga gator åtgärdas fysiskt för att göras mer trafiksäkra för oskyddade trafikanter. Trafikmängden på lokalgatorna i Saltvik försvarar inte större åtgärder med till exempel separata cykelfält, men breddning är värdefullt på vissa platser och sträckor. Möjligheterna till breddning är dock små, vilket i så fall får göras på de platser där utrymme finns och där det av olika anledningar bedöms särskilt viktigt. Det är samtidigt viktigt att bykaraktären i Saltvik behålls. Smala gator är en del av karaktären och ska överlag bibehållas. Steg 4 Detta steg är det mest konkreta och några allmänna riktlinjer kan inte redovisas. Fortsättningsvis redovisas de olika problemområdena och vilka alternativ som bedöms finnas. Bästemansbacken X Saltviksvägen Bild 10. Korsningen Saltviksvägen - Bästemansbacken mot sydost, med infarten till Bästemansbacken och strax därefter Matrosvägen till vänster i bilden. Karta 17. Korsningen Saltviksvägen - Bästemansbacken (bild 10) är markerad med X i kartan. PROBLEMBESKRIVNING OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG Sida 27

Gång- och cykeltrafik norrut från Oskarshamns tätort I nuläget finns en gång- och cykelväg från Oskarshamns centrum till Saltvik utmed Saltviksvägen, men ingen fortsättning norrut. Möjliga målpunkter norr om Saltvik är orterna Fårbo och Figeholm, anläggningarna på Simpevarp samt kustområdet. Att skapa förutsättningar för cykelpendling bedöms som positivt. Steg 1 Kampanjer för att få fler att cykla. Steg 2 Avtal med markägare. Steg 3 En gång- och cykelförbindelse anordnas norrut från Saltvik via Lilla Saltvik och Stora Saltvik och befintliga vägar/skogsbilvägar längs kusten till Figeholm. Steg 4 En separat cykelväg anläggs utmed med E22 till Fårbo, se bild 11. Vissa befintliga parallella bilvägar kan nyttjas. Val av åtgärder Med hjälp av befintliga vägar utmed kusten anordna en cykelförbindelse norrut från Saltvik. En kustnära enklare cykelväg på grusunderlag kan till största del nyttja redan befintliga vägar och skogsbilvägar. Den viktigaste uppgiften blir därmed att teckna avtal med markägare om nyttjande och förbättrande av befintliga vägar. Att anlägga nya cykelvägar längre sträckor bedöms inte rimligt ställt i relation till nyttjandet av dessa. Bild 11. E22 vid Glabo riktning norrut. En tänkt separat cykelväg utmed E22 till Fårbo skulle behöva starta vid denna punkt. Sida 28 PROBLEMBESKRIVNING OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG

Matrosvägen/Bästemansbacken Matrosvägen är smal, krokig och saknar möjlighet till breddning. Villatomter med direktutfarter och byggnader tätt inpå gatan finns längs hela sträckan. Bästemansbacken är i nuläget inte färdigutbyggd i sin tänkta sträckning. Avsikten med vägen är dock att den ska bli en matargata till områdena öster om Saltvik, och därmed Matrosvägen. En detaljplan från 1993 finns framtagen för utbyggnaden av Bästemansbacken, se karta 18. Då fanns inte några planer på fler bostäder öster om Saltvik. Två villatomter (markerade med blått i karta 19) med direktutfarter medgavs i planen, på vilka det efter det har uppförts två bostadshus med garage nära gatan. I nuläget är trafiken på Matrosvägen 215 fordon per dygn och beräknas i och med detaljplaneförslagets genomförande öka till 549 fordon per dygn. När Bästemansbacken öppnas för genomfartstrafik är det i första hand med tanke på att trafiken från bostäderna öster om Saltvik nyttjar denna. Vid en jämn fördelning av trafiken mellan vägarna kan det innebära att den framtida trafikmängden på Matrosvägen blir cirka 300 fordon per dygn och på Bästemansbacken cirka 330 fordon per dygn när planområdet för Saltviks hamn är färdigbyggt. Avsikten är dock att huvuddelen av trafiken ska matas via Bästemansbacken. Karta 18. Gällande detaljplan för Bästemansbacken, lagakraftvunnen 1993-03-11. Bästemansbacken Matrosvägen Karta 19. Matrosvägen och Bästemansbacken i Saltvik. Gräns för föreslaget detaljplaneområde till höger. Föreslagen rätning av kurvan på Bästemansbacken visas med orange prickad linje. Bostadstomter med direktutfart mot Bästemansbacken markerade med blå heldragen linje. PROBLEMBESKRIVNING OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG Sida 29

Steg 1 Inte möjligt. Steg 2 Låg hastighet, uppmärksammande skyltar. Steg 3 Bästemansbacken byggs för genomfart med vägren om cirka 0,8 meter på norra sidan. Vägbanan föreslås bli 5,5 meter, vilket innebär totalt 6,3 meter. En eller ett par särskilda mötesplatser bör anordnas för att möjliggöra möte med tunga fordon. Den tvära kurvan i västra delen av Bästemansbacken rätas ut och breddas för att villatomterna norr om vägen ska få en åtskiljande trottoar däremellan. Befintliga fastigheter har garageuppfarter nära gatan och måste backa för att ta sig in eller ut på Bästemansbacken. Med ett ökat trafikflöde på denna vägsträcka är dagens lösning inte tillräckligt god ur trafiksäkerhetsaspekt. Såväl uträtandet av kurvan som tillförande av vägren på norra sidan av vägen bedöms positivt ur trafiksäkerhetsaspekt. Anslutningen av Bästemansbacken mot Saltviksvägen utformas för att öka trafiksäkerheten och medvetenheten hos fordonsförare och oskyddade trafikanter. Föreslagna åtgärder är en överkörningsbar refug, smalare anslutning och en belysning som tydliggör och uppmärksammar biltrafikanter på korsningen. Genomfartsmöjligheterna på Matrosvägen begränsas. I första hand bör Matrosvägen användas för gående och cyklister för genomfart samt för boende utmed vägen. Övrig genomfart bör begränsas, men möjligheten till genomfart bör dock finnas kvar för att ge en filtrerande effekt mellan de två vägarna. En hastighetsbegränsande åtgärd i någon form bör anläggas på Matrosvägen för att styra över merparten av trafiken mot Bästemansbacken. Bild 12. Bästemansbacken. I bakgrunden ses kurvan där vägen svänger till vänster, vilken föreslås rätas ut. Sida 30 PROBLEMBESKRIVNING OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG

Steg 4 Norr om Bästemansbacken anläggs en ny väg om området byggs ut för bostadsändamål. Enligt den fördjupade översiktsplanen för Oskarshamns stad finns föreslagna områden för kompletterande bebyggelse norr om Saltvik. Vid Bästemansbacken föreslås 20 tomter, strax norr om dessa 30 tomter och vid Dalhemsvägen 30 tomter. De föreslagna bostadstomterna i anslutning till Bästemansbacken och Lilla Saltvik bedöms ge upphov till cirka 240 fordon per dygn. Val av åtgärder Färdigställ Bästemansbacken till Domänvägen. Räta ut kurvan i västra delen av Bästemansbacken. Den föreslagna detaljplanen för Saltviks hamn uppskattas ge upphov till 334 fordon per dygn. Tillsammans med befintlig trafikmängd bedöms det påverka trafiksäkerheten negativt på Matrosvägen. Några möjligheter att göra hela vägen trafiksäker bedöms inte finnas. Bästemansbacken kommer att behöva öppnas för trafik innan planområdet för Saltviks hamn är färdigutbyggt. Uppskattningsvis senast när tre fjärdedelar av området är utbyggt för att inte kvaliteten på Matrosvägen ska bli oacceptabel. Bästemansbacken tillsammans med Matrosvägen bedöms tillsammans tåla den framtida beräknade trafikmängden. Några alternativa vägar till dessa bedöms inte behövas. Kvarnviksvägen, Ovädersleden och Domänvägen Kvarnviksvägen och Ovädersleden tillsammans med Domänvägen är de befintliga vägarna inom planområdet för Saltviks hamn, se karta 20. Vägarna är smala och i vissa delar krokiga, och i vissa delar saknas möjlighet till breddning. Steg 1 Inte möjligt. Steg 2 Låg hastighet, vilket innebär att hastighetsbegränsningen på Domänvägen också bör vara 30 km/tim till och med föreslagna nya bostadstomter. Montera uppmärksammande skyltar för att påminna trafikanter om hastigheten och säkerheten för oskyddade trafikanter. Steg 3 När den föreslagna detaljplanen genomförs kommer de nya vägarna inom området att ges en vägbredd på 5 meter, plus avgränsat sidoområde med 0,25 meter på vardera sidan, vilket ger en totalt bredd på 5,5 meter. De befintliga vägarna Kvarnviksvägen och Ovädersleden breddas i samband med att vatten- och avloppsledningar läggs ned. I vissa delar finns mycket små möjligheter till breddning på grund av i en del fall Utbyggnadstakten inom planområdet kommer att ske i etapper och beräknas ha en takt av sannolikt två tomter per år. Under tiden kommer en viss byggtrafik att förekomma, men blir inte särskilt intensiv då det förväntas bli en utsträckt byggnadstakt. Att färdigställa och åtgärda Bästemansbacken beräknas kosta cirka 2,2 miljoner kronor. Bild 13. Domänvägen i Lilla Saltvik, riktning norrut. PROBLEMBESKRIVNING OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG Sida 31

TRAFIKANALYS inför närliggande fastighetsgränser eller byggnader och i andra fall en starkt kuperad terräng. I dessa delar bör körbaneytan kunna minskas till en körbana med väjningsplikt för mötande trafik, så att säkra ytor för gående och cyklister skapas. Domänvägen något bredare än de övriga två. Steg 4 Inga åtgärder funna. Val av åtgärder Bredda befintliga vägar och sänk hastigheten på Domänvägen. Områdets befintliga och tillkommande vägar byggs ut i enlighet med föreslagen detaljplan för Saltviks hamn. Att bredda Kvarnviksvägen och Ovädersleden uppskattas kosta cirka 5 miljoner kronor. Bild 14. Kvarnviksvägen. Do mä nv äg en Bild 15. Matrosvägen vid Saltviks hamn. Lilla Saltvik Kvarn viksvä gen Ovädersleden Karta 20. Vägarna inom planområdet. Sida 32 PROBLEMBESKRIVNING OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG

Glabovägen Glabovägen är den närmaste förbindelsevägen mellan Saltvik och Glabo, cirka 1,9 km. Vägen fungerar som förbindelse mellan E22 och tätorten Oskarshamns norra områden. Två personbilar kan knappt mötas på vägen, mötesplatser finns på ett par platser. Vägen är krokig och har i en punkt mycket skymd sikt. Trafiken är inte särskilt intensiv, cirka 550 fordon per dygn, men trafiksäkerheten bedöms vara låg på ett antal platser. Med föreslagen utbyggnad av bostäder i Saltvik förväntas trafikmängden öka till cirka 870 fordon per dygn. På Glabovägen har uppmätts höga hastigheter, så i första hand bör åtgärder inriktas på att sänka hastigheterna samt att öka trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter. Steg 1 Inte möjligt. Steg 2 Låg hastighet, uppmärksammande skyltar. och Glabo eller som en helt ny väg söder om Rotvik. Val av åtgärder Informationsskyltar och hastighetskontroller Bredda Glabovägen. Med tanke på nuvarande och framtida trafikmängd är alternativet att bygga en ny väg förbi Saltvik inte rimligt. Åtgärder på nuvarande Glabovägen bedöms ge mest nytta. I första hand bör åtgärder som ökar trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter prioriteras. En breddning av vägen bedöms som mest lämplig åtgärd för att åstadkomma detta. Det är inte rimligt att bygga separat cykelväg med tanke på den korta sträckan, målpunkter i närområdet samt övrig vägstandard. Om en cykelförbindelse anläggs mellan Oskarshamn och Fårbo via Saltvik och Glabo bör en högre standard på cykelväg eftersträvas. Kostnad för breddning av Glabovägen samt upprätning av anslutningen till E22 uppskattas till cirka 2,6 miljoner kronor. Steg 3 Glabovägen åtgärdas i de delar där det är skymd sikt. Vägen bör i sin helhet ha en minsta bredd på 5,0 meter och vissa kurvor rätas ut på en sträcka av cirka 800 meter. Målad linje för vägren på vardera sidan av vägen bör finnas. Vägrenens bredd bör vara minst 0,8 meter, vilket ger en total bredd på vägbanan av 6,6 meter. Steg 4 Bygga ny väg förbi Saltvik till E22, vilket kan göras antingen i två delar i anslutning till Saltvik Bild 16. Glabovägen genom Glabo. E22 Glabovägen Karta 21. Glabovägen mellan Saltvik och Glabo vid E22. PROBLEMBESKRIVNING OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG Sida 33

Saltviksvägen/genomfart Saltvik Genomfarten är smal och krokig. Det finns en trottoar på delsträckor längs med norra sidan. Gång- och cykelväg finns söder om Saltvik. Cykelvägen viker av vid Skallarebäcken mot skolan och fortsätter därefter till Skallarevägen. Möjligheter för oskyddade trafikanter att välja alternativa vägar till Saltviksvägen finns, men innebär en viss omväg. Det är svårt att bredda genomfarten då flertalet bostadshus/uthus är placerade i vägens närhet. Steg 3 I första skedet bör en förbättring av Saltviksvägen genom Saltvik göras för att öka trafiksäkerheten. Så länge fordonstrafik blandas med oskyddade trafikanter bör vägens hastighetsbegränsning inte vara högre än 30 km/tim. Att hastighetsbegränsningen följs är viktigt att säkerställa. Säkerheten vid gång- och cykelpassager bör ökas för att hastighetsbegränsningen ska få effekt. I nuläget finns en cykelpassage, med ett farthinder i dess anslutning, i västra delen av Saltvik. Ett sätt att höja säkerheten ytterligare är att anlägga en belysning som tydliggör och uppmärksammar biltrafikanter på passagen. Anslutningen av Bästemansbacken mot Saltviksvägen ges en annan utformning, se Åtgärdsförslag Matrosvägen/Bästemansbacken steg 3. I övrigt förlängs trottoaren söderut längs med Saltviksvägen fram till gång- och cykelpassagen vid Skallarebäcken. Platsen utformas som entré till Saltvik med effektbelysning och upphöjd cykelöverfart. Karta 22. Saltviks samhälle. Saltviksvägen markerad med orange linje. Cykelvägar är markerade med röd linje och trottoarer med blå linje. Saltviksvägen är ett viktigt stråk för trafik av allmän karaktär. Vägen är samtidigt en viktig del av Saltviks samhälle och karaktär. Att trafiken kör långsamt genom samhället är den särskilt viktigaste frågan för trafiksäkerheten. Åtgärder för att hålla nere hastigheten, samtidigt som vägens framkomlighet främjas är därför särskilt betydelsefulla. Steg 1 Inte möjligt. Steg 2 Låg hastighet, uppmärksammande skyltar. Bild 17. Entrén till Saltvik från söder. Saltviksvägen vid övergångsstället med cykelpassagen. Skallarebäcken passerar i kulvert under vägen på denna plats. Saltviksvägen norr om denna punkt till Bästemansbacken saknar vägren. Sida 34 PROBLEMBESKRIVNING OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG

Steg 4 Ny väg anläggs väster om Saltvik. Från Stambacken vid Rotvik till Glabovägen byggs en ny väg förbi Saltvik, cirka 1000 meter, lämpligen i samband med att skogspartiet väster om Rotvik exploateras. Terrängen är starkt kuperad med mycket berg i dagen och en bro behöver anläggas över Skallarebäcken, antingen vid en ravin eller på åkermark som sannolikt är sank. Alternativt väljs en kortare variant närmare skolan, se karta 23, alternativ 3. Terrängen är sannolikt mer fördelaktig i alternativ 3, men Skallarebäcken måste då passeras på två platser, varav den ena platsen utgör en brant dalgång, se bild 18. Val av åtgärder Hastighetskontroller Tydliggör entréerna till Saltvik Åtgärda korsningen Saltviksvägen-Bästemansbacken Trottoar längs med Saltviksvägen Bild 18. Skallarebäcken. 2 E22 Glabovägen 3 1 Saltviksvägen Karta 23. Principskiss på tänkbara vägalternativ för förbifart Saltvik. Alternativ 1 och 2 finns redovisade i den fördjupade översiktsplanen för Oskarshamns stad. Sträcka 3 är en kortare variant av alternativ 1. PROBLEMBESKRIVNING OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG Sida 35

Som tidigare visat är det inte rimligt att varken i nuläget eller med anledning av den förväntade trafikökningen enligt utbyggnadsförslagen för Saltvik bygga en ny väg förbi Saltvik. Det som bedöms som mest relevant är att utföra åtgärder enligt steg 2 och 3. Kostnaden för att genomföra åtgärderna bedöms till cirka 500 000 kronor. En grov uppskattning av kostnaden har gjorts för anläggandet av en förbifart vid Saltvik samt en trafikplats söder om nuvarande utfart på E22 vid Glabo. Totalt uppskattas kostnaden för att utföra alternativ 1 och 2 (karta 23) till cirka 110 miljoner kronor. Bild 19. Korsningen Bästemansbacken - Saltviksvägen. Även Matrosvägen ansluter strax intill denna korsning, vilket sker till vänster i bilden. 3 1 Karta 24. Tänkt ny sträckning av förbifart Saltvik (1). Ett kortare alternativ (3) redovisas också, vilken dock måste passera Skallarebäcken vid två platser. Sida 36 PROBLEMBESKRIVNING OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG

Trafikplats Glabovägen-E22 Anslutningen mellan Glabovägen och E22 är en trevägskorsning utan separat körfält för högersvängande trafik från E22. Vid platsen är E22 en 2+1 väg med dubbla körfält på Glabosidan (östra sidan). Det finns ingen separat fil för högersvängande trafik vid platsen. Så kallad bandyklubba eller ögla finns på västra sidan av E22 för att minska olycksrisken för vänstersvängande trafik från E22. Enligt trafikanalysens framtidsscenario blir inte trafikökningen på Glabovägen särskilt stor, från cirka 550 till cirka 870 fordon per dygn, vilket gör att en större åtgärd av trafikplatsen är svår att motivera. Glabovägens utfart mot E22 är inte i rät vinkel, vilket kan öka olycksrisken särskilt för trafik på E22 som svänger av till höger. Den avsvängande trafiken har dessutom medlut vilket är en ytterligare försvårande faktor för korsningen. Trafikflödet på E22 vid platsen är 2011 uppmätt till 6 710 fordon (±11%) ÅDT, varav 700 ÅDT är lastbilar. Trafikflödet är tydligt uppdelat mellan sommar och vintertrafik, med en mycket tydlig ökning under sommarhalvåret. Under vinterhalvåret uppskattas trafiken till cirka 5000 fordon per dygn, och sommartid till det dubbla. Som mest intensiv är trafiken i slutet av juli då upp till nästan 12 000 fordon per dygn passerar Glabo på E22. Vid maxtid motsvarar det en bil var tredje sekund. E22 Karta 25. Glabovägens anslutning till E22. Avkörningsfil typ bandyklubba för södergående trafik är markerad med röd pil. Trafikplatsen vid Glabovägens anslutning till E22 är inte optimal i nuläget i kombination med trafikmängden på E22. Trafiksäkerheten behöver förbättras oberoende av eventuell trafikökning på Glabovägen. Steg 1 Inte möjligt. Steg 2 Då den nuvarande trafikplatsen ligger i en backe är det svårt att åtgärda trafiksäkerheten utan att sänka hastigheten vid platsen. Uppmärksammande skyltar och belysning kan användas för att ytterligare uppmärksamma bilister på korsningen. Bild 20. Glabovägens utfart mot E22. I bilden ovan ses den snäva kurvan för högersvängande bilister från E22, som dessutom är i en nedförsbacke. Den skyltade hastigheten på E22 är 100 km/tim. PROBLEMBESKRIVNING OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG Sida 37

Steg 3 På grund av platsbrist är det svårt att på nuvarande plats göra några större åtgärder. Mindre åtgärder är att räta upp Glabovägens anslutning mot E22 samt bredda utfarten mot E22. Steg 4 Anslutningen Glabovägen/E22 föreslås flyttas cirka 300 meter söderut, vilket är detsamma som alternativ 2 i karta 23. Det innebär att en 500 meter ny del av Glabovägen även måste byggas. En vägbro behöver då anläggas över ett mindre vattendrag i anslutning till Glabo. Marken söder om Glabo utgörs av åkermark, vilken kan vara sank, men merparten av marken där vägen föreslås anläggas är bergig terräng. Ett annat alternativ är att flytta korsningen till avfarten mot Baggetorpskvarn och Skrikebo cirka 800 meter norrut. En anslutningsväg behöver då anläggas från Glabo utmed östra sidan av E22. I båda fallen med nya trafikplatser är fördelen att man kan samordna anläggningen med befintliga vägar från motstående sida av E22, vilket kan motivera en säkrare planskild korsning. Vid det södra alternativet kan trafik från Nytorpet samt lämpligen även Hällarna och Kilen längre söderut samordnas i trafikplatsen. Val av åtgärder Uppmärksammande skyltar och belysning Räta upp Glabovägens utfart mot E22 Utvidga ytan för avsvängande trafik från E22 Som tidigare visat är det inte rimligt att bygga en ny väg förbi Saltvik med tanke på de förhållandevis låga trafikmängderna. Det är därför heller inte rimligt att bygga en helt ny anslutning till E22. Åtgärder som bedöms mest rimliga är därför steg 2 och 3. Kostnad för att genomföra åtgärderna 2 och 3 uppskattas till cirka 300 000 kronor. E22 Glabovägen 2 Karta 26. Tänkbar ny sträckning av Glabovägen enligt steg 4. Redovisas som alternativ 2 i karta 23. Sida 38 PROBLEMBESKRIVNING OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG

TRAFIKANALYS inför ETAPPINDELNING Enligt detaljplanen för Saltviks hamn kommer området att byggas ut i etapper. Någon särskild etappindelning finns inte för genomförandet. Sannolikt kommer de tomter som är placerade utmed befintliga vägar och framförallt Ovädersleden och Kvarnviksävgen, att färdigställas först. Färdigställandet av hela planområdet beräknas ske under en lång tid. Kommande bostadskompletteringar enligt den fördjupade översiktsplanen för Oskarshamns stad kan sannolikt också komma att genomföras etappvis. Det innebär att de i sammanhanget små förvän- tade trafikökningarna bedöms bli verklighet först långt fram i tiden. Bästemansbacken behöver dock byggas enligt plan för att avlasta Matrosvägen. Bedömningen är att Bästemansbacken bör byggas ut innan tre fjärdedelar av planområdet för Saltviks hamn är färdigbyggt. Det innebär att senast när ca 30 bostadshus byggts vid Saltviks hamn behöver Bästemansbacken färdigställas. Med planerad utbyggnadstakt kan det bli en realitet om cirka 15-20 år. Karta 27. Plankarta för Saltviks hamn. Röda cirklar markerar vilka bostadstomter som sannaolikt kommer att färdigställas först, vilket framförallt är utmed de befintliga vägarna i området. PROBLEMBESKRIVNING OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG Sida 39