Mål för föreläsningen Inlärning grunden för förändring Ge en introduktion till inlärningspsykologi Lära ut grundläggande inlärningsprinciper Inlärningsteori i vardagen prova att tillämpa inlärningstänk på vardagsproblem Sara Widén Leg. Psykolog Sektionen för psykologi, KI ABC psykologi AB sara.widen@ki.se 1 2 Relevans för sjukgymnaster? Vill (liksom psykologer/beteendeterapeuter) förstå och förändra beteende? Förändring sker enligt inlärningsprinciper Vad är behaviorism? Metodologisk behaviorism: De enda psykologiska processer som kan studeras strikt vetenskapligt är individers observerbara beteenden Radikal behaviorism: Allt mänskligt fungerande (inkl tänkande och kännande) är att betrakta som beteenden, som följer samma lagar som yttre, observerbart beteende 3 4 Vilken kunskap har vi? Alla organismer anpassar sig till sin omgivning. Anpassning till miljön sker genom inlärning. Inlärningsmekanismerna hör till det mest beforskade och väldokumenterade inom psykologisk forskning. Valfritt om man tycker att det hjälper/räcker som förklaringsmodell men vi kan inte förneka att fenomenen äger rum (oavsett teoretisk inriktning). Inlärningsprinciper Habituering: anpassning till omgivningen : att lära via association Operant inlärning: att lära via konsekvenser Modellinlärning: att lära via observation Språk: att lära via härledda relationer 5 6
Minskad tendens att reagera på stimuli p.g.a. upprepad exponering: R ea k ti o n e n s st yr k a 100 0 Habituering/Utsläckning Förklarar vårt komplexa känsloliv! Två olika relationer mellan stimulus och respons Medfödda Vissa känslor kommer automatiskt i vissa situationer. (Tex rädsla vid fara, glädje av leende Inlärda Genom inlärning kan nya stimuli kopplas till en automatisk reaktion (tex sexuell upphetsning av specifika stimuli) T i d 7 8 Att lära via association, ex 1: Pavlovs hundar Att lära via association, ex 1: Pavlovs hundar Mat Salivation Mat Salivation Klocka 9 10 Att lära via association, ex 1: Pavlovs hundar Mat Salivation Klocka Biologiskt förberedd inlärning Respondent betingning är en kombination av nedärvda faktorer och individens erfarenheter: Vissa stimuli blir lättare betingade än andra ex ormar, spindlar, höjder Vissa responser utlöses lättare än andra ex rädsla, illamående BS Klocka BR Salivation 11 12
Att lära via association, ex 2: specifik fobi Att lära via association, ex 2: specifik fobi Smärta av bett Smärta av bett Hund 13 14 Att lära via association, ex 2: specifik fobi Smärta av bett Hund Generalisering/diskriminering Generalisering: tillräckligt likt stimulus Diskriminering: bara ett specifikt stimulus Effektiviserar inlärningen! BS Hund BR 15 16 Smärta av skada/ ansträngning Träning Att lära via association, ex 3: smärta Inte bara rädsla! - förklarar varför vi gillar/ogillar olika personer eller sammanhang, varför vi tänder på olika saker och varför våra känslor för en person kan förändras. BS Träning BR 17 18
John Watsons experiment med Albert B Lägg till disposition genom att klicka John Watsons experiment med Albert B Lägg till disposition genom att klicka 19 20 Habituering/Utsläckning Relationen mellan BS och upphör så att den betingade reaktionen avtar och försvinner: Habituering/Utsläckning Relationen mellan BS och upphör så att den betingade reaktionen avtar och försvinner: Å n g es tn i v å H u r p a t ie n t en tr o r a tt Å n g es tn i v å H u r p a t ie n t en tr o r at t 100 ån g e st p ås la g e t k o m m er at t u t v ec k l as 100 ån g e st p ås la g et k o m m er at t u t v ec k l as Å n g e st p åsl a g et s Å n g es tp å sl ag e t s u t ve c k li n g n ä r Å n g es tp å sl ag e t s u tv e ck l i n g v i d f ly k t b e te en d e u t f ö r s u tv e ck l i n g v i d 0 fo rtsa tt ex p o n e rin g 0 f o rt sa t t ex p o n e r i n g T i d T i d 21 22 Operant inlärning Operant inlärning Att lära via konsekvenser: I närvaro av A leder B till C (antecedent) (beteende) (konsekvens) Ex 1, Skinners duva: A B C picka pickar på skylten får mat Film Skinners duva 23 24
Operant inlärning Att lära via konsekvenser: Operant inlärning Att lära via konsekvenser: I närvaro av A leder B till C (antecedent) (beteende) (konsekvens) I närvaro av A leder B till C (antecedent) (beteende) (konsekvens) Ex 2, social fobi: A B C bjuden på fest tackar nej slipper rädslan Ex 3, smärta: A B C träning, avstår slipper oro & smärta oro för smärta 25 26 Etablerande omständigheter Något som står utanför ABC men påverkar samtliga led. Ex: - fysiologiska: hunger, trötthet - sociala: (brist på) social kontakt - men även: värderingar, regler Modellinlärning Vi är biologiskt förberedda att härma våra primära vårdare. Beteendet att härma förstärks. Genom observation kommer individen i kontakt med förstärkaren. Liksom generalisering effektiviserar detta inlärning. 27 28 Operant inlärning Två sätt att öka ett beteende: Positiv förstärkning ; ett beteende ökar om konsekvensen av beteendet är att individen tillförs något (som hen vill ha/gillar) Negativ förstärkning; ett beteende ökar om konsekvensen av beteendet är att individen slipper något (som hen inte vill ha/ogillar) Förstärkare = belöning Förstärkare En förstärkare är något som ökar sannolikheten att beteendet som föregick den ska inträffa igen. - Positiva förstärkare; något individen vill ha ex. mat, beröm, uppmärksamhet - Negativa förstärkare; något individen vill undvika ex. någons dåliga humör, obehagliga ljud, rädsla 29 30
Olika typer av förstärkare Försvagning/bestraffning Primära eller obetingade väsentliga behov som föda, vätska, närhet, sexualitet Betingade inlärd association till primär förstärkare, ex. beröm, clicker training Generaliserade signalerar tillgång till en rad primära förstärkare, ex. pengar Språkliga ex. ha gjort rätt Ett beteende minskar (eller upphör) om konsekvensen uppfattas som negativ av individen. Beteendet bestraffas. Positiv försvagning ; ett beteende minskar om konsekvensen av beteendet är att individen tillförs något (som hen inte vill ha/ogillar) Negativ försvagning; ett beteende minskar om konsekvensen av beteendet är att individen förlorar något (som hen vill ha/gillar) 31 32 Försvagning/bestraffning Ett beteende minskar (eller upphör) om konsekvensen uppfattas som negativ av individen. Beteendet bestraffas. Bestraffning/försvagning lär inte något nytt beteende, kan bara stoppa ett existerande beteende. Negativa bieffekter! Förstärkningsscheman Åter till Skinners duva... 33 34 Förstärkningsscheman Permanent förstärkning: beteendet förstärks varje gång Intermittent förstärkning: beteendet förstärks ibland Ex 1, Skinners duva: Operant utsläckning Beteendet minskar/upphör när förstärkningen uteblir A B C picka pickar på skylten får mat! Utsläckningskrevad 35 36
Shaping/formning Successivt förstärka beteenden som närmar sig ett målbeteende medan Förstärkning av tidigare beteenden (steg) i formningsproceduren upphör (utsläckning) Inlärningsteori i vardagen Lägg till disposition genom att klicka Operant conditioning Mer från Skinners duvor! skinners duva PingPong 37 38 Metod 1: Positiv förstärkning Att påverka beteenden genom beteendeanalys och operant inlärning Få ett beteende att öka genom att förstärka det. Belöning helt enkelt, fast inte alltid så enkelt... Ex. Beröm när någon gör något bra, att lyssna på någon som berättar, chokladbelöning Svårighet: Hitta rätt förstärkare 39 40 Metod 2: Negativ förstärkning Skapa ett obehag som kan stoppas eller undvikas genom att beteendet förändras. Metod 3: Utsläckning Minska beteendet genom att inte ge någon positiv konsekvens Ex. tjat, hot, tvång, traditionell lydnadsträning för djur, m.m. Riskerar negativa sidoeffekter Ex. ge inte efter för tjat Funkar inte på väl inlärda, självförstärkande beteenden Risk för utsläckningskrevad 41 42
Metod 4: Bestraffning/försvagning Straffa den som utför beteendet. Favoriten genom tiderna trots att det sällan fungerar. Kan avbryta ett beteende men resulterar sällan i förbättring. Ex. gräla på barnet, klandra dig själv när du gör misstag, avbryta någons berättelse Negativa sidoeffekter 43 Metod 5: Differentiell förstärkning Förstärk det önskvärda beteendet (även små steg) och släck samtidigt ut det icke önskvärda beteendet Jmf Catch them being good Ex. börja gå när hunden inte drar i kopplet, uppmärksamma positiv information men inte negativ 44 Metod 6: Stimuluskontroll Skapa en signal/antecedent (A) för beteendet för att sätta det under (viljemässig) kontroll. Jmf. stimuluskontroll för oro Ex. Agenda för ett samtal/besök, särskild plats för studier Metod 7: Ändra motivationen Eliminera motivationen för ett beteende. Jmf EO, Etablerande omständigheter Den mest grundläggande och snällaste metoden av dem alla. Ex. Time-in för barn, social samvaro för ensamma patienter, m.m. 45 46 Övning Föreslå förändringsstrategier för ett problembeteende hos dig själv eller någon i din omgivning! Ex: Jag äter för mycket godis Jag tjatar på mina barn Jag kommer aldrig upp i tid på morgonen Min kompis ringer och bara beklagar sig Min sambo städar inte osv... 47