Flexibelt lärande om ADHD stfb Organisation Studiefrämjandet i Norra Stor-Stockholm Projektledare Veronica Lankarbro e-postadress veronica.lankarbro@studieframjandet.se Tel 08-98 19 80 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Vi har haft två huvudsyften med projektet Flexibelt lärande om ADHD. Det ena har varit att få in en bredare kunskap och erfarenhet av det flexibla lärandet i organisationen, det andra har varit att sprida kunskap och förståelse samt bilda betydelsefulla nätverk kring ADHD hos skola, hem och samhälle. 3. Projektets målgrupper/deltagare Målgrupperna har främst varit pedagoger, föräldrar och personer som arbetar med eller nära ADHD. Målgrupperna har återspeglats mycket bra bland våra deltagare, eftersom vi spridit projektet främst inom skola, kommun och till föräldrar så har vi automatiskt nått en bredare grupp som har anknytning till de ovan nämnda. Deltagarna har visat sig komma främst från lärar- och förskoleyrkena men även många föräldrar, socialarbetare, anhöriga till någon med ADHD samt personer som själva växt upp med ADHD har engagerats. Något som förvånat oss är att 99% av våra deltagare har varit kvinnor. Hittills har projektets aktiviteter engagerat ca 320 deltagare. 4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande Det flexibla lärandet har främst stått i fokus gällande projektets så kallade slutprodukt, produkten som kommer leva kvar efter projektslutet är den nätbaserade studiecirkeln Pedagogisk kunskap om ADHD -en verktygslåda för skola, hem och samhälle. Denna cirkel går helt på distans. Alla de aktiviteter som genomförts i projektet har haft ett underliggande syfte att skapa intresse för deltagande på webben, inom studiecirkeln samt webbaserat nätverk om ADHD. Aktiviteter, metoder och teknik för flexibelt lärande 5. Ge en kort beskrivning av aktiviteter och arbetsformer under projektets förlopp Vi inledde projektet med en större föreläsning som känslomässigt och pedagogiskt berörde många, Federico Leal och Maria Svensson berättade öppenhjärtigt om sina liv med ADHD. Föreläsningen fick ca 200 besökare och filmades för att nu kunna användas som material i den nätbaserade studiecirkeln. Genom vår första aktivitet kunde vi erbjuda starten av ett nätverk, en fysisk nätverksträff genomfördes där vi hade Annika Hamilton som berättade om människans olika lärstilar och hur vi kan förhålla oss till detta. I samband med detta erbjöds också deltagarna att fortsätta sitt
nätverkande, och diskuterande i webbaserad form. En konferens startades inom Folkbildnningsnätet där syftet är ventilation, information och diskussion. Alla som på något sätt deltagit eller framöver kommer att delta i ADHD relaterade verksamheter hos oss erbjuds att vara med i nätverket på webben. Projektet har hittills startat upp och genomfört 3 nätbaserade studiecirklar med deltagare från hela landet, den 4e som nästan är fulltecknad är planerad med start i september-2011. Den 5e planeras starta i november. En utbildningsdag som engagerade personer främst från mellansverige har genomförts. Fyra föreläsare delade med sig av sin kunskap och erfarenhet under dagen. Lasse Lindsjöpsykolog, Dario Inglesias-socialarbetare, Maria Svensson-utbildningskonsult, Federico Lealutbildningskonsult. En engagerad publik från skolans värld deltog. Forskaren Ylva Ginsberg som har anknytning till Karolinska institutet höll i maj månad en föreläsning kallad Med ADHD genom livet, innehållet bestod av forskningsresultat kring ADHD samt information om den forskning som bedrivits på Norrtäljeanstalten, stor procent av de interner vi finner i svenska fängelser har ADHD klassade beteenden. Även denna föreläsning rörde upp känslor, tankar och diskussioner bland deltagarna. I dagsläget skapas en skriftlig rapport som vänder sig till organisationen samt kommande distansledare, rapportens syfte är att inspirera fler avdelningar till att våga och vilja satsa på distanskurser. Vi ser även att rapporten är till god inspiration och beskrivande hjälp för de blivande distansledarna. Under projekttiden så har också två nya distanscirkelledare fått den utbildning som krävs för gott genomförande av kommande kurser. 6. Vilken teknik (plattformar, sociala medier, etc.) har använts, i vilka sammanhang har den använts och hur har den använts? First class samt Folkbildningsnätets konferenssystem har varit betydande för uppbyggnaden och genomförandet av studiecirklarna och nätverket. Folkbildningsnätetes resurssidor har bidragit med en bra resurs gällande material, länkar och UR program till studiecirklarna. I mindre skala har facebook använts för marknadsförande syfte och en blogg har testkörts för erfarenhetsspridning. 7. Reflektioner och erfarenheter från era val av teknik och metoder? Till en start så känns Folkbldningsnätets first class system lite rörigt och gammalmodigt, men när man kommer in i det hela och lär sig funktionerna och strukturen så bildar man sig en annan uppfattning. Det är ett pålitligt system som tjänar sitt syfte bra. Deltagarna har hittat rätt och i de flesta fall så har mkt. liten teknisk support mot deltagarna krävts. I utvärderingarna från deltagarna så har flera kommenterat att det var krångligt att sätta sig in i hur man gör inlägg osv. men att de efter en tid hittat rätt och blivit bekväma med tekniken. Facebook är ett bra verktyg men kräver stort engagemang för att ge frukt. Vi har varit där och nosat lite men huvudmarknadsföringen samt nätverk har skett på annat sätt. Tankar om att starta upp en blogg och använda denna som en projektdagbok har växt under projekttiden, en blogg testkördes under en liten del av projektet och har därmed gett oss bra med kunskap för att kunna tillämpa detta i kommande projekt. Eftersom vi inte startade bloggen i samband med projektstarten, utan testade detta i ett mkt. senare skede, så har den inte haft den effekt som den skulle kunnat få från start.
Självvärdering och framgångsfaktorer 8. Har ni uppnått era mål med projektet? Ja, absolut! Speciellt när det gäller målet med att öka kunskapen, förståelsen och skapa nätverk kring ADHD. Vi har nått ut till en större grupp än väntat och intresset för detta ämne är större än vad vi kunde ana, detta gör att vi med glädje kommer att fortsätta att erbjuda studiecirkeln och satsa på just dessa målgrupper. När det gäller ökad kunskap och erfarenhet inom flexibelt lärande i organisationen så önskar vi att vi hade kommit längre. Det är en lång process som sakta men säkert måste planteras och vårdas, det handlar också om att skapa ett intresse och en betydande mening i att verkligen satsa på denna bit. Men vi har kommit en bra bit på väg och vi har absolut fått in kunskapen i organisationen, om än dock i liten skala. Ett frö är planterat och eftersom vi ser effekter redan nu i form av intresserade deltagare så tror vi att fröet kommer växa sig starkt inom sinom tid. 9. Vad har ni lärt av projektet? Vi har lärt oss mycket som kommer ligga till god grund för ett fortsatt arbete inom det flexibla lärandet. Detta projekt har medfört stor, och ny, kunskap till personalen för att driva vidare det flexibla lärandet. Vi ser det som ett startskott för en ny gren inom verksamheten, inte bara har vi startat en ny distanscirkel om ADHD utan vi har också lagt grunden för att på egen hand kunna utveckla andra befintliga, och nya cirklar på distans. Vi ser de möjligheter som finns och vi vet nu att vi kan satsa på distanskurser. 10. Hur har projektet kommit till nytta? Projektet har kommit till nytta på ovastående beskrivet sätt för avdelningen, vi har tagit steget mot kurser i distans. Projektet har också kommit till nytta för en stor del av projektets deltagare, projektet har spridit kunskap och förståelse om ADHD samt skapat nätverk i webbaserad form. Vi ser en mycket ljus framtid för den skapade distanscirkeln om ADHD, den kommer att leva vidare och fortsätta att sprida kunskap samt låta många människor dela sina erfarenheter. 11. Hur har projektet påverkats av deltagarnas grad av IT-erfarenhet vid projektets inledning? Inga höga krav har ställts på förkunskaper inom IT, deltagarna har redan innan sina anmälningar fått veta att exempelvis studiecirkeln kräver egen dator. I och med detta så har vi inte stött på några hinder alls. Vid inloggningar och nya konton inom Folkbildningsnätet så har vi förberett oss med god teknisk support, först med hjälp utifrån och senare när vi själva utökat med kompetensen så har vi kunnat ge god hjälp till deltagarna inom avdelningen. Vissa deltagare har haft mindre vana av hur first class systemet fungerar, i många fall så har deltagarna hjälpt varandra med beskrivningar på hur man löser problem med inlägg osv. I andra fall har vi fått ge support genom, mail eller telefon. Det har löpt på mycket bra. Något som däremot påverkade projektet i starten var att vi på avdelningen inte själva hade kunskapen om den teknik och pedagogik som krävdes för distanskurser, projektet fick ta
mycket hjälp utifrån. Detta var med i beräkningarna och har nu gett oss en höjd kompetens inom avdelningen. 12. Vilka kringfaktorer har varit viktiga för projektets framgång? Organisationen har god kunskap inom det flexibla lärandet, dock så har vår lokala avdelning mindre kunskap och erfarenhet i detta. Detta har gjort att vi nu fått se detta projekt som ett startskott för även oss att hoppa på tåget. I och med att de lokala avdelningarna inom Studiefrämjandet arbetar så pass enskilt så har vi inte automatiskt tagit del av landets övriga utveckling. Men nu när vi är redo att komma igång med vårt flexibla arbete så finns det goda kollegor runt om i landet som vi har kunnat vända oss till. I starten av projektet så var Tore Persson en stor resurs som har gett oss stadiga ben att stå på för framtiden, både gällande teknik och pedagogik för distanskurser. Ett bollplank med god erfarenhet av området har varit avgörande för ett lyckat projekt. Tekniken har fungerat fint, vi har endast använt oss av Folkbildningsnätetes resurser när det gäller tekniken för uppbyggnaden av studierummet där studiecirkeln äger rum, dessa resurser är en tillgång som vi skattar högt för detta projekt, likaså möjligheten att gå baskursen och senare lokaladmin.kursen för att få förståelse och kunskap inom de olika bitarna. Hur vill ni gå vidare med att utveckla ert kunnande och er användning av flexibelt lärande? 13. Utvärdering Utvärderingar har gjorts med alla de deltagare som deltagit i våra studiecirklar, dessa åsikter har tagits med när utvärdering med cirkelledare genomförts. Tillsammans med cirkelledare så kan vi utefter detta förbättra studiecirkelns innehåll och upplägg. Det har varit viktiga åsikter i detta läge och vi ser att för varje ny grupp så blir deltagarna över lag mer och mer nöjda. Det som främst kompletterats eller ändrats är studiematerialet och dess mängd samt hur cirkelledaren arbetar gentemot deltagarna. 14. Fortlevnad efter projekttiden Vi har byggt upp värdefulla kontakter under projekttiden som gör att vi även fortsättningsvis kan erbjuda föreläsningar och andra verksamheter inom ADHD. Den studiecirkel som skapats har en stark plats i vårt kursprogram framöver, vi känner att den kommer att leva kvar och spridas över hela landet. Efterfrågan är och har varit stor. Under projekttiden har värdefulla marknadsföringskanaler skapats, på detta sätt kan studiecirkeln fortsätta spridas. Nätverkets framtid är inte lika stark, det krävs en aktiv publik för att upprätthålla ett nätverk och dess diskussioner. Men i och med att cirklarnas deltagare slussas vidare in i nätverket så ser vi möjligheterna till ett långlivat nätverk. Vi kommer aktivt att slussa in fler och fler deltagare och hoppas därför på att nätverket får en stark livskraft framöver. Flera distansledare har utbildats som nu kan bidra till att studiecirkeln lever kvar.
15. Organisationens ansvar Hur tar er organisation ansvar för fortlevnaden av projektet och arbetet med digital delaktighet? Vi har medarbetare som arbetar specifikt med verksamhetsutveckling, eftersom det flexibla lärandet nu fått en lyckad start hos denna avdelning så drivs också detta vidare. Det kommer att finnas medarbetare som ansvarar för avdelningens distanskurser. Avdelningen har även låtit utbilda en lokaladministratör inom folkbildningsnätet, i och med detta har avdelningen nära till att kunna skapa egna och nya studierum samt utveckla andra kommande distanskurser, eller distansmoment i befintliga kurser. Eftersom kunskapen nu finns inom avdelningens egna hus så har vi närmare till att introducera och lära nya och övriga befintliga kollegor det som krävs för att komma igång med det flexibla lärandet. 16. Projektets modell Kan projektets modell och metod fortleva även inom annan verksamhet? Beskriv hur! Främst kan vi skapa mer ny verksamhet med samma modell och metod. Speciellt fungerar denna modell för verksamhet som har ett stort diskussionsmässigt innehåll, verksamhet som berör många människor känslomässigt. Men många delar i detta projekt kan vi applicera inom vår andra verksamhet, vi kan utveckla några av våra fysiska cirklar till distanscirklar. En del kan bli rena distanscirklar och andra kan få inslag av distansmoment. 17. Flexibelt lärande Beskriv hur ni tänker fortsätta utveckla det flexibla lärandet? Vi ser nu möjligheter som vi inte tydligt sett förut. Eftersom vi har fyllt på med kunskapen kring både pedagogik och teknik inom distansstudier så kan vi nu även utveckla andra distanskurser. Det finns redan planer på att utveckla språkkurser via nätet samt att vi är i gång med ett mindre pilotprojekt där vi startar en redan befintlig studiecirkel, Familjeverkstan, även på distans. 18. Erfarenhetsspridning Beskriv projektets insatser för intern och extern information och erfarenhetsspridning. Den externa informationen har varit given i samband med alla projektets aktiviteter. Genom föreläsningar, nätverk samt studiecirklar så har deltagarna fått god kännedom om projektet och dess syfte. Genom uppbyggnaden av goda marknadsföringskanaler så har vi även kunnat sprida projektet runt om till skolor, förskolor, kommuner och föräldrar på olika platser i hela landet. Den interna informationen har varit relativt god inom avdelningen. Då avdelningen engagerar relativt få medarbetare så har informationen nått ut bra via personalmöten, fikapauser och lunchprat. Om man ser till hela Studiefrämjandets organisation så har spridningen varit svårare. Vi arbetar därför i dagsläget på en skrift som ska fungera som en intern rapport/information kring distansstudier. Skriften ska på ett lätt och intresseväckande sätt inspirera och informera kring vad som krävs för att ta första steget till distansstudier. När skriften väl fångat läsarens intresse så ska läsaren också känna sig väl medveten om hur de
gör för att gå vidare. Vi hoppas att flera inom organisationen ska inse att steget inte är allt för stort att ta samt att god hjälp finns att få, både inom organisationen och utanför. 19. Övriga kommentarer om projektet Det har varit ett lärorikt år som fyllt på depåerna för vår avdelning. Främst så har projektet medfört att avdelningen kunnat ta steget och hoppa på det flexibla tåget. Ekonomisk rapport Redovisas i relation till ursprunglig budget 20. Kostnader Verksamhet 56 482 Personal 95 263 Övrigt Summa kostnader 151 745 21. Intäkter Intäkter samverkansparter Övriga intäkter 54 600 Sökandes egen insats 24 500 Beviljat bidragsbelopp 100 000 Summa intäkter 179 100 22. Kommentarer till den ekonomiska rapporten Eftersom mer verksamhet har kunnat skapas mot vad som planerats i vår ansökan så har kostnaderna ökat samt intäkterna ökat. Vi har valt att redovisa alla de adhd-studiecirklar som ägt rum detta projektår, inte bara den verksamhet som planerats i projektets start. 23. Denna rapport har kontrollerats och godkänts av vår firmatecknare Namn, e-postadress och telefon till firmatecknare som godkänt rapporten. Namn Karin Heinig E-post karin.heinig@studieframjandet.se Telefon 08-98 19 80