Feber ett hett ämne. Symposium

Relevanta dokument
Boten eller soten. Antibiotika vid oklar feber. Stefan Berg, barnläkare Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus

C1 C2 C3 C4. Komplement. För : (1904) 4 nonspecific, complementary proteins required with antibody to lyse bacteria. Idag: -47 proteiner

Innate ospecifik) Adaptive rvärvat, rvat, specifik) Bariärrer Hud, slemhinnor defensiner

Autoinflammatoriska sjukdomar ett allt bredare spektrum

Från hereditära periodiska febersyndrom till autoinflammatoriska sjukdomar

Inflammatoriska Systemsjukdomar. Björn Lövström Reumatologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Glomerulonefrit del 2. Membranös glomerulonefrit. Membranös forts

3. Vilka ytterligare diagnostiska prover och/eller undersökningar vill Du genomföra? (2p)

Vaskuliter hos barn. Stora kärl Giant Cell Arteritis Takayasu Arteritis. Medelstora kärl Polyarteritis Nodosa Kawasaki Disease

Kan vi lita på behandlingsriktlinjerna

Systemisk lupus erythematosus (SLE)

Systemisk lupus erytematosus. Sofia Ajeganova Reumatologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

DIAGNOSTISKT ST-PROV I REUMATOLOGI 2011

Ledstatus Klinisk diagnostik. Christina Stranger 2013

Kartläggning av FMF och PFAPA hos barn i Västra Götalandsregionen

Övre luftvägsinfektioner hos barn

Presentation. Den vardagliga reumatologin Srood Dilan. Allmän presentation Kliniska frågor. Hur sätter man en reumatisk diagnos

fråga pat HUR hen reagerade! DOKUMENTERA

Om primär immunbrist (PI)

Reumatiska sjukdomar hos barn och unga Vad ska vi tänka på i skolan?

Immunbrist hos vuxna i den kliniska vardagen

Immunkomplexnefrit. Glomerulonefriter med immundepositioner. Immunglobuliner (IgG, IgA, IgM) eller komplement + antigen t.ex.

Leflunomide STADA. Version, V1.0

Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik

Öroninflammation Svante Hugosson

Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor

Granocyte Version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut?

Imurel och Inflammatorisk tarmsjukdom. Curt Tysk Medicin kliniken USÖ

Juvenil Idiopatisk Artrit (JIA)

Leder minskad förskrivning av antibiotika till ökade infektionskomplikationer? Tecken på underbehandling?

Tentamen VT08

Del 4_5 sidor_13 poäng

MOT EN INDIVIDUALISERAD LÄKEMEDELSBEHANDLING AV BARNREUMA

SYMTOM. Vag buksmärta Mättnadskänsla Hicka Feber Viktminskning Blekhet, dyspne, hematom/ petekier Pancreatit Lymfadenopati Artrit

var? hur? varför? varför inte?

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC

2. Beskriv översiktligt HLA-systemets organisation på gen-nivå och strukturen på de molekylära produkterna MHC-I och MHC-II.

Överdiagnostik av penicillinallergi. Gunnar Jacobsson Infektionsläkare

Omtentamen. Lycka till! Kursens namn: Klinisk medicin ll. Kurskod: MC Kursansvarig: Rolf Pettersson. Datum: Skrivtid 3 t.

Underlag för beslut i landstingen Begränsad utredning

Anemier. Feb 2016 Kristina Wallman

Henoch-Schönlein purpura

BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER

Neuroborrelios och sinuit

Feber på vuxenakuten. Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken DS

Att inte behandla divertikulit. Läkemedel i Skåne 7-8 mars 2018 Jan Lillienau, sektion gastroenterologi SUS

Publicerat för enhet: Barn- och ungdomsklinik Version: 4

Att ha kunskap om immunsystemets uppbyggnad och funktion

Oligoartikulär JRA (<5 leder) Juvenil artrit - olika typer. Oligoartikulär JRA (<5 leder) små barn. Oligoartikulär JRA (<5 leder) större barn

MEQ-fråga 2 Stina maximal poäng 20,5

Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010

Juvenil Dermatomyosit

Behandling av infektioner i öppenvård - barn

MEQ fråga Nr..

Multipel Skleros (MS)

EBV och CMV Klinik. Det beror på

Nydebuterade ledbesvär. Anna Lena Jernstedt Reumatologen KSS

Oklar feber TÄNKBARA DIAGNOSER OCH UTREDNINGSGÅNG.

En ny behandlingsform inom RA

Sekundär antikroppsbrist och IgG behandling?

Specialistskrivning i Barn- och ungdomsmedicin 2016

Immunsystemet. Kursmål. Innehåll 4/25/2016. Människan: biologi och hälsa SJSF11

Kortsvarsfrågor Sida 1 av (6) (max 45 poäng)

Anne Tideholm Nylén Luftvägsinfektioner. Influensa Pneumokocker Kikhosta Tuberkulos Legionella

Inflammatoriska Tarmsjukdomar (IBD)

SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård

Klinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7

Överdiagnostik av penicillinallergi

02/ BEN-SWE-0057 Broschyr Biologiska & sjukdomar BIOLOGISKA LÄKEMEDEL OCH INFLAMMATORISKA SJUKDOMAR

Hur ser sjukdomarna ut?

1. Vilka mikrobiologiska analyser påverkas inte nämnvärt av att patienten påbörjat antibiotikabehandling tidigare samma dag?

Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation

David Erixon Hematologen Sundsvalls sjukhus

CELIAKI (glutenintolerans)

Långdragen hosta. Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra

Delexamen 4 Infektion Nr Facit. MEQ-fråga Sida 1 (av 6) (max 19p)

Janusinfo. Strama slutenvård och särskilda boenden. Infektioner hos barn Margareta Eriksson

Infektionsbenägenhet och vaccinationer

Lymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Leukocyter 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11. Ospecifika immunförsvaret

Genterapi. Varför genomförs genterapi? Förutsättning för genterapi är att den genetiska skadan är känd!

Immunologi CORE Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Immunsystemet - två funktionella grenar. Immunsystemets organ

Checklista för sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik

Översiktskurs i reumatologi

Deepti vill flytta fokus från huden

Hur använder vi Rituximab (Mabthera )? Ulf Tedgård Barn- och Ungdomscentrum UMAS, Malmö

Nedre luftvägsinfektioner. Katarina Hedin specialist i allmänmedicin, docent Växjö

Nationellt PM om IgA-vaskulit (tidigare: Henoch-Schönleins purpura)

Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H

LÄR KÄNNA HemoCue WBC DIFF

Inflammation och immunologi - vad en psykiater bör veta Susanne Bejerot, Daniel Eklund, Eva Hesselmark, Mats Humble

Författad av. Dr.Daina Selga, Njurkliniken Dr.Christina Ståhl-Hallengren,Reumatologiska kliniken. Universitetssjukhuset Lund

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit. Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Systemisk Lupus Erythematosus (SLE)

MabThera (rituximab) patientinformation

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Huvudvärk - akutmottagningen

sjukdom i en globaliserad värld

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne

Reumatiska sjukdomar. Mikael Heimbürger Läkare, PhD. SEHUR170429

Transkript:

Feber ett hett ämne Symposium Per Eriksson, Reumakliniken, Linköping Jan Andersson, Infektionsmedicin, Huddinge Stefan Berg, Barnkliniken, Göteborg Peter Söderkvist, Avd. genetik, Linköping

Feber Reumatologens perspektiv Per Eriksson Dept of Rheumatology University Hospital Linköping 2009

Vaskulit Grupp av sjukdomar med olika behandling Storkärls-vaskulit tex Temporalis-arterit Småkärls-vaskulit tex Wegeners granulomatos

Vaskulit mikroskopisk bild Muskelbiopsi med vaskulit Blodkärl Nekros Leukocyter (i kärlvägg)

Exempel på vaskulit-symtom Näsa, bihålor Neuropati Ögon-inflammation Feber etc Hud-vaskulit Lungor Wegener Vaskulit i njurar

Antikroppar vid vaskulit ANCA = Anti- Neutrofila Cytoplasma- Antikroppar Testcell utan antikropp: Med antikropp:

Polymyalgia reumatika (PMR) Klinisk diagnos Värk i proximal muskulatur (överarmar,skuldror, lår, rygg) Morgonstelhet Subfebrilitet, viktnedgång, dålig aptit Ålder>50 år (nästan alltid) Förhöjd sänka, CRP (i regel) PMR Jättecellsarterit Prompt svar på kortison

CT-PET vid temporalisarterit Jättecells-arterit

SLE - kriterier Fjärilsexantem Diskoida exantem Solkänslighet Orala ulcerationer Artrit Pleurit eller pericardit Njurar (glomerulonefrit) Epilepsi el. psykos Hemolys el. leukopeni el. trombocytopeni Antikroppar mot dubbelsträngat DNA mm ANA (antinukleära antikroppar)

Artriter Speciellt kristallartrit kan ge hög feber + mkt högt CRP (urat eller calciumpyrofsfat)

Morbus Still Feber Leukocytos Leder Rash Ev ALAT Ev pleurit Infektion, annat måste uteslutas

Feber - glöm inte: Trombos/lungemboli Drug fever Thyroidea-sjukdom (speciellt om CRP ua)

Feber Barnläkarens infallsvinkel Personliga tankar

Feber Hur hett? 37,5 C 38,0 C 38,3 C 38,5 C 39.0 C 40,0 C 41,0 C Hur är tempen tagen? Verkar varm Handen Axill Mun Öron Rektalt IR Hur länge? 2 tim 1 dygn 3 dygn 1 vecka >3 veckor

Feber av oklar orsak (barn) (Pasic 2006) FUO n=185 Infektion n=70 Auto immunitet n=24 Kawasaki n=12 Malignitet n=12 Div n=15 Ingen orsak n=54 EBV Leishmaniasis UVI TBC Mastoidit Abscess Mycoplasma SoJIA SLE PAN Behçet Leukemi Lymfom MDS Factitia Crohn Haemophagocytos Exkluderade: Immundefekt Malignitet Periodiskfeber

Barn Feber Varningstecken immundefekt www.slipi.nu Vuxna 1. 6 otiter per år. Otiter med komplikation såsom kronisk perforation eller mastoidit 2. 2 sinuiter per år 3. Infektioner som inte läker på förväntat sätt under antibiotikabehandling 4. 2 pneumonier per år 5. Spädbarn som inte växer som förväntat 6. Återkommande hud- och mjukdelsinfektioner och/eller organabscesser 7. Kronisk uttalad oral eller kutan candidos 8. Infektioner med ovanlig lokalisation och/eller orsakade av ovanliga agens 9. 2 invasiva infektioner såsom osteomyelit, meningit eller sepsis 10. Känd primär immunbristsjukdom i familjen 1. 4 antibiotikakrävande luftvägsinfektioner per år, exempelvis otitis media, sinuit, bronkit eller pneumoni 2. Dålig eller utebliven effekt vid behandling med antibiotika eller upprepade recidiv 3. 2 svåra bakteriella infektioner, såsom osteomyelit, meningit, sepsis eller mjukdelsinfektioner 4. 2 röntgenverifierade sinuiter eller pneumonier under en period av 3 år 5. Infektioner med ovanlig lokalisation och/eller orsakade av ovanliga agens 6. Känd primär immunbristsjukdom i familjen

Feber Hur sjuk? Läkekonst? Erfarenhet? Intuition? Magkänsla? Vakenhet Medvetande Skalor

Feber Feberkurva

Feber Associerade symptom Inga Sepsis/meningit (minskat med vaccination) Haemophilus influenzae typ b Pneumokocker Febril urinvägsinfektion Viros

Mb Crohn Förutom klinik Calprotektin i faeces kan vara av värde

Feber Associerade symptom Mag/tarmsymptom Inflammatorisk tarmsjukdom Behçet Familjär medelhavsfeber (FMF) Malignitet

Feber Associerade symptom Skelett & Leder Juvenil idiopatisk artrit Systemisk (Stills sjukdom) Bakteriell artrit Reaktiv artrit Osteomyelit Bakteriell Immunologisk Kronisk recidiverande multifokal osteomyelit (CRMO) Malignitet

Feber Hur ofta? 1 gång 5 gång 50 gånger Återkommande Immundefekt? Normalt antal infektioner 62 infektioner innan skolstart Periodisk feber, autoinflammatorisk sjukdom Återkommer..

Innate Immunity

Immunsystemet Innate immunity Adaptiv immunitet Humoral Cellulär Humoral Cellulär Komplement Makrofager Antikroppar Lymfocyter Cytokiner Granulocyter Dendritiska celler NK celler

1. Adaptiv immunitet Antigen 2. Innate immunity PAMP = Pathogen- Associated Molecular Patterns Antikropp specifikt svar på visst antigen Receptor för PAMP Ex Toll-receptor =TLR eller NALP3-protein är inte ospecifika! Ex urat Ex bakterie

Interleukin 1 IL-1 inflammatoriskt cytokin

IL-1 effekter - symtom 1. Värk i muskler och huvud 2. Aptitnedsättning 3. Feber 4. Blodtrycket sjunker om hög dos (ex. septisk chock) 5. Ev hudutslag (av endotel-aktivering)

Förenklad figur av IL-1 aktivering Bacterial Lipopolysackaride TLR4 ProCaspase-1 IL-1 Inflammasom Caspase-1 Pro-IL-1 Pro-IL-1

NALP3-Inflammasomen Urat Bakterie NALP3 ASC CARD-8 NALP3 ASC CARD-8l Pro-caspase-1 Pro-caspase 1 Caspase-1 Pro-IL-1 IL-1

Ex Muckel Wells sjukdom NALP3 PYRIN -? + Ex Medelhavsfeber proil-1 IL-1

Sammanfattning IL-1 - Pro-inflammatoriskt cytokin - Överskott ger kliniska symtom - Reglering via Caspase-1 och Inflammasom

Vad är autoimmunitet? McGonagle, McDermott, PLoS 2006;3;e297 Missriktad inflammatorisk reaktion innefattande dendritiska celler, B- och T-celler Defekt immunologisk tolerans Adaptiva immun-systemet spelar huvudrollen Vad är autoinflammation? Aktivering av innate immunity (makrofager och neutrofila) Rubbad cytokin-balans (t ex periodiska febrar) Onormal reaktion på bakterier (t ex Crohn) Inflammation oberoende av adaptiva immun-försvaret

Auto-immunitet v. Auto-inflammation? McGonagle, McDermott, PLoS 2006;3;e297

Stefan Berg

Autoinflammatoriska sjukdomar Återkommande attacker av generaliserad inflammation (=autoinflammation) där följande ej kan identifieras: 1. autoimmunitet (avsaknad av autoantikroppar och antigenspecifika T-celler) 2. infektiös orsak

Autoinflammatoriska sjukdomar Monogena, ovanliga Feber, frossa Kraftig inflammatorisk reaktion Start tidigt i livet Symptomfri mellan episoder Multifaktoriella, vanliga Gikt, Asbestos, Silikos SoJIA, Mb Still DM typ 2 Spondylartropati

Autoinflammatoriska sjukdomar Autosomalt recessiv Familjär Medelhavsfeber (FMF) Hyper-IgD syndrom (HIDS) Autosomalt dominant Cryopyrin associerade periodiska syndrom (CAPS) Chronic infantile neurological and cutaneous articular syndrome (=CINCA, NOMID) Muckle-Wells syndrom (MWS) Familial cold autoinflammatory syndrome (FCAS, =FCU) TNF-receptor associerad periodiskt syndrom (TRAPS)

FMF (Familjär Medelhavsfeber) Vanligast av de ärftliga autoinflammatoriska sjdm Ca 120 000 i Världen Korta attacker av feber; (6-) 12-72 tim Serosit (peritonit, pleurit och/eller artrit) Debuterar ofta vid några års ålder 50% <10 år, 90% < 20 år vid debut Oregelbundna intervall Vanligast i östra Medelhavsområdet (non-ashkenazi judar, araber, turkar och armenier)

FMF (Familjär Medelhavsfeber)

FMF Genetik Autosomalt recessiv Mutation i MEditerranean FeVer genen (MEFV) Kromosom 16 (1997) Ca 60 mutationer (de fyra vanligaste svarar för ca 85 %) Mutation hittas bara i ca 2/3 av kliniskt typiska fall - Sjukdom även hos bärare?

FMF Diagnos I. Återkommande korta inflammatoriska attacker II. Hereditet från Östra Medelhavet III. Respons på colchicin behandling IV. Positiv mutationsanalys stärker diagnosen

Colchicum autumnale

FMF Familjär Medelhavsfeber Behandling Risk för amyloidos (ffa njurskada) ca 25-40% obehandlat Behandling; Kolkicin (colchicin) profylaktisk förhindrar amyloidosutveckling ev följa SAA Licens tabletter 0,5 mg (extempore 0,25 mg) Compliance?

Flicka född -02 5 mån ålder: Feber 5 dar, rodnad i hals, CRP -> antibiotika 6 mån ålder: Feber 5 dar, rodnad i hals, CRP -> antibiotika 7 mån ålder: Feber 5 dar, rodnad i hals, halsadenit, CRP -> antibiotika 8 mån ålder: Feber 5 dar, Spontant feberfri, Söker ej sjukvård 9 mån ålder: Feber 5 dar, Spontant feberfri, Söker ej sjukvård 10 mån ålder: Feber 5 dar, rodnad i hals, halsadenit, CRP -> ej ab 11 mån, 12 mån, 13 mån. Orsak? Diagnos?

PFAPA (Periodisk feber, aftös stomatit, pharyngit, adenit) Diagnostiska kriterier Regelbundet återkommande feber med start före 5 års ålder (ofta 3-5 dygn med intervall 2-8 veckor) Symtom i avsaknad av ÖLI med minst en av följande 1. Aftös stomatit 2. Cervikal lymfadenit 3. Faryngit Uteslutande av cyklisk neutropeni Helt asymptomatisk mellan episoder Normal tillväxt och utveckling

PFAPA (Periodisk feber, aftös stomatit, pharyngit, adenit) Vanligaste periodiska febern Mekanism ej känd, Ingen känd mutation Sällan viroser Symtom försvinner ofta före skolåldern (??) (ofta får barnen då vanliga viroser) Förekommer även hos vuxna Behandling: Paracetamol & NSAID (symptomlindring) Kortison Kolchicin Tonsillektomi

CAPS Cryoprotein associerat periodiskt syndrom Autosomalt dominant NALP3 gen Protein som är påverkat: Cryopyrin Ovanliga sjukdomar men mekanismer intressanta! - Behandling finns

CAPS Cryopyrin associerat periodiskt syndrom FCAS Familjär köld autoinflammatoriskt syndrom MWS Muckle-Wells syndrom Debutålder 6 månader Barndomen Neonatalt CINCA/NOMID Hud Urtikaria likande Urtikaria likande Urtikaria likande Leder Ledvärk Ledvärk/artrit Arthropati Neurologiskt Nej Hörselnedsättning Aseptisk meningit, Hörselnedsättning Ögon Konjunktivit Konjunktivit Uveitis, papilledema, conjuntivitis Längd på attack 12-24 timmar 24-72 timmar Kontinuerlig med skov Risk för amyloidos Trigger Kyla Nej Nej

FCAS CINCA

IL-1 blockad Kineret (anakinra) CAPS Behandling Subkutant 1 gång (ev x2) dagligen Långverkande IL-1 blockad på gång Dyra!!

Hyper-IgD syndrom autosomalt recessiv

HIDS (Hyper-IgD syndrom) Inflammatoriska attacker var 4-7 vecka Oregelbundet, kan triggas igång av t.ex. vaccinationer Högfebril, Lymfkörtelförstoring, Buksmärtor/diarré, Artralgi/artrit, Hudutslag Duration 3-7 dagar Ofta debut före 1 års ålder Mutation kromosom 12, mevalonatkinas brist Ovanligt i Sverige! Ingen av 25 genetiskt testade på DSBUS hade sjukdomen

TRAPS = TNF-receptor-syndrom Episodiska symptom (> 1vecka) feber migrerande utslag migrerande kraftig myalgi, artralgi monartrit ögon (konjunktivit / periorbitala ödem) diarré / obstipation, buksmärta (peritonit) pleurit

TRAPS Tumor necrosis factor receptor 1-associated periodic syndrome Utsida Insida Aktivering av TNF receptor 1 ger normalt: - inflammation via NFK-B - anti-apoptos av neutrofila, monocyter

Patogenes TRAPS? Patogenes oklar: Utsida Insida 1. Defekt shedding, dvs TNFR knoppas ej av från cellytan (ger lågt serum TNFR) ej hos alla TRAPS 2. Muterat TNFR ansamlas intracellulärt i endoplasmatiskt retikulum. unfolded protein respnse ger TNFoberoende inflammation? 3. Normalt går komplexet TNF TNFR1 in i cellen för att apoptos ska fungera defekt apoptos vid TRAPS Neutrofila överlever

TRAPS genetik >50 mutationer kända i TNF-receptor 1 dominant genetisk sjukdom Genpolymorfismer (>1%av befolkningen): t ex R92Q hos både sjuka och friska - svårtolkat

TRAPS - behandling 1. Hög-dos kortison 2. TNF-hämning kan ha effekt Infliximab hjälper ej Etanercept Dreuve, Rheumatology, 2004 Hull, Medicine, 2002 3. IL1-blockad kan hjälpa Anakinra cases Simon, Am J Medicine Gattorno, AoR, 2005

Andra exempel på feber-mekanismer via NALP3-inflammasomen och IL-1

1. Gikt-artrit urat-kristaller

2. Schnitzlers sjukdom Urticaria Feber Leder Ofta liten IgM M-komponent IL-1 mekanism IL-1 blockad!

3. Recidiverande pericardit Mekanism? Reumatologisk sjd bara i 1,7-7,3% Ofta effekt av Colchicin kan möjligen tala för innate immunity??

Hur utreda periodisk feber? Gattorno, AoR 2008;58:1823 Följande klinik var oberoende relaterade till positivt genetiskt test för TRAPS, Medelhavsfeber, HyperIgD syndrom: Ung debutålder Hereditet för periodisk feber Thorax smärta Buksmärta Diarre Orala aftae

Forts. Utredning Ska genetisk screening utföras på alla med kliniskt oklassificerbara feber-sjukdomar? Svar: Nej! 1 av 60 patienter fick diagnos efter genetisk screening (Anna Simon, Rheumatology 2006;45:269)

2 vuxna syskon med feber och muskelvärk Linköping Diffusa symtom passade ej med känd periodisk feber eller Mb Still Ena syskonet svårbehandlat god effekt av IL-1 blockad Båda patienterna hade unik mutation i NALP3

2 syskon med NALP3-mutation Caspase-1 aktivitet i monocyter var förhöjt hos båda patienterna Efter stimulering av cellerna sågs ingen ytterligare Caspase-1 ökning hos patienterna (men hos kontrollerna) IL-1 var ej mätbart hos kontrollerna men förhöjda värden hos patienternas celler även utan stimulering (supernatant från mononukleära celler)

2 syskon Gentransfektion Gen-transfektion till THP1 cells av den unika NALP3-mutation IL-1 produktion klart ökad

Vad är en diagnos? Filosofisk betraktelse - Ofta en deskriptiv beskrivning - Kan ha betydelse för behandling och prognos - Ibland olika patogeneser inom samma diagnos

Vad är en diagnos? Patogenesen minst lika viktig som diagnosen Om ospecifika symtom behövs hjälpmedel för diagnos Fenotyp Genotyp Funktions-studier Ex cellstimulering

Hur ska feber utan diagnos handläggas? - Uteslut infektion, malignitet, vanliga reuma-sjukdomar etc -Om IL-1 -beroende feber misstänks -pröva Colchicin och/eller IL1-blockad - I selekterade fall kan genanalys övervägas - Cell-stimulerings-test fortfarande forskning

Peter Söderkvist

Periodic fever syndromes INFEVERS : INternet periodic FEVERS Hereditary Recurrent Fevers CAPS, Cryopyrin associated periodic fever syndrome (NLRP3) FMF, Familial Mediterranean fever (MEFV) NLRP12 associated periodic syndrome (NLRP-12) HIDS, MKD, Mevalonate kinase deficiency (MVK) TRAPS,TNF receptor associated periodic syndrome (TNFRS1A) Pyogenic Disorders DIRA, Deficiency of IL-1 Receptor antagonist (IL1RN) Majeed syndroome PAPA, Pyogenic sterile Arthritis, Pyoderma gangrenosum and Acne syndromegranulomatous Disorders (PTP1) Granulomatous disorders Crohn s disease (NOD2) Blau syndrome (NOD2) Early onset sarcoidosis Reproductive Wastage Recurrent Hydatidiform moles and reproductive wastage

Domain structures of NLR (NOD-like receptor) proteins

INFEVERS database INternet periodic FEVERS (www.fmf.igh.cnrs.fr/issad/infevers)

Genetic analyses in Linköping SNP DNA seq DNA seq NLRP3 Q705K Exon 3, 4, 6 Exon 1-9 CARD 8 C10X - - MEVK - Exon 1,2,3,5,10 Exon 1-10 TNFRS1A - Exon 2,3,4 Exon 1-10 NOD2 R702W G908R 1007fs Exon 1-12