Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 5. strömningslära, miniräknare.

Relevanta dokument
Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 6 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 6. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 1 IEI Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 1

Tentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, , kl 9-14.

Personnummer:

Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3,

Omtentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3,

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 2 IKP/Mekaniksystem Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 2

Grundläggande kylprocess, teori och praktik

ENERGIPROCESSER, 15 Hp

2-52: Blodtrycket är övertryck (gage pressure).

Linköpings tekniska högskola IKP/Mekaniksystem Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 3. strömningslära, miniräknare.

a) Vi kan betrakta luften som ideal gas, så vi kan använda allmänna gaslagen: PV = mrt

Övningsuppgifter termodynamik ,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 100 C. Beräkna erforderlig värmemängd.

Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527)

MITTHÖGSKOLAN, Härnösand

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Tentamen ges för: Årskurs 1. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

7,5 högskolepoäng ENERGITEKNIK II. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B. TentamensKod:

Föreläsning i termodynamik 28 september 2011 Lars Nilsson

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2 och Kf2 (KVM090) kl i V

Lycka till med dina förstudier!

Lite kinetisk gasteori

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM (KVM091 och KVM090) kl och lösningsförslag

3. En konvergerande-divergerande dysa har en minsta sektion på 6,25 cm 2 och en utloppssektion

Betygstentamen, SG1216 Termodynamik för T2 25 maj 2010, kl. 9:00-13:00

Energiteknik I Energiteknik Provmoment: Tentamen Ladokkod: 41K02B/41ET07 Tentamen ges för: En1, Bt1, Pu2, Pu3. 7,5 högskolepoäng

TENTAMEN I MMVA01 TERMODYNAMIK MED STRÖMNINGSLÄRA, tisdag 23 oktober 2012, kl

Hjälpmedel: Valfri miniräknare, Formelsamling: Energiteknik-Formler och tabeller(s O Elovsson och H Alvarez, Studentlitteratur)

Personnummer:

PTG 2015 övning 3. Problem 1

Tentamen i Turbomaskiner 7,5 hp

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) kl

Rapport av projektarbete Kylskåp

Lösningsförslag Tentamen i Turbomaskiner 7,5 hp

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

MMVA01 Termodynamik med strömningslära Exempel på tentamensuppgifter

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) kl

Mer om kretsprocesser

Kap 10 ångcykler: processer i 2-fasområdet

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Kap 5 mass- och energianalys av kontrollvolymer

Tentamen i: Hydraulik och Pneumatik. Totalt antal uppgifter: Datum: Examinator: Hans Johansson Skrivtid:

ÅNGCYKEL CARNOT. Modifieras lämpligen så att all ånga får kondensera till vätska. Kompressionen kan då utföras med en enkel matarvattenpump.

Termodynamik FL3. Fasomvandlingsprocesser. FASER hos ENHETLIGA ÄMNEN. FASEGENSKAPER hos ENHETLIGA ÄMNEN. Exempel: Koka vatten under konstant tryck:

Kap 9 kretsprocesser med gas som medium

Tentamen i KFK080 Termodynamik kl 08-13

Provmoment: Tentamen Ladokkod: A116TG Tentamen ges för: TGKEB16h. Tentamensdatum: Tid: 09:00 13:00

Kap 10 ångcykler: processer i 2-fasområdet

KYLSKÅPSPROJEKTET. Robert Mustonen, David Larsson, Christian Johansson, Andreas Svensson OCTOBER 12, 2014

Om trycket hålls konstant och temperaturen höjs kommer molekylerna till slut att bryta sig ur detta mönster (sublimation eller smältning).

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) kl

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2 och Kf2 (KVM091 och KVM090) förmiddag

Föreläsning i termodynamik 11 oktober 2011 Lars Nilsson

Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527),

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Kap 6 termodynamikens 2:a lag

Kompressorer. Urvalskriterier för servicen. ESSE - Wilhelm Nießen 1

Energi- och processtekniker EPP14

Projektarbete Kylska p

EGENSKAPER FÖR ENHETLIGA ÄMNEN

TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM033) i M-huset.

Det material Du lämnar in för rättning ska vara väl läsligt och förståeligt.

Examination av, och betygskriterier för, kursen MJ1112 Tillämpad termodynamik Av Hans Havtun,

50p. Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Arbete är ingen tillståndsstorhet!

TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM033) för K2 och Kf2 i V-huset.

TENTAMEN I KRAFTVÄRMESYSTEM, 5 p RÄKNEDEL

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) kl

FUKTIG LUFT. Fuktig luft = torr luft + vatten m = m a + m v Fuktighetsgrad ω anger massan vatten per kg torr luft. ω = m v /m a m = m a (1 + ω)

P1. I en cylinder med lättrörlig(friktionsfri) men tätslutande kolv finns(torr) luft vid trycket 105 kpa, temperaturen 300 K och volymen 1.40 m 3.

Tentamen i FTF140 Termodynamik och statistisk mekanik för F3

Godkänt-del A (uppgift 1 10) Endast svar krävs, svara direkt på provbladet.

Övrigt: Uppgifterna 1-3 är på mekanik, uppgifterna 4-5 är på värmelära/termodynamik

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) kl

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) kl

- Rörfriktionskoefficient d - Diameter (m) g gravitation (9.82 m/s 2 ) 2 (Tryckform - Pa) (Total rörfriktionsförlust (m))

Ångdrift av värmepump på Sysavs avfallsförbränningsanläggning

TENTAMEN I HYDRAULIK 7.5 hp

MITTHÖGSKOLAN, Härnösand

Teorin för denna laboration hittar du i föreläsningskompendiet kapitlet om värmemaskiner. Läs detta ordentligt!

Givet: ṁ w = 4.50 kg/s; T 1 = 20.0 C; T 2 = 70.0 C; Voil = 10.0 dm 3 /s; T 3 = 170 C; Q out = 11.0 kw.

Teknisk termodynamik repetition

Termodynamik FL6 TERMISKA RESERVOARER TERMODYNAMIKENS 2:A HUVUDSATS INTRODUCTION. Processer sker i en viss riktning, och inte i motsatt riktning.

Kap 6 termodynamikens 2:a lag

Kap 6 termodynamikens 2:a lag

MMVF01 Termodynamik och strömningslära Exempel på tentamensuppgifter

Kap 4 energianalys av slutna system

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Godkänt-del. Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10

Wilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta

LABORATION 2 TERMODYNAMIK BESTÄMNING AV C p /C v

Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Onsdag den 22 augusti 2012 kl 8:30-13:30 i V. Examinator: Bitr. Prof.

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) kl

1. Det totala tryckfallet från pumpens utlopp, via rörledningen och alla komponenterna tillbaks till pumpens inlopp ges av. p = d

Laborations-PM Termodynamik (KVM091) lp /2016 version 3 (med sidhänvisningar även till inbunden upplaga 2)

Projektarbete Kylskåpet

Termodynamik Föreläsning 5

Termodynamik FL1. Energi SYSTEM. Grundläggande begrepp. Energi. Energi kan lagras. Energi kan omvandlas från en form till en annan.

Transkript:

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 5 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära, miniräknare. För vissa uppgifter kan krävas att Du antar vissa saker, även värden på parametrar, för att uppgiften ska gå att lösa. Egna antaganden och förenklingar ska förklaras och motiveras. Lösningsgången ska framgå tydligt. Teoriuppgifter 1 a) Beskriv hur man kan bestämma en värmepumps värmefaktor och värmeeffekt (t ex värmepumpen som användes under laborationen). Valfri mätutrustning finns tillgänglig. Svaret bör innehålla en beskrivning och motivering av de ekvationer och mätningar som behövs, samt de felkällor som uppkommer och gärna en värdering av deras betydelse. (2+2+2 p) b) Hur uppkommer naturlig konvektion? (1 p) c) För en viss kompressor som komprimerar en gas gäller att massflödet vid inloppet och utloppet är lika, samtidigt som volymflödet minskar genom kompressorn. Kan man med hjälp av denna information säga något om hur gasens tryck, densitet och flödeshastighet förändras mellan inlopp och utlopp? På vilket sätt i så fall, och under vilka förutsättningar? Motivera ditt svar. Man kan göra approximationen att gasens hastighet inte varierar över rörens tvärsnitt. Ledning: Se Kontinuitetsekvationen i en dimension i avsnitt 2.2 i formelsamlingen. (3 p) d) Verkningsgrader hos ideala Dieselmotorer och Ottomotorer varierar med ett flertal parametrar. Beskriv dels hur verkningsgraden för respektive motor varierar med de mest centrala av dessa parametrar använd gärna ett diagram som stöd för beskrivningen. Beskriv också hur verkningsgraden för Ottomotorer förhåller sig till verkningsgraden för Dieselmotorer. (4 p) e) Denna uppgift på 2 poäng utgår då ett av projekten i kursen bytts ut.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Beräkningsuppgifter För en del av beräkningsuppgifterna gäller att du kan behöva anta vissa saker, även värden på parametrar, för att uppgiften ska gå att lösa. Nödvändiga data finns i bilagor. Egna antaganden och förenklingar ska förklaras och motiveras. Lösningsgången ska framgå tydligt. 2 Ett gram luft med atmosfärstryck och temperaturen 22ºC finns innesluten i en cylinder med en rörlig kolv. Kolven rör sig så att luften komprimeras till 5 gånger initialtrycket. Polytropexponenten är 1.3 under processen. Hur stort arbete kräver processen och vad blir luftens sluttemperatur? (5 p) 3 Två tankar A och B skiljs åt av en mellanvägg. Tank A innehåller inledningsvis 1 kg vatten med trycket 1.0 MPa och temperaturen 400 C, och tank B innehåller 1 kg vatten med trycket 400 kpa och temperaturen 150 C. Mellanväggen tas bort, och innehållet i de båda tankarna blandas i den nya tanken AB. Efter en tid råder jämvikt i tanken AB vid trycket 200 kpa. Vad är då temperaturen i tanken AB, och hur mycket värme har avgetts från tanken? (8 p) 4 En kylanläggning som använder köldmediet R134a har förångningstrycket 0.2 MPa och kondenseringstrycket 1.2 MPa. Efter förångningen överhettas ångan till temperaturen 10 C, och efter kondenseringen är ånghalten 10 %. Om kompressorn tillförs 200 W, vad blir då kyleffekten, köldfaktorn och massflödet? Man kan anta att kompressorn arbetar isentropiskt. (7 p) 5 I ett kärnkraftverk arbetar en turbin i en ideal Rankine-cykel. Ångan är mättad och har trycket 5 MPa när den når turbinen. Efter turbinen kondenserar ångan vid trycket 50 kpa. Nettoeffekten (dvs turbineffekten minus pumpeffekten) från ångkraftcykeln är 1000 MW (vilket ungefär motsvarar effekten som varje reaktor i Forsmark har). Bestäm den termiska verkningsgraden och massflödet i cykeln. (7 p) 6 En Dieselmotor har cylindervolymen 3 liter, kompressionsförhållandet 16, insprutningsförhållandet 2 och luft som arbetande fluid. Motorn kan approximeras med en ideal Dieselcykel med varvtalet 2400 varv/minut. Om man låter tillståndet för luft vara 100 kpa och 40 C i början av kompressionsprocessen, vad levererar då motorn för effekt? Data för luft vid rumstemperatur kan anses gälla under hela cykeln. (7 p)

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Ledning till teoriuppgifter 1a) Ekvationer se boken. Värmefaktor kan beräknas genom att entalpierna innan och efter kompressorn bestämms, samt efter kondensorn. Entalpin innan kompressorn kan bestämmas med hjälp av tryck och temperaturmätning under förutsättning att att ångan är överhettad innan kompressorn, annars krävs bestämning av ånghalt och tryck eller temperatur. Efter kompressorn finns sannolikt överhettad ånga entalpin kan bestämmas med tryck och temperaturmätning. Efter kondensorn krävs mätning av ånghalt och tryck eller temperatur, om inte kondenseringen drivs till underkyld vätska då kan temperatur och tryck användas. För att effekten ska kunna bestämmas krävs dessutom att massflödet mäts. Felkällor att diskutera innefattar: Oönskat värmeutbyte. Mätfel, t ex tryck, temperatur, ånghalt och tillförd effekt. b) Se boken. c) En kompressor har till uppgift att öka trycket samt att driva den komprimerade gasen framåt. Konstant massflöde men minskat volymflöde kan bara uppnås genom ökat tryck, (eller möjligen genom kraftig kylning). Minskat volymflöde innebär ökad densitet. Hastigheten kan antingen öka, minska eller vara konstant beroende på areaförhållandet mellan inlopp och utlopp. En förutsättning för ovanstående är att den komprimerade gasen inte kyls mycket kraftigt under kompressionen. d) Se boken. e) Exempelvis kraftverkets riktning relativt vinden, effektförluster från friktion i lager, förluster i generatorn, vingarnas design inte optimal, och dessutom varierar vingarnas optimala form med vindhastighet och kraftverkets rotationshastighet.