Projektarbete Kylska p

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektarbete Kylska p"

Transkript

1 Projektarbete Kylska p Kursnamn Termodynamik, TMMI44 Grupptillhörighet MI 1A grupp 2 Inlämningsdatum Namn Personummer E-postadress Ebba Andrén ebban462@student.liu.se Kajsa-Stina Hedback kajhe827@student.liu.se Linn Krüger linkr404@student.liu.se Lukas Caesar lukca003@student.liu.se Joakim Finnander joafi737@student.liu.se

2 Sammanfattning I detta projekt undersöktes köldfaktorn COPR för ett kyldskåp i två olika fall. I fall ett var det normal drift på kylskåpet och i fall två fick kylskåpet gå på onormalt fall, vilket menas med att en fläkt riktades mot kondensorn. Det resulterade i att kompressor cykeln påverkades och köldfaktorn minskade. Det innebär att effekten var tvungen att öka. För att få mätvärden användes mjukvaran temperaturlogger tillsammans med Logger PRO. För att kunna beräkna på dessa två fall behövdes fyra olika experiment. Experiment ett och två mättes för ett kylskåp med normal drift med en vatten dunk fyllt med vatten i det ena experimentet. Experiment tre och fyra mättes för ett kylskåp med onormal drift och en vatten dunk fyllt med vatten i det ena experimentet. Köldfaktorn för normalt fall blev 2,3 och för onormalt fall 1,3.

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Inledning... 4 Metod... 5 Utförande... 6 Uträkningar... 6 Fall 1 (COP R för normal drift)... 7 Fall 2 (COP R för onormal drift) fläkt riktad mot kondensorn... 7 Resultat... 8 Diskussion Felkälla Slutsatser... 13

4 Inledning Uppgiften i projektarbetet går ut på att beräkna köldfaktorn (COP R ) i normal drift respektive onormal drift där onormal drift innebär, i detta fall, en fläkt som riktas mot kondensorn på kylskåpet. För att komma fram till ett resultat utförs fyra temperaturmätningar samt en effektmätning. Detta sker vid fyra stycken olika fall, där varje fall är under ett bestämt tidsintervall. Syftet med projektarbetet är att få en inblick i hur kompressorcykeln fungerar i ett verkligt perspektiv, i detta fall ett kylskåp. En ökad förståelse för värmeöverföring och temperaturmätteknik är en positiv följdverkan av processen.

5 Metod För att räkna ut köldfaktor COP R (coefficient of performance) användes följande formler: Där är medeleffekten under mätningens gång, t är tiden i sekunder som den medeleffekten verkar och är det elektriska arbetet som utförs vid tomt kylskåp under tiden t. Där m är massan vatten som ställs in i kylskåpet, cp är den specifika värmekapaciteten för vatten vid, delta T är skillnaden i temperatur för vattnet och är värmemängden som vattnet avger. Där är det totala arbetet som krävs för att kyla kylskåpet och vattnet, är det extra arbetet som krävs för att kyla vattnet. För att räkna ut allt detta behövdes ett visst antal mätningar göras: Sluttemperaturen i kylskåpet Köldmediets temperatur efter kondensorn Temperaturen på vattnet Omgivningstemperatur Temperaturen i förångaren Medeleffekten Resten av värdena söktes upp i tabeller och grafer. Detta gjordes i fyra olika fall: Normal drift, tomt kylskåp Normal drift, vattendunk fylld med vatten i kylskåpet

6 Onormal drift (fläkt mot kondensorn), tomt kylskåp Onormal drift (fläkt mot kondensorn), vattendunk fylld med vatten i kylskåpet Detta utfördes genom att temperaturgivare sattes vid olika bestämda positioner och kopplades in i datorn genom Logger PRO. Programmet Temperaturlogger användes för att skapa grafer och tabeller för att visa temperaturförändring under tiden t. Utförande Experimentet började med att datorn och programmet Temperaturlogger startades. Mätningsapparaten kopplades in i datorn och givarna (sensorer som mäter temperatur) fästes på kondensorn, förångaren och inne i kylskåpet. Den fjärde och sista givaren fästes i omgivningen för fallen utan vatten i kylskåpet och placerades i vattnet för fallen med vatten. När alla förberedelser var klara startades mätningen. Tidsintervallet bestämdes som 30 sekunder, alltså togs ett mätvärde ut var trettionde sekund. Sedan läts mätningen gå i fyra timmar och ett resultat hämtades. När mätningen var klar togs data från Temperaturlogger och exporterades (fördes över) till Microsoft Excel. Sedan startades en ny mätning med samma process, fast med några olikheter. I fall ett var kylskåpet tomt och gick under normal drift, I fall två gick kylen i normal drift men med fyra liter vatten i kylskåpet. I fall tre och fyra riktades en fläkt mot kylskåpets kondensor, ett av dem var med vatten i skåpet och ett utan. Uträkningar

7 Fall 1 (COPR för normal drift) Fall 2 (COPR för onormal drift) fläkt riktad mot kondensorn

8 Temperatur [ C] Resultat Tabell 1. De resultat som är relevanta för att räkna ut COP R. Mätning 1 Mätning 2 Mätning 3 Mätning 4 Medeleffekten (W) ,25 130,8 Tid (s) Starttemperatur för vattnet ( C) - 20,9-21,4 Sluttemperatur för vattnet ( C) - 7,6-5,8 50 Normal drift, Tomt kylskåp Omgivningen Kondensorn Förångaren Kylen Tid [h] Diagram 1. Visar temperaturen för de olika mätpunkterna sett över tiden, t. I denna mätning var kylen tom och i normal drift. Mätningen höll på i fyra timmar. Temperaturen i kondensorn ligger mellan 20 C och 40 C och förångarens temperatur ligger mellan 0 C och -20 C. Kondensorn har sina toppar då förångaren har sina dalar och förångaren har sina toppar då kondensorn har sina dalar. Sensorn som mätte temperaturen för omgivningen sattes på väggen ca en meter från kylskåpet.

9 Temperatur [ C] Temperatur [ C] 50 Normal drift med vatten Kylen Kondensorn Förångaren Vattnet Tid [h] Diagram 2. Visar temperaturen för de olika mätpunkterna sett över tiden t. I denna mätning fanns det en vattendunk med fyra liter vatten och kylskåpet var i normal drift. Mätningen höll på i tre timmar. 40 Onormal drift, tomt kylskåp Kylen Kondensorn Förångaren Omgivningen Tid [h] Diagram 3. Visar temperaturen för de olika mätpunkterna sett över tiden t. I denna mätning är kylskåpet tomt och i onormal drift. Mätningen höll på i fyra timmar. Temperaturen i kondensorn ligger mellan 20 C och 35 C och förångarens temperatur ligger mellan 0 C och

10 Temperatur [ C] -20 C. Kondensorn har sina toppar då förångaren har sina dalar och förångaren har sina toppar då kondensorn har sina dalar. Sensorn som mätte temperaturen för omgivningen sattes på väggen ca en meter från kylskåpet. 40 Onormalt drift med vatten Kylen Kondensorn Förångaren Vattnet Tid [h] Diagram 4. Visar temperaturen för de olika mätpunkterna sett över tiden t. I denna mätning fanns det en vattendunk med fyra liter vatten i och kylskåpet var i onormal drift. Mätningen höll på i fyra timmar. Temperaturen i kondensorn ligger mellan 20 C och 35 C och förångarens temperatur ligger mellan 0 C och -20 C. Kondensorn har sina toppar då förångaren har sina dalar och förångaren har sina toppar då kondensorn har sina dalar. Sensorn som mätte temperaturen för omgivningen sattes på väggen ca en meter från kylskåpet.

11 Diskussion I och med att kylskåpet samt mätredskapen inte bytts ut under de senaste åren blir mätvärdena inte helt exakta. Detta har även medfört att kontakterna mellan loggern och sensorerna inte sluter tätt. Kylskåpets delar är dessutom inte tillräckligt isolerade för att undvika en värmeförlust med omgivningen. Projektarbetet hade blivit för brett om värmeförlusten skulle tas hänsyn till, därmed valdes värmeförlusten att försummas. Uträkningarna innehöll mätvärden som avrundats. Den specifika värmekapaciteten C p uppskattades till att bero av ett medelvärde på temperaturen i vattnet före och efter mätningen. Effekten uppskattades till ett medelvärde gjort av manuell avläsning på elmätaren. Detta påverkar inte resultatet märkbart. Anledningen till att fyra liter vatten användes vid mätningen var på grund av att när hela vattenvolymen antagit kylens innertemperatur uppstår termisk jämvikt mellan vattnet och omgivningen enligt nollte huvudsatsen. För att termisk jämvikt samt slutet av mätningen skulle infalla så nära varandra som möjligt användes, enligt handledning, en liter vatten per timme som mått. Vid onormal drift, fläkt mot kondensorn, hjälps kylprocessen genom att kompressorn kyls snabbare. Detta leder till att en större effekt behövs för att kunna värma upp köldmediet till önskad temperatur. Köldfaktorn minskar på grund av den ökade effekten därför verkar slutresultatet rimligt för onormal drift. Då COP R för det onormala driftfallet är mindre än det för normaldrift, vilket förväntades. Det som hade kunnat göras bättre inför detta projektarbete var planering av utförandet. Rimliga värden på köldfaktorn skulle kunna ha undersökts samt mer noggranna mätningar på framförallt effekten. En av mätningarna pågick bara under tidsintervallet tre timmar, men med vattenmängd för fyra timmar. Anledningen till detta var en felaktig uppstart där vattnets temperatur inte mättes korrekt. Bokningen av mätutrustningen var upptagen efter tre timmar, vilket ledde till ett tvingat avbrott. I brist på tid kunde inte en ny mätning utföras, i beräkningarna försummades det faktum att mätningen inte var korrekt. Omgivningens temperatur som valdes som extra mätvärde har inte använts i uträkningarna, det skulle kunna användas om beräkningarna innefattade värmeförlusten. Den sensorn kunde möjligen använts till något mer väsentligt, om detta hade planerats bättre.

12 Felkälla Antog att det inte förekom någon värmeförlust. Kylskåpets komponenter var inte tillräckligt isolerade för att uppnå ideala förhållanden. Bytt mätvärden med en annan grupp, eventuella felkällor från den mätningen har förbisetts. Glapp i kontakterna mellan sensorerna och loggern. Detta medförde eventuella felvärden. Uppskattade medelvärdet på effekten när det avlästes på elmätaren. En exakt mängd vatten är svår att uppmäta, ändå gjordes beräkningar på fyra liter. Fyra liter vatten antogs väga exakt fyra kilogram. Då densiteten antogs vara ett kilogram per liter. Sensorn för innetemperatur i kylskåpets sattes mot kylskåpets vägg längst in, där det är kallare än i mitten av kylen. Detta gav en lägre innetemperatur än i verkligheten. En mätning gjordes bara under tre timmar men med fyra liter vatten.

13 Slutsatser Med de uträkningar vi har kan det antas att det behövs mer effekt för att kyla kylskåpet om man har en fläkt riktad mot kondensorn. Det leder till att köldfaktorn blir lägre, vilket innebär att man inte kan föra bort lika mycket värmeenergi i relation mot arbetet som förs in. När kondensorn är som varmast är förångaren som kallast, vilket är logiskt när man tänker på värmepumpsystemet. Detta gäller för alla fyra fallen utan normal drift med vatten.

Projektarbete Kylskåp

Projektarbete Kylskåp TMMI44 Projektarbete Kylskåp Mi 1b Grupp 5 Erik Runesvärd, 950213, eriru231@student.liu.se Mayur Vaghjiani, 940712, mayva604@student.liu.se Filip Naeslund, 930114, filna681@student.liu.se Gustav Larsson,

Läs mer

KYLSKÅPSPROJEKTET. Robert Mustonen, David Larsson, Christian Johansson, Andreas Svensson OCTOBER 12, 2014

KYLSKÅPSPROJEKTET. Robert Mustonen, David Larsson, Christian Johansson, Andreas Svensson OCTOBER 12, 2014 KYLSKÅPSPROJEKTET Robert Mustonen, David Larsson, Christian Johansson, Andreas Svensson OCTOBER 12, 2014 LINKÖPINGS UNIVERSITET Tekniska högskolan vid Linköpings universitet Rapport för Projekt Kylskåp

Läs mer

Projektarbete Kylskåpet

Projektarbete Kylskåpet Klass: Gruppnummer: Datum för laboration: Datum för rapportinlämning: Labbhandledare: Projektarbete Kylskåpet Termodynamik 7 MI1A Namn (gruppens kontaktperson Personummer E-postadress skrivs först) Simon

Läs mer

Rapport av projektarbete Kylskåp

Rapport av projektarbete Kylskåp Rapport av projektarbete Kylskåp Klass: Mi1a Gruppnummer: Mi1a 6 Datum för laboration: 1/10 4/10 2014 Datum för rapportinlämning: 2014 10 12 Labbhandledare: Joakim Wren Namn Personnumer E postadress Taulant

Läs mer

Projektarbete Kylska p

Projektarbete Kylska p Projektarbete Kylska p Termodynamik Klass: MI1.b Gruppnummer 2 Kursnamn TMMI44 Datum för rapportinlämning: 2014-10-12 Handledare: Joakim Wren Namn Personummer E-postadress André Larsson 950719-8597 Andla929@student.liu.se

Läs mer

Projektarbete "Kylskåp"

Projektarbete Kylskåp Projektarbete "Kylskåp" IEI TMMI44 Termodynamik Tekniska högskolan vid Linköpings Universitet 2014-10-07 Gustav Carlqvist, Martin Forsell, Alexander Apelberg, Sandra Helte, Jenny Lundgren 1 Försättsblad

Läs mer

Namn Födelsedatum Mailadress Susanne Almquist 890308 susal716@student.liu.se. Oliver Eriksson 931109 olier456@student.liu.se

Namn Födelsedatum Mailadress Susanne Almquist 890308 susal716@student.liu.se. Oliver Eriksson 931109 olier456@student.liu.se KYLSKÅPSPROJEKTET Grupp 1 Mi1A TMMI44 Namn Födelsedatum Mailadress Susanne Almquist 890308 susal716@student.liu.se Oliver Eriksson 931109 olier456@student.liu.se Johan Boström 941112 johbo700@student.liu.se

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 1 IEI Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 1

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 1 IEI Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 1 Exempeltentamen 1 (OBS! Uppgifterna nedan gavs innan kursen delvis bytte innehåll och omfattning. Vissa uppgifter som inte längre är aktuella har därför tagits bort, vilket medför att poängsumman är

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 8 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 7 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,

Läs mer

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Tentamen Joakim Wren Exempeltentamen 8 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära, miniräknare.

Läs mer

Grundläggande kylprocess, teori och praktik

Grundläggande kylprocess, teori och praktik Kyl & Värmepumptekniker Höstterminen 201 8 Grundläggande kylprocess, teori och praktik HÄFTE 2 Köldmediediagrammet Lärare: Lars Hjort Lars Hjort 2018-08-10 Övning på köldmediediagrammet Läs sidan 55-57

Läs mer

6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s. 93 105)

6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s. 93 105) 6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s. 93 105) Termodynamikens nollte huvudsats säger att temperaturskillnader utjämnas i isolerade system. Med andra ord strävar system efter termisk jämvikt

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 5. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 5. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 5 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,

Läs mer

Innehållsförteckning. Figur- och tabellförteckning. Figure 1 Blockschema över hårdvaran...4 Figure 2 Blockschema över programet...

Innehållsförteckning. Figur- och tabellförteckning. Figure 1 Blockschema över hårdvaran...4 Figure 2 Blockschema över programet... Abstract Syftet var att konstruera en väder station som håller koll på temperaturen. Huvudfunktionen var att få en grafisk visning av temperaturen över ett visst tidsintervall eftersom vi valde den grafiska

Läs mer

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Tentamen ges för: Årskurs 1. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Tentamen ges för: Årskurs 1. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamen i termodynamik Provmoment: Ten0 Ladokkod: TT05A Tentamen ges för: Årskurs Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 202-08-30 Tid: 9.00-3.00 7,5 högskolepoäng

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 6 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 6. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 6 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 6. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 6 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 6 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,

Läs mer

SVÄNGNINGSTIDEN FÖR EN PENDEL

SVÄNGNINGSTIDEN FÖR EN PENDEL Institutionen för fysik 2012-05-21 Umeå universitet SVÄNGNINGSTIDEN FÖR EN PENDEL SAMMANFATTNING Ändamålet med experimentet är att undersöka den matematiska modellen för en fysikalisk pendel. Vi har mätt

Läs mer

PTG 2015 Övning 4. Problem 1

PTG 2015 Övning 4. Problem 1 PTG 015 Övning 4 1 Problem 1 En frys avger 10 W värme till ett rum vars temperatur är C. Frysens temperatur är 3 C. En isbricka som innehåller 0,5 kg flytande vatten vid 0 C placeras i frysen där den fryser

Läs mer

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2014-11-24 4P06815-04 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2014-11-24 4P06815-04 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp. Kontaktperson Mathias Johansson 2014-11-24 4P06815-04 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Skånska Byggvaror AB Box 22238 250 24 HELSINGBORG Mätning av energiförbrukning hos utespa

Läs mer

Användarmanual för kyl och frys aggregat

Användarmanual för kyl och frys aggregat 2013-02-27 Användarmanual för kyl och frys aggregat Instruktions manual för kommersiella aggregat För ett korrekt användande av aggregat fyllda med köldmedium måste denna manual läsas igenom ordentligt

Läs mer

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2013-03-18 PX26814-1 1 (3) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se.

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2013-03-18 PX26814-1 1 (3) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se. Kontaktperson Mathias Johansson 2013-03-18 PX26814-1 1 (3) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Folkpool AB Ullängsvägen 1 153 30 JÄRNA Mätning av energiförbrukning hos utespa Nordic Encore

Läs mer

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamen i termodynamik 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Ten01 TT051A Årskurs 1 Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: Tid: 2012-06-01 9.00-13.00

Läs mer

T / C +17. c) När man andas utomhus en kall dag ser man sin andedräkt som rök ur munnen. Vad beror det på?

T / C +17. c) När man andas utomhus en kall dag ser man sin andedräkt som rök ur munnen. Vad beror det på? TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 11 JANUARI 2011 Skrivtid: 08.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad

Läs mer

2004-11-14. Manual för RN - 20. www.radonelektronik.se

2004-11-14. Manual för RN - 20. www.radonelektronik.se 2004-11-14 Manual för RN - 20 www.radonelektronik.se Display för direktavläsning av radonhalt Blinkande indikering för pågående mätning. Blinkar rött vid fel eller vid störning! Beskrivning Radonmätaren

Läs mer

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2 och Kf2 (KVM090) 2009-08-27 kl. 14.00-18.00 i V

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2 och Kf2 (KVM090) 2009-08-27 kl. 14.00-18.00 i V CHLMERS 1 (3) TENTMEN I TERMODYNMIK för K2 och Kf2 (KVM090) 2009-08-27 kl. 14.00-18.00 i V Hjälpmedel: Kursböckerna Elliott-Lira: Introductory Chemical Engineering Thermodynamics och P. tkins, L. Jones:

Läs mer

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2013-03-02 PX26814-3 1 (3) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se.

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2013-03-02 PX26814-3 1 (3) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se. Kontaktperson Mathias Johansson 2013-03-02 PX26814-3 1 (3) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Folkpool AB Ullängsvägen 1 153 30 JÄRNA Mätning av energiförbrukning hos utespa Dimension

Läs mer

Termodynamik FL6 TERMISKA RESERVOARER TERMODYNAMIKENS 2:A HUVUDSATS INTRODUCTION. Processer sker i en viss riktning, och inte i motsatt riktning.

Termodynamik FL6 TERMISKA RESERVOARER TERMODYNAMIKENS 2:A HUVUDSATS INTRODUCTION. Processer sker i en viss riktning, och inte i motsatt riktning. Termodynamik FL6 TERMODYNAMIKENS 2:A HUVUDSATS INTRODUCTION Värme överförd till en tråd genererar ingen elektricitet. En kopp varmt kaffe blir inte varmare i ett kallt rum. Dessa processer kan inte ske,

Läs mer

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2014-11-14 4P06815-01 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2014-11-14 4P06815-01 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp. Kontaktperson Mathias Johansson 2014-11-14 4P06815-01 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Skånska Byggvaror AB Box 22238 250 24 HELSINGBORG Mätning av energiförbrukning hos utespa

Läs mer

Projekt 5 Michelsoninterferometer Fredrik Olsen Roger Persson

Projekt 5 Michelsoninterferometer Fredrik Olsen Roger Persson Projekt 5 Michelsoninterferometer Fredrik Olsen Roger Persson 2007-11-01 Inledning En interferometer är ett mycket precist verktyg för att exempelvis mäta avstånd eller skillnader i våglängder. Konstruktionen

Läs mer

R4 Radon Monitor Instruktionsmanual

R4 Radon Monitor Instruktionsmanual R4 Radon Monitor Instruktionsmanual Rev 0.0.1 Allmänna säkerhetsföreskrifter För att undvika skada, stötar och annat som kan orsaka skador, använd endast rekommenderade tillbehör. Utsätt inte instrumentet

Läs mer

Mätning av effekt och beräkning av energiförbrukning hos ett ute spa.

Mätning av effekt och beräkning av energiförbrukning hos ett ute spa. Kontaktperson Mathias Johansson 2015-06-16 5P03129-02 rev. 1 1 (4) Energi och bioekonomi 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Nordiska Kvalitetspooler AB Box 22 818 03 FORSBACKA Energimätning på utespa

Läs mer

Värmepumpens verkningsgrad

Värmepumpens verkningsgrad 2012-01-14 Värmepumpens verkningsgrad Rickard Berg 1 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Coefficient of Performance, COP... 3 3. Primary Energi Ratio, PER... 4 4. Energy Efficiency Ratio, EER... 4 5. Heating

Läs mer

Tentamen i FTF140 Termodynamik och statistisk mekanik för F3

Tentamen i FTF140 Termodynamik och statistisk mekanik för F3 Chalmers Institutionen för Teknisk Fysik Göran Wahnström Tentamen i FTF14 Termodynamik och statistisk mekanik för F3 Tid och plats: Onsdag 15 jan 14, kl 8.3-13.3 i Maskin -salar. Hjälpmedel: Physics Handbook,

Läs mer

TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER. Kursnamn Fysik 1. Datum LP Laboration Balkböjning. Kursexaminator. Betygsgränser.

TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER. Kursnamn Fysik 1. Datum LP Laboration Balkböjning. Kursexaminator. Betygsgränser. TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER Kurskod F0004T Kursnamn Fysik 1 Datum LP2 10-11 Material Laboration Balkböjning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Sammanfattning Denna

Läs mer

Tryckmätningar på standardkylskåpet ER8893C

Tryckmätningar på standardkylskåpet ER8893C Tryckmätningar på standardkylskåpet ER8893C Mätningar utförda på kylalabbet, klimatrum 3, Energiteknik, KTH, Brinellvägen 60 av Johan Nordenberg och Erik Björk hösten 2000. Sammanfattning Absolut- och

Läs mer

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik Kontaktperson Mathias Johansson 2016-05-04 5P03410-01 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Folkpool AB Ullängsvägen 1 153 30 JÄRNA Mätning av energiförbrukning hos utespa Encore

Läs mer

Kap 6 termodynamikens 2:a lag

Kap 6 termodynamikens 2:a lag Termodynamikens första lag: energins bevarande. Men säger ingenting om riktningen på energiflödet! Men vi vet ju att riktingen spelar roll: En kopp varmt kaffe kan inte värmas upp ytterligare från en kallare

Läs mer

MMVA01 Termodynamik med strömningslära Exempel på tentamensuppgifter

MMVA01 Termodynamik med strömningslära Exempel på tentamensuppgifter TERMODYNAMIK MMVA01 Termodynamik med strömningslära Exempel på tentamensuppgifter T1 En behållare med 45 kg vatten vid 95 C placeras i ett tätslutande, välisolerat rum med volymen 90 m 3 (stela väggar)

Läs mer

Kap 6 termodynamikens 2:a lag

Kap 6 termodynamikens 2:a lag Termodynamikens första lag: energins bevarande. Men säger ingenting om riktningen på energiflödet! Men vi vet ju att riktingen spelar roll: En kopp varmt kaffe kan inte värmas upp ytterligare från en kallare

Läs mer

Energi- och processtekniker EPP14

Energi- och processtekniker EPP14 Grundläggande energiteknik Provmoment: Tentamen Ladokkod: TH101A 7,5 högskolepoäng Tentamen ges för: Energi- och processtekniker EPP14 Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2015-03-20 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel:

Läs mer

UHI-mätningar i Göteborg

UHI-mätningar i Göteborg UHI-mätningar i Göteborg Av Kajsa Olandersson En rapport i kursen Miljökunskap klass NV3 Läsåret 12/13 Handledare Rutger Staaf Sammanfattning Mätningar gjordes för att undersöka om skillnader i temperaturen

Läs mer

Optimering av isoleringstjocklek på ackumulatortank

Optimering av isoleringstjocklek på ackumulatortank Optimering av isoleringstjocklek på ackumulatortank Projektarbete i kursen Simulering och optimering av energisystem, 5p Handledare: Lars Bäckström Tillämpad fysik och elektronik 005-05-7 Bakgrund Umeå

Läs mer

Tentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, , kl 9-14.

Tentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, , kl 9-14. Tentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, 2009-10-19, kl 9-14. Namn:. Personnr: Markera vilka uppgifter som du gjort: ( ) Uppgift 1a (2p). ( ) Uppgift 1b (2p). ( ) Uppgift 2a (1p). ( ) Uppgift

Läs mer

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik Kontaktperson Mathias Johansson 2013-12-04 3P07520-01 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Folkpool AB Ullängsvägen 1 153 30 JÄRNA Mätning av energiförbrukning hos utespa Nordic

Läs mer

Lufttryck i ballong laboration Mätteknik

Lufttryck i ballong laboration Mätteknik (SENSUR) Lufttryck i ballong laboration Mätteknik Laborationen utfördes av: (Sensur) Rapportens författare: Sjöström, William Uppsala 8/3 2015 1 av 7 1 - Inledning Om du blåser upp en ballong av gummi

Läs mer

Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527)

Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527) Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527) 2016-08-24 Tillåtna hjälpmedel: Cengel & Boles: Thermodynamics (eller annan lärobok i termodynamik), ångtabeller, Physics Handbook, Mathematics Handbook, miniräknare

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 2 IKP/Mekaniksystem Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 2

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 2 IKP/Mekaniksystem Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 2 Exempeltentamen 2 (OBS! Uppgifterna nedan gavs innan kursen delvis bytte innehåll och omfattning. Vissa uppgifter som inte längre är aktuella har därför tagits bort, vilket medför att poängsumman är

Läs mer

Transkritisk CO2 kylning med värmeåtervinning

Transkritisk CO2 kylning med värmeåtervinning Transkritisk CO2 kylning med värmeåtervinning Författare: Kenneth Bank Madsen, Danfoss A/S & Peter Bjerg, Danfoss A/S Transkritiska CO 2 system har erövrat stora marknadsandelar de senaste åren, och baserat

Läs mer

SEI, System Efficiency Index det nya sättet att fastställa energieffektivitet

SEI, System Efficiency Index det nya sättet att fastställa energieffektivitet SEI, System Efficiency Index det nya sättet att fastställa energieffektivitet Klas Berglöf, ClimaCheck Sweden AB klas@climacheck.com www.climacheck.com 1 30 års erfarenheter från fältmätning Övervakning,

Läs mer

3. En konvergerande-divergerande dysa har en minsta sektion på 6,25 cm 2 och en utloppssektion

3. En konvergerande-divergerande dysa har en minsta sektion på 6,25 cm 2 och en utloppssektion Betygstentamen, SG1216 Termodynamik för T2 26 augusti 2010, kl. 14:00-18:00 SCI, Mekanik, KTH 1 Hjälpmedel: Den av institutionen framtagna formelsamlingen, matematisk tabell- och/eller formelsamling (typ

Läs mer

Bruksanvisning. Swema AB Tel: 08-940090 www.swema.se. För support och nedladdning av aktuell programvara kontakta: 2006-05 - 01

Bruksanvisning. Swema AB Tel: 08-940090 www.swema.se. För support och nedladdning av aktuell programvara kontakta: 2006-05 - 01 Bruksanvisning För support och nedladdning av aktuell programvara kontakta: Swema AB Tel: 08-940090 www.swema.se 2006-05 - 01 Beskrivning R1 gör exakt vad som krävs av en radonmätare. Vid en radonhalt

Läs mer

Uppdrag för LEGO projektet Hitta en vattensamling på Mars

Uppdrag för LEGO projektet Hitta en vattensamling på Mars LEGO projekt Projektets mål är att ni gruppvis skall öva på att genomföra ett projekt. Vi använder programmet LabVIEW för att ni redan nu skall bli bekant med dess grunder till hjälp i kommande kurser.

Läs mer

Mäta rakhet Scanning med M7005

Mäta rakhet Scanning med M7005 Matematikföretaget jz M7005.metem.se 141121/150411/150704/SJn Mäta rakhet Scanning med M7005 Mätgivare Detalj Mäta rakhet - Scanning 1 (12) Innehåll 1 Ett exempel... 3 2 Beskrivning... 6 2.1 Scanna in

Läs mer

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik Kontaktperson Mathias Johansson 2013-12-18 3P07520-04 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Folkpool AB Ullängsvägen 1 153 30 JÄRNA Mätning av energiförbrukning hos utespa Vita Intrigue

Läs mer

Erik Björk Tillämpad termodynamik och kylteknik KTH

Erik Björk Tillämpad termodynamik och kylteknik KTH Effektiva förångare till kyl- och frysskåp Erik Björk Tillämpad termodynamik och kylteknik KTH Sammanfattning Projektet syftar till att finna samband för värmeövergång och tryckfall i kyl- och frysskåps

Läs mer

Kap 6 termodynamikens 2:a lag

Kap 6 termodynamikens 2:a lag Termodynamikens första lag: energins bevarande. Men säger ingenting om riktningen på energiflödet! Men vi vet ju att riktingen spelar roll: En kopp varmt kaffe kan inte värmas upp ytterligare från en kallare

Läs mer

Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3,

Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3, Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3, 2012 12 17 Tillåtna hjälpmedel: Cengel & Boles: Thermodynamics (eller annan lärobok i termodynamik), ångtabeller, Physics Handbook, Mathematics Handbook,

Läs mer

EXPERIMENTELLT PROV

EXPERIMENTELLT PROV EXPERIMENTELLT PRV 2010-03-17 Provet omfattar 2 uppgifter som redovisas enligt anvisningarna. Provtid: 180 minuter. jälpmedel: Miniräknare. BS! EJ tabell- och formelsamling Börja redovisningen av varje

Läs mer

- Rörfriktionskoefficient d - Diameter (m) g gravitation (9.82 m/s 2 ) 2 (Tryckform - Pa) (Total rörfriktionsförlust (m))

- Rörfriktionskoefficient d - Diameter (m) g gravitation (9.82 m/s 2 ) 2 (Tryckform - Pa) (Total rörfriktionsförlust (m)) Formelsamling för kurserna Grundläggande och Tillämpad Energiteknik Hydromekanik, pumpar och fläktar - Engångsförlust V - Volymflöde (m 3 /s) - Densitet (kg/m 3 ) c - Hastighet (m/s) p - Tryck (Pa) m Massa

Läs mer

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik Kontaktperson Mathias Johansson 2013-12-18 3P07520-02 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Folkpool AB Ullängsvägen 1 153 30 JÄRNA Mätning av energiförbrukning hos utespa Vita Grand

Läs mer

Övningar till datorintroduktion

Övningar till datorintroduktion Institutionen för Fysik Umeå Universitet Ylva Lindgren Sammanfattning En samling uppgifter att göra i MATLAB, vilka ska utföras enskilt eller i grupp om två. Datorintroduktion Handledare: (it@tekniskfysik.se)

Läs mer

Hjälpmedel: Valfri miniräknare, Formelsamling: Energiteknik-Formler och tabeller(s O Elovsson och H Alvarez, Studentlitteratur)

Hjälpmedel: Valfri miniräknare, Formelsamling: Energiteknik-Formler och tabeller(s O Elovsson och H Alvarez, Studentlitteratur) ENERGITEKNIK II Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B En2 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: Måndag 24 oktober Tid: 9.00-13.00 Hjälpmedel: Valfri miräknare, Formelsamlg:

Läs mer

Referenstermometer K20REF

Referenstermometer K20REF Tack för Ert val av COMARK referenstermometer modell KM20REF. Termometern är speciellt framtagen för att enkelt och snabbt kalibrera (kontrollmäta) vanliga brukstermometrar. KM20REF har en fast monterad

Läs mer

Cargolog Impact Recorder System

Cargolog Impact Recorder System Cargolog Impact Recorder System MOBITRON Mobitron AB Box 241 561 23 Huskvarna, Sweden Tel +46 (0)36 512 25 Fax +46 (0)36 511 25 Att mäta är att veta Vi hjälper dig och dina kunder minska skador och underhållskostnader

Läs mer

www.radonelektronik.se Bruksanvisning www.radonelektronik.se 2006-03 - 01

www.radonelektronik.se Bruksanvisning www.radonelektronik.se 2006-03 - 01 www.radonelektronik.se Bruksanvisning www.radonelektronik.se 2006-03 - 01 Beskrivning R1 gör exakt vad som krävs av en radonmätare. Vid en radonhalt på 200 Bq/m 3 tar det endast 4 timmar att uppnå en statistisk

Läs mer

Mätning av fokallängd hos okänd lins

Mätning av fokallängd hos okänd lins Mätning av fokallängd hos okänd lins Syfte Labbens syfte är i första hand att lära sig hantera mätfel och uppnå god noggrannhet, även med systematiska fel. I andra hand är syftet att hantera linser och

Läs mer

MITTHÖGSKOLAN, Härnösand

MITTHÖGSKOLAN, Härnösand MITTHÖGSKOLAN, Härnösand TENTAMEN I TERMODYNAMIK, 5 p (TYPTENTA) Tid: XX DEN XX/XX - XXXX kl Hjälpmedel: 1. Cengel and Boles, Thermodynamics, an engineering appr, McGrawHill 2. Diagram Propertires of water

Läs mer

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik Kontaktperson Mathias Johansson 2013-12-18 3P07520-03 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Folkpool AB Ullängsvägen 1 153 30 JÄRNA Mätning av energiförbrukning hos utespa @Home Dream

Läs mer

2-52: Blodtrycket är övertryck (gage pressure).

2-52: Blodtrycket är övertryck (gage pressure). Kortfattad ledning till vissa lektionsuppgifter Termodynamik, 4:e upplagan av kursboken 2-37: - - Kolvarna har cirkulära ytor i kontakt med vätskan. Kraftjämvikt måste råda 2-52: Blodtrycket är övertryck

Läs mer

Lycka till med dina förstudier!

Lycka till med dina förstudier! Testa dina förkunskaper genom att försöka lösa följande uppgifter. Ju mer förberedd du är inför kurs och examinering desto mer givande blir kursen och dina förutsättningar att klara examineringen ökar.

Läs mer

Fysikaliska modeller. Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment. Peter Andersson IFM fysik, adjunkt

Fysikaliska modeller. Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment. Peter Andersson IFM fysik, adjunkt Fysikaliska modeller Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment Peter Andersson IFM fysik, adjunkt På denna föreläsning Vad är en fysikalisk modell? Linjärisering med hjälp av logaritmer

Läs mer

Nollte huvudsatsen och temperatur. mekanisk jämvikt

Nollte huvudsatsen och temperatur. mekanisk jämvikt Mekanisk jämvikt Betrakta två slutna gasbehållare, bägge med en kolv vid ena sidan. Kolverna är fästa i varandra: om ena kolven rör sig innåt rör sig den andra utåt Öppnar skruven så att kolvarna kan röra

Läs mer

a) Vi kan betrakta luften som ideal gas, så vi kan använda allmänna gaslagen: PV = mrt

a) Vi kan betrakta luften som ideal gas, så vi kan använda allmänna gaslagen: PV = mrt Lösningsförslag till tentamen Energiteknik 060213 Uppg 1. BA Trycket i en luftfylld pistong-cylinder är från början 100 kpa och temperaturen är 27C. Volymen är 125 l. Pistongen, som har diametern 3 dm,

Läs mer

Fickanemometer. Bruksanvisning

Fickanemometer. Bruksanvisning Fickanemometer Bruksanvisning Inledning: Vi gratulerar dig till köpet av anemometern i fickformat. Denna innovativa produkt ger dig viktig information för alla utomhusaktiviteter när det gäller vindhastigheten,

Läs mer

Experiment i miljöfysik Mats Areskoug Kroppens effekt

Experiment i miljöfysik Mats Areskoug Kroppens effekt Elevhandledning Experiment i miljöfysik Mats Areskoug Kroppens effekt Du skall undersöka hur temperatur, luftfuktighet, koldioxidhalt och syrehalt förändras då du vistas i ett slutet utrymme klimatkammaren.

Läs mer

Alla mätdata. Alltid tillgängliga. Från alla enheter. Dataloggersystemet testo Saveris 2. Analys & Rapporter. Grafisk presentation

Alla mätdata. Alltid tillgängliga. Från alla enheter. Dataloggersystemet testo Saveris 2. Analys & Rapporter. Grafisk presentation Analys & Rapporter Östra kallagret 2014-09-14 till 2014-09-16 Grafisk presentation 2014-09-14 2014-09-15 2014-09-16 Datalogger 1 ( C) Datalogger 2 ( C) Datalogger 3 ( C) Visning i tabellform Larm Alla

Läs mer

Temperaturkontroll i butikskyldiskar

Temperaturkontroll i butikskyldiskar MILJÖFÖRVALTNINGEN Temperaturkontroll i butikskyldiskar Studie på gravad och kallrökt lax En rapport från Miljöförvaltningen Fredrik Larsson, praktikant Frida Kallberg, handledare Juli 2010 SAMMANFATTNING

Läs mer

Tillämpad vågrörelselära FAF260, 6 hp

Tillämpad vågrörelselära FAF260, 6 hp Tillämpad vågrörelselära FAF260, 6 hp Inför laborationerna Förberedelser Läs (i god tid före laborationstillfället) igenom laborationsinstruktionen och de teoriavsnitt som laborationen behandlar. Till

Läs mer

------------------------------------------------------------------------------------------------------- Personnummer:

------------------------------------------------------------------------------------------------------- Personnummer: ENERGITEKNIK II 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B En2 Namn: -------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Mätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden

Mätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden Mätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden Författare: José Acuna, KTH Energiteknik December, 2011 Innehåll

Läs mer

Omtentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3,

Omtentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3, Omtentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3, 2012 04 13 Tillåtna hjälpmedel: Cengel & Boles: Thermodynamics (eller annan lärobok i termodynamik), ångtabeller, Physics Handbook, miniräknare. Anvisningar:

Läs mer

Magnetiska fält laboration 1FA514 Elektimagnetism I

Magnetiska fält laboration 1FA514 Elektimagnetism I Magnetiska fält laboration 1FA514 Elektimagnetism I Utförs av: William Sjöström 19940404 6956 Oskar Keskitalo 19941021 4895 Uppsala 2015 05 09 Sammanfattning När man leder ström genom en spole så bildas

Läs mer

Felsökning - BONUS AIR 10

Felsökning - BONUS AIR 10 1 OF 15 Kommunikationsproblem ER00 2 OF 15 ER00 manöverpanelens anslutning C12 kabeln mellan manöverpanel och kretskort Byt batteri i panelen Byt manöverpanel I kontrollpanelen finns ett batteri CR1220

Läs mer

Hur varm är du på utsidan?

Hur varm är du på utsidan? Hur varm är du på utsidan? Inledning När det är riktigt varmt eller vi anstränger oss kanske vi svettas och när det är kallt fryser vi. Du har säkert också hört att kroppstemperaturen ska vara ca 37 C

Läs mer

Grundläggande kylprocess, teori och praktik

Grundläggande kylprocess, teori och praktik Kyl & Värmepumptekniker Höstterminen 201 8 Grundläggande kylprocess, teori och praktik HÄFTE 1 PLANERING Temperaturenheter och temperaturomvandlingar. (Kelvin, Celsius). Tryckenheter och tryckomvandlingar.

Läs mer

Alla mätdata. Alltid tillgängliga. Från alla enheter. Dataloggersystemet testo Saveris 2. Analys & Rapporter. Grafisk presentation

Alla mätdata. Alltid tillgängliga. Från alla enheter. Dataloggersystemet testo Saveris 2. Analys & Rapporter. Grafisk presentation Analys & Rapporter Östra kallagret 2014-09-14 till 2014-09-16 Grafisk presentation 2014-09-14 2014-09-15 2014-09-16 Datalogger 1 ( C) Datalogger 2 ( C) Datalogger 3 ( C) Visning i tabellform Larm Alla

Läs mer

Termodynamik (repetition mm)

Termodynamik (repetition mm) 0:e HS, 1:a HS, 2:a HS Termodynamik (repetition mm) Definition av processer, tillstånd, tillståndsstorheter mm Innehåll och överföring av energi 1: HS öppet system 1: HS slutet system Fö 11 (TMMI44) Fö

Läs mer

Termodynamik Föreläsning 6 Termodynamikens 2:a Huvudsats

Termodynamik Föreläsning 6 Termodynamikens 2:a Huvudsats Termodynamik Föreläsning 6 Termodynamikens 2:a Huvudsats Jens Fjelstad 2010 09 14 1 / 30 Innehåll Termodynamikens 2:a huvudsats, värmemaskin, reversibilitet & irreversibilitet TFS 2:a upplagan (Çengel

Läs mer

Övningsuppgifter termodynamik ,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 100 C. Beräkna erforderlig värmemängd.

Övningsuppgifter termodynamik ,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 100 C. Beräkna erforderlig värmemängd. Övningsuppgifter termodynamik 1 1. 10,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 100 C. Beräkna erforderlig värmemängd. Svar: Q = 2512 2516 kj beroende på metod 2. 5,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 200

Läs mer

Teorin för denna laboration hittar du i föreläsningskompendiet kapitlet om värmemaskiner. Läs detta ordentligt!

Teorin för denna laboration hittar du i föreläsningskompendiet kapitlet om värmemaskiner. Läs detta ordentligt! Kretsprocesser Inledning I denna laboration får Du experimentera med en Stirlingmotor och studera en värmepump. Litteraturhänsvisning Teorin för denna laboration hittar du i föreläsningskompendiet kapitlet

Läs mer

Assistent: Johan Axnäs Laborationen utfördes: 16 februari februari 2000

Assistent: Johan Axnäs Laborationen utfördes: 16 februari februari 2000 Assistent: Johan Axnäs Laborationen utfördes: 16 februari 2000 23 februari 2000 Sida 1 Inledning Denna laboration innefattade två delmoment: Michelsoninterferometern På 1880-talet konstruerades en interferometer

Läs mer

Om-Tentamen Inledande kurs i energiteknik 7,5hp. Lösningsförslag. Tid: , Kl Plats: Östra paviljongerna

Om-Tentamen Inledande kurs i energiteknik 7,5hp. Lösningsförslag. Tid: , Kl Plats: Östra paviljongerna UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad Fysik & Elektronik A Åstrand Mohsen Soleimani-Mohseni 2014-11-15 Om-Tentamen Inledande kurs i energiteknik 7,5hp Lösningsförslag Tid: 141115, Kl. 09.00-15.00 Plats: Östra paviljongerna

Läs mer

1. Introduktion Instruktionen utgörs av Radian Innovas handledning för ML-1.

1. Introduktion Instruktionen utgörs av Radian Innovas handledning för ML-1. 1(6) 1. Introduktion Instruktionen utgörs av Radian Innovas handledning för ML-1. 1.1 Allmänt ML-1 1. 2. 3. Strömbrytare, av/på Anslutning för datorkommunikation Manöverknappar ML-1 startar alltid i klockläge.

Läs mer

Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik

Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Ht2015 Program: Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik Bas 1 delkurs 1 Laborationsinstruktion 1 Densitet Namn:... Lärare sign. :. Syfte: Träna

Läs mer

Introduktion till Word och Excel

Introduktion till Word och Excel Introduktion till Word och Excel HT 2006 Detta dokument baseras på Introduktion till datoranvändning för ingenjörsprogrammen skrivet av Stefan Pålsson 2005. Omarbetningen av detta dokument är gjord av

Läs mer

Skrivtips inför rapportskrivandet. Birgitte Saxtrup IKK SOL SFK

Skrivtips inför rapportskrivandet. Birgitte Saxtrup IKK SOL SFK Skrivtips inför rapportskrivandet Birgitte Saxtrup IKK SOL SFK Birgitte.saxtrup@liu.se Vad ska vi prata om i dag? Varför? Engineers who don t write well end up with working for engineers who do write well.

Läs mer

Driftinstruktioner Arbrå

Driftinstruktioner Arbrå Driftinstruktioner Arbrå Före start av anläggningen. - Stäng alla dräneringsventiler för vatten och tryckluftledningarna (OBS tryckluften i botten på barnbacken) - Använd dränkpumpen i brunnen så att flödet

Läs mer

Det material Du lämnar in för rättning ska vara väl läsligt och förståeligt.

Det material Du lämnar in för rättning ska vara väl läsligt och förståeligt. Industriell energihushållning Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N11C TGENE13h 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2016-03-16 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: Alvarez. Formler och

Läs mer

Tentamen i KFK080 Termodynamik kl 08-13

Tentamen i KFK080 Termodynamik kl 08-13 Tentamen i KFK080 Termodynamik 091020 kl 08-13 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare (med tillhörande handbok), utdelat formelblad med tabellsamling. Slutsatser skall motiveras och beräkningar redovisas. För

Läs mer