Beroende och missbrukmedicinska aspekter Nationell baskurs - Riskbruk, missbruk och beroende, 2015-10-22 Erik Nilzén, Överläkare, Doktorand Länssjukhuset Ryhov, Jönköping IMH Liu erik.nilzen@rjl.se
Disopsition Generells om missbruk/beroende Alkohol Opiater/opioider Bensodiazepiner Centralstimulantia Hallucinogener Dopingprepatat Frågestund Säg vad du skall säga, säg det och säg vad du har sagt!
Missbruk, DSM IV > 1 av följande under senaste året Upprepad användning som leder till misslyckanden att fullgöra skyldigheter i arbete, skola eller hemmet Upprepad användning i riskfyllda situationer såsom bilkörning, arbete Upprepade kontakter med rättsväsendet som följd av missbruket Fortsatt användande trots återkommande problem.
Beroende, DSM IV 3 kriterier uppfyllda under 12 månader Tolerensutveckling Abstinens Större mängd/längre tid än menat Varaktig önskan eller misslyckade försök minska/kontrollera intaget Stor del av livet ägnas åt att införskaffa, konsumera eller hämta sig från drogen Viktiga aktiviteter åsidosätts p g a drogen Fortsatt droganvändning trots fysiska/psykiska besvär
MEN! DSM-V gör ingen åtskillnad mellan missbruk och beroende substance use disorder.
Ärftlighet? Nikotinism (vanerökning): 60-70% ärftlighet Alkoholism: 40-60% genetisk ärftlighet Kokainism, heroinism i samma storleksordning eller större? Initiering, testning ej ärftligt, enbart miljö! Arvsgången studerad ffa vad gäller alkoholism komplex: flera sjukdomar?, flera gener?, varierande genomslag?
Samsjuklighet. ADHD 30-50% Affektiva sjukdomar 25-45% Psykossjukdomar 40-50% Ångest och paniksyndrom 25-50%
Beroende en hjärnsjukdom
Inblandade signalsubstanser som jag vill att ni känner till GABA (gammaaminosmörsyra) nervsystemets broms Glutamat - nervsystemets gaspedal Serotonin inblandat i reglering av känsloläge, ångest mm. Dopamin frisätts i stora mängder i belöningssystemet
Dopamin en nyckelspelare
Sex Spel Träning Shopping (?)
Upprepat droganvändande sänker baslinjen
Förstärkningsmönster Positiv förstärkning Negativ förstärkning
Droganvändande - långtidseffekter
Vad behandlas medicinskt? Abstinenser, fr a alkohol-, bensodiazepin- och opiat/opioidanbstiens Drogutlösta psykoser Alkoholberoende LARO (Opiatberoende) Psykiatrisk samsjuklighet (ADHD, Affektiva sjukdomar, psykoser mm).
Två huvudtyper av alkokolism Typ I Vanligast Ofta aktuella med andra, associerade problem Gillar att dricka alkohol och har (mestadels) kontroll Söker ofta vård för alkoholproblem relativt sent i livet Ofta ängsliga personlighetsdrag. Typ II Mycket tidig debut, vanligen i elva, tolv års ålder eller ännu tidigare Ofta aktuella för behandling i 20-årsåldern Ofta antisociala personlighetsdrag; våld och annan aggressivitet Lågfunktion i serotoninsystemet Sociala åtgärder har sämre effekt på denna grupp Starkare genetisk koppling
Alkoholabstinens Hög puls (>100 = behandling krävs) och blodtryck Svettningar Oro, nedstämdhet Darrningar Puls > 120 = risk för Delirium Tremens (DT)
Alkoholabstinens - forts.
Alkoholabstinens - behandling Bensodiazepiner i uttrappningsschema B-vitamininjektioner Krampförebyggande medicin (?) Antipsykotisk medicin Sömnmedel
Underhållsbehandling vid alkoholberoende Antabus - aversion Campral - minskat sug Naltrexon - minskad rusupplevelse/sug Selincro - minskad rusupplevelse/belöningseffekt
Droger/läkemedel av morfintyp Opiater Opium Morfin Heroin Kodein Opioider Fentanyl Buprenorfin Tramadol Metadon
Morfinpreparat som läkemedel Smärta Hosta Diarré
Morfinpreparat som läkemedel - preparat Naturliga opiater Morfin Dolcontin Oxikodon OxyContin, OxyNorm Kodein Citodon, TREO Comp Fenylpiperidinderivat Fentanyl Durogesic Oripavinderivat Buprenorfin Suboxone, Norspan, Temgesic Övriga opioider Tramadol Tradolan
Opiatabstinens Rinnsnuva, gäspningar, gåshud Oro och sömnstörningar. Rastlöshet. Värk i muskler, leder och i ben Lös mage diarré, bukkramper, kräkningar Elektrolytrubbningar som följd vid svår abstinens
Opiatabstinens
Opiatabstinens/beroende, behandling Abstinensen behandlas vanligen symtomatiskt Smärta med icke beroendeframkallande medel t ex ibuprofen Diarré med loperamid Oro med exempelvis alimemazin I särskilda fall kan man behandla med nedtrappning buprenorfin
Opiatabstinens/beroende, behandling Läkemedelsassisterad underhållsbehandling (LARO) Metadon Buprenorfin med eller utan naloxon (Suboxone ) Krav för LARO 20 års ålder Dokumenterat opiatberoende >/= 1 år
Bensodiazepiner Diazepam = Stesolid Oxazepam = Oxascand, Sobril Lorazepam = Temesta, Atevan Alprazolam = Xanor Nitrazepam = Mogadon Flunitrazepam Midazolam = Dormicum Triazolam = Halcion Klonazepam = Iktorivil
Bensodiazepinliknande- z-preparaten Zopiklon = Imovane Zaleplon = Sonata Zolpidem = Stilnoct
Centralstimulerande Kokain Amfetamin Metylfenidat Koffein Ecstacy Nätdroger
Centralstimulerande som läkemedel Mot Narkolepsi - Modafinil (Modiodal ) - Amfetamin Mot ADHD Metylfenidat (Concerta, Ritalin,Medikinet, Equasym ) Dexamfetamin (Metamina ) Lisdexamfetamin (Elvanse )
Skador av amfetamin (i urval) Akuta Akut psykos Ångest Koordinationsstörningar/ Danssjuka Akut hjärnblödning Akut hjärtinfarkt Njursvikt Kroniska Långdragen psykos Kronisk, svårbehandlad, depression/ångest
Skador av amfetamin forts.
Vaccin mot beroende?
Hallucinogener Toppslätskivling Spikklubba Blomman för dagen Änglatrumpet
Hallucinogener Psilocybin (svampar) Meskalin (kaktus) LSD STP, 2-CI, 2-CB, DOB, Ketamin, DXM mfl
Hallucinogener
Skador av hallucinogener Utdragna psykotiska episoder Svårbehandlad depression
Tre huvudgrupper av användare av Anabola Androgena Steroider (AAS) Atleterna (tar AAS för att öka prestationen) Esteterna (på gymmen, vill se starka och vackra ut) Strategiska användare slagskämparna (i kriminella kretsar: för att öka modet och aggressiviteten).
Hormondopingens skadeverkningar Hormonella: Testisatrofi Hypothyreos Kortvuxenhet Hjärta-kärl Försämrat lipidstatus - ökad risk ateroskleros Vänsterkammarhypertrofi och nedsatt hjärtfunktion (ssk diastolisk) Ökad trombosrisk Mild men övergående blodtrycksstegringo Ökad risk livshotande arytmi Blodpropp
Hormondopingens skadeverkningar forts. Lever Gulsot Hepatitrisk (p g a sprutor) Ökad risk specifika levertumörer Muskel-senrupturer Maskulinisering hos kvinnor Gynekomasti Akne Oljigt hår-ansikte Håravfall Hudbristningar (särskilt axillärt)
AAS psykiatriska biverkningar Affektlabilitet Aggressivitet Depression Grandiositet/Maniforma tillstånd Panikångest Paranoia Psykosgenombrott Sömnstörningar AAS-beroende
AAS-missbruk; behandling Generellt sett symtomatisk och endokrinologisk behandling Psykoterapeutiska insatser, behandlingshem o s v
Tack för uppmärksamheten!