STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen VT 2009 Astri Muren Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Fredagen den 27 mars 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och håll kontakt med klockan. Skriv namn, personnummer och frågans nummer på varje blad. Besvara inte mer än en fråga på samma blad. Förklara begrepp och symboler. Endast läsliga skrivningar kan bedömas. Inga hjälpmedel är tillåtna. ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Tentamen består av fyra delar. De tre första delarna motsvarar dugga 1, dugga 2 och seminarieserien. Duggapoäng från innevarande termin tillgodoräknas om man inte besvarar motsvarande fråga på tentamen. Besvaras fråga 1 eller 2 på tentamen är det den poäng som då erhålls som räknas, även om poängen från motsvarande dugga är högre. Godkänt på seminarieserien under innevarande termin ger 10 poäng på fråga 3. Detta är maxpoäng på frågan så det finns inget att vinna på att besvara fråga 3 om man har godkänt på seminarieserien. Del 4 på tentamen består av sju frågor med maximalt 10 poäng vardera. Poängen från samtliga frågor adderas och betygen sätts enligt följande poänggränser: F (<40), E (40-49), D (50-59), C (60-74), B (75-89) och A (90-100). ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Om du anser att en fråga är oklart formulerad: ange under vilka förutsättningar du har löst den. ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Resultatet anslås senast fredagen den 17 april kl 15.00 Tentamensgenomgång är tisdagen den 21 april kl 13.00 i hörsal 2, hus A Vid eventuella invändningar mot rättningen av tentamen bör de framföras så snart som möjligt efter tentamensgenomgången. ------------------------------------------------------------------------------------------------------- Lycka till!
Fråga 1 Giltig poäng från dugga 1 tillgodoräknas endast om denna fråga inte besvaras. 1. Om ändpunkterna på budgetlinjen, dvs där budgetlinjen möter de vertikala och horisontella axlarna, vet vi att: A. de mäter budgetlinjens lutning B. de mäter konsumentens möjligheter att byta den ena varan mot den andra C. de mäter den kvantitet av var och en av varorna som kunde köpas om konsumenten köpte enbart den varan D. de mäter konsumentens vilja att byta den ena varan mot den andra 2. Varorna X och Y är substitut. Vad händer med efterfrågan för vara X om priset på vara Y stiger? A. Rörelse uppåt längs efterfrågekurvan för vara X. B. Skift inåt av efterfrågekurvan för vara X. C. Rörelse nedåt längs efterfrågekurvan för vara X. D. Skift utåt av efterfrågekurvan för vara X. 3. En indifferenskurva för varorna x och y A. visar de olika kombinationer av varorna x och y som individen kan köpa om hon använder hela sin inkomst. B. visar de olika kombinationer av varorna x och y som individen anser som likvärdiga. C. visar de olika kombinationer av varorna x och y där individens bytesvillkor överensstämmer med marknadens bytesvillkor för varorna x och y. D. visar hur mycket av en vara individen kommer att konsumera om priset på varan ändras. 4. Antag att efterfrågan på en vara kan beskrivas som Q = 8-2P, där Q är efterfrågad kvantitet och P är pris. Vilken är efterfrågans priselasticitet vid P = 2? (vi skriver priselasticiteten som negativ) A. -2 B. -1 C. -1/2 D. -8 5. Företagets utbudskurva i perfekt konkurrens ges av den del av MC-kurvan som är ovanför AVC-kurvans minimum. Hur vet man att det är just dessa kvantiteter som utbjuds av företaget? A. den rörliga kostnaden avtar längs denna del av MC-kurvan B. för varje pris visar denna del av MC-kurvan den kvantitet som ger störst vinst (alternativt lägst förlust) C. för varje pris visar denna del av MC-kurvan den kvantitet som ger lägst kostnad D. för varje pris visar denna del av MC-kurvan den kvantitet som ger störst intäkt
6. När efterfrågad kvantitet och utbjuden kvantitet är olika stora bestäms faktisk såld kvantitet alltid av: A. efterfrågad kvantitet B. utbjuden kvantitet C. den som är minst av efterfrågad och utbjuden kvantitet D. den som är störst av efterfrågad och utbjuden kvantitet 7. Om efterfrågans priselasticitet för ananas är - 0.75, kommer en 4% ökning i priset på ananas att leda till: A. 3% minskning i efterfrågad kvantitet av ananas B. 3% ökning i efterfrågad kvantitet av ananas C. 4% minskning i efterfrågad kvantitet av ananas D. 3/16% ökning i efterfrågad kvantitet av ananas 8. En ökning i konsumentens budget (=inkomsten) leder till följande effekt på budgetlinjen: A. budgetlinjen skiftar inåt B. budgetlinjen skiftar utåt C. budgetlinjen vrids utåt och blir brantare D. budgetlinjen vrids utåt och blir flackare 9. Vad visar arbetskraftens marginalprodukt? A. Hur mycket producerad kvantitet ökar om arbetskraftsanvändningen ökar med en enhet B. Hur mycket arbetskraftsanvändningen ökar om produktionen öker med en enhet C. Den genomsnittliga produktionen per arbetare D. Hur mycket producerad kvantitet ökar om samtliga produktionsfaktorer ökar med en enhet 10. Hur definieras marginalintäkt? A. Den genomsnittliga intäkten vid en viss produktionsvolym. B. Priset per enhet på den vara man säljer. C. Tillskottet till totalintäkterna om man säljer ytterligare en enhet av varan. D. Vad konsumenterna värderar ytterligare en enhet av varan till.
Fråga 2 Giltig poäng från dugga 2 tillgodoräknas endast om denna fråga inte besvaras. 1. Vilken utsaga om en fast/fix produktionsfaktor är korrekt? a) På kort sikt måste man betala för den fixa faktorn även om man inte använder den. b) På lång sikt behöver man inte använda den fixa faktorn men man måste ändå betala för den. c) På fem års sikt är ingen faktor fix. d) På kort sikt måste man använda den fixa faktorn även om man inte betalar för den. 2. Antag att vi studerar ett monopolföretag. Vilket av följande påståenden är korrekt vid den produktionsnivå där P = MC: A. Monopolisten maximerar vinsten B. Monopolisten maximerar inte vinsten, och borde därför öka produktionen C. Monopolisten maximerar inte vinsten, och borde därför minska produktionen D. Inget av ovanstående. 3. Monopolsituationer är samhällsekonomiskt ineffektiva eftersom: A. MRS är olika för olika konsumenter. B. produktionen inte sker på ett kostnadseffektivt sätt. C. producentöverskottet är för stort ur ett rättviseperspektiv. D. konsumtionen är för liten jämfört med situationen under perfekt konkurrens givet att inga externaliteter finns. 4. Antag att landet Autarkien skulle öppnas för handel och datorer kunde säljas och köpas på världsmarknaden till ett pris som är högre än jämviktspriset utan handel. Vilket är korrekt av följande påståenden? A. Autarkien börjar exportera datorer B. Autarkien börjar importera datorer C. Konsumtionen av datorer i Autarkien ökar D. Produktionen av datorer i Autarkien minskar 5. I vilket av följande fall bör ett vinstmaximerande företag på kort sikt definitivt lägga ner produktionen? A. Priset är lägre än AFC + AVC B. Priset är lägre än ATC C. Priset är lägre än AFC D. Priset är lägre än AVC 6. Vilket av följande är exempel på en icke-exkluderbar kollektiv vara? A. ren luft B. kollektivtrafik C. kabeltv D. hundmat
7. För ett företag som är pristagare är företagets efterfrågekurva: A. vertikal vid marknadspriset B. positivt lutande C. negativt lutande D. horisontell vid marknadspriset 8. Ett företag bör inte anställa en person om: A. den anställdes bidrag till företaget intäkter skulle bli lägre än lönekostnaden B. den anställdes bidrag till företaget vinst skulle bli lägre än lönekostnaden. C. om företaget på grund av den anställde hamnar i en situation med avtagande marginalprodukt av arbetskraft D. den avtalade minimilönen är lägre än jämviktslönen på marknaden 9. På en oreglerad konkurrensmarknad uppstår ett producentöverskott eftersom: A. konsumenterna är villiga att betala mer än jämviktspriset för en del av de enheter de köpt. B. producenterna är villiga att ta mer betalt än jämviktspriset för en del av de enheter de sålt. C. producenterna är villiga att ta mindre betalt än jämviktspriset för en del av de enheter de sålt. D. konsumenterna är villiga att betala mindre än jämviktspriset för en del av de enheter de köpt. 10. Vid första gradens prisdiskriminering (perfekt prisdiskriminering) är MR, dvs det marginella tillskottet till intäkterna: A. större än priset om företaget möter en nedåtlutande efterfrågekurva. B. lika med marginalintäkten om företaget är monopolist. C. lika med priset som betalas för varje försåld enhet. D. mindre än marginalintäkten för en "icke-diskriminerande" monopolist.
Fråga 3 Besvaras av de som ej har godkänt på seminarieserien. Frågan ger maximalt 10 poäng. 3. En villaägareförening som består av fem hushåll ska besluta om en gatlykta. Kostnaden för lyktan är 5000 kronor. Betalningsviljan beror på var lyktan står och varje familj är beredd att betala 2500 kronor om lyktan placeras utanför deras hus, 900 om den står utanför grannens hus, 700 kr om den står två hus bort och 500 kronor om den står fyra hus bort och 400 kronor om den står fyra hus bort (husen ligger på rad på samma sida om gatan). 3a) Är investeringen i gatlyktan samhällsekonomiskt lönsam? Beror svaret på var den står? Förklara! 3b) Antag att hushållen röstar om placeringen och att alla förslag jämförs parvis. Vilken placering vinner och varför? 3c) Antag att hushållen röstar om huruvida investeringen ska äga rum eller inte. Antag vidare att varje hushåll ska betala 1000 kronor var. Vad blir resultatet vid de olika möjliga placeringarna? 3d) Kan du föreslå en finansieringsmetod som skulle vara bättre än den i c)? Förklara!
Fråga 4-10 Var och en av frågorna ger maximalt 10 poäng. 4. Vi studerar en marknad där efterfrågekurvan beskrivs av P = 10-3Q och utbudskurvan av P = 2 + Q (pris mäts i kronor och kvantitet i kg). Beräkna jämviktskvantitet och jämviktspris. Vad händer med kvantitet, konsumentpris och producentpris om säljarna måste betala in en skatt om 4 kr för varje kg av varan som säljs? (Lös med beräkning eller i noggrant ritat diagram.) 5. Beräkna alternativkostnaden (inklusive explicita och implicita kostnader) för en veckas skidåkning under till följande omständigheter (lägg till omständigheterna en i taget): (i) du är tvungen att ta ledigt från ditt extrajobb där du tjänar 2000 kr per vecka, (ii) liftkort m m kostar 1200 kr, (iii) du lyckas inte hyra ut ditt studentrum där hyran är 600 per vecka, (iv) dina föräldrar är oroliga att du ska missa en viktig bit av makrokursen och erbjuder dig 1000 kronor om du stannar hemma från skidresan, (v) din mormor ger dig 300 kronor att göra något trevligt för. 6. En monopolist har efterfrågan P = 12-2Q. Företaget har inga fasta kostnader men en konstant marginalkostnad på 4 kronor. Visa monopoljämvikten i ett diagram och beräkna välfärdsförlusten jämfört med en samhällsekonomiskt effektiv situation. 7. Vi studerar marknaden för trävaror i landet Silvanien. I utgångsläget sker ingen utrikeshandel, och marknadspriset på trävaror i Silvanien är lägre än världsmarknadspriset. Visa med hjälp av ett diagram effekterna på konsumentöverskott, producentöverskott och total välfärd på trävarumarknaden i Silvanien om landet börjar handla med omvärlden. 8. Representanter för två företag träffas för att diskutera om de ska bilda en kartell. Om de båda samarbetar i kartellen kommer de att få en vinst på 5 miljoner var, medan vinsten om de båda konkurrerar blir 2 miljoner var. Om det ena företaget samarbetar medan det andra konkurrerar blir vinsten för det konkurrerande företaget 7 miljoner medan det företag som samarbetar får vinsten noll. Beskriv företagens interaktion i en matris. Definiera begreppet Nashjämvikt. Finns det någon Nashjämvikt? Vilken / vilka i så fall? Definiera begreppet dominant strategi. Finns det en jämvikt i dominanta strategier? Jämför med Nashjämvikten. 9. Efterfrågan på vägutnyttjande i den lilla staden Bilköping beskrivs av P = 100-2Q. Priset för vägutnyttjande är noll. Bilisternas vägutnyttjande för dock med sig trängseleffekter till en samhällsekonomisk kostnad av P = Q/2. Visa med hjälp av diagram välfärdsförlusten i vägutnyttjandet i staden. Visa och förklara vilken den paretoeffektiva volymen vägutnyttjande är. Hur stor borde en trängselskatt vara? 10. Barbro och Sixten ska dela på 10 kronor. Vilka fördelningar är paretoeffektiva? Vilka är avundsjukefria? (Beakta endast fördelningar av hela kronor mellan de två.) Motivera dina svar noggrant och illustrera med hjälp av ett diagram med en nyttomöjlighetskurva (du kan anta att varje krona ger en enhet nytta för den som får kronan).