Lösningsförslag Uppgift 1 a) Rita budgetlinjen och pricka in varukombinationerna som ger samma nytta, så får man dessutom två indifferenskurvor: Kola 20 10 10 20 S Inte så lätt (för mig) att rita skalenligt på datorn, men poängen är en av de båda angivna i- kurvorna delvis ligger innanför budgetlinjen, den andra utanför. Bos val ligger på en tredje i- kurva b) Ökad inkomst 20% K-konsumtionen minskar 20%, dvs till 8K (40 kr). Under förutsättning att Bo inte sparar, kommer han då att köpa S för 80 kr, dvs 16 S. Minskad inkomst K ökar 20%, till 12K (60 kr). Han kommer då att minska S till 4S (20 kr). Rita in två (parallella) nya budgetlinjer i fig ovan och två indifferenskurvor som tangerar respektive b-linje c) Bo kan nu köpa max 25 S streckad b-linje. Eftersom inkomstelasticiteten för kola var negativ, kommer Bo att köpa färre kola nu dels hear relativpriset på S sjunkit, dels har realinkomsten ökat Uppgift 2 a) Utbudet av W ökar, S-kurvan förskjuts utåtnedåt och Pw, konsumtionen. Detta bör leda till att efterfrågan på Z ökar, men Sz är helt oelastisk (vertikal), Pz utan att Qz ändras. Detta skulle kunna medföra att efterfrågan på W minskar (Dw förskjuts inåt), vilket skulle ge ett ännu lägre Pw.
W Z P1 S2 Pb S1 P2 D2 Sb P2 P1 D D1 W1 W2 Zb b) Då kommer utbjuden kvantitet att öka längs den feta utbudskurvan, kvaniteten ökar till Zb, priset blir Pb. Uppgift 3 a) Eftersom det går 168 timmar på en vecka kan man max få 168 timmars fritid och omvänt max 168*timlönen (W) (om vi bortser från sömn och andra behov): W*168 I* F* F 168 Fritid Kombinationen I*F* ger den högsta nyttan (indifferenskurvan. Detta innebär att individen önskar jobba 168-F*.
b) Detta borde innebära att marginalnyttan för fritid ökar, indifferenskurvorna blir brantare, som t ex den streckade i fig ovan. Den sportintresserade kommer att välja F i stället och en lägre veckoinkomst. Uppgift 4 a) Då Py kommer Dx att minska och Px, vilket medför att efterfrågan på X-arbetare också minskar. Värdet av X-arbetarnas marginalprodukt (MRP) kommer att falla då Px faller. Vara X X-arbetare Antalet anställda kommer att minska och lönen att falla b) På sikt bör utbudet av X-arbetare falla, vilket pressar upp lönerna. Detta medför att produktionskostnaden för vara X kommer att stiga, Sx förskjuts inåtuppåt och Px kommer att stiga (vilket i o för sig skulle göra att MRP stiger och efterfrågan på X-arbetare ökar och lönen stiger ännu mer osv) Vara X X-arbetare c) MRP kommer att stiga, dvs efterfrågan på x-arbetare ökar och lönen stiger. Samtidigt har ju produktiviteten per arbetare stigit, så det är svårt att säga vad som händer med produktionskostnaden för X. d) Högre inkomstskatt skulle kunna medföra att utbudet på arbetsmarknaden minskar. Man skulle också kunna tänka sig att efterfrågan på X faller, om skattehöjningen gäller alla i landet
Uppgift 5 a och b) K 10 000 K1 X = 200 000 L1 20 000 L Företaget har en isokost som visar möjliga kombinationer av K och L vid de givna faktorpriserna och totalkostnaden 1 mkr, alltså max 10 000K eller 20 000L. Företaget väjer den kombination på isokosten som ger så hög produktion som möjligt, 200 000X vilket gäller den isokvant som tangerar isokosten i K1L1. Isokvanten visar alltså de faktorkombinationer som ger en viss produktion, t ex 200 000 X. Lutningen på isokosten bestäms av förhållandet mellan faktorpriserna, wr och skulle alltså vara (-)0,5 om figuren vore skalenligt ritad. I tangeringspunkten har isokvanten samma lutning som isokosten. Lutningen på isokvanten bestäms av förhållandet mellan marginalprodukterna, MP L MP K. Om MP är fallande kommer isokvanten att bli konvex mot origo.för att företaget skall kostnadsminimeravinstmaximera skall man alltså välja den faktorkombination som gör att wr = MP L MP K. c) Företaget får en ny, lägre isokost, motsvarande halva det tidigare beloppet. På kort sikt r minskar L, till streckad linje och produktionen minskar till den streckade isokvanten. På lång sikt kan man minska även K och hitta en ny tangeringspunkt, prickade linjer. d) MP L w visar produktion per lönekrona. Om den är högre än produktionen per kapitalkrona kan företaget öka produktionen till oförändrad totalkostnad genom att minska mängden K och i stället öka L (alternativt åstadkomma samma produktion till lägre kostnad). Är i stället MP K r högre bör företaget satsa på mer K och färre L.
Uppgift 6 a) Att det är svårtdyrt att utestänga någon från användning av en nyttighet, t ex bristande biljettkontroller ikollektivtrafiken eller för TV-licenser b) Att flera individer kan använda samma enhet av en nuyttighet samtidigt, t ex utsändning av TV-program c) Kommer att medföra att de väljer en konsumtion där deras MBV är större än MC allokeringsförlust. Dessutom blir det en sned fördelning av konsumtionen mellan subventionerade och övriga, t ex subvention av läroböcker till manliga studenter e) Att produktionen har klara stordriftsfördelar, dvs lägre ATC ju mer som produceras, så att det mest effektiva är att ha bara en producent. T ex stamnätet när det gäller eldistribution Uppgift 7 a) 20 MCpriv + neg ee MC 80 50 D (MBV) MBV+ pos ee 10 000 w- w* W+ MR För monopolet är MR< P. Företaget maximerar sin vinst vid den kvantitet där M = MC, dvs 10 000W och tar för detta ut priset 80. Vid denna kvantitet är värdet av ökad konsumtion (MBV) > MC, vilket gäller fram till W*. Allokeringsförlusten blir den ifyllda triangeln mellan 10 000 och W*
b) Positiv extern effekt kan ses som ett extra samhällsekonomiskt värde utöver konsumenternas egna värderingar (dvs utöver MBV). Optimal produktion blir nu W+ och allokeringsförlusten den röda triangeln. c) Här kan vi se den negativa effekten som en extra kostnad, utöver MC. Eftersom den ext effekten var mindre än prisskillnaden i (a), bör 10 000 ändå vara en för låg kvantitet, men allokeringsförlusten blir i min figur ganska liten (den lilla triangeln mellan D och MCsoc mellan 10 000 och w- d) I (b) gäller det att få företaget att öka sin produktion, vilket man kan göra genom att ge producenten en subvention per producerad enhet eller konsumenterna ett bidrag per köpt enhet. I (c) skulle man, som jag ritat figuren, också ge ett bidrag, men förstås betydligt mindre. Uppgift 8 a) Subventionen innebär att konsumenterna kan betala extra per enhet, utöver sin egen MBV. Detta kan illustreras med en förskjutning uppåt av D-kurvan till den streckade, pilen motsvarar subventionens storlek per enhet. Pris och kvantitet kommer att stiga. Producentöverskottet ökar med den blå ytan, konsumentöverskottet med den röda (dvs en del av subventionen går till ökat producentöverskott). Om subventionen motsvarar värdet av en positiv extern effekt är Q* optimal kvantitet, vilket innebär att det samhälleliga överskottet ökar med grön yta ( samhället får ju finansiera subventionen, som svara för en stor del av det ökade konsumentöverskottet) S = MC MBV + subvention (extern effekt) Q1 Q* MBV b) Om subventionen leder till samhällsekonomisk effektivitet, måste det bero på att produktion eller konsumtion ger upphov till positiva externa effekter.
Uppgift 9 a) OK, budgetlinje och indifferenskurva: Y 1500 500 10 000 15 000 övrigt b) Y mer användbar nyttogivande. Om MU stiger för Y innebär detta förändrade indifferenskurvor, de blir flackare (streckade), vilket leder till ökad Y-konsumtion. Man kan också utgå från att individerna nyttomaximerade i utgångsläget, vilket innebar att MUöPö = MUyPy. Nu har MUy stigit, nyttoavkastningen i Y-konsumtion har ökat, vilket gör att ett nytt nyttomax kräver högre Y-konsumtion. c) Detta innebär en minskad disponibel inkomst med 2000 streckad budgetlinje (ungefär). Precis hur konsumtionsvalet påverkas beror på hur i-kurvorna lutar, men det är väl troligt att Y-konsumtionen fortfarande är högre än i (a) Uppgift 10 a) En marknad med bara en köpare, t ex av specialutbildad arbetskraft b) Se ovan! c) Att man tar ut olika priser vid olika tidpunkternär efterfrågan varierar över tiden, t ex hotellrum, eltaxor d) En positiv effekt på andra än köpare och säljare på marknaden, t ex vaccination, en vacker trädgård e) En marknad med ganska få säljare, som var och en har tillräckligt stor andel av marknaden för att kunna påverka marknadspriset, t ex bensinmarknaden, affärsbanker
Uppgift 11 a) Exempel på en kollektiv nyttighet där rivalitet saknas. Det samhällsekonomiska värdet av att sända en match blir då den sammanlagda nyttan (betalningsviljan) för samtliga tittare. Om man antar att MBV för ytterligare en match är avtagande (vilket ju kan diskuteras), skulle det kunna se ut så här för några individer: A B C MBV A MBV B MBV C Optimalt antal matcher (Q*) är då MBV = MC: MBV MC Q1 Q* Q2 MBV = vertikal summering av individuella D-kurvor För få sändningar (Q1) ger en allokeringsförlust eftersom MBV>MC. För många sändningar ger också allokeringsförlust, eftersom matcherna mellan Q* och Q2 kostar mer än MBV b) Detta kommer sannolikt att innebära att ett antal individer inte är beredda att betala PPVavgiften, vilket innebär att de utestängs från konsumtion i i onödan eftersom deras tittande inte skulle ha kostat något. Det kommr förmodligen också att innebära att ett antal matcher inte kommer att få ihop tillräckligt många bokningar för att bli lönsamma att sända för kanalen (men det kan ju också medföra att ett antal skräpmatcher som samhällsekonomiskt sett inte borde ha sänts inte heller kommer att sändas)
Uppgift 12 a) Skillnaden beror på olika preferenser. Deras MRS är däremot lika, eftersom båda anpassar sig så att MRS = prisförhålladet = 1. Tjejerna har alltså varsin uppsättning indifferenskurvor (streckade för Lisa), men samma budgetlinje. BIO A B Anna väljer punkt A ovan, Lisa väljer punkt B b) Den disponibla inkomsten ökar parallellförskjutning av b-linjen. Högre biopris flackare b-linje, ungefär den streckade i fig ovan. Och båda når nya (högre ) indifferenskurvor, men Anna ökar sin övriga konsumtion mindre än vad Lisa gör. c) Inkomsteffekten gör i sig att konsumtionen (efterfrågan) skulle öka både för bio och för övrigt. Subeffekten gör bio relativt sett dyrare, vilket i sig skulle minska efterfrågan. För Anna så förtas subeffekten av inkomsteffekten för bio, hon fortsätter konsumera lika mycket, för Lisa är subeffekten starkare än inkomsteffekten, hon minskar sin biokonsumtion. d) Inkomstökningen bör betyda mindre nyttomässigt för Anna, eftersom biopriset samtidigt steg. Därför är hon inte lika villig att avstå från en del av den ökade disponibla inkomsten.