UNIVERSEN #7 okober -08 årg 39 En idning för Uppsala universies medarbeare Vulkanisk hea Sid 4 Foo: BÖRJE DAHRÉN Fler nyheer hiar du på www.universen.uu.se/ Nyiga länkar på www.uu.se/inern Försärkning av forskningen Regeringens forsknings- och innovaionsproposiion innebär en försärkning av forskningen vid landes universie. En redjedel av försärkningen, 1, 8 miljarder kronor, kommer a syras ill e 20-al sraegisk uvalda områden inom bland anna medicin-, klima-, energi- och fredsforskning. Sid 3 Kopplingar ill Zornmuseum Uppsala universie och Zornsamlingarna i Mora vad har dessa vå insiuioner gemensam? Jo, universiee förvalar musees illgångar, all enlig Emma Zorns uryckliga önskan. Inenden och chef för Zornmusee är Johan Cederlund, idigare universiesanikvarie i Uppsala. Sid 7 Universiee bygger för full De pågår byggprojek run om i hela Uppsala, och universiee har också mycke på gång - i kvarere Blåsenhus, vid EBC och på BMC. Resuae blir e sammanhängande universiessråk från Ångsröm ill Ekonomikum cirka re kilomeer lång och 1,5 kilomeer bre. Sid 8 11 Verkyg för bäre undervisning Sjukgymnasikubildningen är en av sex enheer inom universiee som esar e verkyg för pedagogisk uveckling under hösen. Med hjälp av äa möen och diskussioner i lärarlage, ska undervisningen förbäras all i enlighe med universiees nya pedagogiska program. Sid 12 13 Nysar för färgsark professor En ny professor i klinisk bakeriologi har kommi ill san, och är i full färd med a bygga upp en ny forskargrupp. Hilpi Rauelin från Helsingfors är en av alla nya professorer som insalleras den 14 november. Och hon gillar orange: Man behöver ine vara grå för a man är professor! Sid 16
Tåge i försa hand Uppsala universies resepolicy har revideras och alla uppmanas a allid välja de i miljöbäsa alernaive och i sörsa möjliga usräckning kollekiva färdmedel. Vid resor i Sverige ska åg vara försahandsalernaive. Besällningarna ska göras hos resebyrån American Express som universiee har aval med. Höjd friskvårdssubvenion Fr o m den 1 januari 2009 höjs universiees friskvårdssubvenion ill 700 kr per ermin (1 400 kr per år). De har rekor beslua. Mosvarande belopp i dag är 600 kr respekive 1 200 kr. E högre belopp kan beviljas ill enskilda ansällda i förebyggande eller rehabilierande syfe. Liksom idigare gäller a helidsansälld personal med reglerad arbesid får ägna en arbesimme per vecka å moion. Samråd ska förs ske med berörd chef så a moionsimmen ine sör verksamheen. Bäre inköpsprocesser sparar pengar Upphandlingsfunkionen har nyligen avslua en försudie gällande inköp vid universiee. Syfe är a hia förbäringsförslag som ökar kvalieen i inköpsprocesserna. Måle är a genom effekiviseringar och kosnadsbesparingar vid inköp bidra ill a mer resurser går ill ubildning och forskning. Inköpsprocesserna omfaar all verksamhe från planering, aval och besällning ill fakurering och uppföljning. Inernaionell marknadsföring Rekor har beslua a Uppsala universie ska dela i e projek för koordinering av inernaionell marknadsföring av svensk högre ubildning. Projeke leds av Svenska insiue. Till Uppsala universies represenan i syrgruppen har uses informaionschef Karin Carlsson. Uredaren Lars Fransson har uses ill universiees represenan i arbesgruppen sudenservice och myndigheer. Många konaker med lärare Under okober har de vari många akivieer för lärare vid universiee. Konferensen Forskning pågår den 27 okober hade ema Ubildning, vilke lockade cirka 675 delagare. För arrangemange sår UU Educaion och Kollegie för ubildningsveenskap i samarbee med Regional pedagogisk kunskapscenrum. Under Lärarubildardagen den 28 okober möes kommunens och universiees lärarubildare, med cirka 350 anmälda från kommunen. Foo: isockphoo LEDARE Ann Fus Hösen en inensiv period Tiden bara rusar iväg. Var og sommaren vägen? Plöslig när man iar upp över skrivbordskanen uppäcker man a rädens blad förvandlas i hösens fanasiska färger. Hösen är en inensiv period oavse var verksamheen bedrivs inom universiee. Alla nya förvänansfulla sudener, ansökningar ill forskningsfinansiärer, budge och verksamhesplan och mycke mera gör a immar och dagar ine räcker ill för de ambiioner som finns. Ubildningssekorn är inne i en förändringsperiod där vi vänar på svaren i e anal uredningar och proposiioner. Forsknings- och innovaionsproposiionen har peka u e anal nya områden där naionella sasningar ska göras. Lie längre fram i hös vänas också uredningen kring lärarubildningen i Sverige, en proposiion om avgifer för sudener uanför EES-område och den s k auonomiuredningen. De är många frågor som är i lufen som rör grundfundamenen för universiees verksamhe, allifrån resursilldelning ill universiees självsändighe. Vi har inga planer på a uöka verksamheen, men vi finns idag i för rånga lokaler som är charmiga och cenrala, men där yvärr byggnaden i sig ugör e hinder för effekiv användande. Lokalfrågan för förvalningen handlar ine om a bygga monumen eller a ine ha respek för kärnverksamheen. För mig och mina medarbeare är verksamheens behov, effekivie och illgänglighe verkligen fundamenala. Samidig är de också självklar a medarbearna inom universiesförvalningen, för a kunna fungera väl, måse ha en veig arbesmiljö där uppgiferna kan fullgöras ill gagn för hela verksamheen. Vi har inga planer på a uöka verksamheen, men vi finns idag i för rånga lokaler som är charmiga och cenrala, men där yvärr byggnaden i sig ugör e hinder för effekiv användande. En projekgrupp är därför illsa för a ureda hur lokalbehoven kan lösas illfredsällande. E alernaiv kan vara nybyggnad, men fler alernaiv ureds. Min ambiion är a moverka vi och dom-änkande. Vi finns ill för a underläa och södja kärnverksamheen så a vår universie får de allra bäsa änkbara förusäningar! REDAKTION I dea nummer av Universen kan vi läsa om de besluade och planerade byggprojek som finns inom universiee. Ändamålsenliga lokaler och övrig infrasrukur är vikiga för a kärnverksamheen ska kunna fungera på e bra sä. De gäller också a vara föruseende och skaffa handlingsfrihe för evenuell kommande behov. En sådan ågärd är a ha godkända dealjplaner. I kvarere Blåsenhus har planarbee delas upp i fyra eapper (delområden). Nu har arbee kommi ill den nordösra delen av kvarere. Denna fas innehåller inga som hels beslu om byggande, uan avser a skapa möjligheer för framiden. Om någon byggenskap skulle bli akuell så sker sedvanlig beredning inför e sådan beslu. Efer arikeln i UNT har en delvis infekerad deba blossa upp med spekulaioner kring universiesförvalningens inenioner och ambiioner vad gäller lokaler. Ann Fus, universiesdirekör REDAKTÖR: Annica Hulh, el 018-471 19 86, annica.hulh@uadm.uu.se E-POST: universen@uadm.uu.se ADRESS: Universen, Uppsala universie, Box 256, 751 05, Uppsala BESÖKSADRESS: S: Olofsgaan 10b TEL: 018-471 19 86 FAX: 018-471 15 20 ANSVARIG UTGIVARE: Karin Carlsson LAYOUT: Mikael Mannberg, Redakörerna AB, www.redakorerna.se TRYCK: v-ab, Norrälje UPPLAGA: 6 400 ex ADRESSÄNDRING: meddela din personalhandläggare, övriga prenumeraner gör skriflig anmälan ill redakionen. Texer lagras elekronisk hos Universen. En del exmaerial publiceras också på Inerne. Den som sänder maerial ill Universen anses medge elekronisk lagring/publicering. För obesäll maerial ansvaras ej. ISSN 0346-3664. Foo: ommy wesberg FOTO: STAFFAN CLAESSON Konkurrenskrafig forskning ger Uppsala fördelar Regeringens forsknings- och innovaionsproposiion innebär en försärkning av forskningen ill landes universie med cirka fem miljarder kronor de närmase fyra åren. En redjedel av försärkningen kommer a syras ill e 20-al sraegisk uvalda områden inom bland anna medicin-, klima- och energiforskning och fredsforskning. De sraegiska områden som pekas u är goda nyheer för Uppsala universie. Vi har världsledande forskning inom e fleral av dessa områden, vilke gör a vi bör kunna hävda oss väl i konkurrensen. Speciell glädjande är den sora sasningen på energi- och maerialforskning, säger rekor Anders Hallberg. Samidig är han besviken på a så få områden inom humaniora och samhällsveenskap finns bland de sraegiska områdena. Men vi är nöjda a freds- och säkerhesforskningen ändå finns med. Medel för a bygga upp cenra inom de upekade områdena kommer Forskningen og plas mi i san Forskarfredag den 26 sepember blev e lycka arrangemang för universiee, med sammanlag 26 olika akivieer a prova på eller lyssna ill. Till Grand och kvällens veenskapsshow kom ungefär 300 ungdomar, där en populär uppvisning var de dansande roboarna som e gäng Knivsaelever dansade med. Roboarna hade eleverna bygg på Ångsrömlaboraorie. Kinesisk punk och Hollywoodfysik var anna som sod på programme. Under efermiddagen kunde alla som besöke Sora orge i Uppsala, a del av modern forskning och samala med forskare äle var sprängfyll med besökare. Även Museum Gusavianum delog i Forskarfredag, bland anna med en usällning om DNA-analys i brosuredningar. Ungefär 1 100 barn, ungdomar och vuxna og del av Forskarfredags akivieer i Uppsala. gunilla shyr a ulysas för a kunna sökas i konkurrens av högskolor och universie. Joseph Nordgren, vicerekor för eknik och naurveenskap, är veksam ill den dealjsyrning av anslag ill upekade områden som regeringen nu gör. Samidig är de försås bra a områdena sämmer väl överens med de professurer som veenskapsområde ska nyrekryera och med planerna på e energicenrum i Uppsala. De är mycke vikiga sraegiska områden som är väl värda a sasa på även för oss, vilke universiees sora forskningsuvärdering förra åre visade, säger han. Saknar läkemedelssasning Bri Skogseid, vicerekor för medicin och farmaci, hade hoppas på mer pengar men är samidig nöjd med vale av de sraegiska områdena och a pengarna ska sökas i konkurrens. Vår medicinska forskning är framsående när de gäller de upekade områdena, ill exempel cancer. Men jag saknar en sasning på läkemedelsforskning där Uppsala och Sverige länge haf en sark posiion. Föruom de sraegiska sasningarna höjs de direka anslagen med sammanlag 1,55 miljarder kronor under fyra år. Försärkningen innebär för Uppsala universies del dryg 200 nya miljoner fram ill 2012. Pengarna illdelas varje universie eller högskola i form av e enda forskningsanslag isälle för uppdela på olika veenskapsområdena som idigare. Hur Uppsala universies forskningsanslag ska fördelas inern besluas idigas av konsisorie den 5 november. Anslagen har fördelas enlig en ny modell där e lärosäes exerna medel och anale cieringar ugör grund. Modellen är vikad för a ujämna mellan veenskapsområdenas olika sä a publicera forskningsresula. Margareha Fahlgren, vicerekor för humaniora och samhällsveenskap, konsaerar a modellen för basanslagen ine är anpassad efer rådande publiceringsmönser. Men vi kommer a vara rusade för a vara med inom områden som energi och klima. Där är samhällsveenskaplig och humanisisk forskning avgörande, säger hon. anneli waara Bäre samarbeen krävs för unik Life science-region Uppsala har unika förusäningar a bli en ledande Life science-region men om banbryande medicinsk forskning snabbare ska komma paiener i vården ill godo, måse samarbee mellan akademi och sjukvård förbäras. De var en av slusaserna vid e framidsseminarium om Life science i Uppsala. Temadagen i universiesaulan om Uppsalas framid inom Life science, var finalen på Akademiska sjukhuses 300-års jubileum. Inför nära 300 delagare föreläse represenaner från Uppsala universie, Akademiska sjukhuse, Uppsala läns landsing, forskningsfinansiärer, sam bioeknik- och läkemedelsföreag. Möjligheer och svårigheer när de gäller a gå från laboraoriebaserad idé ill en paenerad, eferfrågad och använd produk eller behandling inom hälso- och sjukvården, blev huvudema för den paneldeba som avsluade dagen. helena edsröm Life science-seminarium i aulan; fr v Lars Hagel, Richard Bergsröm, Arne Sandemo, Lena Gusafsson, Lars Wallenin, Bri Skogseid, Marie Beckman Suurküla, Erik Hemmingsson och Loh Hammar. FOTO: STAFFAN CLAESSON Foo: :ÅKE JOHANSSON UNIVERSELLT Damlage angör bryggan efer sin seger. Universieskapprodd vanns av uppsala I år vann Uppsala överlägse i den årliga universieskapprodden, som den här gången ukämpades i Fyrisån. Både damlage och herrlage vann. Tävlingen arrangeras varanna år av Uppsala Akademiska Roddaresällskap, UARS, varanna år av Lunds universie och Malmö högskola, LuMaH. Läs mer: universen.uu.se Alumnverksamheen på webben Uppsala universies alumnporal har få ny useende och förbäras yerligare för a passa målgruppen alumner. Den nya adressen är www.uu.se/alumn. Alumnkonore samordnar konakerna med idigare sudener vid Uppsala universie och ansvarar för Alumndaabasen. Uöver dea söar konore med bl a kvalificerad rådgivning inom universiee. Hiills har 11 000 personer regisrera sig i Uppsala universies alumndaabas. Framgång för vindkrafseknik Avknoppningsföreage Verical Wind, som grundar sig på Uppsala universies uveckling av vindkrafseknik, har eckna aval med E.ON och Falkenberg Energi för uppförande av fyra vindkrafverk i Falkenberg. A så sora akörer på marknaden nu visar inresse Mas Leijon för den vindkrafseknik som agis fram här på Ångsrömlaboraorie är mycke glädjande, säger Mas Leijon, professor i elekricieslära vid insiuionen för eknikveenskaper. Uppsala universies uvecklingsbolag UUAB är delägare i Verical Wind. 50-årsfes för föreagsekonomer Föreagsekonomiska insiuionen vid Uppsala universie fyller 50 år. De firades bland anna med föreläsningar och en jubileumsfes den 17 okober. I ansluning ill jubilee höll alumniföreningen sin årliga Alumnidag för idigare sudener. Jubileumsföreläsare var professor Sidney Winer från en av världens ledande handelshögskolor: The Wharon School vid Universiy of Pennsylvania. Professor Winer föreläse om sraegi och värdeskapande. Dessuom föreläse några av insiuionens lovande unga forskare om miljöreglering, e-marknadsföring sam IT och organisaionsförändring. 2 3
Forskarna Valenin Troll, Börje Dahrén och Frances Mary Deegan hann besöka 13 vulkaner och på var och en av dem a gas- och bergprover a analysera i Sverige, Amserdam, Rom och San Diego. Nu har de prover från en vulkan var ionde mil. 13 vulkaner på 24 dagar. Expediionen ill Indonesien i sepember blev inensiv, för forskarrion från insiuionen för geoveenskaper vid Uppsala universie. Och resulae blev över förvänan. TEXT: Charloa Zingmark FOTO: Saffan Claesson, Börje Dahrén (övers) och Isockphoo ( h) Vulkanex pediion på Java: Här kan du ha en dialog med jorden! ndonesiska Java är världens reonde sörsa ö och ursprunge är näsan hel och hålle vulkanisk. 38 av öns berg har den koniska form som visar a de vid någon id vari akiva vulkaner. De fakum a de finns en mängd vulkaner som är mer eller mindre akiva på Java än i dag gör ön ill de perfeka måle för en vulkanforskningsexpediion. Valenin Troll, professor i perologi, läran om bergarer, vid insiuionen för geoveenskaper vid Uppsala universie, är en erfaren Javaresenär. I sepember rese han di illsammans med dokoranden Frances Mary Deegan och Börje Dahrén, suden på geovearprogramme, som jobbade som fälassisen under expediionen. Uppsalaforskarna rese illsammans med övriga medlemmar i de inernaionella forskaream de ingår i med akademiker från Nederländerna, Irland, Ialien, Tyskland och USA. Överräffa förvänningar Resan var en del av e reårig forskningsprojek, finansiera av Veenskapsråde och Uppsala universie, och måle var a besöka 13 vulkaner och på var och en av dem a gas- och bergprover a analysera i Sverige, Amserdam, Rom och San Diego. När de gäller prover har vi överräffa våra egna förvänningar! säger Valenin Troll enusiasisk. Vi hann besöka 13 vulkaner elva på Java och vå på grannön Bali och ill proverna därifrån kan vi lägga prov från yerligare re vulkaner som en medlem i eame undersök idigare. Nu har vi gas- och bergprov från en vulkan var ionde mil. Tidigare fanns de prover från en vulkan var reionde mil. Vi har uppgradera siffran med en fakor 3! De gör de här ill e väldig spännande projek, säger Frances Mary Deegan, som forska på indonesiska vulkaner i e och e halv år och nu för försa gången fick uppleva dem i verkligheen. Lear efer gasens ursprung Syfe med forskningsprojeke är a uforska den vulkaniska gasens ursprung. Kommer all gas från nå- 4
Zornmusee i Mora under universiees vingar Uppsala universie och Zornsamlingarna i Mora vad har dessa vå insiuioner gemensam? Jo, sanningen är den a universiee förvalar musees illgångar, all enlig Emma Zorns uryckliga önskan. Till vänser Zorngården i Mora. Nu är de dags a analysera proverna med hjälp av avancerad urusning. Sedan följer skrivfasen. Fr v: Börje Dahrén, Valenin Troll och Frances Mary Deegan. Vulkanism I världen finns ca 700 verksamma vulkaner. Till vulkanisk verksamhe räknas även hea källor, he jord och gejsrar hea källor som kasar upp kokhe vaen i lufen i kaskader. Vulkaner finns huvudsakligen i re slags områden: l Desrukiva plagränser, där havsboen sjunker under koninen eller havsboen. Hi hör Indonesien och Java. l Konsrukiva plagränser, där plaor åker isär. Till exempel Island. l Ho spos, där hea magmasrömmar gör jordskorpan unn. Till exempel Hawaii. De finns vå huvudyper av vulkaner: l Sraovulkanerna som är kägelformade och har mycke explosiva ubro. l Sköldvulkaner som är sköldformade och har mindre explosiva ubro. Expediionens besöka vulkaner På Java: Anak Krakaau, Salak, Gede, Tangkubabparahu, Papandayan, Slame, Dieng Plaeau, Merapi, Wilis, Kelu och Kawah Ijen. På Bali: Baur och Agung. gonsans djup ner i jordens innandöme eller är en del vulkanisk gas åervunnen från jordskorpans översa lager? Och i så fall hur sor procen kommer nedifrån och hur sor procen är åervunnen? Med proverna de bärga på Java och Bali hoppas Valenin, Frances och Börje vara sanningen på spåren. Frågan om var vulkangasen kommer ifrån har även en ydlig koppling ill klimafrågan. Världens vulkaner släpper årligen u 130 230 miljoner on koldioxid i amosfären och är vulkangasens ursprung kän blir de läare a förså den globala kolcykeln. Resan ill Java var spännande och inensiv. Där finns geologi du ine kan få se i Sverige, beräar Börje Dahrén. Java i dag ser u som Sverige såg u för knapp vå miljarder år sedan. Tigh schema På 24 dagar undersöke de 13 vulkaner. E igh schema. De rese från den ena vulkanen ill den andra. Bodde gjorde de nedanför vulkanerna, men för a kunna uvinna gas- och bergprover fick de bege sig uppå. För a undvika hean gjorde de vissa kläringar naeid. En del kläringar og 24 immar. För a dela i en vulkanexpediion krävs uppenbarligen ine bara gedigna kunskaper om geologi och e brinnande inresse uan även en fysik som heer duga. Nja, någon elifysik behöver man ine, säger Valenin i e försök a nyansera bilden av vulkanforskaren som superale. Men viss ska man ha en hyfsad kondiion. Och uhållighe är absolu nödvändig! Teame anliade lokala guider som hjälpe dem hia rä och även hjälpe ill a bära packningen. De var vikig a hela iden se ill a alla var med. Den försa och sisa i gruppen hade reflexväsar så a de skulle vara ydlig var gruppen började och sluade. De längsa kläringarna krävde sovpauser på berge, en mindre angenäm upplevelse. A vakna på så hög höjd mi i naen hu, En vulkan är en av få plaser där du kan se in i jordens inre om du kan förså berges språk. vad kall! minns Börje. Men belöningen kom när vi nådde oppen på en vulkan i soluppgången.de var speciell! Förjänsen med dessa srapaser, vid sidan av den ren veenskapliga, var a eames medlemmar som ill vardags sier spridda på olika håll i världen nu fick illfälle a umgås och lära känna varandra bäre. Vi kom varandra mycke närmare än föru, konsaerar Frances, och de är någo vi har nya av i forskningen. Ja, försår man varandra på en vulkan mi i naen då hiar man en lösning i laboraorie, säger Valenin och ler. Laboraorie vänar Och nu när de kommi hem från Java med e imponerande anal prover är de laboraorie på Geocenrum i Uppsala som vänar. Där ska de analysera sina prover med hjälp av avancerad urusning. Sedan följer skrivfasen. Valenin Troll och Frances Mary Deegan ska förfaa veenskapliga ariklar och Börje Dahrén skriva e kandidaarbee där Valenin är hans handledare. Planen är också a göra deras forskning känd genom a hålla föreläsningar och dela i seminarier. Valenin Troll svävar ine på måle när han ska förklara vad de är som är så fascinerande med jus vulkaner. En vulkan är en av få plaser där du kan se in i jordens inre om du kan förså berges språk. Där kan du ha en dialog med jorden! Anders Zorn planerade för e museum redan på 1910-ale men de blev ine verklighe förrän lång efer hans död. De invigdes förs 1939 i Mora, ria av en av dåidens främsa arkieker Ragnar Ösberg. Emma Zorn var drivande bakom förverkligande av musee och efer hennes död 1942, uryckes de i hennes och Anders Zorns inbördes esamene a Zornmusee och dess samlingar skulle doneras ill saen men den omedelbara förvalningen uövas av Uppsala universie. Varför, kan man undra? Ja, hon hyse väl förroende för a universiee skulle sköa om de väl. Någon känd koppling ill universiee hade hon ine, säger birädande akademiombudsman Per Abrahamsson. Pengar ill förvalning av Zornsamlingarna kommer från den saliga donaionsfonden. I syrelsen för samlingarna ska de ingå vå represenaner från Uppsala universie, för närvarande akademiombudsman Marianne Andersson och museichef Ing-Marie Munkell. I Emma Zorns illägg i esamene sår bland anna, a Zornmusees inenden ska vara bosa i Mora men ånjua samma löneförmåner och Spädbarnslabbe vid insiuionen för psykologi, Uppsala universie, har få 3,25 miljoner kronor av Knu och Alice Wallenbergs fond för a urusa labbe med hypermodern eknik, den försa i si slag i Skandinavien. Dea har mycke sor beydelse för kunskapen om barns idiga beeendeuveckling, liksom för forskningen om bland anna auism och ADHD, säger Claes von Hofsen, professor i percepionspsykologi. Sedan fem år illbaka används e högupplös EEG-sysem med 128 sensorer för sudier av hjärnakivie på spädbarnslabbe. Meoden har hög Vid akademiinendenuren och juridiska avdelningens besök i Mora var moagande vid ågsaionen imponerande. I mien syns Zornmusees chef Johan Cederlund. pension, som vid varje mosvarande idpunk illkommer professor vid Uppsala Universie med normalavlöning. Kosnaden härför skall besridas av avkasningen av vår ill saen donerade förmögenhe. Banden ill Uppsala universie ville hon uppenbarligen ine umma på. Spädbarnslabbe blir förs i Skandinavien med ny eknik känslighe, är illförlilig och acceperas lä av barnen. Urusningen behöver nu byas u och med söde från Knu och Alice Wallenbergs fond kan forskargruppen dels köpa in e ny, beydlig känsligare och robusare EEG-sysem och dels skaffa s k NIRS-apparaur (Near Infrared Specroscopy). De är en ny meodik som mäer genomsrömning av syre i olika delar av hjärnan. De vå meoderna kompleerar varandra vilke ger oss unika möjligheer. Percepuell, kogniiv och moorisk uveckling kan ine försås ill fullo uan kunskaper om hur akivieen på hjärnbarken uvecklas och förändras, säger Claes von Hofsen. anneli waara Konferens med guidning Inenden och chef för Zornmusee och samlingarna är sedan några år Johan Cederlund, idigare universiesanikvarie vid Uppsala universie. Med alla dessa kopplingar ill Uppsala universie välkomnar han gärna universiesansällda, ensaka såväl som i grupp, ill e besök i Mora och en guidning bland Anders Zorns oljemålningar, akvareller, esningar och skulpurer. Zornsamlingarna är en kulurska som jag gärna vill visa mina idigare arbeskamraer på universiee. Varför ine förlägga en arbeskonferens här i Mora och samidig passa på a uppäcka en del av Zorns mäserverk? föreslår han. Nyligen var ill exempel akademiinendenuren och juridiska avdelningen på besök och fick en grundlig rundvandring bland musees samlingar. Anders Zorn är kanske mes känd för sina kullor men här visar han många andra sidor, som a han var en världsberömd porrämålare. Missa heller ine e besök i pare Zorns hem, Zorngården, där man bland anna kan se e av Sveriges försa kylskåp(!) men också hur Zorns kompisar Prins Eugen och Carl Larsson bodde när de besöke Anders och Emma Zorn, säger Per Abrahamsson. Hundraals nya föreag e bra resula Vågkraf, nya maerial, solceller, cancervaccin, roboar, smara fönser, maskinöversäning, 3D-opik, PET-eknik, mikromoorer... De är några exempel på verksamheer och produker som har väx fram ur universiees forskning. De senase io åren har e hundraal nya föreag skapas ur forskningen vid Uppsala universie. För a synliggöra de fakum a grundforskningen vid Uppsala universie har resulera i så många olika sorers avknoppningsföreag har universiee sasa på a marknadsföra sig i en profilannons den 19 okober i gunilla shyr Dagens Nyheer, Svenska Dagblade och Upsala Nya Tidning sam den 20 okober i Dagens Indusri. Mer informaion på webben De har ine vari illräcklig uppmärksamma a Uppsala universie har en så bra miljö för innovaioner. Vår solida forskning har gjor a många nya föreag har skapas, säger rekor Anders Hallberg. De är dags a visa upp de förhållande nu. Annonsen ska följas upp, bland anna med djupare informaion på webben. Den sörsa delen av universiees forskningssamarbeen görs dock med redan befinliga föreag. Namnen på några av avknoppningsföreagen finns på www.uu.se 6 7
byggprojek Moionsanläggning vid Blåsenhus I Blåsenhus byggs en sor moionsanläggning, som kommer a ersäa Sveis när den sår klar. Bygge sker i samarbee med Sudenhälsan, som sår för huvuddelen av verksamheen och kosnaderna. Däruöver kommer lärarubildningen a använda lokalerna för ubildningen i idro och hälsa. Moionsanläggningen ska så klar vid årsskife 2009/10, då hela Blåsenhus invigs. Den 17 okober ogs försa spadage för moionsanläggningen. I sepember 2007 påbörjades byggande i kvarere Blåsenhus. Tanken var ine a expandera, uan a samlokalisera lärarubildningen med pedagogiska insiuionen och försärka forskningsanknyningen. Samidig medverkar inflyningen ill a skapa e sammanhålle universiessråk. Ursprungligen ingick ine insiuionen för psykologi i planeringen, uan de var e ege projek, men när även de pekade mo Blåsenhus blev de naurlig a samordna. Hi ska också Learning Lab och avdelningen för universiespedagogisk uveckling (PU) flya. De innebär a universiee lämnar de gamla lokalerna på Trädgårdsgaan, Suregaan och Seminarie. Här byggs lokaler för universiee De pågår byggprojek run om i hela Uppsala, och universiee har också mycke på gång. I Blåsenhus byggs för lärarubildning, pedagogik och psykologi. Nyligen ogs försa spadage för den nya moionsanläggningen i samma kvarer. Vid EBC byggs nya, moderna laboraorielokaler. Och på BMC pågår den redje eappen av upprusning och ombyggnad om för nya verksamheer. ex: Annica Hulh foo: Tommy Wesberg, Margarea Öberg Grafik: Calle Åsrand Resuae blir e sammanhängande universiessråk Från Ångsröm ill Ekonomikum cirka re kilomeer lång och en och en halv kilomeer bre, med kvarere Blåsenhus i mien. De innebär samidig a universiee lämnar lokaler run om i saden. Kosvearna och exilvearna har flya från Trädgårdsgaan ill BMC respekive Engelska Parken. Och när byggnaderna i Blåsenhus sår klara, lämnas lokaler på Trädgårdsgaan, Suregaan och Seminariegaan. De alas ibland om a universiee lämnar cenrum, men man kan snarare se de som a Uppsala växer å alla håll och kaner. När Observaorie byggdes på 1800-ale, lämnade universiee också cenrum, men i dag ycker vi a Observaorie ligger cenral. Procenuell har de nya lokalerna ine medför högre kosnader, då effekivieen har blivi bäre i de nya lokalerna, menar universiesdirekören Ann Fus. Till bäre effekivie kan läggas bäre arbesmiljö som i sig, i bäsa fall, kan leda ill sörre arakionskraf i förhållande ill såväl personal som sudener. De alas ibland om a universiee lämnar cenrum, men man kan snarare se de som a Uppsala växer å alla håll och kaner. Jus nu är universiee inne i en konsolideringsfas, efer a ha sasa mycke på a expandera under åren 1996 ill 2004. Under den perioden gjordes enorma inveseringar i nybyggda och ombyggda lokaler och den oala arean ökade ill 425 000 kvm. Delvis berodde de på en dubblering under omdaningsprocessen, men nu är arean på väg ned igen och ligger på cirka 370 000 kvm. De beror på a lokalerna planeras mer effekiv, vilke man kan göra när man bygger ny. Många insiuioner har också kunna minska sina lokaler. Lokalkosnaderna har naurligvis öka krafig under den här omdaningen, men har plana u under de senase åren och uppgår idag ill ungefär 14 procen av universiees kosnader. Som mes var de uppe i 15,5 procen och prognosen är a de sjunker mo 13,5 procen under näsa år. Upprusning på BMC Byggprojeke på BMC märks ine uifrån, efersom upprusningen pågår på insidan. Renoveringen går hand i hand med inflyningen av nya verksamheer för a fylla omma lokaler. Vårdubildningen är på väg a flya in och insiuionen för kosveenskap, som flyade di illfällig, har nu blivi permanena hyresgäser. Sjukgymnasiken kommer också a flya in. I projeke ingår både verksamhesanpassningar för universiees behov och underhåll och anna som faller på Akademiska hus som fasighesägare. Renoveringen kosar cirka 200 miljoner kr och fasighesägaren Akademiska hus sår för hälfen av kosnaderna. För universiee innebär dea ökade hyreskosnader, men samidig kan andra konrak sägas upp på Döbelnsgaan, i Science park och på sjukhusområde. Inflyning på Engelska parken Hus 4 i Engelska parken är nu i ordningssäll. The Svedberglaboraorie ryms numera på e plan. Texilveenskapen har flya in, liksom Cenrum för mulienisk forskning och Programme för sudier kring Förinelsen och folkmord. Och Risalen har flya hi från Sloe. Nya laboraorier vid EBC Jus nu uppförs en ny laboraoriebyggnad vid EBC, som ska vara klar för inflyning sommaren 2009. De blir en åerflyning av insiuionen för limnologi, som är evakuerade ill BMC. För limnologernas gamla lokaler på EBC-område finns e förslag a bygga om dem ill gäsforskarbosäder isälle, men beslu har ännu ine faas. Växekologi flyar också in i den nya byggnaden, och lämnar husen på Villavägen, nära Geocenrum. Fysiologisk boanik har gradvis flyas över från byggnaden i Boan, där de nu är om. När EBC skapades följde ine växekologi och limnologi med och ine heller fysiologisk boanik. Förs i och med dea fullföljs EBC så som man änke sig a de skulle bli. 8 9
Ny dealjplan i Blåsenhus ska as fram UNIVERSELLT Texilvearna Mariana Eriksson och Margarea Nocker rivs bra i sina nya lokaler. Flyen ill Engelska parken blev e lyf I januari flyade exilvearna in på Engelska parken. De bye ine bara lokaler, uan också insiuion och fakule. Numera illhör de konsveenskapliga insiuionen och hisorisk-filosofiska fakuleen. Tidigare ingick exilvearna illsammans med kosvearna i insiuionen för hushållsveenskap (IHV). De fick lämna de vackra lokalerna på Trädgårdsgaan, där lärare i exil- och hushållsveenskap har ubildas i hundra år. De gamla lokalerna var orolig vackra, men ine så ändamålsenliga. Viss känns de ris a en epok går i graven, men samidig måse man se framå, konsaerar Mariana Eriksson, universieslekor inom ämnesområde exilveenskap. Den andra delen av gamla insiuionen för hushållsveenskap, kosvearna, skulle ha flya ill Wallenberglaboraorie - men isälle blev de BMC och en mindre avdelning i Engelska parken. De håller som bäs på a insallera sig. All kosveenskap är nu samlad under e och samma ak på BMC medan den del som illhör avdelningen för exil hanverk av hisoriska skäl enlig prefeken Bria Karlsröm flya ill nyrenoverade lokaler i Engelska parken. Vi har få bra lokaler och är bäre samlade än vi vari under de senase jugo åren, då en del av insiuionen haf lokaler på Wallenberglaboraorie och en del på Trädgårdsgaan. På e sä har de vari svår a efer 100 år lämna de gamla huse på Vi har ine rampsymaskiner längre. Dessuom ycker hon a ämne exilveenskap passar bäre in vid konsveenskapliga insiuionen. Vi har en gemensam grundsyn. Många av våra sudener läser också konsveenskap och värom. Tillhör annan fakule Enda smolke i bägaren är a ubildningen i exil hanverk för lärare illhör insiuionen för kosveenskap. De innebär a lärarna i exil hanverk illhör en annan fakule. Men även de har flya ill Engelska parken, och samarbee forsäer. Vi har redan påbörja samarbee över gränserna. De gäller a vi planerar så a vi har våra eoridelar samidig. Då kan sudenerna samläsa. Forskningen i exilveenskap har få mycke uppmärksamhe den senase iden. En sor donaion Trädgårdsgaan med dess svårslagna charm men de känns ändå rä, menar Bria Karlsröm, prefek för insiuionen som nu också by namn ill insiuionen för kosveenskap. Våra sudener, lärare och TA-personal gillar a befinna sig i e sörre sammanhang, i hus med sudener som läser andra ämnen och inrikningar. De finns också illgång ill mer service som biblioek, bra undervisningslokaler, sudenurymmen och resaurang. Trivdes så bra I de vackra huse på Trädgårdsgaan har den idigare insiuionen för hushållsveenskap husera sedan 1895. En del av insiuionen har dock vari saionerad på Wallenberglaboraorie sedan 1989, och från början var de meningen a hela kosen från Niklas Zennsröm, grundaren av Skype, ska användas ill forskningen. Dessförinnan lyfes forskningen fram i den sora forskningsuvärderingen, KoF, vilke bidrog ill a en forskarassisenjäns kommer a inräas. Mariana Eriksson hoppas på a verksamheen ska få yerligare luf under vingarna i de nya lokalerna. Själv har hon delvis gå i pension, men de finns dokorander så åerväxen är säkrad. De var befriande a flya hi. De sa så mycke i väggarna på de andra sälle! Vår ämne kan uvecklas på e bäre sä här. För sudenerna har de vari jäebra a flya hi, ill en simulerande sudiemiljö. annica hulh och kosvearna samlas på BMC skulle flya di efer renovering. De som arbeade på Wallenberglaboraorie evakuerades därför ill provisoriska lokaler i BMC där de kom a rivas rikig bra, så bra a universiee besämde a isälle renovera lokaler på BMC och flya hela kosen di. Så skedde i somras, när konrake på Trädgårdsgaan löpe u. Renoveringen på BMC var försenad men vi var vungna a flya in ändå. De har vari en jobbig id, då lokalerna ine var färdiga ills våra kurser sarade i hösas. Nu ser vi fram emo a andra insiuioner flyar in, ill exempel kommer insiuionen för folkhälso- och vårdveenskap hi. Även om vi ine landa rikig ännu så ser vi med sor illförsik framå, säger Bria Karlsröm. gunilla shyr FOTO: STAFFAN CLAESSON FOTO: STAFFAN CLAESSON Nu inleds arbee med a a fram underlag ill den fjärde och sisa dealjplanen för bebyggelse i kvarere Blåsenhus. Som en del i processen kommer Akademiska Hus a låa fyra arkiekkonor skissa på förslag på hur de skulle kunna uformas. Kvarere Blåsenhus är sedan länge avsa för universiees lokalbehov i den kommunala planeringen. För a kunna bygga kräver plan- och bygglagen a en dealjplan as fram där villkoren fassälls. De senase åren har dealjplaner segvis agis fram för olika delar av kvarere: för Pedagogikum, för Skandionkliniken och för Sudenhälsans nya moionsanläggning mm. De som åersår är nu hörne mo Dag Hammarskjölds väg. De handlar om a a fram underlag för arbee med dealjplanen, så a vi får en bra dialog med kommunen. Samidig pågår olika uredningar om universiesförvalningens lokaler, som är dålig anpassade för dagens krav. Om de mynnar u i en fly, måse vi ha sudera olika änkbara lösningar, säger universiesdirekör Ann Fus. Inge beslu Någo beslu är allså ine age, de ligger längre fram när man har alla alernaiv på borde. Men ska Blåsenhus vara e realisisk alernaiv måse arbee med dealjplanen påbörjas nu. Område har e bra läge mi i sråke från Ekonomikum ill Ångsrömlaboraorie med bra parkeringsmöjligheer, goda bussförbindelser och närhe ill alla delar av universiee. För a få så inressan och bra underlag som möjlig för dealjplanen kommer Akademiska Hus inom kor a ge s k parallella uppdrag ill fyra välrenommerade arkiekkonor i Norden. Byggnaden ska vara uformad på e välkomnande sä både mo saden och inå kvarere Blåsenhus. Den ska få a plas, samidig som den på e respekfull sä ska förhålla sig ill den kulurhisoriska omgivningen. Vi vill a huse ska kännas välkomnande för besökare, personal och sudener som anländer ill fos, med cykel eller bil. Men beslu faas ine förrän alla underlag finns och alernaiven är uredda, säger universiees byggnadschef Lennar Ilke. Hörne mo Dag Hammarskjölds väg ska planeras. En dealjplan ska kunna gälla i decennier, så den måse ge urymme för framida, ännu ine förusedda behov. De kommer därför a ingå i uppdrage ill arkiekkonoren a illusrera hur dea kan haneras. De parallella uppdragen innebär ine a man förbinder sig ill någo av förslagen. De sår Akademiska Hus och universiee hel fri a a fasa på de bäsa idéerna i förslagen och kombinera dem som man vill. Förslagen kommer så småningom a sällas u för såväl ansällda som allmänhe inför beslue om dealjplanen. Plan för framidens lokalförsörjning anneli waara I december faas beslu om en ny långsikig lokalförsörjningsplan för universiee. En försudie skickades u i våras, och veenskapsområdena har yra sig om denna och redovisa sina planer och behov. På basis av dea håller planen nu på a uarbeas av byggnadsavdelningen. 17 december ska konsisorie, universiees syrelse, faa si beslu. Tidigare har Projekplan 1996 och Lokalförsörjningsplan 2004 lega ill grund för den sora förnyelse som universiee genomför på lokalsidan. Karin Hellsadius, husmor och prefeken Bria Karlsröm packar upp i biblioeke vid nya insiuionen för kosveenskap. FOTO: AKADEMISKA HUS Mas Nilsson fick pris. Lives sarskede på Olof Rudbeckdagen Docen Mas Nilsson, vid insiuionen för geneik och paologi, fick a emo Lilla Fernsrömprise vid åres Olof Rudbeckdag den 19 okober. Tema för dagen var Små liv, sor forskning och Rudbecksalen på Rudbecklaboraorie var sundals överfull av nyfikna åhörare. Olof Rudbeckdagen anordnas av Upsala Läkareförening och veenskapsområde för medicin och farmaci vid Uppsala universie. Konferens om kängurumeoden De började i Colombia där man lä mammorna bära sina för idig födda barn nära sin egen kropp för a hålla värmen när de ekniska resurserna ine räcke ill. Nu sprids kängurumeoden över världen efersom forskning visa på a den har sora fördelar för både barn, föräldrar och vården. Den 6-7 okober samlades forskare i Uppsala för a ubya erfarenheer och diskuera riklinjer. Under konferensen, som samlade 200 delagare, delog även WHO. Krigen blir all färre Under 2007 pågick endas fyra krig. De är de lägsa anale sedan 1960. Däruöver fanns de 30 mindre väpnade konfliker där dock anale dödade i srid ine kom upp ill 1 000 under åre. De framgår av den årliga översik som forskarna vid Uppsala universies konflikdaaprogram jus publicera i den inernaionell ansedda idskrifen Journal of Peace Research. Nya kandidaprogram inom humaniora Fyra nya kandidaprogram kommer a saras inom humaniora: kandidaprogramme i klassiska sudier, kandidaprogramme i kulur, samhälle och enografi, hisorikerprogramme och kandidaprogramme i idiga språk och kulurer. Med de nya ubildningarna vill man möa sudenernas önskemål och arbesmarknadens behov. En eller vå erminer kan användas för färdigheskurser, prakik eller andra momen som kompleerar huvudämnena. FOTO: HELENA EDSTRÖM 10 11
Genusanalys av civilingenjörsprogram Fler kvinnliga förebilder behövs inom civilingenjörsubildningen. De är en av slusaserna i en genusanalys av re civilingenjörsprogram vid Uppsala universie. Sjukgymnasikubildningen är en av sex enheer som under hösen esar olika nya verkyg för införande av universiees nya pedagogiska program. Med hjälp av äa möen och diskussioner i lärarlage, ska man där uifrån sina egna priorieringar förbära undervisningen. FOTO: TOMMY WESTBERG Genusanalysen har gjors vid civilingenjörsprogrammen i eknisk fysik, kemieknik och sysem i eknik och samhälle. De försnämnda har mes manliga sudener, medan de vå andra har mer jämn könsfördelning. Vi valde som meod a engagera sudenerna själva som granskare. 15 sudener, åa kvinnor och sju män, fick göra analysen, beräar Maria Orvehed från Tekna Samverkan (f d MOR-enheen) vid eknisk-naurveenskapliga fakuleen. Sudenerna lade märke ill mycke all ifrån hur sor alurymme jejer respekive killar fick, ill brisen på kvinnliga förebilder. På Ångsrömlaboraorie är ex alla salar uppkallade efer kända manliga veenskapsmän, och porräen på väggarna föresäller också huvudsakligen män. Ångsrömlaboraorie sudiemiljö för många blivande civilingenjörer. E konkre förslag som kom fram var a ubilda både sudener och lärare i genusfrågor. En sor vins med projeke var sudenernas egen ökade medveenhe, som spred sig som ringar på vane, säger projekledaren Sara Woldegiorgis. Projeke fick söd från universiees jämsälldheskommié under 2007, och var e av dem som presenerades på universiees jämsälldhesdag nyligen. annica hulh FOTO: MARTIN CEJIE Pedagogiska programme: Prefeken Margarea Emner (längs fram ill vänser) och sudierekorn Karin Hellsröm (ill höger) på möe med lärarna på sjukgymnasprogramme. Torgny Segerseds 100-årsdag hedrades Möen den röda råden ill bäre undervisning i började med a diskuera i lärarlage vad som faades på våra program och vad som var bra. Senare besämde vi oss för en priorieringsordning, beräar sudierekorn Karin Hellsröm. Lärarna valde a jobba vidare med vå saker: Den röda råden mellan olika kursmomen och åerkoppling. Båda dessa är vikiga punker i universiees nya pedagogiska program, som börjar gälla 1 januari 2009. Den röda råden valde vi efersom vi gjorde en självvärdering i våras där de kom fram a vi borde jobba mer med dea. Åerkoppling och examinaionsformer har vi diskuera i åraal, beräar prefeken Margarea Emner. Regelbundna möen Genom de nya verkygen på webben har insiuionen få illgång ill diskussionsfrågor, ill förklaringar ill olika begrepp och ill de senase resulaen inom högskolepedagogiken. Men vikigas av all, menar de, är de regelbundna möena varannan vecka för lärarna. Erfarenhesubye är vikig, konsaerar Anna Hedin vid avdelningen för universiespedagogisk uveckling (PU). Tillsammans med kollegan Åsa Warnqvis jobbar hon akiv för a pedagogiska programme ine ska bli en hyllvärmare, uan verkligen användas run om i universiee. Över 250 lärare om åre går den grundläggande pedagogiska kursen på PU och yerligare e hundraal delar i andra forbildningskurser, men nu vill de nå u ännu bredare. Svår a klä i ord E problem kan vara a få gehör för sina nyvunna erfarenheer på hemmaplan och e anna kan vara a alla lärare ännu ine haf illfälle a gå någon pedagogisk kurs och diskussionerna blir yligare efersom man ros sor erfarenhe har svår a klä den i ord, säger Anna Hedin. Vi ve a lärarna är väldig yngda idag och därför måse vi väva in de pedagogiska uvecklingsarbee i de ruiner som redan finns. Pedagogiska programme ska fungera som e söd. Lärarna ska unyja varandras idéer och kunskap och hjälpa varandra. Undervisningsarbee kan genom dea förhoppningsvis upplevas som mindre ung. Jobbar i lärarlag Sex insiuioner har redan i hös börja pröva verkygen, som från januari ska kunna användas av alla insiuioner, som hjälp i arbee med a a fram en handlingsplan för 2010-2013 som ska preseneras i verksamhesplanen för 2010. De är fanasisk a vi har de här diskussionsfrågorna, de underläar verkligen, säger Margarea Emner. E begrepp som diskueras är sudenakivering. Sudenerna lär sig bäs om de själva är akiva, visar forskning. Men vad innebär de a akivera sudener? Dea kan göras på många olika sä, ill exempel genom a jobba med Supplemenal Insrucion. Då genomgår äldre kursare en korare handledarubildning, och hjälper sedan nya kursare a bearbea problem som kvarsår efer föreläsningarna. De har vi pröva och alla sudener på ermin 1 anmälde sig. I en lien grupp är de läare a sälla frågor och diskuera grundläggande begrepp, säger Karin Hellsröm. Sudenernas ansvar Sudenerna har en vikig roll, och e ansvar, i de pedagogiska programme. Därför finns frågor ill sudenerna också, ill exempel: Läser du kurslieraur? Tar du egna iniiaiv? Tar du illvara den simulans a vara akiv som lärarna ger? E urval av dessa frågor har sammansälls ill en enkä och delas u ill samliga sudener på sjukgymnasprogramme för a karlägga bland anna sudenernas syn på si ansvar i undervisningen. annica hulh Pedagogiska programme Pedagogiska programme börjar gälla 1 januari 2009. Insiuionerna ska börja med a göra en självvärdering, och sedan göra priorieringar för a närma sig målen i pedagogiska programme. Dea ska resulera i en plan för genomförande under en reårsperiod, 2010-2013, vars resula ska redovisas i verksamhesplanen för 2010. Verkyg på näe För a konkreisera pedagogiska programme håller PU på a uveckla en pedagogisk uppslagsbok på näe, där e 70-al ord förklaras närmare. Här kommer också a finnas olika verkyg, exempelvis för diskussioner, karläggningar och priorieringar. Till näsa sommar kommer verkyge a vara hel klar, men redan nu går de a nå på webbadress: hp://www.pu.uu.se/pu-wiki/ Torgny Segersed är den svenska sociologins nesor och var också under 23 år rekor för Uppsala universie. Hans 100-årsdag den 11 augusi högidlighölls med kransnedläggning på graven vid Gamla kyrkogården i Uppsala. FOTO: TOMMY WESTBERG Tidigare rekorn Marin H:son Holmdahl höll al vid Torgny Segerseds grav. Torgny Segerseds långa rekorsgärning präglades av vidsyn humanie, sällsyn arbesförmåga och iniiaivkraf, oräddhe och kunnighe. Hans insas är förblivande och kommer a ina en cenral plas vid kommande beskrivningar av universiees hiills mes expansiva period, sade professor Marin H:son Holmdahl, en av Uppsala universies idigare rekorer, i si al vid graven. Han vinade om Torgny Segerseds sora arbeskapacie, som kom a hålla i sig live u. Uppsala och dess universie fick glädje av denna oerhörda arbesinsas i 60 år från unämningen som 30-åring ill professor i filosofi 1938. Torgny Segersed var rekor vid Uppsala universie i 23 år, mellan 1955 och 1978. Han var också Sveriges förse professor i sociologi vid landes försa sociologiska insiuion, som skapades 1947 vid Uppsala universie. Läs hela ale på www.universen.uu.se eller konaka Universens redakion. 12 13
FOTO: ÅSA KRUYS Moion på arbesid Vi sparkar i forskningens jäns. Så sår de på de vå sparkcyklarna som köps in ill avdelningen för sysemaisk biologi på EBC. E bra sä a hålla sig i form på arbesid, ycker Anneleen Kool och Åsa Kruys. Anneleen Kool sparkar sig fram i korridorerna. På gång 28/10 9/12: Vill du se en sjärna? Visningar av sjärnhimlen sjärnklara isdagkvällar, kl 19 och 20 vid Gamla asronomiska observaorie i Observaorieparken, Kyrkogårdsgaan. Kosnad: 30 kr per person över 6 år. Biljeer köps på plas, de går yvärr ine a förboka. www.asro.uu.se 2/11: Fri enré på Museum Gusavianum kl 13 15. Mö Mr Såpbubbla. Göran Rämme visar och beräar senase ny på såpbubbelfronen. Prova-på-experimen och upplev hur de är a befinna sig i en såpbubbla. Näsan alla som vi räffar vill provköra dem och de finns många som ycker a de är väldig smidig a åka genom korridorerna, beräar dokoranden Anneleen Kool. Kollegan Åsa Kruys (pos dok) har monera en ringklocka på sin sparkcykel, för a kunna varna folk när hon åker for och ljudlös genom korridorerna. Om man åker rikig långa sräckor, som ill herbarie eller biblioeke för oss, känner man de verkligen i lårmusklerna. Både Åsa och Anneleen har barn på dagis som ska hämas innan kl 16, så de har hiills ine hunni med friskvård under arbesid. De känns ju som om man redan har alldeles för lie id på jobbe. Sparkcyklingen gör a vi rör på oss och samidig sparar vi id. Suverän! annica hulh Öppen föreläsningsserie Enfald eller Mångfald? Under fyra kvällar under hösen 2008 håller flera experer kora föredrag under ema Enfald eller Mångfald?. Publiken får också chansen a sälla frågor ill universies forskare och andra inbjudna experer. Hösens föreläsningsserie handlar om biologisk mångfald, religiös mångfald och om den mångfald av kosråd och dieer som florerar. Dessuom har e valexra arrangeras med anledning av presidenvale i USA. Moderaor är veenskapsjournalisen Jan-Olov Johansson. Tre föredrag har redan vari och kan nu ses på webb-tv på www.uu.se. E föredrag åersår. Den 24 november alar forskare i kosveenskap och medicin sam Karin Bojs, journalis och veenskapsredakör på DN under rubriken En salig koscirkel eller många kändisbanare vem kan man lia på? Tid och plas: 24/11 kl 19-21 i Universieshuse sal X. Fri enré. 4/11: Tisdagslunch vid Cenrum för genusveenskap kl 12 13. Sohl, Lena, dokorand i sociologi, Uppsala universie: The only way is up? Kvinnors klassresor i dagens Sverige. 9/11: Museidagen: E ny museum Mynkabinee. I Universieshuse, lä illgänglig på baksidan, finns Uppsalas nyase museum Mynkabinee. Följ med på guidade visningar kl 13 och 14. Fri enré. 12/11: I-säkerhe. Lunchseminarium vid Uppsala Learning lab med Veronika Berglund och Torbjörn Wicorin från universiees grupp för informaionssäkerhe, kl 12.30 14, Kyrkogårdsgaan 2C. Anmälan: info@ull.uu.se 11/11: Kons och läkekons: Snar är de dags för Novemberfes på sloe, med bland andra Babben Larsson. Babben Larsson underhåller på Novemberfesen Den kända komikern Babben Larsson sår för underhållningen på åres Novemberfes. Som vanlig äger fesen rum på Sloe, och alla universiees ansällda är välkomna a dela. Men de gäller a boka biljeer i id. Åres Novemberfes är på sloe fredagen den 28 november kl 18.00. Kvällen börjar med Om Ernes Hemingway kl 19 i Rudbecksalen, Rudbecklaboraorie. Håkan Wesling, professor och idigare rekor vid Lunds universie medverkar. 13/11: Meree Mazzarella: Mi Amerika kl 18:15 i Geijersalen, Engelska Parken. Som e led i firande av 40-årsjubilee av professuren i amerikansk lieraur ordnar Engelska insiuionen vid Uppsala universie en serie föreläsningar under hösen 2008 på ema Mi Amerika. 14/11: Professorsinsallaion kl 15 i Universiesaulan. Veckan före insallaionen föreläser professorerna i universieshuse. Se program: www.uu.se en fördrink, och därefer följer en reräers supé. Sedan är de dans, ill oner från Uppsalabande Rezår. Under middagen underhåller Babben Larsson. Kosnaden är 250 kronor per person och anmälningar as emo fram ill måndagen den 17 november i mån av plas. Biljeerna brukar a slu for, efersom plasanale är begränsa i rikssalen. 14/11: Hur du lyckas med föreagssamarbeen, föredrag av Sure Hogmark kl 12 13 i Polhemssalen, Ångsrömlaboraorie. Del av: ÅMAs Lunchevenemang Anmälan senas 7 nov ill annika.olsson@uuinnovaion.uu.se. 19/11: Universiees likabehandlingsarbee - seminarium för ansällda kl 12-14 i Universieshuse, sal X, om vad jämlikhe och likabehandling är och hur universiee arbear med dessa frågor.anmälan: arbesmiljo@uadm.uu.se 18/11: BIO-Ångsröm 2008, konferens om ny diagnosik, behov, eferfrågan och ekniska lösningar. Arrangeras av Uppsala Bio vid Ångsrömlaboraorie. ANMÄLAN Anmäl hur många ni blir och namn, sam evenuella önskemål om placering och specialkos, ill Inger Sandberg eller Eva Holmgren, el: 471 17 06 eller 471 17 05, fax: 471 16 41. Bealning senas 21 november ill Plusgiro 181342-7, Uppsala universie, Akademiska feser. Bosad Uhyres l Sor, cenral 5:a uhyres från januari 2009. Möblering kan diskueras. Konaka lisahillberg@homail.com. l Möblerad lägenhe på 4 rok (87 kvm) i Salabacke uhyres för längre eller korare period. Rök- och husdjursfri. Konaka Per, 070-6554965 l Lägenhe i Eriksberg, 3 rok, 113 kvm, uhyres under e år från mien av januari eller 1 februari. Referenser krävs. Konaka anneli.waara@uadm.uu.se. l Uppsala Akademiförvalning förvalar ca 700 bosadslägen- FOTO: BERNE HERMANSON Många nya hedersdokorer Nu har nya hedersdokorer uses vid alla fakuleer. Hedersdokorerna kommer a få sina haar och kransar vid vinerpromoionen i januari. Här är hela lisan. (Se också www. uu.se/forskning) Samhällsveenskap Professor Rachel E. Keen, Universiy of Virginia, känd inom område kogniiv uveckling, professor Anne Murco, Noingham Universiy, ma- och målidsforskare inom område sociologi, och fil.mag. Beng Johansson, föresåndare för Naionell cenrum för maemaikubildning vid Göeborgs universie. Medicin och farmaci Guiseppe Bianchi, professor emerius och världsledande njurforskare vid Universiy Via Salue i Milano och Geoffrey Tucker, apoekare och professor i klinisk farmakologi. Teknik och naurveenskap Professor Lennar Bengsson, meeorolog vid de europeiska vädercenre ECMWF och på Max Planck Insiue of Meeorology i Tyskland, Ulf Smih, adjungerad professor emerius vid insiuionen för eknikveenskaper på Ångsrömlaboraorie och John heer. Som ansälld vid Uppsala universie har du förur i bosadskön. Välkommen a regisrera dig på hp://www.uaf. se. l Hoellrum med frukos och gäsforskarlägenheer med möbler och köksurusning uhyres på Akademihoelle, el: 018-15 51 90, 018-15 51 94. Önskas hyra l Akademikerfamilj (1 barn) önskar hyra lägenhe, 3-4 rum, i Uppsala fr o m 1/1-09. Konaka insiuionen för arkeologi och anik hisoria, el: 018-4712084, 018-4712897 eller 073-7169121. De nya hedersdokorerna promoveras i januari. Ellis, professor i eoreisk fysik vid CERN. Hisorisk-filosofiska Marin Kemp, professor i konshisoria vid Oxford Universiy och inernaionell ledande renässansforskare sam Janice Radway, professor i kommunikaion/reorik och genussudier vid Norhwesern Universiy School of Communicaion, USA. Språkveenskap Erns Håkon Jahr, framsående språkforskare och idigare rekor vid universiee i Agder, Norge. Juridik Marin Borgeke, hovräslagman vid hovräen över Skåne och Blekinge i Malmö sam Esin Örücü, professor emeria vid universiee i Glasgow Erasmus Universiei, Roerdam där hon har bidragi ill uvecklingen av den komparaiva räen. Teologi Linda Woodhead, professor i religionsveenskap vid Lancaser Universiy och Norman Hjelm, förlagsredakör från Pennsylvania, USA, som vari ugivare och redakör för e sor anal skrifer. Ubildningsveenskap Monique de Sain Marin, professor/forskningsledare, vid École des Haues Éudes en Sciences Sociales (EHESS) i Paris, med specialområde ubildningssociologi och eliernas sociologi. UNIVERSITY NEWS Margarea Emner and Karin Hellsröm and he oher eachers a he Physioherapy Programme. Meeings inspire beer eaching The Physioherapy program is one of six unis ha are esing various ools for implemening he Universiy s new program for eaching and learning his auumn. Through frequen meeings and discussions wihin he eam of eachers, hey are seeking o improve New Universiy premises under consrucion Consrucion projecs are underway hroughou Uppsala, and he Universiy has also sared several. A he Blåsenhus campus, buildings are in progress for eacher raining, educaion, and psychology. Recenly he ground was broken for he new exercise faciliy on he same campus. A EBC modern new laboraory faciliies are being buil. And a BMC work has sared on he hird sage of renovaion and reconsrucion for new aciviies. The resul will be a more conneced Universiy srip from Ångsröm o Ekonomikum abou hree kilomeers long and one Wave energy, new maerials, solar cells, cancer vaccine, robos, smar windows, machine ranslaion, 3D opics, PET echnology, micromoors... These are some examples of aciviies and producs ha have grown ou of Universiy research. In he las en years a hundred new companies have Dinosaurs in English On Sunday, November 16, he Museum of Evoluion will presen a whole day for English-speaking residens of Uppsala. The program includes sories for children, a flashligh walk among dinosaurs, and a lecure by Per Ahlberg, professor a he Deparmen of Physiology and Developmenal Biology. The even is arranged by Everyhing in English ogeher heir eaching, based on heir own prioriies. The program for eaching and learning will ake effec on January 1, 2009. Deparmens are o sar by carrying ou a self-evaluaion, wih he help of ools creaed by he Office for Developmen of Teaching and Learning (PU). Blåsenhus - under consrucion. and a half kilomeers wide, wih he Blåsenhus campus in he middle. Hundreds of new companies an excellen resul been creaed from research a Uppsala Universiy. To make his known o he public, he Universiy has markeed iself in a profile adverisemen in several daily newspapers. The ad will be followed up wih more in-deph informaion on he Web, among oher places. www.uu.se wih he Museum of Evoluion. www.evoluionsmusee.uu.se PHOTO: TOMMY WESTBERG PHOTO: MARGARETA ÖBERG 14 14 UNIVERSEN # 74-07 -08 15
Akuell Hilpi Rauelin Foo: STAFFAN CLAESSON Hilpi Rauelin forskar om helicobacer, en magsårsbakerie som uppäckes så sen som på 80-ale. Namn: Hilpi Rauelin Ålder: 47 år Tiel: Professor och överläkare i klinisk bakeriologi. Familj: Man och vå vuxna dörar. Favorieveprogram: Har ingen eve ännu. Senas läsa bok: Sieg Larssons deckarriologi. Hur håller du dig i form: Promenerar ill jobbe de finns många backar i Uppsala! Okänd alang: Inga okända alanger, men jag sjunger i kör och jag har förså a de finns många körer a välja på här! Nysar för färgsark professor Bakerieforskare se hi! En ny professor i klinisk bakeriologi har kommi ill san. Hennes forskningsgrupp blev kvar i Helsingfors och nu är hon i full färd med a bygga upp en ny. Hilpi Rauelin är en av alla nya professorer som insalleras den 14 november. n har hon bara hunni vara professor i dryg en månad. Men Hilpi Rauelin har redan sa sin prägel på jänserumme vå rappor upp i den röda egelbyggnaden på Dag Hammarskjöldsgaan. När de gäller färger har hon vissa preferenser. Skrivbordssolen är orange, idskrifshållarna likaså. I hallen hänger vå oranga jackor och samma färg pryder Hilpis glasögon, skjora och skor. Man behöver ine vara grå för a man är professor. Jag har gilla orange i io år nu och har ine röna än. De är en så energisk färg! ubriser hon. Efer många års forskning i Helsingfors har hon nu sök sig ill nya umaningar. Rummen inill hennes sår ännu omma i vänan på nya dokorander och forskare. Hon ser fram emo a bygga upp en ny forskargrupp. De verkar finnas så många kunniga personer här, så de ska ine bli några problem. Jag hoppas De är revlig med akademiska radiioner uan a de för den skull behöver bli sel. Jag föredrar frack framför ylleröja! a jag kan bidra ill a fler läkare här i Uppsala blir inresserade av forskning och kanske ill och med specialiserar sig på bakeriologi. Lömska armbakerier Hilpis specialie är campolybacer, dessa lömska armbakerier som orsakar diarréer och andra magproblem. Hon fasnade för dem redan som suden. Forskningen ledde ill dispuaion och uveckling av e diagnosisk es som forfarande är i bruk i Helsingfors. 1983 var hon på konferens i Bryssel och fick upp ögonen för en ny, hiills okänd bakerie. Den unga forskaren Barry Marshall beräade enusiasisk om sina fynd av bakerier på magslemhinnan. Åhörarna var skepiska, men Hilpi ycke a de var spännande och började själv forska om helicobacer. Mosånde minskade med iden och år 2005 fick Barry Marshall illsammans med Robin Warren Nobelprise för sin uppäck av helicobacer pylori, som kan orsaka magsår och har flera följdsjukdomar. De var spännande för mig som ung forskare a få följa hela hisorien, från de försa mosånde, ill a forskningen blev erkänd över hela världen och fram ill Nobelprise. De visar a forskarvärlden ine allid är öppen för nya idéer. Simning en riskfakor Föruom helicobacer är Hilpi forfarande inresserad av campolybacer, som är den vanligase skadliga bakerie som infekerar armen. Om man simmar ue på sommaren löper man viss risk a smias. Bakerien kan också finnas i dålig illagad kyckling och i brunnsvaen. Den klar sörsa risken är a man reser uomlands. I Finland har 70 80 procen imporera infekionen, säger Hilpi. Hon hoppas på nya infallsvinklar nu när hon by både universie och land, och änker forsäa samarbee med sin gamla forskargrupp i Helsingfors. Familjen finns också kvar i Finland än så länge, men kommer försås hi i november för a vara med vid professorsinsallaionen. Den ser hon fram emo. Jag ycker a de är revlig med akademiska radiioner uan a de för den skull behöver bli sel. Jag föredrar frack framför ylleröja! annica hulh 16