falun.se/ Befolkningsutveckling Prognos 2015 2025 Bilaga till Budget 2016 och ekonomisk plan för 2017 och 2018 Falu kommun
Befolkningsprognos 2015 2025 Falu kommun, ledningsförvaltningen Frågor om prognosen besvaras av Malin Adolphson, tel. 023-867 38, malin.adolphson@falun.se
Innehållsförteckning 1. Befolkningsutveckling 2004 2014...5 2. Befolkningsfördelning 2014...6 3. Prognos 2015 2025...7 3.1 Prognosantaganden...7 3.2 Befolkningsförändringar i olika åldrar...7 3.3 Osäkerhetsfaktorer i prognoser...9 4. Befolkningsutveckling i kommundelar 2014 2019...10 5. Befolkningsutveckling 2004 2025, Falu kommun riket...12 6. Kommentarer kring framtida befolkningsutveckling...13 6.1 Förskolebarnen...13 6.2 Grundskolebarnen...13 6.3 Gymnasieungdomarna...14 6.4 Yrkesverksamma försörjningskvot...14 6.5 De äldre...15 6.6 Invånare med utländsk bakgrund...16 7. Sysselsättning, arbetsmarknad och bostadsmarknad...17 7.1 Sysselsättning 1990 2014...17 7.2 Arbetsmarknad 1990 2014...18 7.3 Bostadsmarknad och bostadsproduktion...18
4
1. Befolkningsutveckling 2004 2014 Mellan åren 2004 och 2014 ökade folkmängden i Falu kommun med drygt 1 900 personer, varav en tredjedel utgjordes av födelseöverskott och två tredjedelar av flyttningsöverskott. Under perioden hade vi födelseöverskott alla år medan flyttnettot har varierat mellan -50 och +290 personer. Under år 2014 blev folkökningen +129 personer, fördelat på födelsenetto 126, flytt netto -4 personer. 1) Trots att flyttningen står för de stora volymförändringarna är det födelse kullarnas storlek som sätter sin prägel på kommunens befolkningsstruktur och hur den har förändrats. I diagrammet nedan märks de stora barnkullarna från 1940-talet och åren kring 1990 samt den kraftiga nedgången i barnafödandet under den andra halvan av 1990-talet. Dessa barnkullar går över tiden som vågor genom befolkningspyramiden. Perioden 2004 2014 visar i Falu kommun stora förändringar i framförallt åldersgrupperna: 0 5 år Gruppen har ökat med drygt 600 barn, 18 procent, från en mycket låg nivå år 2004. 6 15 år Från den högsta nivån någonsin runt sekelskiftet har denna åldersgrupp minskat med drygt 900 barn fram till och med år 2014, motsvarande -13 procent. Barnen från baby boomen kring 1990 har passerat genom grundskolan. 16 18 år Åldersgruppen som utgör elevunderlaget i gymnasiet har minskat med 430 ungdomar över 10-årsperioden vilket motsvarar -18 procent. 65 79 år Den stora gruppen födda på 40-talet passerar 65-årsåldern och åldersgruppen har ökat med drygt 2 400 personer. 90 år Gruppen har haft den procentuellt största ökningen, +43 procent, under perioden. Befolkningsutveckling 2004 2014 i Falu kommun Ålder, år Befolkning 2004-12-31 Befolkning 2014-12-31 Differens, antal 2014 2004 Differens, procent 2014 2004 0 5 3 359 3 974 615 18% 6 15 7 255 6 321-934 -13% 16 18 2 325 1 895-430 -18% 19 29 7 259 8 161 902 12% 30 49 14 040 13 777-263 -2% 50 64 11 342 10 822-520 -5% 65 79 6 459 8 880 2 421 37% 80 89 2 550 2 487-63 -2% 90 405 579 174 43% Totalt 54 994 56 896 1 902 3% 1) Till det kommer ett justeringstal på +7 personer. Justeringstal är något SCB lägger till för att kompensera för sent rapporterade demografiska händelser som gör att flyttnettot och födelsenettot inte summerar till folkökningen. 5
2. Befolkningsfördelning 2014 Befolkningsfördelningen i Falu kommun överensstämmer i stora drag med den för hela riket men några avvikelser finns. I åldrarna 25 50 år har Falun en lägre andel än riket och i åldrarna 16 21 samt 57 70 år en högre andel. Befolkning 31 december 2014, ålder i ettårsklasser 2,0 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Falun Riket Ålder ettårsklasser 6
3. Prognos 2015 2025 3.1 Prognosantaganden Kommunprognosen består av det senaste årets befolkning i kommunen följt av antaganden om framtida fruktsamhet, dödsrisker, inflyttning och utflyttning. Prognosen sträcker sig tio år framåt i tiden. Födsel och död Hur många barn som föds beror på hur många kvinnor i barnafödande ålder som bor i kommunen och andelen kvinnor som föder barn. Antalet avlidna beräknas i prognosen genom att ålders- och könsspecifika dödsrisker appliceras på befolkningen. I prognosen antas dödsrisker och fruktsamhets tal följa rikets utveckling enligt SCB:s riksprognos. Det innebär ett fruktsamhetstal på 1,9 barn per kvinna under hela prognosperioden samt svagt sjunkande antal avlidna under hela prognosperioden. In- och utflyttning Köns- och åldersfördelning på inflyttarna bestäms av hur fördelningen sett ut under tidigare år. Antalet invånare som antas flytta ut från kommunen beräknas genom att utflyttarrisker (sannolikheten att flytta ut från kommunen för män och kvinnor i olika åldrar under ett år) appliceras på befolkningen. Inflyttningen styrs av bostadsbyggandet där år med ökat bostadsbyggande väntas ge en ökad inflyttning. Prognos 2015: Befolkningsförändringar År Födelsenetto Flyttningsnetto Befolkningsförändring 2015 100 40 140 2016 108 69 177 2017 112 108 220 2018 114 130 244 2019 116 151 267 2020 115 166 281 2021 111 162 273 2022 105 143 248 2023 96 131 227 2024 86 148 234 2025 70 101 171 3.2 Befolkningsförändringar i olika åldrar Relativt stora folkökningar förväntas i åldersgrupperna 7 15 år och 16 18 år. Åldersgruppen 7 15 år har ökat de senaste åren efter en längre tid av minskning. Denna ökning beräknas fortsätta under hela prognosperioden. Åldersgruppen 16 18 år, gymnasieåldrarna, har minskat i antal sedan år 2008, men efter ett par skakiga år väntas utvecklingen därefter vända i en uppgång från år 2019 och framåt. Åldersgruppen 19 29 förväntas minska väsentligt när de stora barnkullarna från omkring år 1990 går ut åldersgruppen. Även åldersgruppen 50 64 väntas minska när de sista av 40-talisterna passerar 65 års ålder och mindre födelsekullar fyller på underifrån, det vill säga åldrarna närmast under 50 år. Därmed kan man också förutse en stor ökning av personer över 65 år. 7
Prognos 2015: Befolkningsförändringar efter ålder År Ålder Summa 0 1 5 6 7 15 16 18 19 29 30 49 50 64 65 79 80 89 90 2014 662 3 312 667 5 654 1 895 8 161 13 777 10 822 8 880 2 487 579 56 896 2015 658 3 367 688 5 794 1 804 7 956 13 874 10 753 9 061 2 503 577 57 036 2016 665 3 416 689 5 907 1 855 7 758 13 890 10 720 9 212 2 513 588 57 213 2017 667 3 451 710 6 069 1 833 7 578 13 955 10 644 9 401 2 539 584 57 433 2018 668 3 471 729 6 210 1 878 7 384 14 046 10 579 9 521 2 612 577 57 677 2019 670 3 554 670 6 332 1 916 7 247 14 181 10 505 9 584 2 705 581 57 944 2020 669 3 569 740 6 389 2 001 7 031 14 411 10 347 9 715 2 775 579 58 225 2021 666 3 583 740 6 462 2 097 6 885 14 489 10 355 9 805 2 847 571 58 498 2022 661 3 586 748 6 570 2 119 6 786 14 573 10 357 9 843 2 935 569 58 746 2023 654 3 579 752 6 677 2 140 6 714 14 661 10 364 9 789 3 067 576 58 973 2024 647 3 566 754 6 761 2 145 6 715 14 699 10 428 9 629 3 286 578 59 207 2025 636 3 540 756 6 822 2 201 6 693 14 707 10 471 9 459 3 503 591 59 379 2014 2025-26 228 89 1 168 306-1 468 930-351 579 1 016 12 2 483 2014 2025 i procent -4,0 6,9 13,4 20,7 16,1-18,0 6,8-3,2 6,5 40,9 2,0 4,4 Prognos 2015: Förändring från närmast föregående år År Ålder Summa 0 1 5 6 7 15 16 18 19 29 30 49 50 64 65 79 80 89 90 2014 662 3 312 667 5 654 1 895 8 161 13 777 10 822 8 880 2 487 579 56 896 2015-4 55 21 140-91 -205 97-69 181 16-2 140 2016 6 49 1 113 51-198 17-34 151 10 10 177 2017 3 35 21 162-22 -180 65-76 189 26-3 220 2018 1 20 19 141 45-194 91-64 120 73-8 244 2019 2 82-59 122 38-138 135-75 63 92 5 267 2020-1 15 70 57 85-216 229-157 131 70-3 281 2021-3 14 0 73 96-146 78 7 90 72-8 273 2022-5 3 8 108 22-99 84 3 39 88-2 248 2023-7 -7 4 107 22-71 87 6-55 133 7 227 2024-7 -14 2 83 5 0 38 64-160 219 2 234 2025-12 -26 2 62 56-21 8 43-170 217 13 171 Totalt -26 228 89 1 168 306-1 468 930-351 579 1 016 12 2 483 8
Prognos 2015: Förändring från närmast föregående år 2,0 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 2014 2025 Ålder ettårsklasser 3.3 Osäkerhetsfaktorer i prognoser Användare av befolkningsprognoser bör vara medvetna om att prognoser till sin natur är osäkra. Osäkerheten ökar med prognosperiodens längd. Generellt är osäkerheten störst för ålderskategorier som vid prognosens tillkomst ännu inte är födda. Betydande osäkerhet finns även för åldersgruppen 20 29 år där flyttbenägenheten är stor. För Faluns del brukar kommunprognosens överensstämmelse med det verkliga utfallet vara relativt god under de första åren av prognosperioden och något sämre i slutet. De största avvikelserna finns oftast i åldersgrupperna 0 5 år och 20 29 år, de lägsta i åldrarna över 40 år. Förändringarna mellan de olika prognosåren i Falu kommun antas följa SCB:s riksprognos, det vill säga öknings- eller minskningstakten antas vara den samma i Falun som i riket när det gäller antalet födda och avlidna. En prognos görs alltid utifrån den verklighet och den kunskap som finns när prognosen tas fram. Om situationen i samhället kraftigt förändras, till exempel när det gäller arbetslöshet, bostads priser, familjepolitik, invandring eller ekonomiska konjunkturer, kan det få direkta återverkningar på framförallt flyttningsmönster och fruktsamhet. Flyttningarna är en av de svåraste komponenterna att prognostisera. Antalet in- och utflyttare påverkas av många faktorer. En faktor är bostadsbyggandet i kommunen, men det räcker inte alltid med att det finns en bostad för att flytta. Hur arbetsmarknaden ser ut har också stor betydelse. Som studentort har högskolans utbud och attraktivitet betydelse för befolkningsutvecklingen, särskilt i åldersgruppen 19 24 år. Fler eller färre studenter på Högskolan Dalarna kan få direkt genomslag på kommunens befolkningssiffror eftersom de flesta flyttningarna sker i 20 30-årsåldern. 9
4. Befolkningsutveckling kommundelar 2014 2019 Direkt kopplat till kommunprognosen görs delområdesprognoser för kommunens statistikområden. För varje område beskrivs bostadsbebyggelsen: hustyp, byggnadsår och läge. Till denna beskrivning finns kopplat ett utglesningstal som innehåller de förväntade befolkningsförändringarna för respektive bostadstyp. Kända kommande förändringar i bostadsbeståndet i form av nybyggnation eller rivningar läggs in på respektive område och år. Delområdesprognoserna stäms av mot kommun prognosen, d v s summan av alla delområdesprognoserna måste alltid stämma överens med summan i kommunprognosen. Befolkningsförändring 2014 2019 Den enskilt viktigaste faktorn i befolkningsprognoser för delområden är det planerade bostadsbyggandet i områdena. Under prognosperioden 2014 2019 planeras nytillkommande bostäder främst i kommundelarna Falun-Söder, Falun-Öster samt Falun-Centrum. Procentuellt störst folkökning fram till 2019 förväntas i kommundelarna Falun-Söder, Falun-Öster och Falun-Centrum, i nämnd ordning. En viss befolkningsminskning förväntas ske i flera områden där det finns få eller inga planerade bostadsprojekt så som i Aspeboda, Svärdsjö, Bjursås och Enviken. I flera av dessa om råden är även andelen äldre större än i Falun, centralorten. Befolkningsutveckling per kommundel 2014 2019 Kommundel Befolkning 2014 Befolkning 2019 Procentuell förändring Aspeboda 1 512 1 465-3,1% Bjursås/Sågmyra 3 402 3 279-3,6% Enviken 1 579 1 512-4,3% Grycksbo 2 700 2 692-0,3% Sundborn 2 945 2 870-2,5% Svärdsjö 4 278 4 058-5,1% Vika 1 819 1 876 3,2% Falun-Öster* 10 700 11 205 4,7% Falun-Norr* 7 651 7 616-0,5% Falun-Väster* 6 570 6 413-2,4% Falun-Söder* 6 193 7 177 15,9% Falun-Centrum* 7 462 7 691 3,1% Restförda** 85 90 6,4% Totalt 56 896 57 944 1,8% * Falun-Öster: Lasarettet-Norslund-Hälsinggården-Hälsingberg-Korsnäs-Hosjö. Falun-Norr: Bojsenburg-Britsarvet-Lustigknopp-Högbo. Falun-Väster: Slätta-Herrhagen-Stenslund-Korsgården-Västanbäck. Falun-Söder: Främby-Källviken-Nedre Gruvriset-Övre Gruvriset. Falun-Centrum: de centrala delarna av Falu tätort. ** På församlingen skrivna, utan känt hemvist, uppgift om kommundel saknas. 10
Grycksbo Sundborn Falun-Norr Falun-Väster Falun-Centrum Falun-Öster Falun-Söder Aspeboda Vika 11
5. Befolkningsutveckling 2004 2025, Falu kommun riket Befolkningstillväxten i Falu kommun jämfört med hela landet har varit lägre de senaste tio åren och förväntas även de kommande åren ligga en bit under rikets genomsnitt. Åren 2004 2014 ökade folkmängden i Falu kommun med 3,5 procent (ca +190 personer per år), jämfört med rikets befolkningstillväxt på 8,2 procent under samma period. De kommande elva åren (elva år eftersom innevarande år, 2015, ingår i prognosen) förväntas folkmängden i Falu kommun öka med 4,4 procent (ca 226 personer/år), medan tillväxten i riket beräknas bli 8,6 procent. Befolkningsutveckling i Falu kommun 2004 2025 60 000 58 000 56 000 +190/år 56 896 +226/år 59 379 54 000 54 994 52 000 2004 2014 2025 12
6. Kommentarer kring framtida befolkningsutveckling 6.1 Förskolebarnen Under andra hälften av 1990-talet var födelsetalen låga men sedan dess har det skett en vändning och nu föds allt fler barn. År 2004 föddes 575 barn i Falun och 2014 658 barn. År 2014 var nära 2 765 barn inskrivna i förskola. Det är en ökning sedan 2008 med 14 procent eller 340 barn. Samtidigt som antalet barn i åldern 1 5 år har blivit fler har även efterfrågan på barnomsorg ökat procentuellt. År 2004 var 74 procent av alla 1 5-åringar inskrivna i förskoleverksamhet. År 2014 hade andelen inskrivna barn ökat till 84 procent. Falun följer utvecklingen i riket. Ökningen av antalet förskolebarn och ökad efterfrågan medför ett stort behov av att bygga ut verksamheten med fler förskoleplatser. Enligt aktuell befolkningsprognos väntas antalet förskolebarn i åldern 1 5 år öka ytterligare med 7 procent, eller 228 barn under perioden 2014 2025. 1 5 år, utveckling 2004 2025 4 000 3 000 3 312 3 540 2 000 2 792 1 000 0 2004 2014 2025 6.2 Grundskolebarnen Från den högsta nivån någonsin runt millennieskiftet har barn i åldrarna 6 15 år minskat med drygt 1 400 fram till och med år 2014, motsvarande 20 procent. Barnen från babyboomen kring 1990 har passerat genom grundskolan. Vid årets slut 2014 var elevantalet i åldrarna 6 15 år 6 321. Befolkningsprognosen visar att den nedgång som skett de senaste tio åren nu har vänt till en uppgång från 2011. Under perioden 2014 2025 beräknas åldersgruppen öka med 1 260 elever till 7 580 vilket motsvarar en ökning med 20 procent. Barn- och utbildningsförvaltningen har tillsammans med serviceförvaltningen, inlett ett arbete med en lokalförsörjningsplan för kommande tioårsperiod. Denna plan ska revideras årligen och ligga till grund för budgetarbetet. 13
6 15 år, utveckling 2004 2025 8 000 6 000 7 255 6 321 7 578 4 000 2 000 0 2004 2014 2025 6.3 Gymnasieungdomarna Elevunderlaget för gymnasieskolan har minskat väsentligt i hela landet sedan år 2006. Det beror på att de stora barnkullarna från början av 1990-talet ersatts av allt mindre barnkullar. Åren 1998 2000 var barnafödandet i riket det lägsta på över 60 år och när dessa kommer efter babyboombarnen kring år 1990 blir svängningarna ganska stora. Minskningen av åldersgruppen är också större i Falun än i riket. Enligt prognosen kommer Faluns ungdomar i gymnasieåldern 16 18 år 2015 att vara 1 804 vilket kan jämföras med toppåret 2008 då antalet var 2 631. Minskningen är drygt 800 elever vilket motsvarar mer än 30 procent. Från 2016 förväntas årligen en svag ökning av åldersgruppen. Vid slutet av prognosperioden beräknas antalet personer i gymnasieåldern vara 2 200 vilket jämfört med 2014 motsvarar en ökning med 16 procent 16 18 år, utveckling 2004 2025 3 000 2 000 2 325 1 895 2 201 1 000 0 2004 2014 2025 6.4 Yrkesverksamma försörjningskvot Den demografiska försörjningskvoten definieras som antalet personer under 20 år tillsammans med personer som är 65 år eller äldre i förhållande till antalet personer i arbetsför ålder, 20 64 år. Den demografiska försörjningskvoten var 0,77 den sista december 2014. Det innebär att 100 personer i åldern 20 64 år ska utöver sig själva försörja 77 personer. Vid samma tidpunkt var den demo grafiska försörjningskvoten 0,73 i riket. Liksom för riket väntas den demografiska försörjnings kvoten stiga i Falun under hela prognosperioden. Vid utgången av år 2025 beräknas den demografiska försörjningskvoten vara 0,91 i Falu kommun medan den i riket väntas vara 0,81 enligt SCB:s befolkningsprognos 2014 2060. 14
Försörjningskvot 2004 2025 i Falu kommun, (0 19 år + 65 år)/20 64 år 1,00 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 2004 2014 2025 6.5 De äldre De senaste årens kraftiga ökning av antalet personer i åldersgruppen 65 79 år avtar av under prognosperioden och åldersgruppen beräknas minska de tre sista prognosåren. I åldersgruppen 65 79 år har ca 2 procent behov av vård- och omsorgsinsatser. Även om det är en låg andel så gör den kraftiga tillströmningen under första prognosåren att förändringen är märkbar i utfallet av beslutade och genomförda insatser. Gruppen 80 89 beräknas öka svagt redan första prognosåret efter fem års minskning. Det är allt större årskullar som når upp i 80 års ålder och när 40-talisterna mot slutet av prognosperioden når 80 års ålder väntas åldersgruppen öka markant. Gruppen 90 år och äldre fortsätter att öka och har de senaste tio åren ökat med över 40 procent Under prognosperioden fortsätter inte denna ökning och antalet 90 år eller äldre beräknas ligga kvar på dagens nivå. 65 år, utveckling 2004 2025 12 000 10 000 8 880 9 459 8 000 6 000 4 000 2 000 0 6 459 3 503 2 550 2 487 405 579 591 2004 2014 2025 65 79 år 80 89 år 90 år 15
6.6 Invånare med utländsk bakgrund Som invånare med utländsk bakgrund räknas de personer som är födda utomlands samt personer födda i Sverige där båda föräldrarna är födda utomlands. Förändringen mellan åren 2004 och 2014 visas i tabellen nedan. År 2014 hade elva procent av Falu kommuns befolkning utländsk bakgrund. Motsvarande andel för hela Sverige var 21 procent. Invånare med utländsk bakgrund i Falu kommun 2004 2014 2004 2014 Födda utomlands 3 522 5 046 Födda i Sverige, båda föräldrarna födda utomlands 860 1 214 Summa, utländsk bakgrund 4 382 6 260 Andel av kommunens befolkning 8,0% 11,0% Falu kommun tar emot drygt 150 flyktingar med uppehållstillstånd varje år, inklusive ensamkommande flyktingbarn. Flyktingmottagningen regleras i en överenskommelse med Länsstyrelsen. Enligt Migrationsverkets senaste prognos 2) förväntas en kraftig ökning under åren 2015 2019 av antalet kommunmottagna flyktingar och deras anhöriga. Detta omfattar även personer som beviljas uppe hållstillstånd med hitresta anhöriga samt ensamkommande barn. Volymökningen av det svenska flyktingmottagandet under kommande år medför ökat behov av tillgängliga kommun platser och kan leda till en ökning av kommunplatser i Falu kommun under prognosperioden. Den 15 december 2008 genomförde den svenska regeringen en genomgripande arbetskraftsreform. Reformen gör det lättare för utomeuropeiska medborgare att komma till Sverige för att arbeta och det går därmed att se nya mönster i migrationens sammansättning. Arbetskraftsreformen innebär att personer med utländsk bakgrund som flyttar till Falun kan öka ytterligare. 2) Verksamhets- och utgiftsprognos Februari 2015, Migrationsverket. 16
7. Sysselsättning, arbetsmarknad och bostadsmarknad 7.1 Sysselsättning 1990 2014 Sysselsättningsstatistiken för kommunen levereras med ett års fördröjning varför här presenteras uppgifter fram till och med år 2013. Under 2013 ökade såväl dag- som nattbefolkningen i Falu kommun. Dagbefolkningen (förvärvsarbetande med arbetsplats i Falu kommun) ökade med fem personer, motsvarande 0,2 procent, och uppgick i slutet av året till 27 635 personer. Nattbefolkningen (förvärvsarbetande med bostad i Falu kommun) ökade under samma tid med 248 personer, motsvarande 0,9 procent, och uppgick i slutet av året till 27 746 personer. År 2013 var därmed det första året under den studerade perioden då den förvärvsarbetande nattbefolkningen var större än dagbefolkningen. Sysselsättning 1990 2013, dag- och nattbefolkning i Falu kommun 30 000 28 000 26 000 24 000 22 000 20 000 1990 2000 2013 Nattbefolkning Dagbefolkning Under perioden 2007 2013 ökade antalet sysselsatta i Falu kommun (dagbefolkningen) med 41 personer. Även om ökningen var nära obefintlig skedde en omfördelning av sysselsättningen mellan branscherna där tillverkningsindustrin minskade samtidigt som tjänstesektorn och skogsbruk ökade. Sysselsättning per näringsgren 2007 respektive 2013 Okänt Kulturella och personliga tjänster m.m. Vård och omsorg samt sociala tjänster Utbildning Offentlig förvaltning och försvar Företagstjänster Fastighetsverksamhet Finans- och försäkringsverksamhet Information och kommunikation Hotell- och restaurangverksamhet Transport och magasinering Handel Byggverksamhet Energiförsörjning och miljöverksamhet Tillverkning och utvinning Jordbruk, skogsbruk och fiske 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 2007 2013 Antal sysselsatta 17
7.2 Arbetsmarknad 1990 2014 Obalansen på arbetsmarknaden, öppet arbetslösa plus personer i program med aktivitetsstöd, sjönk under 2014 efter att ha legat på en ganska oförändrad nivå under ett par år. De senaste fyra åren har obalansen på arbetsmarknaden legat på en lägre nivå i Falun jämfört med riket och i stort på samma nivå som länet. Öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd under 2014. Andel av befolkningsgrupp. Befolkningsgrupp Falun Dalarna Sverige 16 64 år 5,3% 5,6% 6,3% 18 24 år 8,0% 9,2% 9,3% Arbetslösa (obalans) 1997 2014, andel av total befolkning i åldern 16 64 år 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2014 Falun Dalarna Sverige 7.3 Bostadsmarknad och bostadsproduktion I kommunens bostadsprogram finns en projektförteckning över det bostadsbyggande som bedöms starta under perioden 2015 2017. Förteckningen har upprättats dels utifrån bedömd efterfrågan grundad på befolkningsprognos och dels med stöd av de uppgifter som exploatörer och bygg herrar redovisat. Totalt antal planerade bostäder för perioden är cirka 900, fördelat på 65 procent i flerbostadshus och 35 procent i småhus. Det är dock svårt att i förväg veta vilka projekt som verkligen kommer att genomföras och när de kommer till utförande och därmed antal lägenheter och småhus som kommer att byggas. Bostadsbyggande och outhyrda bostäder 1980 2014 i Falu kommun 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 2023 2025 Flerbostadshus Småhus Vakanta lägenheter 18
Falu kommun Ekonomikontoret 023-830 00 Confetti 2015 Fotografer: Ulf Palm, Elin Wennemyr.