Plan för lika behandling Stodeneskolan Läsåret 2014-2015 1
Plan för lika behandling vid Stodeneskolan Bakgrund Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: - Diskrimineringslagen - Kap. 6 i skollagen Dessa två regelverk sammanförs i en gemensam plan: - Plan för lika behandling Ansvar Enligt lagen har huvudmannen eller den huvudmannen utser (rektor) ansvar för att: En plan för lika behandling upprättas och utvärderas årligen Förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling Motverka diskriminering enligt kriterier som fastställs i lagen Utreda och vidta åtgärder mot trakasserier och annan kränkande behandling Mål En skola för alla, där alla känner sig välkomna, trygga och respekterade. Detta innebär nollvision gällande diskriminering och kränkande behandling. Lena Nyberg rektor 2
Definitioner Kränkande behandling Kan finnas i form av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som inte har samband med diskrimineringsgrunderna, s.k. annan kränkande behandling. Kränkande behandling kan ta sig olika uttryck, vara mer eller mindre uppenbar och förekomma i många olika sammanhang. Gemensamt för all kränkande behandling är att den strider mot principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ofta ett uttryck för makt och förtryck. En viktig utgångspunkt är att den enskildes upplevelse av kränkning alltid måste tas på allvar. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera, och de kan äga rum i alla miljöer och när som helst. Kränkningar kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. Kränkningar kan utföras av och drabba såväl barn som vuxna. Kränkningar kan vara Fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar) Verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög) Psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) Text- och bildburna (t.ex. klotter, brev, lappar, e-post, chat, bloggar, SMS och MMS) Förbudet för personal i skola och på fritidshem att utsätta elever för kränkningar gäller naturligtvis inte befogade tillsägelser, d.v.s. tillrättavisning som är befogad för att upprätthålla ordning och god miljö, även om eleven kan uppleva tillrättavisningen som kränkande. Diskriminering Övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån diskrimineringsgrunderna kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning sexuell läggning funktionshinder könsöverskridande identitet eller uttryck ålder Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Exempel på direkt diskriminering kan vara att endast flickor får välja arbetsområde och arbetsformer, att enbart vissa högtider uppmärksammas, att vissa ämnen på grund av lokalernas placering och utformning inte är tillgängliga för alla elever etc. Indirekt diskriminering kan uppstå om alla behandlas lika. Ett barn/elev får inte missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler etc. tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt. Exempel på sådan indirekt diskriminering kan vara förbud mot huvudbonad inomhus, vilket enligt en del trosuppfattningar skulle innebära att alla elever inte kan delta i undervisningen, och att servera alla elever samma mat, vilket innebär diskriminering av de elever som av religiösa skäl behöver alternativ maträtt. Förbudet mot diskriminering omfattar även indirekt diskriminering. Ibland kan det finnas sakliga skäl för att behandla en elev annorlunda och då är det inte direkt diskriminering. Det är skolans ansvar att bevisa att det finns sakliga skäl. Lagstiftningen mot diskriminering omfattar även förbud mot repressalier, dvs. ett barn/elev får inte utsättas för repressalier om han/hon anmält eller medverkat i en utredning som gäller överträdelse av lagen. 3
Trakasserier Ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Könsöverskridande identitet eller uttryck T.ex. att man som kille sminkar sig eller klär sig i klänning. Annan kränkande behandling Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns eller elevs värdighet. Tanken är att begreppet ska täcka in alla beteenden som en elev upplever som kränkande, men som saknar koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan vara mobbning, men även enstaka händelser som inte är mobbning. Ett exempel kan vara ofrivillig bildpublicering på facebook. Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Råder ofta obalans i makt. Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Rädsla för; stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- och bisexualitet och homo- eller bisexuella personer. Sexism Negativ betraktelse- eller handlingssätt mot en individ vars könsidentitet och/eller könsuttryck skiljer sig från normen för det kön som registrerats för personen vid födseln. Utreda och vidta åtgärder Så snart någon i skolan får kännedom om eller misstänker att trakasserier eller kränkningar har förekommit, ska uppgifterna utredas. Utredningen ska ske skyndsamt på ett respektfullt sätt och hänsyn ska tas till den utsatte och övriga inblandade. Den som upptäcker/misstänker kränkning genomför samtalet, alt. kontaktar aktuell klasslärare eller någon i trygghetsteamet och rådgör. Konflikter är en naturlig del av socialisationsprocessen och vissa frågor av bagatellartad karaktär kan redas ut snabbt, där utredning består i att få händelsen klarlagd och därefter utagerad. 4
Trygghetsteamet Ska ses som en resurs i arbetet med likabehandling. Vid misstanke om mobbning kopplas alltid trygghetsteamet in. I teamet ingår läsåret 2013/2014 rektor Lena Nyberg, skolsköterska Jessica Nyström, lärare Caisa Näs, fritidspedagog Johan Lungström, elevassistent Mathias Johansson och speciallärare Bettan Källgren. Så här gör vi vid misstänkta trakasserier eller kränkande behandling mellan elever a) Den som misstänker eller får kännedom om trakasserier eller kränkande behandling genomför enskilda samtal (alt lämnar över till 1, klasslärare och senare 2, t-teamet som samtalar) med de inblandade för att ta reda på vad som hänt. Utredningen ska omfatta både den som blivit utsatt och den/de som utfört kränkningen. b) Vad har hänt? Vem har gjort vad? När? Var? c) Hur kan situationen ändras? Vem gör vad? d) Åtgärder förankras. e) Elever uppmanas att själva berätta hemma f) Föräldrar kontaktas och informeras om det inträffade. g) Uppföljningssamtal/avstämning med de inblandade sker inom två dagar - en vecka, beroende på omständigheter som kränkningens art, elevernas ålder etc. h) Om önskat resultat inte uppnås träffas elev, föräldrar, pedagog för upprättande av åtgärdsplan/kontrakt. Vid behov ta kontakt med t-team eller elevhälsopersonal. Vid misstanke om mobbning skall trygghetsteamet alltid kopplas in. Trygghetsteamet arbetar efter en utarbetad plan. Det är viktigt att samtalen bygger på ömsesidig respekt och att det ej går ut på moralisering och bestraffning. Hur många uppföljningssamtal som behövs avgörs från fall till fall. Utifrån behov/önskemål erbjuds även samtal med specialpedagog eller skolsköterska för elever som varit inblandad. Utredningen ska alltid dokumenteras av den som utreder (händelseförlopp, vilka som varit inblandade, tidpunkter, vilka kontakter som tagits, överenskommelser, åtgärder etc (se bifogad mall). Dokumentationen förs vidare till specialpedagog eller rektor för information till elevhälsoteam (matris bifogas). Eventuella bakomliggande orsaker till ärendet och behandling av dessa tas upp med elevhälsoteamet. Förhållanden på grupp- och skolnivå kan behöva förändras, och ska i det aktuella fallet beaktas. Kränkning vuxen mot elev Om en elev, förälder eller skolans personal upplever att en elev/elever kränkts av anställda på skolan ansvarar rektor för ärendet. Ärendet hanteras utifrån riktlinjerna i Karlstad kommuns arbetsmiljöpolicy Steget före. Kränkning elev mot vuxen Om en personal upplever sig kränkt av elev ansvarar rektor för utredningen. Ärendet hanteras utifrån riktlinjerna i Karlstad kommuns arbetsmiljöpolicy Steget före. 5
Stodeneskolans värdegrund. Vi ser möjligheter, lösningar och det positiva därför berömmer vi varandra och uppmärksammar det som är bra. När man får beröm så växer man, citat elevråd visar hänsyn och respekt därför förbjuder och åtgärdar vi alla former av kränkningar och mobbning. respekterar allas rätt till god arbetsmiljö därför kräver vi arbetsro, ett vårdat språk samt att vi hjälps åt att hålla skolan ren och snygg. känner oss välkomna och trygga därför arbetar vi med att stötta goda kompisrelationer och uppskattar att vi är olika och unika. Förankring och förebyggande åtgärder Planen har diskuterats och förankrats vid arbetslagsträffar och vid klassombudsträffar, dvs. föräldrarepresentanter från varje enskild klass. Planen har även bearbetats i klassråd och elevråd. Alla vuxna på skolan har ett ansvar för att motverka alla former av diskriminering, trakasserier och kränkningar. Det innebär att alla som arbetar på vår skola och fritidshem ska vara väl förtrogna med värdegrunduppdraget, och att utbildningen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Arbetslaget har huvudansvaret för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkningar i det dagliga arbetet. Detta ska ske genom ett förebyggande arbete som skapar goda relationer mellan alla, och som medför ett tryggt arbetsklimat. Klasslärarna ansvarar för att planen för lika behandling och dess innehåll förankras hos elever och föräldrar. Där finns kortversionen av planen som stöd. Klasslärarna ansvarar även för att klassrådet fungerar, där trivseln i skolan kontinuerligt diskuteras. Skolans elevråd arbetar med frågor om trygghet och trivsel på skolan. Hos skolans trygghetsteam samt hos specialpedagogen finns förslag på arbetsmaterial och värderingsövningar som kan vara till hjälp med det konkreta arbetet i klasserna. Var och en som får kännedom om eller misstanke om kränkningar och trakasserier är skyldig att agera utifrån vår plan för lika behandling. 6
Normer och värden Skolan ger förutsättningar för Ett förhållningssätt där vi visar varandra respekt, hjälper varandra och bemöter andra som vi själva vill bli bemötta, samt använder ett vårdat språk även kroppsspråk mot alla. Kunskap om de demokratiska rättigheterna och allas lika värde samt att det praktiseras. Kunskaper och förmåga att göra medvetna etiska ställningstaganden Att alla tar avstånd från att människor utsätts för diskriminering eller kränkningar Jämställdhet mellan flickor och pojkar Att alla känner sig trygga på skolan Att alla har studiero Att elever som kommer inflyttande särskilt tas om hand av personal och kamrater, bilaga 6 Att alla visar respekt och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv Metoder och aktiviteter Elevnära u tvecklingssamtal en gång/ termin Klassråd. Frågor som alltid tas upp i klassrådet är trivseln i klassen. Klasslärarna ansvarar. Elevråd åk 1-6 med möten ca var 3:e vecka. Fritidspedagog Johan Lungström ansvarar. Matråd åk 1-6 med möten en gång per termin. Rektorn ansvarar. En kamratdag på hösten, arbetsgrupp ansvarar. All personal ska uppmuntra och möjliggöra diskussioner om gällande värderingar och normer (ordningsregler bilaga 2 i lokal arbetsplan och värdegrundsregler bilaga 3 i lokal arbetsplan). Klasslärarna delar ut och går igenom dessa regler i början av varje termin. Vi arbetar aktivt hela terminen med värdegrundsreglerna enligt den särskilda anvisningen, bilaga 3 i lokal arbetsplan. Aktiviteterna, främjande och förebyggande, i likabehandlingsplanen (bilaga 5 i lokal arbetsplan ska genomföras. Elevhälsan träffas varannan vecka för kartläggningar, uppföljningar och samtal. Klasskonferenser med klasslärare, lärare i specialpedagogik, (skolsköterska) och rektorn en gång per termin. Konferenser för överlämning mellan förskoleklass och årskurs1 samt mellan årskurs 3 och 4 inför stadieövergången. Nyinflyttade elever tas emot enligt en särskild rutin (bilaga 6 i lokal arbetsplan) Nyinflyttade elever med annat modersmål än svenska tas emot enligt vår integrationsplan (bilaga 7) Deltagande i världsomröstningen Jordens barns pris för barnets rättigheter (bilaga 8 i lokal arbetsplan). Trygghetsteamet ska i september varje år presentera sig för eleverna (bilaga 18 i lokal arbetsplan) Vi arbetar med normer och värden utifrån den planering som finns i bilaga 12 i lokal arbetsplan för att garantera trygghet, studiero och hög närvaro bland eleverna. Fadderverksamhet Rastvärdssystem 7
Uppföljning och utvärdering Elevers trivsel utvärderas i kund- och brukarundersökningen i åk 2 och 5 samt i våra egna enkäter åk 2 och 5 för vårdnadshavare samt fritidshemsenkäter och intervjuer med barnen. Djupintervjuer år 6 Ordningsregler och värdegrundsregler utvärderas varje år tillsammans med elevrådet i maj. Kamratdagen utvärderas i särskild enkät. Klassråd, utvärderas kontinuerligt i klassen. Den dagliga pedagogiska planeringen utvärderas av respektive lärare. Resultat från kund och brukarundersökningen 13/14 Elevernas svar i åk 2 och åk 5 är positiva. Eleverna har fått ange på en skala från 1 till 5 där 1 är lägsta värdet och 5 det högsta. 77% av eleverna i åk 2,52 elever och 98% av eleverna i åk 5, 52 elever Stodenskolan har besvarat enkäterna. Totalindex är 4,1 för Stodenskolan mot kommunens totala index 4,4 för åk 2 och åk 5. Siffrorna i parentes är genomsnittssiffrorna i kommunen för åk 2 och åk 5. Trygghet och trivsel Jag trivs i skolan Genomsnittet för Stodenskolan elever i åk 2 är 4,7 (4,7) elever i åk 5 är 4,2 (4,5) Jag känner mig trygg i skolan Genomsnittet för Stodensskolan elever i åk 2 är 4,7 (4,7) elever i åk 5 är 4,3 (4,7) Jag har arbetsro i skolan Genomsnittet för Stodenskolan elever i åk 2 är 4,2(3,9) elever i åk är 3,8 ( 3,9) Vi behandlar varandra bra på skolan Genomsnittet på Stodenskolan elever i åk 2 är 4,7 (4,6) elever i åk 5 är 4,0 (4,3) Vår egen undersökning i åk 2 och 5, vårdnadshavare Vårdnadshavarnas svar i åk 2 och åk 5 är något mindre positiva. De har fått ange på en skala från 1 till 5 där 1 är lägsta värdet och 5 det högsta. 67% (39/58) av vårdnadshavare i åk 2 och i åk 5 har 50% (15/30) av vårdnadshavarna på Stodenskolan besvarat enkäterna. Mitt barn känner sig trygg i skolan, 89% åk 2 och 73,3% i åk 5 Mitt barn har arbetsro i skolan, 74,3% åk 2 och 26,7% i åk 5 Eleverna på skolan behandlar varandra bra, 61,5% i åk 2 och 42,9% i åk 5 Resultat från elevråd utifrån trygghet och trivsel: Elevrådet menar att det är viktigt att umgås över åldersgränserna, men att nuvarande faddersystem inte är bra, då de styr elev till elev, elevrådet vill hellre ha faddergrupper. Elevrådet har också beslutat om gemensamma regler på skolgården. Analys Arbetet med förebyggande åtgärder mot kränkningar är prioriterat på Stodenskolan. Våra elever känner sig i hög grad trygga i skolan, något lägre resultat än året innan. Eleverna tycker i hög grad att de får den hjälp de behöver i skolan. Enligt KBU får inte eleverna arbetsro i den omfattningen de önskar. Eleverna är inte nöjda med sin inomhusmiljö. 8
Vi tror att alla de goda insatser som görs av skolans personal när det gäller olika variationer av värdegrundsarbete som faddersystem, temaarbeten, vårt trygghetsteam, vår elevstödjare, vårt arbete med social kompetens har stor betydelse- allt detta bidrar till en positiv helhet. Det vi inte har anledning att vara nöjda med är språkbruket. Vi har under flera år jobbat med att komma tillrätta med det dåliga språkbruket. Vi har nolltolerans när det gäller kränkningar där språkbruket är en del och det kan inte accepteras. Vid en sammantagen analys av vårdnadshavarnas svar och elevernas svar, framträder en bild där båda grupperna överlag är nöjda med skolans verksamhet. Den bilden stämmer med den analys vi gör i skolledningen, elevhälsan och i personalgruppen. Det som skiljer sig är hur vårdnadshavare och elever upplever arbetsro, där eleverna tycker sig har större arbetsro än vad vårdnadshavare tycker. De synpunkter och klagomål som inkommit från vårdnadshavarna är varierad, dels handlar det om läxor är för svåra för lätta, förskoleklassens inomhusmiljö med för små kapprum och kalla golv, varit svårigheter med tillgång i UNIKUM samt att språkbruket inte är bra. Det vi får beröm för är en individualiserad undervisning, kort och tydlig information samt faddersystemet. Under läsåret har vi kartlagt och också utrett förekomsten av kränkningar på skolan enligt skollagen 6 kap. 10. Våra utredningar visar att kränkningar har utretts 4 gånger och 1 ärende definieras som mobbing som har upphört. Rektor har beslutat om särskilda åtgärder i samband med de konstaterade kränkningarna. Vi har nolltolerans mot kränkningar. Eftersom kränkningar ändå har förekommit, behöver särskilda åtgärder beslutas och vidtas. Vår analys visar att det är när eleverna har rast eller vid förflyttningar som det mesta sker, behövs flera vuxna ute som rastvärdar och att man som vuxen finns med där man vet att det kan hända samt i omklädningsrummen för vissa grupper. Det har dokumenterats och utretts många konfliker under året, men vi har inte bedömt det som kränkningar. Beslut inför 2014/2015 I vår lokala arbetsplan och i vår likabehandlingsplan finns planeringar för hur vårt värdegrundsarbete bedrivs. Vi måste fortsätta arbeta med arbetsro, trygghet och respekt för att få en ökad måluppfyllelse. Alla klasser gör sina kartläggningar över hur klimatet i klassen är. Det är underlaget till en värdegrundsplan för klassen. Se över rastvärdschemat, det är viktigt med många vuxna ute, samt i utrymmen som tex kapprum och omklädningsrum. Lärarna ser till att rasttiderna håll så belastningen på skolgården blir minimal. Fadderverksamheten ska komma igång från skolstarten. Arbetsron måste öka. Vårt förväntansdokument och ordningsregler ska presenteras för föräldrar på höstens första föräldramöte. 9
Åtgärder och insatser läsåret 2014/2015 Vår skola ska vara en trygg och stimulerande arbetsplats. En skola som både elever och personal känner lust att gå till. Vår värdegrund är väl förankrad hos alla. En viktig uppgift för lärarna är att hjälpa eleverna att utveckla empati och respekt för andra människors lika värde. Övergångarna mellan våra verksamheter, vilket också innefattar övergången till högstadiet, fungerar bra och är viktig för elevernas trygghet. I vår plan för lika behandling har alla klasser under september gjort en värdegrundsplan. Därefter gör de egna trivselregler som förankrats hos elever och vårdnadshavare. Dessa planer följs upp under året för att se om åtgärder som planerats räcker. Samma normer och värderingar som föregående år gäller även 2014/2015 Aktiviteter och metoder är i stort sett lika, några arbetsplaner har små justeringar och finns i Lokala arbetsplanen. Forskning visar att men blir mer trygg om man känner flera på skolan och i olika åldrar. Vårt faddersystemet har uppdaterats från individ till individ till att det är mera grupp. I början på höstterminen planeras en kamratdag men fokus på lära-känna, samarbete och fadderverksamhet. Nedan kommer förbättringsförslag från elevrådet från föregående år på hur fadderverksamhet och kontakten mellan elever i olika åldrar kan förbättras på skolan med målet att eleverna ska känna sig tryggare. Idéerna tas med även detta läsår. Vi skulle kunna vara grupper ihop, då blir det roligare, och inte lika jobbigt om ens fadder är väldigt tyst eller jobbig vi kan ha någon lektion för dem vi kan åka på utflykt med dem vi kan skriva brev till dem vi skulle kunna prata engelska ihop fler kamratdagar veva hopprep med dem vi kan lira fotboll med dem vi kan vara fotbollsdomare Vi skulle kunna pyssla ihop De skulle kunna hjälpa oss med matten oftare Vi reder ut uppkomna konflikter skyndsamt, ibland enskild och ibland öppet i klassrummet. Vi ritar och förklarar socialt samspel (seriesamtal). Vid behov kontaktas hemmen. Vi dokumenterar noga. Varje konfliktsituation är unik och ska utredas och åtgärdas med respekt för varje enskild individ. Vi har sett över rastvärdschemat så att så många vuxna som möjligt är ute (rastvärdar) och vi bär reflexvästar för att eleverna ska se och uppleva den goda närvaron av vuxna. I schemat är det markerat vem som ska vakta på fotbollsplanen eftersom det är en utsatt plats. När det gäller arbetsro måste varje lärare ha ett samtal i klassen vad det betyder, att de kan vara olika för olika individer och att man måste respektera varandra, förväntansdokumentet och ordningsreglerna är ett stöd i arbetet.29 10
Exempel på samtalsmall likabehandling Att utreda och åtgärda Datum Initierat av: Ansvarig: Innehåll/ var hände det?: Åtgärd/Uppföljning Datum Samtal med: Ansvarig: Innehåll: Åtgärd/Uppföljning Datum Samtal med: Ansvarig: Innehåll: Åtgärd/Uppföljning Datum Samtal med: Ansvarig: Innehåll: Åtgärd/Uppföljning Åtgärder Organisation/grupp/individ - nivå Vem? 11
Överenskommelse för Datum: Närvarande: Detta har hänt: Så här vill jag att det ska vara: Det här ska jag försöka göra: Det här behöver jag hjälp med: Utvärdering, datum: På en skala 1-10 känns det så här nu: ----------------------------------------------------------------------------------------------------------- 1 10 Därför att: ev. uppföljning igen: datum: Underskrifter: 12