Nyanlända barn och unga - att hitta den röda tråden

Nyanlända barn och unga - att hitta den röda tråden, beteendevetare, leg. psykoterapeut Vänersborg, november 2016

Immigration en kris Ensamkommande ungdomars krisfaser Uppbrottet från anknytningspersoner Vanliga reaktioner, känslor och tankar bland ensamkommande Sorgreaktioner och uttryck för saknad Separation, trauma och tolkningar av verkligheten Förlust och mentalisering Praktisk, social känslomässig tillgänglighet Psykosocial problematik och migration - Familjer med medföljande barn: Tonåringar klämda mellan olika kulturer Könsroller Psykosocial problematik och migration Ensamkommande Kamratgruppens funktion Ackulturation PUT-syndromet

Identitet och identitetsutveckling Att vara identisk med sig själv Identitetens funktion Utveckling av identitet Kognitiva scheman Vad påverkar en identitet? Inifrånstyrd kultur Fokus på skuld, oskuld och individualism Utifrånstyrda kulturer - Fokus på skam, heder och kollektivism Selfexpression (R. Inglehart) Utifrånstryrda kulturer Ungdomars/föräldrars förhållningssätt till sexualitet och livsstil Inifrånstyrda kulturer --Ungdomars/föräldrars förhållningssätt till sexualitet och livsstil

Forts Den psykologiska utmaningen för nyanlända ungdomar Individualism-outalad norm i vårt samhälle Grundantagande- i Sverige vill vi att du skall göra rätt för dej Grundantagande-anonymt samhälle där alla har samma värde Evolutionärt grundbehov hos människan Den psykologiska utmaningen identitet och sammanhang kasam- balansen är avgörande PTSD traumatisering Traumatologins utveckling 1600-1900-talet PTSD vad är det? Psykiskt trauma Reaktioner på fara när sker traumatiseringen? Traumatisk stress ur barnperspektivet Riskfaktorer: varför får inte alla PTSD? Traumatisering: tre symtomgrupper återupplevande, undvikande och överspändhet

Självskada Definition av självskada Självskadande som copingstrategi Olika typer av kriser Det svåraste: avslagskriser Skam och skuld Identitet av våra självmedvetna känslor Skillnader mellan skuld och skam Självuppfattning och självperception Skam och religion Identitetsutveckling i det individanpassade samhället Heder kollektivism och identitet Skambeteenden Skuld och empati Skam och psykisk sjukdom

Samtal förhållningssätt, värdegrund och motivation i arbete med ensamkommande Vanliga föreställningar om motivation Grundläggande motiverande egenskaper Ambivalens och inre konflikt Neurologiska aspekter på anknytning och anpassning Reaktioner på anpassningsproblematik hos ensamkommande flyktingar Vårt val att arbeta i människovårdande yrke Egna grundantaganden och erfarenheter påverkar vår uppfattning om andra Varför är mentalisering viktig? Negativa effekter av en alltför regelstyrd boendeverksamhet och förhållningssätt enligt godtycklighet Empatitrötthet och medkänsloutmattning Stress i människovårdande yrken

Anknytningsmönster Hur påverkar det oss? Varför skickar man sitt barn till ett främmande land? Barndödligheten i världen Anknytning betydelsen av känslomässigt nära relationer Vår egen erfarenhet av anknytning hur relaterar vi till andra? Anknytningsmönster -Trygg anknytning Otrygg-undvikande anknytning Otrygg ambivalent anknytning Desorienterad anknytning

Spädbarnsdödligheten 1751 var 20 procent Varför skickar man sitt barn till främmande land? Lilla Carl, sov sött i frid! Ty du får tids nog vaka, tids nog se vår onda tid och hennes galla smaka. Världen är en sorgeö: bäst man andas skall man dö och bli mull tillbaka. En gång, där en källa flöt förbi en skyl i rågen, stod en liten gosse söt och spegla sig i vågen: bäst sin bild han såg så skön uti böljan, klar och grön, straxt han inte såg'en. Så är med vår levnad fatt, och så försvinna åren: bäst man andas gott och glatt, så lägges man på båren. Lilla Carl skall tänka så, när han ser de blommor små, som bepryda våren. Sove lulla, lilla vän! Din välgång alla gläda. När du vaknar, sku vi sen dig klippa häst och släda; sen små hus av kort - lull lull - sku vi bygga, blåsa kull och små visor kväda.

Immigration en kris Enda gången jag känner mig hemma är när jag sitter på flygplanet mellan Sverige och Afghanistan Said, efter 15 år i Sverige Ungdomen kommer aldrig tillbaka, även om han återvänder hem. Resan kommer att göra om honom. Han kommer i fortsättningen att betrakta sig själv, sina rötter och sin hemmiljö på ett avstånd som aldrig kan utplånas helt. (Maricio Rojas)

Ensamkommande ungdomars krisfaser Chockfas byggs upp gradvis, känsla av främlingskap En rad förluster - av miljöer, människor, autonomi, språk, identitet En sorgeprocess Skuld, psykosomatiska reaktioner Kontrollförlust Oro, ångest, förvirring Koncentrationssvårigheter Nedstämdhet, ibland depression

Känslan av främlingskap Känslan av främlingskap kommer först när du får något att relatera till Som att: - Ha 1000 bitar av ett pussel och inga bitar passar ihop - leva i en glasbubbla utan språk - att titta på världen genom ett fönster - möta en främmande ny upplevt känsla av ensamhet - fysisk närvaro men mentalt fortfarande i hemlandet eller på resa - verkligheten inte kan relateras till de förväntningar man kom hit med

Uppbrottet från anknytningspersoner: Tillbakadragande av laddningar: - en ofta smärtsam vändpunkt Sökandet efter trygghet: - nya objekt behöver laddas upp Sorg: - liknar sorgearbetet vid faktiska förluster, men adolescenten vet ofta inte vad som sörjs

Min bokplanta på Gräsö

Vanliga reaktioner den första tiden - Hemlängtan (som måste stävjas) - Ensamhet, övergivenhet och tillitsbrist - Saknaden av familjen - Ångest över att inte kunna agera/hjälpa eller finnas tillhands för mamma och syskon - Orimliga förväntningar på sig själva - Ta ansvarsroll gentemot föräldrar (även i föräldrars frånvaro) - Otålighet, försörjningsplikt och fokus på leverans - Skuld/Skam - Inre konflikt mellan osjälvständighet och autonomi (i kombination med omgivningens förhållningssätt) - Besvikelse över att verkligheten inte motsvarar förväntningarna - Betraktar sig själva som vuxna

Sorgereaktion (ett ständigt bakgrundsljud) Defensivt förnekande av förlusten, vill inte prata om. Frågor om familjen kan väcka vrede Ständiga ( automatiska ) tankar kring familjen, separationen, familjemedlemmarnas öde. Att i tankarna försöka lösa en omöjlig situation, göra om det som skett Beroendet av familjen tilltar, regression. Idealisering av familjen och familjerelationerna. Känna sig halv, fastnar i nuet Förlust av trygg bas. Rädsla, otrygghet, ofta nattetid, mörkerrädsla Fryser sorgen, kan leda till depression Inget satsat inget förlorat!

Reaktioner av seperationstrauma - Separationen bidrar till återkommande upplevelser här och nu av att vara förbisedd, negligerad, avvisad - En tendens att (fel) tolka sociala samspelssituationer i termer av att bli orättvist behandlad och kränkt av omgivningen - Språkliga svårigheter och skilda kulturella koder bidrar i sin tur till feltolkningarna

Förlust och mentalisering - Anknytningstrauma kan hämma förmågan till mentalisering (att mentalt hantera tankar och känslor, granska rimligheten i nya intryck) - Försämrad verklighetsprövning. Nya situationer feltolkas i termer av övergivande, avvisande, kränkning - Försämrad förmåga att verklighetstesta tankar och känslor - Av närmiljön i det nya landet kan flyktingen upplevas som självupptagen, mindre kompetent etc. Han begriper inte, eller han vill inte begripa.

Det man också ser: På dagarna: tonåringar På nätterna: småbarn

Praktisk, social och känslomässig tillgänglighet De allra flesta behöver bara omsorg, praktisk, socialt och emotionellt stöd. Ordnad och trygg vardag, skolgång, inte psykiatri De flesta är inte beredda att tala om det förflutna; hellre om det som känns aktuellt Etablera och upprätthålla kontakt: behov här och nu ( Även de flesta 17-åriga pojkar gillar inte psykologsnack )

PUT syndromet Nu är det definitivt Ansvar för framtiden i ny belysning Familjeåterförening och ansvar för familjens framtid Emotionell utsatthet att leva med saknaden/ensamheten Bergodalbana av positiva/negativa tankar/känslor Anpassningsförmåga sätts på prov - brist på kunskap och sociala erfarenheter - sociala koder och normkonflikter - orealistiska förväntningar Vilsen i framtiden 4-5 år att knäcka koden Motivation centralt: högpresterande eller lågpresterande ungdomar har olika förutsättningar att lyckas

Alla ungdomar är motiverade?!

Högpresterande ungdomar eller lågpresterande ungdomar Motivationen handlar antingen om en strävan att uppnå framgång eller undvika ett misslyckande. Lågpresterande ungdomar: - En lågpresterande ungdoms tankar handlar ofta om risker och misslyckanden - ungdomens inre självbild att inte duga leder till ett undvikande av situationer. - Ungdomen konstruerar en egen orealistisk bild, eller fantasivärld av omnipotens utan inre strategier kring hur de kan förverkligas. - Krav från ex. familj, släkt blir övermäktiga vilket ger upphov till känslomässiga tillstånd där all motivation riktas mot att undvika skam.

Högpresterande ungdomar eller lågpresterande ungdomar - En högpresterande ungdoms tankegångar kretsar kring den egna förmågan. - Detta påverkar i sin tur hur individerna närmar sig prestationssituationer. - Undersökningar pekar mot att högpresterande ungdomar väljer att delta i fler och mer utmanande situationer och ta en del risker. - Med realistisk tilltro till den egna förmågan, blir misslyckanden erfarenheter som leder till en ökad anpassningsförmåga

Balansen styr vår motivation ACCEPTANS: behovet av tillhörighet NYFIKENHET: behovet av kunskap HEDERVÄRDHET: behovet av lojalitet med föräldrar och arv IDEALISM: behovet av rättvisa OBEROENDE: behovet av självständighet MAKT: behovet att påverka andra ROMANTIK och INRE LUGN: behovet av sex, trygghet och närhet SOCIAL KONTAKT: behovet av kamratskap STATUS: behovet av social ställning och betydelse LUGN: behovet av känslomässig stillhet REVANSCH: behovet av att ge igen och vinna Steven Reiss 2000

Ambivalens och inre konflikt: De är många som säger till mig, vad har du för planer för framtiden?, Jag kan inte svara, för det har jag aldrig tänkt på. Men jag går till skolan för andra gör det och för jag måste. På boendet säger dom att du måste tänka själv Jojo Jag måste ha den här drivkraften, motivationen eller intresset, annars kommer jag hamna på gatan. Jag måste gå i skolan och plugga, för att få ett bättre liv så det blir någonting av mig och så jag klarar mig själv och hjälpa min familj Oram

Mamma ringde och grät, de har dåligt med pengar - jag sparade och skickade hem fyra tusen förra veckan, nästa månad vill hon att jag skickar hem åtta tusen Ali Alla andra på boendet har fått PUT utom jag som fick mitt första avslag, jag åker aldrig tillbaka, hellre dör jag, varför ska jag gå i skolan? Reza

Ungdomars förhållningssätt till olika kriser - utifrån motivation och självbild Fallbeskrivning Mohammed Mohammed (M) och bor på boendet Ekbacken. Han är nyss fyllda 18 år och har bott på boendet ca 18 månader. Omständigheterna kring M anledning att komma till Sverige är ganska oklara för personalen, då han har varit mycket förtegen kring sin bakgrund. Nu har M fått sitt sista och tredje avslag på sin asylansökan.

Fallbeskrivning Mohammed 1(2) Mohammed (M) och bor på boendet Ekbacken. Han är nyss fyllda 18 år och har bott på boendet ca 18 månader. Omständigheterna kring M anledning att komma till Sverige är ganska oklara för personalen, då han har varit mycket förtegen kring sin bakgrund. Nu har M fått sitt sista och tredje avslag på sin asylansökan. Vid de två senaste avslagen blev M djupt deprimerad och skar sig vid några tillfällen, efter ett besök på BUP blev han direkt hemskickad då deras bedömning var att M inte hade intentionen att ta sitt liv. Persongruppen fick däremot förmaningen att punktmarkera M de följande veckorna. Personalen vet väldigt lite om orsaken till avslaget, men förstår att detta är förenligt med mycket ångest för M. Det som alla är högst införstådda med är att M inte under några omständigheter tänker återvända till Libyen. Det han har uttryckt till personalen är att hellre dör han. Han har ett litet kontaktnät och är ganska ensam, han kommer oftast hem direkt efter skolan, och håller sig ganska isolerad från de andra ungdomarna. M:s kontaktperson Pontus har utvecklat en förtrolig relation till M. Den första tiden tyckte Pontus att det var svårt att nå fram till M, men ju mer tid Pontus har investerat i relationen desto mer har M öppnat sig. Oftast när de varit på tu man hand i bilen, eller när de varit på Ikea, lagat mat eller när Pontus hjälp Mohammed med läxorna på kvällarna. För Pontus har nu M berättat att han levde på gatan under två år innan han kom till Europa för han ertappades med att ha sex med en grannflicka. Flickan blev mördad av sina bröder och M flydde till Tripoli och levde ur hand till mun då han hals över huvud fick fly för sitt liv från sin hemby. Socialtjänsten, Gävle, juni 2016

Mohammed forts 2(2) Föräldrarna har helt förskjutit M från familjen då han anses ha dragit skam över släkten. Även om M och Pontus har en förtrogen relation är han alltid öppen och vänligt inställd till övrig personal. Han somnar helst i soffan, nära nattpersonalen. M ger uttryck för stort behov av trygghet och omsorg. M är omtyckt av alla men personalen har vid några tillfällen på personalmöten gett uttryck för oron att M inte kommer att klara sig på egen hand. Kanske mest för han själv uttryck att det är första gången i sitt liv som han upplevt omsorg och omtanke. M är pga av sitt avslagsbeslut deprimerad och nedstämd och ger stort uttryck för uppgivenhet och håglöshet. Mohammed är som person lätt att tycka om, han är vänlig, anpassningsbar, har alltid ordning på sitt rum och tar varje tillfälle att få umgås med Pontus när han jobbar. Pontus har engagerat sig i M och lagt mycket tid på sitt uppdrag som kontaktperson. M beskriver att han för första gången känt sig trygg och är tacksam för den omsorg och vänlighet personalen visat honom. En fredageftermiddag i december ringer polisen boendet och säger att de har fått ett handräckningsärende och kommer att dyka upp till boendet kl. 09:00 nästa morgon för att hämta M för vidare transport till ett boende i Malmö i väntan på avvisning. Pontus har just börjat sitt kvällsskift och tar emot beskedet. Den första frågan som personalen bör ta ställning till är huruvida de ska berätta detta för M. I samråd med gruppen väljer Pontus att berätta för M. M blir även denna gång förtvivlad och springer in på sitt rum och låser dörren. Efter några timmar får Pontus komma in, han sätter sig bredvid honom på sängen, M gråter förtvivlat och Pontus börjar prata med M. Socialtjänsten, Gävle, juni 2016

Ungdomars förhållningssätt till olika kriser - utifrån motivation och självbild Fallbeskrivning Mohammed M blir även denna gång förtvivlad och springer in på sitt rum och låser dörren. Efter några timmar får Pontus komma in, han sätter sig bredvid honom på sängen, M gråter förtvivlat och Pontus börjar prata med M. M berättar för Pontus att han kommer ikväll packa väskan och dra. Det är 14 grader kallt ute och boendet ligger 4 mil från närmste större kommun 1. Beskriv vad du tror Pontus upplever i samtalet med M. 2. Hur anser du att Pontus bör förhålla sig i ett sådant samtal? 3. Vad bör Pontus förstärka och vad bör Pontus inte förstärkra? 4. Vad bör Pontus undvika i samtalet med M? 5. Vad är M:s motivationsfaktorer och vilka tankar har du om hans egen självbild?

Det svåraste: avslagskriser Fruktan för sitt liv, krossad dröm om en bättre framtid (för sig själv och/eller sin familj), skam och skuld. Fara för personal: att hamna i samma pessimism, hopplöshet och uppgivenhet som ungdomen. Förhållningssätt: att behålla fågelperspektivet; maximalt stöd, göra det som göras kan - Bekräfta besvikelsen men ta udden av personlig kränkning - Upprätthålla vardagsrutiner (skola, fritid, dygnsrytm), förmedla energi och mening - Förmedla att man är alltid en aktör, påverka det som påverkas kan - tänka kring olika alternativ Det väsentliga: att hjälpa personen att bibehålla sin tankeförmåga och tänka strategiskt

Olika typer av kriser Vardagskriser: Oavsett roll finns det alltid utrymme för tröst, intresse, omtanke, att hålla sig här och nu, det handlar inte alltid om bagaget passiviteten är den största fienden. Motsägelsefulla önskningar: ingen bryr sig ingen ska lägga sig ; vilja att vara ifred, vilja att få hjälp Dramatiska kriser / Självdestruktivitet: Vända sig till BUP men vara klar över att den bästa hjälpen finns I vardagen; den svåra balansgången: vara empatisk och samtidigt kyla ner, vara saklig inte förstärka.

Personlig identitet: att vara identisk med sig själv. När man upplever sig själv som unik med klara gränser mellan sig själv och andra, har en stabil självkänsla, bedömer sig själv och egna egenskaper på ett adekvat sätt samt känner igen sig själv i de uppfattningar, minnen, behov och känsloreaktioner som man har. Sociologen Erik H Erikson menar att vi har en identitet då vi vet vilka vi är, vet hur andra ser på oss och att vi accepterar oss själva oavsett omgivningens värdering av oss. - Identitet = upprepning - Egenacceptans centralt - Allting vi är och uppfattas av andra. En person kan vara svensk, afrikan, muslim, ateist, gay, hetero, vara medlem i ett fotbollslag, biologistudent, vara söt eller lång. Allting vi är har en väldigt stor del i vår identitet då det till stor del påverkar hur vi uppfattas av andra.

Identitetens funktion Vår roll i en grupp (Identitet gör så att vi fungerar i en grupp, vare sig det handlar om en kompisgrupp på tre individer eller ett helt samhälle). I parbildning blir identiteten viktig Utan identitet är det svårt att bli kär i någon, utan en identitet är inget att bli kär i). Relationer vi skapar med hjälp utav vår identitet bidrar till att vi känner oss som hela personer Vår utsprungsmiljö är identitetsskapande Gemenskap med intern sammanhållning, - Lojalitet mot värderingar, normer och seder - Patriotism - Kommunikativ genom ett språk och symboler. - Religionen - Etniska grupper är med få undantag kopplade till ett visst territorium (Israel, Palestina osv) samt till vissa politiska institutioner Ex: kurder, syrianer, judar, samer, svenskar, romer etc.

Utveckling av identitet

Kognitiva scheman Identitet - Kognitiva scheman är grundantaganden om hur världen fungerar. De bygger på våra kategoriseringar och deras grund är alltså våra tidigare erfarenheter. - Dessa ofta omedvetna antaganden reglerar hur vi uppfattar situationer och personer. - Det ger våra sinnesintryck en mening samt väcker känslor hos oss. De är kognitiva strukturer i vårt psyke och kärnan i allt vårt tänkande.

Kognitiva scheman Identitet - En människas kognitiva scheman är nära kopplade till hennes identitet vilket gör dem svåra att förändra. - Redan från tidig barndom utvecklas de föreställningar vi har om oss själva och omvärlden och de sitter så djupt rotade i oss att vi inte ens uttalar dem för oss själva. - Våra kognitiva scheman fungerar som absoluta sanningar som vi agerar utifrån.

Vad påverkar en identitet? Föräldrars normer och värderingar Samhällsekonomi och teknisk utveckling - Ett land med god ekonomi satsar ofta på att utbilda människor - Identitet via utbildning, (jag är: läkare, präst - Fattigare land ärver man ofta yrkesroll från föräldrar Inifrån styrt samhälle Individens i centrum, väljer vad vi vill bli Utifrån styrda samhällen Föräldrarnas, religionen och patriarkala normer styr i stor utsträckning Samhällets värdering av individen Värdet i ett människoliv skiljer mellan samhällen

Västerländsk psykologi och kultur är inte universell Socialtjänsten, Gävle, juni 2016

Psykologiska grundantaganden i vid psykisk ohälsa - inifrån styrda kulturer - Individualism och inre normer ligger till grund för beteendeförändring - Samtal och/eller psykofarmaka centrala verktyg i ett behandlingsarbete - Skuld, oskuld och individualism centralt - Självständighet och autonomi - Arbeta med samspel utifrån förtroendefulla relationer - Samarbete och delaktighet - Motivationsarbete i ett professionellt nätverkande som gemensam hållning med ungdomar, föräldrar och andra professionella aktörer - En sekulariserad hållning Socialtjänsten, Gävle, juni 2016

Psykologiska grundantaganden vid psykisk ohälsa Utifrånstyrda kulturer - Ångest ger sig uttryck i smärttillstånd - Förpliktelser att inom gruppen upprätthålla hieratiska och patriarkala struktur och inte utsätta/utsättas av familj, släkt och vänner för skam - En överordnad rädsla att hamna utanför gruppen - Direkt eller indirekt motstånd mot den västerländska vanan att psykologisera olika mänskliga beteenden och psykiska sjukdomar. Kan av andliga auktoriteter istället vara uttryck för Guds vilja - Andeväsen, demoner som förklaringsmodell kring trauma, dissociation och tillstånd av panikångest - Eventuell anpassning till västerländsk psykologi kring vård och omsorg som alltför ofta utgår från oss själva och tänker att individen står friare från sin släkt än vad de gör. - Förhållningssätt till beteendeproblem: ökade krav, social kontroll, uppifrån definierade förväntningar, straff och konsekvens - Ofta slutna familjesystem Socialtjänsten, Gävle, juni 2016

Inifrån styrd kultur Fokus på skuld, oskuld och individualism - Stark inre kontroll genom samvetsförebråelser - Uppfostras till att ta stort ansvar för sina egna gärningar, inte skylla ifrån sig, inte förneka. - Man uppfostras till att ha dåligt samvete om man gör något fel. - Individen fostras till att ha inre normer som styr beteende, oberoende av vad andra i gruppen gör. - Individen uppfostras att andras beteende inte har med ditt beteende att skaffa. -Andra individer i den egna grupper ses också som ansvariga för sina gärningar och de kan kritiseras för dåliga gärningar.

Utifrånstyrda kulturer (Mellanöstern, delar av Afrika, länder präglade av konfucianism ) Fokus på skam,heder och kollektivism - Stark yttre social kontroll - vilket leder till att människor som bryter mot reglerna reagerar med skamkänsla. - Ångest tar sig uttryck smärttillstånd - Större risk att drabbas av skam än av den egen inre känsla av vad som är rätt och fel. - Det är oladdat att göra fel tills dess att ingen kommer på dig (inte parallellvärldar som inte får mötas). - Förpliktelser att inom gruppen upprätthålla den rådande hieratiska och patriarkala struktur. - Den överordnade rädslan att bli utstött ur gruppen.

Self expression values

Utifrån styrda kulturer ungdomars/föräldrars förhållningssätt till sexualitet och livsstil - En ungdoms agerande påverkar hela familjens anseende (även i dess frånvaro) - En ungdoms intressen är underordnade familjens intressen - Individens sexualitet är en angelägenhet för hela familjen - Sexuella relationer ska ske mellan man och kvinna inom äktenskapet Skam att inte uppfylla normerna för den rådande, dominerande och accepterade föreställningen om den patriarkala manligheten. Mannen är överordnad kvinnan, det kan inte vara vice versa. Detta försvårar förståelsen för homosexuella par då det anses vara en omöjlighet att en kvinna kan ta rollen över en annan kvinna och inte heller en man över en annan man.

Inifrån styrda kulturer ungdomars/föräldrars förhållningssätt till sexualitet och livsstil - En ungdoms agerande handlar om sin egen utveckling och en individs anpassning till samhället utgår från individualitet och självförverkligande, mindre fokus på familjens anseende (föräldrarna är i större utsträckning frånvarande) - En ungdoms intressen är överordnad familjens intressen - Individens sexualitet är en egen angelägenhet - Sexuella relationer fyller en utforskande funktion för att orientera sig i egna sexuella preferenser Könsroller är i mindre utsträckning stigmatiserade. Ett större Ifrågasättande av stereotypa könsroller och de föreställningar som existerar kring kön och sexualitet.

Ackulturation 1. Separation - Så långt möjligt slå vakt om de kulturella värderingar man haft i hemlandet - Ortodoxa, rigida värderingar och rutiner - Barnen ska uppfostras utan inflytande från samhället 2. Assimilation (från latinets assimila tio, med betydelsen 'göra lik', 'efterbilda'), eller assimilering, syftar på den process genom vilken en minoritet, helt överger sin egen kultur, så att alla ursprungliga kulturskillnader försvinner 3. Integration den process där individen får medborgarskap, etablerar sig i det svenska samhället, och där det svenska samhället anpassas efter den förändring i befolkningssammansättningen som invandringen innebär 4. Marginalisering Att vara marginaliserad innebär att individen inte på egen hand kan förändra sin livssituation till det bättre

Den psykologiska utmaningen för nyanlända ungdomar Individualism outtalad norm i vårt samhälle I 40 000 år anpassats att leva i familjära sammanhang, i nära relation med andra. Djur, natur och relationer för att hålla oss både mätta, varma och trygga. - Psykologiskt välmående genom tryggheten människor emellan. - Behovet av gemenskap och skydd i en flock är djupt rotad i oss. - Svårt att överleva för den som hamnade utanför. - Vårt samhället är anpassat för självförverkligande och individualism från vaggan till graven. Politik, nationell och internationell ekonomi och materiellt välstånd säkrar vår överlevnad utan hänsyn tagen till trygghet från andra. Beroende av skydd i en gruppkonstellation betraktas idag mer som ett kuriöst mänskligt behov.

Psykologiska utmaningar för nyanlända ungdomar Grundantagande I Sverige vill vi att du ska göra rätt för dig! I individualismens och den oberoende välfärdsstaten Sverige finns några grundantaganden ungdomarna snabbt bekantas med: - Jobba, långt in på ålderns höst för att du så länge som möjligt finansierar vår din egen och andra medborgares välfärd. - Betala skatt och bekosta dina egna och andras grundläggande behov av skola, vård och omsorg i ett anonymt samhälle där pengarna fördelas av någon annan till de som behöver.

Psykologiska utmaningar för ensamkommande ungdomar Grundantagande individualism som outtalad norm i samhället - Betala för att någon annan ska ta hand om dina egna barn, så att du kan jobba. - Betala för att någon annan ska vårda dina föräldrar när de blir gamla så du kan ägna dig så länge som möjligt kollektiv välfärdsnytta till förmån för varje enskild anonym individ i ett samhället där alla har samma värde. - Demokrati att få göra vad du vill

I ett inifrån styrt samhälle är skam förenat med:.att vara beroende av bidrag för sin egen försörjning, (om man kan jobba).att stå i skuld och hamna i register.att inte vara inordnad i samhällets skönhetsnorm.att inte betala skatt och inte bidra till den anonyma välfärden

Evolutionärt grundbehov hos människan vår nyfikenhet och anpassningsförmåga gör det omöjliga möjligt Människan har genom evolutionen utveckla: - en nyfikenhet - vilja till samspel - förmåga till anpassning Hennes lust att uppgå i en större gemenskap och se till helhetens behov är sålunda i grunden lika stor som lusten att förverkliga och utveckla sig själv och sina individuella behov. Existentiell stress uppstår när vi förlorar kontakten med vårt ursprung och vinsten av det vi kallar välfärdssamhälle och arbete inte fyller våra behov.

Den psykologiska utmaningen Identitet och sammanhang - Att dra tillbaka bindningen och beroendet till föräldrarna. (en sorgeprocess) - Individuationen ett ideal i västerländsk psykologi - Att bibehålla viss kulturell integritet samtidigt som man inlemmas i majoritetssamhället. - Integrera den ursprungliga kulturen med det nya landets sedvänjor. (Den mest fördelaktiga strategin - men också psykiskt krävande) - Hantera ambivalens, tveksamhet

Den psykologiska utmaningen Balansen är avgörande - Kasam Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet När man förstår min roll i det sammanhang jag befinner mig Jag vet vad När det jag gör i det sammanhanget är hanterbart, och jag har kontroll Jag kan När det jag gör upplevs meningsfullt, det ger mig någonting Jag vill

Trauma, PTSD och anknytning God morgon, beteendevetare, leg. Psykoterapeut Storuman oktober 2016

Immigration en kris Ensamkommande ungdomars krisfaser Uppbrottet från anknytningspersoner Vanliga reaktioner, känslor och tankar bland ensamkommande Sorgreaktioner och uttryck för saknad Separation, trauma och tolkningar av verkligheten Förlust och mentalisering Praktisk, social känslomässig tillgänglighet Psykosocial problematik och migration - Familjer med medföljande barn: Tonåringar klämda mellan olika kulturer Könsroller Psykosocial problematik och migration Ensamkommande Kamratgruppens funktion Ackulturation PUT-syndromet

Identitet och identitetsutveckling Att vara identisk med sig själv Identitetens funktion Utveckling av identitet Kognitiva scheman Vad påverkar en identitet? Inifrånstyrd kultur Fokus på skuld, oskuld och individualism Utifrånstyrda kulturer - Fokus på skam, heder och kollektivism Selfexpression (R. Inglehart) Utifrånstryrda kulturer Ungdomars/föräldrars förhållningssätt till sexualitet och livsstil Inifrånstyrda kulturer --Ungdomars/föräldrars förhållningssätt till sexualitet och livsstil

Forts Den psykologiska utmaningen för nyanlända ungdomar Individualism-outalad norm i vårt samhälle Grundantagande- i Sverige vill vi att du skall göra rätt för dej Grundantagande-anonymt samhälle där alla har samma värde Evolutionärt grundbehov hos människan Den psykologiska utmaningen identitet och sammanhang kasam- balansen är avgörande PTSD traumatisering Traumatologins utveckling 1600-1900-talet PTSD vad är det? Psykiskt trauma Reaktioner på fara när sker traumatiseringen? Traumatisk stress ur barnperspektivet Riskfaktorer: varför får inte alla PTSD? Traumatisering: tre symtomgrupper återupplevande, undvikande och överspändhet

Samtal förhållningssätt, värdegrund och motivation i arbete med ensamkommande Vanliga föreställningar om motivation Grundläggande motiverande egenskaper Ambivalens och inre konflikt Neurologiska aspekter på anknytning och anpassning Reaktioner på anpassningsproblematik hos ensamkommande flyktingar Vårt val att arbeta i människovårdande yrke Egna grundantaganden och erfarenheter påverkar vår uppfattning om andra Varför är mentalisering viktig? Negativa effekter av en alltför regelstyrd boendeverksamhet och förhållningssätt enligt godtycklighet Empatitrötthet och medkänsloutmattning Stress i människovårdande yrken

Psykotraumatologins utveckling 1600 1900 talet Johannes Hofer (1678) nostalgia psykisk störning hos soldater med intensiv hemlängtan. Nostos=hemlängtan; algos= smärta/obehag Sjukdomen beror väsentligen på en förvrängd föreställning, varvid den del av hjärnan, som härbärgerar förställningen är angripen. Detta är den del av hjärnan, där livsandarna böljar fram och tillbaka genom nervfibrerna, i vilket synbilderna är lagrade. När en gång livsandarna har banat sin väg och vidgat den, blir det lättare, liksom i sömnen, att ta samma väg åter och åter (Johannes Hofer, 1678)

PTSD - Vad är det? Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD (posttraumatic stress disorder) är ett ångesttillstånd till följd av en svår händelse eller chockartad upplevelse. PTSD karaktäriseras av återupplevanden ("flashbacks"), undvikande av det som påminner om händelsen samt överspändhet. PTSD är en relativt ny diagnos: den inkluderades i det amerikanska klassifikationssystemet DSM III 1980. Diagnosen är också en av de mera ifrågasatta.

Psykiskt trauma - Trauma (grek. τράυμα "sår eller skada) - Psykiskt trauma går inte att assimilera, smälta ned, lägga till handlingarna - Tiden luckras upp. - Ett ständigt nu - Fortsätter påverka individen

Reaktioner på fara - Fight - Flight - Freeze Karakteristiskt för den traumatiserande situationen: Ingen strategi fungerar för att avvärja faran. Ett återupprepande tiden stannar. Ångest reaktion på fara utan att vargen finns där.

Reaktioner på fara - När sker traumatiseringen? - Situationen överväldigande, maktlöshet. Människans hela försvarssystem mobiliseras för flykt eller strid, men ingen handling hjälper. - Enstaka traumatisk händelse/en serie svåra erfarenheter. - En situation är inte traumatisk i sig. Den personliga upplevelsen avgör.

Traumatisk stress Extrema stressorer Planerat våld och terror Olyckor och naturkatastrofer Ju närmare hotet är den egna personen och familjen, desto större risk för traumatisering Manmade våld generellt sett mer traumatiserande än t.ex. naturkatastrofer

Traumatisk stress - ur barnperspektivet - Försummelse, vanvård, övergrepp & svåra separationer. - Trauma i anknytning. - Mikrotrauman. - Traumatiserande för barn att bli vittnen till våld och övergrepp mot familjen. - För barn generellt sett svårare trauma när hotet kommer från barnets anknytningsperson.

Riskfaktorer - Brist på social support. - Posttraumatiska stressfulla situationer (t.ex. en utdragen asylprocess för människor som känner sig hotade och förföljda). Ur barnperspektivet: - Tidiga brister i anknytning 0ch trygghet. - Svårighetsgraden av den traumatiska händelsen. - Föräldrarnas reaktion på den traumatiska händelsen. - Familjestöd och föräldrarnas coping har också visat sig gälla PTSD-symptom hos barn. Studier visar att barn och ungdomar med större familjestöd och mindre föräldraångest har lägre nivåer av PTSD symtom.

Varför får inte alla PTSD? Teori och modell Pretraumatiska faktorer Ålder, kön, begåvning, utbildningsnivå, förekomst av tidigare traumatiska upplevelser och tidigare psykiatriska problem, (personlighet och självbild), ackumulerad stress (familjekonflikter, ekonomi, arbetsrelaterad stress) och annat som påverkar upplevelse av sig själv som sårbar. Genetik och biologisk sårbarhet samt inte minst anknytning. Peritraumatiska faktorer (peri = grek. omkring) Grad av exponering, faktorer som finns mitt i händelsen. Förluster i händelsen. Dissociativa reaktioner under traumat, panikattacker, kontrollförlust under händelsen eller vilken roll man hade i händelsen. De som är övertygande om att de ska dö men överlever har visat sig få mest problem i efterförloppet. Posttraumatiska faktorer Socialt stöd i efter händelsen. Graden av skuldbeläggande av den enskilde från andra eller från individen själv. Samtida livsstress av annat slag såsom familjestrukturer som upplöses som följd av traumat. Förlamad omgivning som leder till isolering och utanförskap Samspelet mellan dess faktorerna är avgörande för hur den enskilde individen reagerar

Traumatisering - Tre symptomgrupper 1. Återupplevande 2. Undvikande 3. Överspändhet (Arousal)

Traumatisering - Tre symtomgrupper (Återupplevande) Återupplevande av den traumatiska händelsen eller händelserna (intrusion): -återkommande, påträngande minnesbilder. -återkommande mardrömmar om händelsen (mycket vanligt). -individen kan plötsligt handla som eller känna det som om traumat återupprepades (t.ex. bli rädd, reagera med panik, svettningar, hög puls). -uttalat obehag inför händelser som förknippas med eller liknar någon aspekt av traumat.

Traumatisering - Tre symptomgrupper (undvikande) Ett ständigt undvikande av stimuli som kan sättas i samband med traumat. Ofta på mer eller mindre omedveten nivå. -undvikande av tankar och känslor som associeras till traumat. Inre mental blockering, dissociation. -undvikande av aktiviteter eller situationer som uppväcker minnet av traumat, säkerhetsbeteenden. - möjligheter till nyinlärning som korrigerar följderna av traumat minskar. -amnesi rörande hela eller delar av traumat. -minskat intresse för aktiviteter, passivisering, inskränkningar i det vardagliga livet. -känsla av främlingskap för andra att vara avskärmad. -begränsade affekter, tomhet, känna sig avstängd. Svårt investera känslomässigt i andra.

PTSD - Tre symptomgrupper (undvikande dissociation) 1/3 Ett vanligt symptom vid PTSD DSM V en uppbrytning av vanligtvis integrerade funktioner såsom medvetande, minne, identitet, eller perception. Uppstår vid mental översvämning. Känslor stängs av ett biologiskt överlevnadsvärde. Viss information är inte integrerad med tidigare information som den normalt borde vara.

PTSD - Tre symtomgrupper (undvikande dissociation) 2/3 Trots att traumat är borta ur medvetandet kan det styra personens upplevelse av sig själv och omvärlden och vara grunden till mycket självdestruktivitet. En kompetent del kan fungera i arbetslivet medan en hjälplös/dissocierad del kan aktiveras vid upplevt hot eller rädsla. Parallella subsystem eller jagtillstånd i en individs personlighet som påverkar personen kognitivt och känslomässigt. De olika jag-tillstånden fungerar därmed som olika action systems som kan styra såväl uppmärksamhetsfokus som beteende.

PTSD - Tre symtomgrupper (Undvikande dissociation) 3/3 PÅ- OCH AV SYSTEM Beskrivs ofta som uppdelning i: ANP apparently normal personality, skenbar normalitet på ytan. En del av personligheten som undviker kontakt med inre traumarelaterade stimuli. EP emotional personality. Del(ar) av personligheten med minnen, kognitioner och affekter som avskiljs från det vanliga medvetna fungerandet. I dessa EP:s kan traumarelaterade föreställningar lagras. ANP Avstängd Orienterad till att fungera i det dagliga livet EP Återupplevandet av traumat En person beter sig så annorlunda i en situation jämfört med en annan situation, som om det är två helt olika personer.

Semhar kidnappad, torterad, våldtagen i Sinaiöknen på sin flykt från Eritrea

Självskada Definition av självskada: Favazza: avsiktlig förstörelse eller förändring av den egna kroppsvävnaden utan medveten självmordsavsikt. Enklare uttryckt: Att skada sin egen kropp på ett direkt sätt utan att vilja dö. Yates (2004): 10 15 % av alla människor ägnar sig åt impulsivt självskadande någon gång i livet. 5 10 % gör det många gånger. Skära, rispa eller skrapa sig Karva in ord eller symboler i huden Hindra sår från att läkas Bränna sig med cigaretter Dunka huvudet i väggen Slå sig själv med händerna eller hammare Sticka sig själv med nålar

Många av dem som skadar sig själva är unga de flesta börjar skada sig i tonåren; vissa gör det inte så mycket och slutar ganska snart, andra håller på i många år är kvinnor troligtvis är självskadande 1,5 3 gånger vanligare bland kvinnor än bland män har självmordstankar missbrukar alkohol eller narkotika lider av ätstörningar har problem med dissociation har varit utsatta för trauman

Självskadeprocessen 1. Utlösande händelse ofta handlar det om att bli/känna sig övergiven eller avvisad 2. Känslomässig överbelastning eller känslomässig avstängning 3. Lättnad: lugn och avspänning eller ökad närvaro- och verklighetskänsla

Interventionsspektrum vid självskadande 1. Var stödjande och empatisk. 2. Bestäm det interpersonella sammanhanget. 3. Identifiera känslorna. 4. Undersök det medvetna motivet. 5. Ifrågasätt eventuellt ungdomens perspektiv. 6. Prata alternativa strategier.

Traumatisering - Tre symptomgrupper (överspändhet, arousal) Bestående tecken på överspändhet -svårt somna om eller orolig sömn. -irritabilitet, vredesutbrott. -muskelspänning, fysiologisk arousal. -spänd vaksamhet, attackberedskap. -lättskrämdhet, ljud- och ljuskänslighet. -överdriven reaktion vid oväntade yttre stimuli (klapp på axeln etc).

Symptomens varaktighet och intensitet vid PTSD - Mer än en månad - Allvarlig funktionspåverkan - Signifikant lidande/obehag Undvikandesymptom generellt svårare att behandla än arousal/flashbacks

Identitet och våra fyra självmedvetna känslor Skam Stolthet Förlägenhet Skuld

Who did this mess? Skuld en evolutionär grundaffekt hos alla högt utvecklade däggdjur

Skillnader mellan SKAM och SKULD SKAM: - Fokus bara på sig själv - Tycker illa om sig själv - Hur kunde jag göra så? - Mycket smärtsamt - Påtaglig påverkan självuppfattningen - Känslan av att krypa och granskas - Försämrad självkänsla/paralyserande - Vill gömma sig/försvinna - Grundläggande affekter: Självförakt, förödmjukelse, ovärdighet, tillintetgjord och maktlöshet SKULD: - Fokus på ett specifikt beteende - Mår dåligt över något man gjort fel - Hur kunde jag göra så? - Måttligt smärtsamt - Mindre påverkan/förändring i/på självuppfattningen - Känslor av olust extra känslig - Ingen större påverkan av självkänsla, -Känslan att ha kraft/ork att reparera - Grundläggande affekter: Vilja göra rätt, korrigera, anpassa sig, trösta, förändra, förbättra och göra om

En förälders främsta uppgift är att hjälpa barnen att utvecklas till trygga, ansvarstagande och medkännande individer När våra barn gör fel, exempelvis slänger oprovocerat legoklossar på lillebror reagerar vi som föräldrar När vi uppfostrar och vägleder våra barn när de inte gör som de ska är frågan; hur vill vi då att de ska känna?

För att få en självuppfattning och medvetna känslor i relation till andra krävs: - Förmåga att känna ett själv i relation till andra - Förmåga att relatera till en given norm eller värdegrund Barn reflekterar och värderar sig själva genom stolthet, skuld eller skam i förhållande till den kulturella, samhälleliga och föräldrabaserade norm de tidigt l livet inordnar och mallas efter Våra grundantaganden är ofta stabila, övergeneraliserade och globala. Vilket innebär att de är svåra att förändra. Jagkänslan utvecklas vid ca 12 månader och moralperceptionen vid ca 18 månader. Barnen blir därefter både den utvärderade och utvärderaren, dvs bärare av båda dessa roller

Skillnader mellan SKAM och SKULD Själv -Undrar om de vet hur dålig jag är? - Jag duger inte till någonting. - Jag är värdelös SKAM SITTER I HUVDET Andras bedömning av dig SKAM Effekt på andra Andra Själv -Hon blev ledsen av Vad jag gjorde - Hur kommer det jag gjorde påverka henne? SKULD SITTER I SITUATIONEN Andras bedömning av dig SKULD Effekt på andra Andra

Kareema de kan dra åt helvete

Skammen hindrar mig att njuta Citat från intervju med artonårig Bawan, kurd, muslim och bög (DN 2009-10-02) - Jag vill skrika ut mina lungor och visa hela världen vem jag egentligen är - Jag kan aldrig träda fram och berätta om min läggning, familjen skulle skämmas och deras heder skulle krossas - Särskilt mamma skulle skämmas, det är ju hon som har uppfostrat mig - Pappa skulle skämmas svårt inför alla kurder och araberna som respekterar honom, han skulle känna sig liten och misslyckad som man och det vill jag inte utsätta honom för Han svarar med ett enda ord när jag frågar hur det känns att vara så föraktad av sin familj hjärtskärande!

Skammen hindrar mig att njuta Citat från intervju med artonårig Bawan, kurd, muslim och bög (DN 2009-10-02) - Jag platsar inte i familjen, jag var rädd och tänkte ofta ta livet av mig - De skulle inte sakna mig! Skulle du hellre vilja vara heterosexuell? - då slipper jag skammen, jag skäms alltid när jag är tillsammans med en kille - Jag slappnar av när jag är full, så full är jag ganska ofta Jag gillar maskulina muskelmän, helst blattar. Det känns skönt att ha sex med dem, för det är så förbjudet. Som att hämnas på pappa och farfar - De hårda hedersreglerna är omänskliga, men jag har dom i mig och jag avskyr dem. Jag vill att mina systrar behåller oskulden, det känns äckligt de ska vara rena till de gifter sig Det blir synd om min fru, för jag kommer att vara otrogen.

Skam stolthet

Skam och religion I många tolkningar av religion är skam ett grundfundament. Systematiskt skambeläggs människor inom rörelsen vars beteenden, värderingar och normer inte företräder den åsiktsriktning som gör gällande att religionen ska tillämpas i sin ursprungliga tolkning och vara gängse samhällsordning oberoende av folkviljan.

Skam och religion I ett sekulariserat samhälle individanpassas religion, det utgår från individen och skammen nedtonas Till oss är alla välkomna oavsett tro, vi söker inte samstämmighet och vi har ingen i förväg uppgjord plan. Personligen gillar Olle Carlsson uttrycket Gud såsom vi själva upp fattar honom, något som fått en del att säga att så där flummig kan man väl inte vara. Själv menar han att det är tvärtom, att det är en enorm ansträngning att inte bara köpa andras uppfattningar eller sanningar utan faktiskt utgå från sig själv. Och han skulle önska att vi utgick från oss själva mycket mer i våra liv, och på många olika plan. Kyrknytt nr 2/09

Skam beteenden - Skam utesluter andra (centrum för sitt eget universum) - Förhindrar och frånkopplar känslor av omsorg om andra - Aggressivitet som strategi att minimera känslor av värdelöshet, övergivenhet och tomhet - Fientlighet och svårigheter att hantera ilska - Låg impulskontroll i förhållande till ilska - Låg frustrationstolerans - Omedelbar behovstillfredsställelse - Låg tillit (ingen tycker om mig i alla fall) - Lättkränkthet - Kravmaskiner - Narcissistisk problematik

Skamkänslor leder till grandios kompensation Självanklagelser, otillräcklighet Upplevd press t ex i skolan Somatisering, oro Självstyre, egenkontroll Underkännande av all yttre auktoritet Omgivningens gränser uppfattas som kränkningar Brist på inre regulering av självvärde Ständig kamp för berättigande

Skuld och empati Skuld och ett empatiskt förmåga att sätt sig in i andra människors situation och adaptivt förhållningsätt till andra går hand i hand. Att känna skuld rymmer en känslomässig och mentaliserande förmåga. Empati är en viktig affekt i alla nära relationer. Skuld har evolutionärt sätt bidragit till vår förmåga att reglera vår omsorg om andra.

Studier om skam och psykisk sjukdom I studien av Orth, Berking och Burkhardt (2006) framkom att skam leder enligt studien till grubblerier som i sin tur, till skillnad mot skuld, har en påverkan på utvecklingen av en depression. En studie om personer som i barndomen blivit utsatt för psykologisk misshandel visar att faktorer som bortstötning, isolering och emotionell försummelse leder till skam och har en positiv korrelation med depression (Webb, Heisler, Call, Chickering, & Colburn, 2007). Forskare har också genomgående rapporterat att det finns ett samband mellan benägenheten för skam och en hel del psykologiska symtom, inklusive depression oro, ätstörningssymtom, och självskada. Personer som ofta upplever skamkänslor i sitt själv förefaller vara mer känsliga för en rad psykologiska symtom (Leary & Tangney, 2003).

Skam och skuld studie, Kalifornien mellan 2004-2012 380 st 12 åringar med uppföljande studie 2012 (åtta år senare). (TOSCA, TOSCA-C) Studien syftade till att kartlägga korrelationen mellan de respondenter som skattade högt i SKAM kontra SKULD i beteende utifrån den livsstil och marginalisering med fokus på brottlighet, kriminalitet och riskbeteenden åtta år senare vid 18 års ålder. Skillnaden mellan SKAM benägna kontra SKULD benägna ungdomars utveckling var signifikant Sambandet mellan skambenägna barn var signifikant i frågan - marginalisering (arbetslöshet, socialt understöd) - kriminalitet, ätstörningar, självskada - missbruk (sju prövat heroin alla skambenägna enligt skattnings- instrument) - och separation från samhällets rådande normer. -Sexuell oförsiktigt beteende

Tack för mig