Fördjupning anknytning
|
|
- Sandra Inga Berg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fördjupning anknytning Betydelsen av känslomässigt nära relationer, beteendevetare, leg. psykoterapeut FSUM maj 2018
2 Fokus för dagen Våra erfarenheter av anknytning predestinerar i hög grad våra val i livet Vårt val av människovårdande yrken ANKNYTNING - Det västerländska samhället har gjort oss sårbara - Betydelsen av känslomässigt nära relationer - Skammens antidop TRYGG ANKNYTNING - Förhållningssätt och mönster OTRYGG UNDVIKANDE ANKNYTNING -Förhållningssätt och mönster - OTRYGG AMBIVALENT ANKNYTNING - Mönster vid otrygg ambivalent anknytning Otryggt ambivalenta familjer och arbetsgrupper DESORIENTERAD anknytning - Förhållningssätt och mönster
3 Fokus för dagen Våra erfarenheter av anknytning predestinerar i hög grad våra val i livet Vårt val av människovårdande yrken ANKNYTNING - Det västerländska samhället har gjort oss sårbara - Betydelsen av känslomässigt nära relationer - Skammens antidop TRYGG ANKNYTNING - Förhållningssätt och mönster OTRYGG UNDVIKANDE ANKNYTNING -Förhållningssätt och mönster - OTRYGG AMBIVALENT ANKNYTNING - Mönster vid otrygg ambivalent anknytning Otryggt ambivalenta familjer och arbetsgrupper DESORIENTERAD anknytning - Förhållningssätt och mönster
4 Fokus för dagen SKAM OCH SKULD - Identitet och våra fyra självmedvetna känslor - Skillnaden mellan skuld och skam - Självuppfattning och moralperception - Självkänslans grundfundament - Sambandet mellan god självkänsla och motivation - Vår inre balans styr vår motivation - Kultur och skam - Skam och religion - Identitetsutveckling i ett individualistiskt samhälle - Skambeteenden och grandios kompensation - Skuld och empati - Studier om skam och psykisk sjukdom - Skam och skuld studier - Förhållningssätt till skambenägna ungdomar
5 Våra erfarenheter av anknytning predestinerar i hög grad våra val i livet Några exempel. Vilken partner vi fastnar och attraheras av Hur vi uppfostrar våra barn Hur vi förhåller oss till våra anknytningsobjekt Vilken roll i iklär oss i en arbetsgrupp Hur vi förhåller oss i konflikter Hur vi röstar i riksdagsvalet Vilka värderingar vi har Hur vi lyckas och bedömer framgång i livet Hur vår egen självkänsla utvecklas
6 Vårt val i människovårdande/ pedagogiska yrken Våra egna erfarenheter av anknytning har utrustat oss med olika förmågor (risker och möjligheter) Våra egna erfarenheter av livet har gett oss mer eller mindre omedvetna livsuppgifter med en djupare förståelse för människor som befinner sig i likande situation som vi själva en gång befann oss i. Personlighetsdrag utifrån humanistiska och etisk värdegrund (Sekulariserad eller religiös värdegrund) Stokastisk effekt (kommunen skär ner och omplacerar personal som leder till slumpmässiga effekter)
7 Anknytningsmönster - Trygg anknytning - Otrygg ambivalent anknytning - Otrygg undvikande anknytning - Desorienterad anknytning Vilket anknytningsmönster har du och hur ger det sig uttryck i de relationer du har? (Klienter/elever/kollegor/partners/ föräldrar och egna barn)
8 Anknytning Det västerländska samhället har gjort oss sårbara Mina tidigare år är i mina upplevelser förbundna med min moder. För det första fanns hon alltid där; jag kan komma ihåg hur behagligt det var att känna hennes kropp när hon bar mig på sin rygg och lukten av hennes hud i den heta solen. Allt kom från henne. När jag var hungrig eller törstig svingade hon mig runt så att jag kunde finna hennes fulla bröst; när jag nu sluter mina ögon känner jag ånyo med tacksamhet den känsla av välmående jag hade när jag begravde mitt huvud i deras mjukhet och drack den söta mjölken som de gav. På natten när det inte fanns någon sol som värmde mig fyllde hennes armar och kropp dess plats. När jag blev större och mer intresserad av andra saker kunde jag från min säkra plats på hennes rygg utan rädsla titta som jag behagade och när tröttheten blev mig övermäktig behövde jag bara sluta mina ögon. (Kabongo, 80 år gammal hövding av Kikiyustammen)
9 Anknytning Betydelsen av känslomässigt nära relationer En individ som haft förmånen att växa upp i ett bra hem med hängivna föräldrar har alltid känt människor som han kan söka stöd, trygghet och skydd hos, och vet var dom finns. Så djupt rotad är hans förväntningar och så regelbundet har dom bekräftats att han som vuxen har svårt att föreställa sig någon annan typ av värld. Bowlby, 1973
10 Anknytningsmönster Skammens antidop: Beskydd att bli skyddad när barnet upplever fara Tröst att som barn bli tröstad i och efter hotfulla situationer Lyhördhet någon som hör och kan tolka barnets signaler i rimlig tid Förutsägbarhet att reagera likartat på signaler från barnet. Någon barnet kan gå till när barnet känner sig ensam, kall och rädd
11 Vår egen erfarenhet av anknytning - Hur relaterar vi till andra? Trygg anknytning Kännetecknas av att barnet kan använda sina anknytningsobjekt som en trygg hamn, d.v.s. någon som man kan vända sig till för hjälp då tröst eller skydd behövs. - Barn med ett tryggt anknytningsmönster kan flexibelt anpassa sig efter omgivningen, kan leva sig in i andras situation och har god förmåga att hantera stress och förluster.
12 Trygg anknytning kännetecknas av 1. Förälderns respons på barnet är förutsägbart, uppmuntrande, stöttande och av beskyddande karaktär. 2. Relationen behöver genomsyras av värme och kärlek så väl verbalt som fysiskt. Så etableras en grundtillit till andra människor. 3. En tro på att de flesta människor vill en själv väl och att man är värd att älskas. 4. Inga dolda agendor (Källa: psykologonline.nu)
13 Vår egen erfarenhet av anknytning - Hur relaterar vi till andra? Förhållningssätt som vuxen både privat och i sin profession Bra självkänsla och känner sig kompetent i relationer. Litar på sig själv och på andra, relationen mellan närhet och avstånd är okomplicerad. Det är relativt enkelt att uppfatta eller prata om egna och andras känslor i situationer där det är relevant. Söker konstruktiva lösningar i konflikter och försöker reda ut missförstånd, utan att hamna i negativa tankemönster. Sällan svartsjuka/prestige/konkurrens och behöver inte söka bekräftelse på sin egen duglighet. Som vuxna har de lätt att komma nära andra människor, men trivs också bra i eget sällskap. Man har lätt att fungera i långvariga och sunda relationer.
14 Otryggt undvikande anknytning
15 Vår egen erfarenhet av anknytning - Reza har väskan packad på rummet, han drar nog i natt Otrygg - undvikande Kännetecknas av att barnet försöker vara känslomässigt självförsörjande och undviker närhet. Att barn med undvikande anknytningsmönster inte söker tröst innebär inte att de inte känner rädsla och otrygghet. De bara inriktar sig på annat som sina leksaker och stänger av anknytningssystemet som ett försvar mot att bli avvisad. De tänker sig fram till svar snarare än känner efter. Nota bene: Bör inte förväxlas med PSTD (undvikande), då beteendet kan te sig snarlikt
16 Vår egen erfarenhet av anknytning - Reza har väskan packad på rummet, han drar nog i natt Förhållningssätt som vuxen både privat och i sin profession - Tänker och resonerar rationellt snarare än känslomässigt. - Markerar gränser och inbjuder inte till att prata känslor i onödan, överordnad betoning på praktiska behov. - Tenderar kritiskt granska och rationellt förhålla sig till partner/kollegor/vänner och klienter - Hittar snabbt brister hos andra - Känns obekvämt och olustigt att visa egna känslor och undviker det helst.
17 Otryggt undvikande kännetecknas av 1. Barn som blivit bortstött av närstående när de behövt hjälp och närhet skapar förväntan att andra människor också ska avvisa. Barnet lär sig då att det inte går att lita till andras välvilja och att det måste klara sig självt. 2. Känslor, speciellt sorg, ilska, frustration blir då av ondo eftersom det lett till att de blivit bortstötta och de tänker sig därför snarare fram till svaren än att lyssna till hur det känns. 3. Istället för känslor upplevs lättare tomhet och brist på glädje i livet. Det är svårt att vara riktigt glad om man har kvar all ledsamhet, sorg, ilska och frustration inom sig. Som vuxen: 4 Omtyckta av sin omgivning och lätt att ha att göra med eftersom de inte är känslostyrda. Många föredrar ytliga relationer och håller en känslomässig och/eller fysisk distans i nära relationer. Drar sig ofta undan nära relationer då krav på närhet uppstår. Många väljer ofta att lämna relationen efter en intensiv förälskelse eftersom de då blir så upptagna av partners brister att det tvivlar på att partnern är den rätte. (Källa:
18 Anknytningsmönster Otrygg/undvikande anknytning
19 En otryggt undvikande arbetsgrupp kännetecknas ofta av: 1. Svagt ledarskap 2. Subgrupper och partitagning 3. Ingen gemensam kultur (härskartekniker) 4. Undviker problem och löser inte konflikter 5. Konkurrens mellan subgrupper och ökar risken för mobbing och utfrysning 6. Öppnar för ett negativt informellt ledarskap
20 Vad kännetecknar en otrygg undvikande familj? Barn kontra föräldrar/ föräldrar kontra barn (arbeta i grupp)
21 Otrygg ambivalent anknytning
22 Vår egen erfarenhet av anknytning? Mohammed är som ett tuggummi under skon på mig Otrygg - ambivalent Barn med otrygg-ambivalent anknytning bär med sig en erfarenhet av att ibland bli omhändertagna, ibland avvisade när de söker hjälp och tröst. Osäkerheten gör att de känner separationsångest och rädsla. Barn med ett ambivalent anknytningsmönster blir lätt överväldigade av sina egna känslor och de visar ofta ilska samtidigt som de klamrar sig fast vid den vuxna. De är i stor utsträckning känslostyrda. Som vuxna uppfattas de ofta som kreativa personer som har nära till sina känslor. I nära relationer skrämmer de ibland iväg människor med sin starka önskan om närhet. En del är så rädda att bli övergivna att de istället undviker nära relationer..
23 Mönster vid otrygg ambivalent anknytning Om två personer med otrygg-ambivalent anknytning är i en parrelation så blir relationen ofta väldigt stormig och ökar risken för svartsjuka och ständiga uppbrott. 1. Klängighet riskerar att den andre tröttnar. Människor med ambivalent anknytning behöver motstå impulsen att ständigt söka kontakt och bekräftelse från omgivningen. 2. Att aktivera sig, skaffa egna intressen vid sidan om relationen, umgås med andra, sporta mm istället för att ständigt försöka träffa sin partner. 3. Kan vara lättare sagt än gjort. Notera om dina krav på en relation är rimliga
24 Vår egen erfarenhet av anknytning? Mohammed är som ett tuggummi under skon på mig Förhållningssätt som vuxen både privat och i sin profession Tenderar att vara känslostyrd och har i stressade situationer svårt att tänka rationellt. Rädsla för att bli överflödig, angelägen att omgivningen ska förstå hur du känner. Relationer tenderar ibland att bli gränslösa, klängiga, beroende och svårt att släppa taget Vill att relationer ska vara känslomässigt nära men är samtidigt väldigt osäker på om den håller
25 Anknytningsmönster - Trygg anknytning, otrygg undvikande och otrygg ambivalent undvikande
26 En otryggt ambivalent arbetsgrupp kännetecknas ofta av: 1. Dagsformen avgör hur man upplever och utför arbetet 2. Regler och rutiner är sekundära 3. Problem löses från dag till dag, släcker bränder och ad hoc lösningar 4. Jobbar helst tillsammans med de man trivs med 5. Hinner inte gå till möten, stänger inte av mobiler. Saker kommer ofta emellan. 6. Följer inte upp arbetet och utvärderar inte 7. Pratar bakom ryggen om arbetskamrater och objekten växlar. 8. Finns ingen systematik i skitsnacket, riktas mot olika personer Källa:
27 Vad kännetecknar en otrygg ambivalent familj? Barn kontra föräldrar/ föräldrar kontra barn (arbeta i grupp)
28 Just nu tänker du? Vilket anknytningsmönster är - jag? - Är anknytningsmönster statiskt eller förändras det över tid? - Känner igen mig i flera, hur är det möjligt? - Hjälp, vad har jag gjort mot min barn?...
29 Arbetsgrupper består ofta av rund personal och fyrkantig personal
30 Vår egen erfarenhet av anknytning Mustafa: ingen bryr sig om det inte är något man vill ha av mig Otrygg desorienterad Desorganiserad anknytning antas återspegla en inre arbetsmodell (eller mental representation) av en otrygg och farlig värld, där uttalade behov av skydd från vårdnadshavare besvaras med vad som uppfattas som ökad fara, snarare än tvärtom. Utagerande barn ett nästan uteslutande fokus på yttre, observerbara symtom, såsom aggressivt beteende, medan man ignorerar de mindre observerbara symtomen, såsom depression. Man fann också att barn med desorganiserad anknytning i högre utsträckning än andra barn uppfyllde diagnoskriterierna för depression. Barn med DA har högre nivåer av dåligt självförtroende än andra. Oförmåga att reglera ångest i samband med skrämmande eller skrämt beteende hos vårdnadshavaren skapar sannolikt känslor av hjälplöshet och hopplöshet, som respons på bristen på trygghet i dessa barns inre och yttre värld..
31 Desorienterad anknytningsmönster 1. DA uppstår som ett resultat av fysisk eller psykisk misshandel. 2. En vårdnadshavare som har stora svårigheter att tolka barnets signaler, varav barnet upplever anknytningspersonen som skrämmande. 3. Leder till relationsstörningar med undvikande beteende i vuxen ålder, då närhet är förknippat med smärta och svek. 4. Relationer är sällan djupa och många med DO undviker nära relationer trots stor önskan och längtan till kärlek och trygghet. 5. Barn med DA har i större utsträckning dåligt självförtroende och depressioner än andra barn (skam) Foto:pixel För att lösa problemet med den stora längtan går många in i en relation genom att anpassa sig till största delen till de andras behov och därmed göra avkall på sina egna känslor och behov, vilket ofta leder till en ökad ångest.
32 Kognitiva scheman Hur etableras vi vår bild av oss själva? - Kognitiva scheman är grundantaganden om hur världen fungerar. De bygger på våra kategoriseringar och deras grund är alltså våra tidigare erfarenheter. - Dessa ofta omedvetna antaganden reglerar hur vi uppfattar situationer och personer. - Det ger våra sinnesintryck en mening samt väcker känslor hos oss. De är kognitiva strukturer i vårt psyke och kärnan i allt vårt tänkande.
33 Kognitiva scheman Identitet - En människas kognitiva scheman är nära kopplade till hennes identitet vilket gör dem svåra att förändra. - Redan från tidig barndom utvecklas de föreställningar vi har om oss själva och omvärlden och de sitter så djupt rotade i oss att vi inte ens uttalar dem för oss själva. - Våra kognitiva scheman fungerar som absoluta sanningar som vi agerar utifrån.
34 Identitet och våra fyra självmedvetna känslor Skam Stolthet Förlägenhet Skuld
35 Who did this mess? Skuld en evolutionär grundaffekt hos alla högt utvecklade däggdjur
36 Skillnader mellan SKAM och SKULD SKAM: - Fokus bara på sig själv - Tycker illa om sig själv - Hur kunde jag göra så? - Mycket smärtsamt - Påtaglig påverkan självuppfattningen - Känslan av att krypa och granskas - Försämrad självkänsla/paralyserande - Vill gömma sig/försvinna - Grundläggande affekter: Självförakt, förödmjukelse, ovärdighet, tillintetgjord och maktlöshet SKULD: - Fokus på ett specifikt beteende - Mår dåligt över något man gjort fel - Hur kunde jag göra så? - Måttligt smärtsamt - Mindre påverkan/förändring i/på självuppfattningen - Känslor av olust extra känslig - Ingen större påverkan av självkänsla, -Känslan att ha kraft/ork att reparera - Grundläggande affekter: Vilja göra rätt, korrigera, anpassa sig, trösta, förändra, förbättra och göra om
37 En förälders främsta uppgift är att hjälpa barnen att utvecklas till trygga, ansvarstagande och medkännande individer När våra barn gör fel, exempelvis slänger oprovocerat legoklossar på lillebror reagerar vi som föräldrar När vi uppfostrar och vägleder våra barn när de inte gör som de ska är frågan; hur vill vi då att de ska känna?
38 För att få en självuppfattning och medvetna känslor i relation till andra krävs: - Förmåga att känna ett själv i relation till andra - Förmåga att relatera till en given norm eller värdegrund Barn reflekterar och värderar sig själva genom stolthet, skuld eller skam i förhållande till den kulturella, samhälleliga och föräldrabaserade norm de tidigt l livet inordnar och mallas efter Våra grundantaganden är ofta stabila, övergeneraliserade och globala. Vilket innebär att de är svåra att förändra. Jagkänslan utvecklas vid ca 12 månader och moralperceptionen vid ca 18 månader. Barnen blir därefter både den utvärderade och utvärderaren, dvs bärare av båda dessa roller
39 Skillnader mellan SKAM och SKULD Själv -Undrar om de vet hur dålig jag är? - Jag duger inte till någonting. - Jag är värdelös SKAM SITTER I HUVDET Andras bedömning av dig SKAM Effekt på andra Andra Själv -Hon blev ledsen av Vad jag gjorde - Hur kommer det jag gjorde påverka henne? SKULD SITTER I SITUATIONEN Andras bedömning av dig SKULD Effekt på andra Andra
40 Med vilka glasögon betraktar vi världen? Förhållningssätt till på barn Förhållningssätt till ålder Förhållningssätt till familj Förhållningssätt till religion Förhållningssätt till individen Förhållningsätt till auktoriteter Förhållningsätt till kön Förhållningssätt till sanning och lögn Förhållningssätt till sexualitet
41 Kulturella perspektiv värda att notera Hur individer från inifrånstyrd och utifrånstyrda kulturer uppfattar varandra Inifrån styrd kultur Jämställdhet - Upplevs respektlöst Uppgiftfokuserat - Upplevs ovänligt Ärlighet är viktigast - Upplevs oförskämt Individualism - Upplevs egencentrerat Effektivitet - Upplevs skrytsamt Relationer Tid Tal Pengar Mat Sexuell frigörelse Sexualitet - Upplevs som moralförfall Utifrån styrd kultur Hierarki - Upplevs förtryckande Händelse fokuserat - Upplevs hänsynslöst Harmoni är viktigast - Upplevs oärligt Kollektivism - Upplevs korrumperat Gästfrihet - Upplevs påklistat Sexualitet i hederskulturer - Upplevs tvångsmässig och identitetskränkande
42 Andra tycker jag är skyldig Andra tycker INTE jag är skyldig Jag tycker jag är skyldig Jag är skyldig och accepterar straff Ingen vet. Så det finns ingen anledning att skämmas Jag tycker INTE jag är skyldig Jag skäms och har förlorat min heder för vad andra tänker om mig. Mitt rykte är skadat. Min heder är viktigare än min egen uppfattning av situationen. Inga problem. Jag är inte skyldig och min heder är intakt
43 Kareema de kan dra åt helvete
44 Skammen hindrar mig att njuta Citat från intervju med artonårig Bawan, kurd, muslim och bög (DN ) - Jag vill skrika ut mina lungor och visa hela världen vem jag egentligen är - Jag kan aldrig träda fram och berätta om min läggning, familjen skulle skämmas och deras heder skulle krossas - Särskilt mamma skulle skämmas, det är ju hon som har uppfostrat mig - Pappa skulle skämmas svårt inför alla kurder och araberna som respekterar honom, han skulle känna sig liten och misslyckad som man och det vill jag inte utsätta honom för Han svarar med ett enda ord när jag frågar hur det känns att vara så föraktad av sin familj hjärtskärande!
45 Skammen hindrar mig att njuta Citat från intervju med artonårig Bawan, kurd, muslim och bög (DN ) - Jag platsar inte i familjen, jag var rädd och tänkte ofta ta livet av mig - De skulle inte sakna mig! Skulle du hellre vilja vara heterosexuell? - då slipper jag skammen, jag skäms alltid när jag är tillsammans med en kille - Jag slappnar av när jag är full, så full är jag ganska ofta Jag gillar maskulina muskelmän, helst blattar. Det känns skönt att ha sex med dem, för det är så förbjudet. Som att hämnas på pappa och farfar - De hårda hedersreglerna är omänskliga, men jag har dom i mig och jag avskyr dem. Jag vill att mina systrar behåller oskulden, det känns äckligt de ska vara rena till de gifter sig Det blir synd om min fru, för jag kommer att vara otrogen.
46 Skam stolthet
47 Skam och religion I många tolkningar av religion är skam ett grundfundament. Systematiskt skambeläggs människor inom rörelsen vars beteenden, värderingar och normer inte företräder den åsiktsriktning som gör gällande att religionen ska tillämpas i sin ursprungliga tolkning och vara gängse samhällsordning oberoende av folkviljan.
48 Skam och religion I ett sekulariserat samhälle individanpassas religion, det utgår från individen och skammen nedtonas Till oss är alla välkomna oavsett tro, vi söker inte samstämmighet och vi har ingen i förväg uppgjord plan. Personligen gillar Olle Carlsson uttrycket Gud såsom vi själva upp fattar honom, något som fått en del att säga att så där flummig kan man väl inte vara. Själv menar han att det är tvärtom, att det är en enorm ansträngning att inte bara köpa andras uppfattningar eller sanningar utan faktiskt utgå från sig själv. Och han skulle önska att vi utgick från oss själva mycket mer i våra liv, och på många olika plan. Kyrknytt nr 2/09
49 Skam och religion Där Guds lag är landets lag är skam ett grundfundamet
50 Skam beteenden - Skam utesluter andra (centrum för sitt eget universum) - Förhindrar och frånkopplar känslor av omsorg om andra - Aggressivitet som strategi att minimera känslor av värdelöshet, övergivenhet och tomhet - Fientlighet och svårigheter att hantera ilska - Låg impulskontroll i förhållande till ilska - Låg frustrationstolerans - Omedelbar behovstillfredsställelse - Låg tillit (ingen tycker om mig i alla fall) - Lättkränkthet - Kravmaskiner - Narcissistisk problematik
51 Skamkänslor leder till grandios kompensation Självanklagelser, otillräcklighet Upplevd press t ex i skolan Somatisering, oro Självstyre, egenkontroll Underkännande av all yttre auktoritet Omgivningens gränser uppfattas som kränkningar Brist på inre regulering av självvärde Ständig kamp för berättigande
52 Skuld och empati Skuld och ett empatiskt förmåga att sätt sig in i andra människors situation och adaptivt förhållningsätt till andra går hand i hand. Att känna skuld rymmer en känslomässig och mentaliserande förmåga. Empati är en viktig affekt i alla nära relationer. Skuld har evolutionärt sätt bidragit till vår förmåga att reglera vår omsorg om andra.
53 Studier om skam och psykisk sjukdom I studien av Orth, Berking och Burkhardt (2006) framkom att skam leder enligt studien till grubblerier som i sin tur, till skillnad mot skuld, har en påverkan på utvecklingen av en depression. En studie om personer som i barndomen blivit utsatt för psykologisk misshandel visar att faktorer som bortstötning, isolering och emotionell försummelse leder till skam och har en positiv korrelation med depression (Webb, Heisler, Call, Chickering, & Colburn, 2007). Forskare har också genomgående rapporterat att det finns ett samband mellan benägenheten för skam och en hel del psykologiska symtom, inklusive depression oro, ätstörningssymtom, och självskada. Personer som ofta upplever skamkänslor i sitt själv förefaller vara mer känsliga för en rad psykologiska symtom (Leary & Tangney, 2003).
54 Skam och skuld studie, Kalifornien mellan st 12 åringar med uppföljande studie 2012 (åtta år senare). (TOSCA, TOSCA-C) Studien syftade till att kartlägga korrelationen mellan de respondenter som skattade högt i SKAM kontra SKULD i beteende utifrån den livsstil och marginalisering med fokus på brottlighet, kriminalitet och riskbeteenden åtta år senare vid 18 års ålder. Skillnaden mellan SKAM benägna kontra SKULD benägna ungdomars utveckling var signifikant Sambandet mellan skambenägna barn var signifikant i frågan - marginalisering (arbetslöshet, socialt understöd) - kriminalitet, ätstörningar, självskada - missbruk (sju prövat heroin alla skambenägna enligt skattnings- instrument) - och separation från samhällets rådande normer. -Sexuell oförsiktigt beteende
55 Anknytningsbaserat samtal People will forget what you said, people will forget what you did, but people will never forget how you made them feel.
Anknytning och skam. Varför går de bra för vissa ungdomar och varför blir livet mer besvärligt för andra? FSUM, maj 2018
Anknytning och skam Varför går de bra för vissa ungdomar och varför blir livet mer besvärligt för andra? FSUM, maj 2018 Fokus för dagen SKAM OCH SKULD ur ett anknytningsperspektiv - Anknytning är globalt
Läs merSkam och skuld Integrationsprocessens hörnstenar
Skam och skuld Integrationsprocessens hörnstenar Beteendevetare/leg. psykoterapeut Wirsén Psykologi AB Varför går de bra för vissa ungdomar och varför blir livet mer besvärligt för andra? Fokus idag SKAM
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merTankens kraft. Inre säkerhetsbeteenden
Tankens kraft Inre säkerhetsbeteenden Ett inre säkerhetsbeteende är en tanke eller ett eget förhållningssätt vi har för hur vi får agera. Många har ett avancerat mönster av regler som vi kontrollerar i
Läs merAnknytning/ Relationer
Ge liv Ta oss tillbaka till glädje Kan vara humörändrande Anknytning/ Relationer Relationer Trygga relationer (trygg anknytning) Ge en trygg hamn (plats) Ett säkert ställe (bas) från vilket man kan utforska
Läs merEFT. Emotionally Focused Therapy for Couples. Gerd Elliot & Tommy Waad
EFT Emotionally Focused Therapy for Couples känslor Inte tala om känslor. Tala utifrån känslor. att vara i känslan och kunna tala om den EFT:s teoretiska referenser Den experimentella teorin Systemteori
Läs mer8 tecken på att du har en osund relation till kärlek
! Tisdag 28 mars 2017 Av Alexandra Andersson 8 tecken på att du har en osund relation till kärlek Hamnar du alltid i destruktiva förhållanden? Känner du att du alltid förändrar dig själv för att accepteras
Läs merVÅLD SOM UTTRYCK FÖR PSYKISK OHÄLSA FSUM
VÅLD SOM UTTRYCK FÖR PSYKISK OHÄLSA FSUM 2019-05-16 UNGDOMAR SOM PATIENTGRUPP Som ungdomsterapeut förväntar man sig att möta många unga människor som kommer att beskriva hur svårt det är att bli vuxen.
Läs merHur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?
Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla? Lisa Clefberg, Fil. Dr. Leg. psykolog, leg. psykoterapeut Clefberg Psykologi AB Grev Turegatan 14, 114 46 Stockholm www.clefbergpsykologi.se Tel: 0735-333035
Läs merKan man bli sjuk av ord?
Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation
Läs merAnknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken
Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund
Läs merVärdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11
Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott
Läs merAnknytning & Samspel. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken
Anknytning & Samspel Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund
Läs merTrauma och återhämtning
Trauma och återhämtning Teamet för krigs- och tortyrskadade, Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Skåne Denna broschyr är för dig som har haft hemska och skrämmande upplevelser t ex i krig eller under flykt.
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!
LIKABEHANDLINGSPLAN Vetegroddens förskola 2019 2020 ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! Mål på vetegroddens förskola: Vi ska vara en förskola fri från kränkningar där alla ska känna sig trygga och uppskattade
Läs merNär mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
Läs merInterkulturell medvetenhet. Soroush Shouri leg psykolog
Interkulturell medvetenhet Soroush Shouri leg psykolog Varför interkulturell medvetenhet? Många upplever idag en ansträngd relation med myndighetspersonal, med boende personal etc. Det finns en rädsla
Läs merEtt erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår
Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.
Läs merBarn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul
Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver
Läs merRespekt och relationer
Respekt och relationer anknytning, respekt, dialog Hela Hälsan Tallinn 20.9 2014 Gun Andersson och Pia Rosengård-Andersson Varför vill vi ha relationer överhuvudtaget? Varför levde man egentligen? Hon
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING
LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING Montessoriförskolan Makrillen 1 (7) INNEHÅLL VÅRA BARNS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande behandling... 3 2. Diskriminering...
Läs merSAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning
KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och
Läs merBemötande aspekter för nyanlända.
Bemötande aspekter för nyanlända. med Ewa-Karin Ottoson 0733-149037 ekottoson@gmail.com Björn Ogéus 0703-955880 bjorn.ogeus@outlook.com Egna upplevelser. 5 år i Nord Yemen. Hur kommunicerar man utan att
Läs merUtvecklingsaspekter. Något kommer utifrån. En faktiskt struktur lämnad av relationen till föräldrarna. A) Självkänsla.
Depression Utvecklingsaspekter Något kommer utifrån. En faktiskt struktur lämnad av relationen till föräldrarna. A) Självkänsla B) Samvete, moral C) Självförtroende Något blir till i det inre, den unges
Läs merVisar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt?
Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid varandra med respekt? Emotionell coaching: innebär
Läs merChef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping
Chef med känsla och förnuft Tekniska Högskolan i Jönköping 24 maj 2012 Vad förväntar vi oss av en chef? (Sandahl et al., 2004) LEDARE OMTANKE FÖREBILD INSPIRATÖR CHEF SOCIAL KOMPETENS OMDÖME MORALISK KOMPETENS
Läs merPlan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015
Plan för likabehandling och kränkande behandling Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015 1. Inledning 1.1 Varför en Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandlig? 1.2 Grunduppgifter 1.3 Rälsens policy
Läs mer1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från
INSTRUKTIONER Din ålder: Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran till höger
Läs merÄtstörningar. Att vilja bli nöjd
Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar
Läs merKänslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com
Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem
Läs merScouternas gemensamma program
Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin
Läs merNär föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra
När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra Förskolan är livsviktig Stockholm 2015 11 13 Birthe Hagström, fil.dr. pedagogik Birthe.hagstrom@telia.com Många gånger
Läs merAvhandling. Vad har programmet gett mig och hur har jag uppfattat dess innehåll?
Avhandling Vad har programmet gett mig och hur har jag uppfattat dess innehåll? Programmet har gett mig en stabil grund att stå på för att kunna fortsätta att transformeras och stå stadigt i min sanning,
Läs merVÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN
? VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN Våld från närstående Det vanligaste våldet sker i nära relationer, barn utsätts av sina föräldrar eller bevittnar våld mellan föräldrarna.
Läs merLikabehandlingsplan Nejlikans förskola 2019
Likabehandlingsplan Nejlikans förskola 2019 Övergripande styrdokument Diskrimineringslagen 2008:567 Lagen syftar till att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön,
Läs merKognitiv nedsättning och anhörigperspektiv
Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Janina Stenlund, Leg. sjuksköterska, Silviasjuksköterska Uppläggning Kognitiv svikt Anhörigsjukdom och anhörigstöd Nationella riktlinjer för vård och omsorg Metoder/förhållningssätt
Läs merMånga gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser.
Att sätta gränser på arbetet är en bra grund för att skapa en trivsam och effektiv arbetsmiljö. Vi, tillsammans med våra kollegor, har olika värderingar, behov och föreställningar om vad som är rätt. Otydliga
Läs merHur är du som älskarinna? Hämmad, Ambivalent eller Trygg?
Hur är du som älskarinna? Hämmad, Ambivalent eller Trygg? 1. Hur visar du att du uppskattar din partners kropp? 1. Jag är mest orolig över att hen inte ska gilla min kropp. 2. Jag säger att min partner
Läs merTänk om det handlar om dina försök att undvika smärtan? - Lektion 6. Kärlek Glädje Nyfikenhet Ilska Rädsla Sorg Skuld/skam Chock Avsmak
- Lektion 6 Att acceptera och tillåta oss själva att ha jobbiga känslor och kroppstillstånd utan att behöva tappa kontrollen över beteendet. mariahelander.se mariahelander.se Tänk om det handlar om dina
Läs merIKMDOK-konferensen 3 Nov Familjebehandling för ungdomar med missbruksproblem
IKMDOK-konferensen 3 Nov Familjebehandling för ungdomar med missbruksproblem Bc-ung Utbildning/metoder Beroendetillstånd Ki 12 hp NOA 7,5 hp Familjebehandling (traditionell) HAP (Haschavvänjningsprogram)
Läs merVåld i nära relation. Hur ser det ut? Vem, när och varför?
Våld i nära relation Hur ser det ut? Vem, när och varför? www.karlskoga.se Våld är ett svårt ord vem vill För oss är det viktigt att skilja på person och handling. Inget blir bättre av att man stämplar
Läs merPSYKOPATER & ANDRA MANIPULATIVA TYPER
PSYKOPATER & ANDRA MANIPULATIVA TYPER Manipulativa och känslokalla personlighetssyndrom Machiavellistiskt personlighetssyndrom Vill bestämma allt Dominant Besserwisser tror att den vet bäst Tål inte motstånd
Läs merSolglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara
Solglimtens Likabehandlingsplan En plan mot kränkande behandling Våga vara Jag vill som en blomma stark tränga tyst igenom asfaltsvägenshårda mark att slå ut i blom. Våga vara den du är och våga visa vad
Läs merHur stöda ungdomars mentala hälsa Vasa Eeva-Liisa Salmi PD (utvecklingspsykologi) Psykoterapeut PeM
Hur stöda ungdomars mentala hälsa 12.9. 2016 Vasa Eeva-Liisa Salmi PD (utvecklingspsykologi) Psykoterapeut PeM Hur bidra till en sund personlighets utveckling? Vilka element behöves för en sund utveckling
Läs merHur mycket har du besvärats av:
SCL 90 Namn: Ålder: Datum: INSTRUKTIONER Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran
Läs merLkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1
Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus
Läs merVanliga sorgereaktioner i samband med förluster och förändringar är:
Fakta om sorg Sorg tycks vara en av vår mest försummade och missförstådda upplevelse, både av sörjande och av dess omgivning. Vår syn på sorg är att det handlar om brustna hjärtan, inte om trasiga hjärnor.
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM
LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM Som vuxna har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende om inte, kan det tolkas som att vi accepterar beteendet. Innehåll
Läs merLikabehandlingsplan & Värdegrund
Solgläntans & Solbackens Likabehandlingsplan & Värdegrund 1 Datum: 20091201 *Reviderad 20110830, 20120508,201305,20140605,20150512, 20160503, 170524,20170821 Denna skrift är ett resultat utifrån våra tankar
Läs merAnknytning och sex. Anknytning. När aktiveras anknytningsmönstret? John Bowlby och Mary Ainsworth Strange situation
Anknytning och sex Tell me how you were loved and I will tell you how you make love Esther Perel, 2010-10-04 Anknytning John Bowlby och Mary Ainsworth Strange situation När aktiveras anknytningsmönstret?
Läs merVägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj
Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj Svenska Opratat.se förebygger ohälsa Opratat.se är ett verktyg
Läs merEmotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.
Upplägg & innehåll Emotion och motivation Ebba Elwin ebba.elwin@psyk.uu.se Grundläggande om motivation och emotion Mer finns att läsa i boken (kap 11 och första delen av kap 12) På slutet riktlinjer och
Läs merTiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld
Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-
Läs merMänskliga möten i ett mångkulturellt samhälle Föreläsning med Micke Gunnarsson
Mänskliga möten i ett mångkulturellt samhälle Föreläsning med Micke Gunnarsson 8 januari 2018 PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden. FOKUSOMRÅDE Lagar, styrdokument
Läs merAtt uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk
Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Det lilla barnet kan inte föra sin egen talan Därför behöver vi som träffar barn och föräldrar vara
Läs merVad är psykisk ohälsa?
Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för
Läs merPSYKOPATISKA & NARCISSISTISKA FÖRÄLDRAR
PSYKOPATISKA & NARCISSISTISKA FÖRÄLDRAR IDENTIFIERA, BEMÖTA & HANTERA Helena Bingham - leg psykolog & föreläsare EMOTIONELL INSTABILITET Narcissistiskt personlighetssyndrom Grandios och orealistisk självbild
Läs merKan man bli sjuk av ord?
Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation
Läs merUnga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh
Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Gillberg ESSENCE (early symptomatic syndromes eliciting neuro developmental clinical examinations
Läs mer(Själv)medkänsla. med oss själva och dem vi arbetar med Katja Lindert Bergsten fil. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut.
(Själv)medkänsla med oss själva och dem vi arbetar med Katja Lindert Bergsten fil. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut Sundsvall 171117 Vad är självmedkänsla? definitioner Att stå vid sin sida i nöd
Läs mer!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare
!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad
Läs merSKULD & SKAM. och vägen till frihet. text Pamela Sjödin-Campbell foto Privat
SKULD & SKAM och vägen till frihet text Pamela Sjödin-Campbell foto Privat Legitimerade psykoterapeuten Pamela Sjödin-Campbell från Äktenskap & Familj i Fokus möter ofta människor som bär på skuld och
Läs merVåga fråga- kunskap & mod räddar liv
Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Statistik 1500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. 4 människor tar sitt liv varje dag i Sverige.
Läs merFrågor för reflektion och diskussion
Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller
Läs mer#Killmiddag. För högstadiet och gymnasiet. Obs: Ladda ned instruktionsbladet på killmiddag.se innan ni sätter igång.
För högstadiet och gymnasiet Obs: Ladda ned instruktionsbladet på killmiddag.se innan ni sätter igång. Konceptet är framtaget av Make Equal och frågorna är en del avsatsningen Allt vi inte pratar om. Läs
Läs merRutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer
Datum 1 (6) Anne-Li Gustafsson, 2138 Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer Målgrupp: Chef, företagshälsovården och HR-funktionen Våld i nära relationer en arbetsgivarfråga
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER TÄPPANS FÖRSKOLA 2017
HANDLINGSPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER TÄPPANS FÖRSKOLA 2017 REGELVERK Diskriminering & trakasserier lyder under Diskrimineringslagen (2008:567) Kränkande behandling lyder under Skollagen kap. 14a I Läroplan
Läs merVåga TA PLATS TÄNK VÄRT. Har du ständigt ryggont eller ofta spänningshuvudvärk?
TÄNK VÄRT Våga TA PLATS Har du ständigt ryggont eller ofta spänningshuvudvärk? Försök dig på en ny tanke innan du sväljer ännu en värktablett: handlar det egentligen om en annan smärta? Madeleine Åsbrink
Läs merHjälp! Mina föräldrar ska skiljas!
Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver
Läs merNy i Sverige nyanlända barn och unga. Carl Pether Wirsén, beteendevetare, leg. psykoterapeut Ability Care AB, 13-14 november
Ny i Sverige nyanlända barn och unga, beteendevetare, leg. psykoterapeut Ability Care AB, 13-14 november Ökad kulturförståelse och interkulturell kompetens Identitets- och identitetsutveckling Utveckling
Läs merTankar kring. Bemötande. Leg. Psykoterapeut. Anita Linnér.
Tankar kring Bemötande Leg. Psykoterapeut Anita Linnér anita.linner@gmail.com Vad behöver vi för ett effektivt bemötande Förståelsemodell Hjälpsamma antagande Färdigheter Vad hindrar effektivt bemötande
Läs merPlan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17
Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17 Inledning Varje år ska förskolan upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan (enligt 3 kap.16 diskrimineringslagen)
Läs merVar och bli den förändringen du vill se i omvärlden.
Inspirationsboken Du är källan till glädje. Låt dig inspireras av dig själv. Gör ditt välmående till ett medvetet val och bli skapare av ditt eget liv. För att du kan och för att du är värd det! Kompromissa
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan Skutan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Skutan 2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bakgrund Denna plan bygger på diskrimineringslagen, skollagens förbud
Läs merAtt vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten
Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten 1 En tillräcklig förälder Skydd säkerhet Kunna förstå barnets behov Sätta sig in
Läs merFör att få respektive betyg krävs: G 40p. För att få G krävs 20p på Likabehandlingsfrågorna och 20p på Konflikthanteringsfrågorna
Ledarskap utv arbete och konflikthantering Provmoment: konflikthantering och likabehandling Ladokkod: C1FK70 Tentamen ges för: 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 24 mars 2016 Tid: 09.00-12.00
Läs merPlan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012
Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan Gäller from 1 april 2012 Revideras 15 mars 2013 Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan Inledning Vi
Läs merBemötande mellan avslag och utvisning professionellt och etiskt förhållningssätt
Bemötande mellan avslag och utvisning professionellt och etiskt förhållningssätt, beteendevetare, leg. psykoterapeut Hässleholm, januari 2017 Vanliga fällor sätter press på vår professionalitet Underförstådda
Läs merHaga Utbildnings plan mot diskriminering och kränkande behandling
Haga Utbildnings plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår 2017/2018 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
Läs merVarför vi är onödigt besatta av vad andra människor tycker om oss.
Varför vi är onödigt besatta av vad andra människor tycker om oss. För att kunna förstå varför vi alla går runt med den här galna fixeringen om att hela tiden bry oss om, och oroa oss över vad andra tycker
Läs merSmå barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan
MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser
Läs merJennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad
Våld i nära relation Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad Kanske är det så....att detta inte är vårt ansvar.. Att våld i nära relation inte är ett stort problem hos dem vi möter i vår verksamhet..att
Läs merFem tips för att HANTERA en oförstående omgivning!
K Ä N N E R D U D I G D Ö M D? Fem tips för att HANTERA en oförstående omgivning! Du är inte ensam Inspiration för en väl fungerande vardag med barn med adhd. Metoder för att minska kaos och konflikter.
Läs merVad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta?
Vad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta? 1 För att förstå hur barn upplever och hanterar smärta Smärta är inte en isolerad känsla, utan det finns såväl oro och rädsla i samma emotion
Läs merLikabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015
Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med
Läs merFörskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017
Förskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Läs merAnknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande
Anknytning hos små och stora barn Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning i förskolan Malin Broberg är leg. psykolog och docent i psykologi vid Göteborgs universitet. Birthe Hagström är förskollärare,
Läs merVad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?
Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Föreläsning 12-11-22 Stockholm Kati Falk, leg psykolog falkbo@swipnet.se Kati Falk, Lund 2012 1 Att utveckla föräldraskapet trots
Läs merVad kränker barn? Vad händer om vi inte vägleder barn? Vad kränker barn. Illustration: Ulla Granqvist
Vad händer om vi inte vägleder barn? Illustration: Ulla Granqvist Vad händer om vi inte vägleder barn? Att lära våra barn att respektera vårt samhälles och vår familjs sociala regler är en del av föräldraskapet.
Läs merBrisens likabehandlingsplan mot mobbning och kränkande
Brisens likabehandlingsplan 2013-2014 mot mobbning och kränkande behandling. Bakgrund Den 1 april 2006 kom Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67).
Läs merSocialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i
Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Östersund. Jag sitter med i Brukarrådet för Område Psykiatri
Läs merPlanen vänder sig till alla barn och vuxna som vistas i förskolan
2010-03-25 Planen vänder sig till alla barn och vuxna som vistas i förskolan Syfte Att främja barns och vuxnas lika rättigheter (oavsett kön, etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning, sexuell
Läs merAtt möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE
Att möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE WWW.LINKEDIN.COM/IN/JOHANYDREN/ Agenda God grund för bra kommunikation Tekniker för att återföra samtal till konstruktiv
Läs merDiabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling
Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? - om tankar, känslor och beteenden. 2012-11-15 Eva Rogemark Kahlström Kurator och leg psykoterapeut Medicinmottagning
Läs merPlan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns
Läs merBARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER
LIKABEHANDLINGSPLAN VINTERGATAN 2013 / 2014 BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER INTE ANDRA
Läs merAngered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa
Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa 2019-05-23 Hiltunen, L2017. "Lagom perfekt: erfarenheter av ohälsa bland unga tjejer och killar" Behov av att
Läs merFöräldravägledning i ilskehantering
Föräldravägledning i ilskehantering #@!&!!@#?! Varför blir vi arga? Ilska är en normal känsla som vi alla har. Därför handlar det inte om ifall vi är arga, utan vad det är som skapar ilskan och om vi tycker
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling STEGATORPS FÖRSKOLA
Plan mot diskriminering och kränkande behandling STEGATORPS FÖRSKOLA Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet. Ansvariga för planen: Ingrid Wennerth Svensson, förskolechef Vår vision:
Läs merHissad och dissad- om relationsarbete i förskolan, Öhman, M, (2008).
Hissad och dissad- om relationsarbete i förskolan, Öhman, M, (2008). Hissar Uppmuntrar Uppskattar Ger varandra erkännanden Uppmuntra till ett inkluderande klimat Hur bidrar vuxna till det? Dissar Kränker
Läs mer