Ny i Sverige nyanlända barn och unga. Carl Pether Wirsén, beteendevetare, leg. psykoterapeut Ability Care AB, november

Transkript

1 Ny i Sverige nyanlända barn och unga, beteendevetare, leg. psykoterapeut Ability Care AB, november

2 Ökad kulturförståelse och interkulturell kompetens Identitets- och identitetsutveckling Utveckling av identitet Personlig identitet: att vara identisk med sig själv Kognitiva scheman Identitetens funktion Vad påverkar identiteten? Utifrån styrda kulturer sexualitet och livsstil Inifrån styrda kulturer sexualitet och livsstil Psykologiska utmaningar för ensamkommande Evolutionära grundbehov av sammanhang

3

4 Personlig identitet: att vara identisk med sig själv. När man upplever sig själv som unik med klara gränser mellan sig själv och andra, har en stabil självkänsla, bedömer sig själv och egna egenskaper på ett adekvat sätt samt känner igen sig själv i de uppfattningar, minnen, behov och känsloreaktioner som man har. Sociologen Erik H Erikson menar att vi har en identitet då vi vet vilka vi är, vet hur andra ser på oss och att vi accepterar oss själva oavsett omgivningens värdering av oss. - Identitet = upprepning - Egenacceptans centralt - Allting vi är och uppfattas av andra. En person kan vara svensk, afrikan, muslim, ateist, gay, hetero vara medlem i ett fotbollslag, vara biologistudent och vara söt eller lång. Allting vi är har en väldigt stor del i vår identitet då det till stor del påverkar hur vi uppfattas av andra.

5 Identitetens funktion Vår roll i en grupp (Identitet gör så att vi fungerar i en grupp, vare sig det handlar om en kompisgrupp på tre individer eller ett helt samhälle). I parbildning blir identiteten viktig Utan identitet är det svårt att bli kär i någon, utan en identitet är inget att bli kär i). Relationer vi skapar med hjälp utav vår identitet bidrar till att vi känner oss som hela personer Vår etnicitet är identitetsskapande Gemenskap med intern sammanhållning, - Lojalitet mot värderingar, normer och seder - Patriotism - Kommunikativ genom ett språk och symboler. - Religionen - Etniska grupper är med få undantag kopplade till ett visst territorium (Israel,Palestina osv) samt till vissa politiska institutioner Ex: kurder, syrianer, judar, samer, svenskar, romer etc.

6 Utveckling av identitet

7 Kognitiva scheman Identitet - Kognitiva scheman är grundantaganden om hur världen fungerar. De bygger på våra kategoriseringar och deras grund är alltså våra tidigare erfarenheter. - Dessa ofta omedvetna antaganden reglerar hur vi uppfattar situationer och personer. - Det ger våra sinnesintryck en mening samt väcker känslor hos oss. De är kognitiva strukturer i vårt psyke och kärnan i allt vårt tänkande.

8 Kognitiva scheman Identitet - En människas kognitiva scheman är nära kopplade till hennes identitet vilket gör dem svåra att förändra. - Redan från tidig barndom utvecklas de föreställningar vi har om oss själva och omvärlden och de sitter så djupt rotade i oss att vi inte ens uttalar dem för oss själva. - Våra kognitiva scheman fungerar som absoluta sanningar som vi agerar utifrån.

9 Vad påverkar en identitet? Föräldrars normer och värderingar Samhällsekonomi och teknisk utveckling - Ett land med god ekonomi satsar ofta på att utbilda människor - Identitet via utbildning, (jag är: läkare, präst - Fattigare land ärver man ofta yrkeroll från föräldrar Inifrån styrt samhälle Individens i centrum, väljer vad vi vill bli Utifrån styrda samhällen Föräldrarnas, religionen och patriarkala normer styr i stor utsträckning Samhällets värdering av individen Värdet i ett människoliv skiljer mellan samhällen

10 Utifrånstyrda kulturer Mellanöstern, delar av afrika, länder präglade av konfucianism 1.Stark yttre social kontroll - vilket leder till att människor som bryter mot reglerna reagerar med skamkänsla. 2.Ångest tar sig uttryck smärttillstånd 3.Större risk att drabbas av skam än av den egen inre känsla av vad som är rätt och fel. - Det är oladdat att göra fel tills dess att ingen kommer på dig (inte parallellvärldar som inte får mötas). 4. Förpliktelser att inom gruppen upprätthålla den rådande hieratiska och patriarkala struktur. 5.Den överordnade rädslan att bli utstött ur gruppen.

11 Inifrån styrd kultur - stark inre kontroll genom samvetsförebråelser, - uppfostras till att ta stort ansvar för sina egna gärningar, inte skylla ifrån sig, inte förneka. - Man uppfostras till att ha dåligt samvete om man gör något fel. - Individen fostras till att ha inre normer som styr beteende, oberoende av vad andra i gruppen gör. - Individen uppfostras att andras beteende inte har med ditt beteende att skaffa. -Andra individer i den egna grupper ses också som ansvariga för sina gärningar och de kan kritiseras för dåliga gärningar.

12 Self expression values

13 Utifrån styrda kulturer ungdomars/föräldrars förhållningssätt till sexualitet och livsstil - En ungdoms agerande påverkar hela familjens anseende (även i dess frånvaro) - En ungdoms intressen är underordnade familjens intressen - Individens sexualitet är en angelägenhet för hela familjen - Sexuella relationer ska ske mellan man och kvinna inom äktenskapet Skammen att inte uppfylla normerna för den rådande, dominerande och accepterade föreställningen om den patriarkala manligheten. Mannen är överordnad kvinnan, det kan inte vara vice versa. Detta försvårar förståelsen för homosexuella par då det anses vara en omöjlighet att en kvinna kan ta rollen över en annan kvinna och inte heller en man över en annan man.

14 Inifrån styrd kultur ungdomars/föräldrar förhållningssätt till sexualitet och livsstil - En ungdoms agerande handlar om sin egen utveckling och en individs anpassning till samhället utgår från individualitet och självförverkligande, mindre fokus på familjens anseende (föräldrarna är i större utsträckning frånvarande) - En ungdoms intressen är överordnad familjens intressen - Individens sexualitet är en egen angelägenhet - Sexuella relationer fyller en utforskande funktion för att orientera sig i egna sexuella preferenser Könsroller är i mindre utsträckning stigmatiserade. Ett större Ifrågasättande av stereotypa könsroller och de föreställningar som existerar kring kön och sexualitet.

15 Psykologisk utmaning för ensamkommande ungdomar Individuationen som outtalad norm i vårt samhälle I år anpassats att leva i familjära sammanhang, i nära relation med andra. Djur, natur och relationer för att hålla oss både mätta, varma och trygga. - Psykologiskt välmående genom tryggheten människor emellan. - Behovet av gemenskap och skydd i en flock är djupt rotad i oss. - Svårt att överleva för den som hamnade utanför. - Vårt samhället är anpassat för självförverkligande och individualism från vaggan till graven. Politik, nationell och internationell ekonomi och materiellt välstånd säkrar vår överlevnad utan hänsyn tagen till trygghet från andra. Beroende av skydd i en gruppkonstellation betraktas idag mer som ett kuriöst mänskligt behov.

16 Psykologiska utmaningar för ensamkommande ungdomar Grundantagande I Sverige vill vi att du ska göra rätt för dig! I individualismens och den oberoende välfärdsstaten Sverige finns några grundantaganden ungdomarna snabbt bekantas med: - Jobba, långt in på ålderns höst för att du så länge som möjligt finansierar vår din egen och andra medborgares välfärd. - Betala skatt och bekosta dina egna och andras grundläggande behov av skola, vård och omsorg i ett anonymt samhälle där pengarna fördelas av någon annan till de som behöver.

17 Psykologiska utmaningar för ensamkommande ungdomar Grundantaganden individualism som outtalad norm i samhället - Betala för att någon annan ska ta hand om dina egna barn, så att du kan jobba. - Betala för att någon annan ska vårda dina föräldrar när de blir gamla så du kan ägna dig så länge som möjligt kollektiv välfärdsnytta till förmån för varje enskild anonym individ i ett samhället där alla har samma värde.

18 I ett inifrån styrt samhälle är skam förenat med:.att vara beroende av bidrag för sin egen försörjning, (om man kan jobba).att stå i skuld och hamna i register.att inte vara inordnad i samhällets skönhetsnorm.att inte betala skatt och inte bidra till den anonyma välfärden

19 Evolutionärt grundbehov hos människan (vår nyfikenhet och anpassningsförmåga gör det omöjliga möjligt) Människan har genom evolutionen utvecklat en utomordentlig stor nyfikenhet på och vilja till samspel med andra varelser och fenomen. Hennes lust att uppgå i en större gemenskap och se till helhetens behov är sålunda i grunden lika stor som lusten att förverkliga och utveckla sig själv och sina individuella behov. Existentiell stress uppstår när vi förlorar kontakten med vårt ursprung och vinsten av det vi kallar välfärdssamhälle och arbete inte fyller våra behov.

20 Den psykologiska utmaningen Identitet och sammanhang Att dra tillbaka bindningen och beroendet till föräldrarna. (en sorgeprocess) Individuationen ett ideal i västerländsk psykologi Att bibehålla viss kulturell integritet samtidigt som man inlemmas i majoritetssamhället. Integrera den ursprungliga kulturen med det nya landets sedvänjor. (Den mest fördelaktiga strategin - men också psykiskt krävande) Hantera ambivalens, tveksamhet

21 Den psykologiska utmaningen Balansen är avgörande - Kasam Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet När man förstår min roll i det sammanhang jag befinner mig Jag vet vad När det jag gör i det sammanhanget är hanterbart, och jag har kontroll Jag kan När det jag gör upplevs meningsfullt, det ger mig någonting Jag vill 21

22 Identitet och våra fyra självmedvetna känslor Skam Stolthet Förlägenhet Skuld

23 Who did this mess? Skuld en evolutionär grundaffekt hos alla högt utvecklade däggdjur

24 Skillnader mellan SKAM och SKULD SKAM: - Fokus bara på sig själv - Tycker illa om sig själv - Hur kunde jag göra så? - Mycket smärtsamt - Påtaglig påverkan/förändring i/på självuppfattningen - Känslan av att krypa och granskas - Försämrad självkänsla/paralyserande - Vill gömma sig/försvinna - Grundläggande affekter: Självförakt, förödmjukelse, ovärdighet, tillintetgjord och maktlös SKULD: - Fokus på ett specifikt beteende - Mår dåligt över något man gjort fel - Hur kunde jag göra så? - Måttligt smärtsamt - Mindre påverkan/förändring i/på självuppfattningen - Känslor av olust extra känslig - Ingen större påverkan av självkänsla, -Känslan att ha kraft/ork att reparera - Grundläggande affekter: Vilja göra rätt, korrigera, anpassa sig, trösta, förändra, förbättr och göra om

25 En förälders främsta uppgift är att hjälpa barnen att utvecklas till trygga, ansvarstagande och medkännande individer När våra barn gör fel, exempelvis slänger oprovocerat legoklossar på lillebror reagerar vi som föräldrar När vi uppfostrar och vägleder våra barn när de inte gör som de ska är frågan; hur vill vi då att de ska känna?

26 För att få en självuppfattning och medvetna känslor i relation till andra krävs: - Förmåga att känna ett själv i relation till andra - Förmåga att relatera till en given norm eller värdegrund Barn reflekterar och värderar sig själva genom stolthet, skuld eller skam i förhållande till den kulturella, samhälleliga och föräldrabaserade norm de tidigt l livet inordnar och mallas efter Våra grundantaganden är ofta stabila, övergeneraliserade och globala. Vilket innebär att de är svåra att förändra. Jagkänslan utvecklas vid ca 12 månader och moralperceptionen vid ca 18 månader. Barnen blir därefter både den utvärderade och utvärderaren, dvs bärare av båda dessa roller

27 Skillnader mellan SKAM och SKULD Själv -Undrar om de vet hur dålig jag är? - Jag duger inte till någonting. - Jag är värdelös SKAM SITTER I HUVDET Andras bedömning av dig SKAM Effekt på andra Andra Själv -Hon blev ledsen av Vad jag gjorde - Hur kommer det jag gjorde påverka henne? SKULD SITTER I SITUATIONEN Andras bedömning av dig SKULD Effekt på andra Andra

28 Kareema de kan dra åt helvete

29 Skammen hindrar mig att njuta Citat från intervju med artonårig Bawan, kurd, muslim och bög (DN ) - Jag vill skrika ut mina lungor och visa hela världen vem jag egentligen är - Jag kan aldrig träda fram och berätta om min läggning, familjen skulle skämmas och deras heder skulle krossas - Särskilt mamma skulle skämmas, det är ju hon som har uppfostrat mig - Pappa skulle skämmas svårt inför alla kurder och araberna som respekterar honom, han skulle känna sig liten och misslyckad som man och det vill jag inte utsätta honom för Han svarar med ett enda ord när jag frågar hur det känns att vara så föraktad av sin familj hjärtskärande!

30 Skammen hindrar mig att njuta Citat från intervju med artonårig Bawan, kurd, muslim och bög (DN ) - Jag platsar inte i familjen, jag var rädd och tänkte ofta ta livet av mig - De skulle inte sakna mig! Skulle du hellre vilja vara heterosexuell? - då slipper jag skammen, jag skäms alltid när jag är tillsammans med en kille - Jag slappnar av när jag är full, så full är jag ganska ofta Jag gillar maskulina muskelmän, helst blattar. Det känns skönt att ha sex med dem, för det är så förbjudet. Som att hämnas på pappa och farfar - De hårda hedersreglerna är omänskliga, men jag har dom i mig och jag avskyr dem. Jag vill att mina systrar behåller oskulden, det känns äckligt de ska vara rena till de gifter sig Det blir synd om min fru, för jag kommer att vara otrogen.

31 Skam stolthet

32 Skam och religion I många tolkningar av religion är skam ett grundfundament. Systematiskt skambeläggs människor inom rörelsen vars beteenden, värderingar och normer inte företräder den åsiktsriktning som gör gällande att religionen ska tillämpas i sin ursprungliga tolkning och vara gängse samhällsordning oberoende av folkviljan.

33 Skam och religion I ett sekulariserat samhälle individanpassas religion, det utgår från individen och skammen nedtonas Till oss är alla välkomna oavsett tro, vi söker inte samstämmighet och vi har ingen i förväg uppgjord plan. Personligen gillar Olle Carlsson uttrycket Gud såsom vi själva upp fattar honom, något som fått en del att säga att så där flummig kan man väl inte vara. Själv menar han att det är tvärtom, att det är en enorm ansträngning att inte bara köpa andras uppfattningar eller sanningar utan faktiskt utgå från sig själv. Och han skulle önska att vi utgick från oss själva mycket mer i våra liv, och på många olika plan. Kyrknytt nr 2/09

34 Skam och religion I samhällen starkt förankrade i konservatism och religiösa urkunder är skam ett grundfundament ( Gods law often becomes the law of the land, Uganda 2013 )

35 Hur hanterar vi skam i individanpassat samhälle? i ett inifrån styrt sekulariserat samhälle individanpassar vi våra roller och mallar in oss efter de subkulturer som ligger i tiden. Gruppen skapar en känsla av tillhörighet den befriar oss delvis från (skammen av) oss själva.

36 Nära koppling mellan heder och skam I de samhällsskikt starkt förankrade i konservatism och religiösa urkunder skyddar man sig från skam genom att strikt upprätthållande av patriarkat och traditionell fördelning mellan könsroller. Skam är, precis som heder, något som sker i förhållandet mellan individen och den grupp man tillhör. När det gäller skam kan det sägas att det är något som utdöms av omgivningen utifrån en given moraloch hederskodex. Förakt, kränkningar, trakasserier om hen bryter mot gruppens hederskodex och därmed utsätter gruppen för skam. Om hen bryter mot gruppens hederskodex vad gäller sexualitet eller kön kan följden bli utfrysning, trakasserier, hot, våld och i värsta fall hedersmord. Utan individanpassade mallar står enbart kollektiva mallar till buds

37 - There s God, Allah, there s your dad and there s your mum. The only thing I got is my religion and I don t want to lose that!

38 Skam beteenden - Skam utesluter andra (centrum för sitt eget universum) - Förhindrar och frånkopplar känslor av omsorg om andra - Aggressivitet som strategi att minimera känslor av värdelöshet, övergivenhet och tomhet - Fientlighet och svårigheter att hantera ilska - Låg impulskontroll i förhållande till ilska - Låg frustrationstolerans - Omedelbar behovstillfredsställelse - Låg tillit (ingen tycker om mig i alla fall) - Lättkränkthet - Kravmaskiner - Narcissistisk problematik

39 Skamkänslor leder till grandios kompensation Självanklagelser, otillräcklighet Upplevd press t ex i skolan Somatisering, oro Självstyre, egenkontroll Underkännande av all yttre auktoritet Omgivningens gränser uppfattas som kränkningar Brist på inre regulering av självvärde Ständig kamp för berättigande

40 Skuld och empati Skuld och ett empatiskt förmåga att sätt sig in i andra människors situation och adaptivt förhållningsätt till andra går hand i hand. Att känna skuld rymmer en känslomässig och mentaliserande förmåga. Empati är en viktig affekt i alla nära relationer. Skuld har evolutionärt sätt bidragit till vår förmåga att reglera vår omsorg om andra.

41 Studier om skam och psykisk sjukdom I studien av Orth, Berking och Burkhardt (2006) framkom att skam leder enligt studien till grubblerier som i sin tur, till skillnad mot skuld, har en påverkan på utvecklingen av en depression. En studie om personer som i barndomen blivit utsatt för psykologisk misshandel visar att faktorer som bortstötning, isolering och emotionell försummelse leder till skam och har en positiv korrelation med depression (Webb, Heisler, Call, Chickering, & Colburn, 2007). Forskare har också genomgående rapporterat att det finns ett samband mellan benägenheten för skam och en hel del psykologiska symtom, inklusive depression oro, ätstörningssymtom, och självskada. Personer som ofta upplever skamkänslor i sitt själv förefaller vara mer känsliga för en rad psykologiska symtom (Leary & Tangney, 2003).

42 Skam och skuld studie, Kalifornien mellan st 12 åringar med uppföljande studie 2012 (åtta år senare). (TOSCA, TOSCA-C) Studien syftade till att kartlägga korrelationen mellan de respondenter som skattade högt i SKAM kontra SKULD i beteende utifrån den livsstil och marginalisering med fokus på brottlighet, kriminalitet och riskbeteenden åtta år senare vid 18 års ålder. Skillnaden mellan SKAM benägna kontra SKULD benägna ungdomars utveckling var signifikant Sambandet mellan skambenägna barn var signifikant i frågan - marginalisering (arbetslöshet, socialt understöd) - kriminalitet, ätstörningar, självskada - missbruk (sju prövat heroin alla skambenägna enligt skattnings- instrument) - och separation från samhällets rådande normer. -Sexuell oförsiktigt beteende

43 God eftermiddag! HBT ur ett internationellt perspektiv

44 HBT(q) vad står det för? HBT står för Homosexuella, Bisexuella och Transpersoner Homo- och bisexualitet är en sexuell läggning, dvs vilket kön man kan bli kär i och attraheras av; homosexuella dras till personer av samma kön, medan bisexuella finner attraktion hos båda könen. Med transpersoner menas oftast personer som genom sina könsuttryck och/eller könsidentiteter avviker från könsnormen. Det kan till exempel vara transvestiter, transgenderister, dragkings/ dragqueens, transsexuella, intergender och intersexuella. Att vara transperson har inte något med personens sexuella läggning att göra.

45 HBT världskarta

46 Kvinnlig könsstympning och sexualitet Historiska uppteckningar visar på föreställningar om att kvinnor skulle kunna bli nymfomaner, homosexuella eller sexuellt överaktiva med skadlig masturbation som följd om de inte stympade klitoris. Ända fram till talet stympades kvinnor i Europa av sådana skäl.

47 (Van)föreställningar i världen beträffande HBT En fas i livet i form av ett övergångsstadium i en individs utveckling Ignorering i omgivningen Synen på icke heterosexuell läggning som en sjukdom Den vanligaste åtgärden på sjukdomar är att finna bot Bland personer som tror att den sexuella läggningen är medfödd är acceptansen vanligast Om den sexuella läggningen är medfödd går det inte att påverka den

48 Internaliserad homofobi/skam Internaliserad homofobi innebär att en hbt-person införlivar och integrerar samhällets negativa attityder i den egna självbilden. Internaliserad homofobi kan även vara en effekt av att en person utsatts för diskriminering eller homofobiskt våld.

49 Transsexualitet i utifrånstyrda samhällen Från många delar av världen saknas information om transpersoners status och situation i samhället I många länder saknar individer som genomgår könskorrigering officiellt erkännande Iran är paradoxalt nog, med sina stränga lagar mot homosexualitet, ett undantag i detta avseende. Ayatollah Khomeinis fatwa ett religiöst juridiskt utlåtande från 1987 Utfallet bygger på Khomeinis tolkning om att det saknas religiösa förbud mot könskorrigering, till skillnad från tolkningen beträffande homosexualitet

50 Transsexualitet i utifrånstyrda samhällen Iran utför flest könskorrigerande behandlingar i världen efter Thailand Staten subventionerar delar av kostnaderna Officiellt erkännande av nytt juridiskt kön innefattande namnändring Stor brist på acceptans av HBT-personer i samhället, inte minst transpersoner Könskorrigering egen vilja eller tvång? Många homosexuella väljer eller tvingas att genomgå könskorrigering i syfte att passa in och undgå trakasserier Om jag inte var tvungen att genomgå operation, skulle jag inte ha gjort det. Jag skulle inte röra Guds verk. Jag är iranier och vill bo här och samhället säger till dig att du antingen måste vara man eller kvinna. Som MTF (male to female) i Iran utsätts man för dubbelt förtryck genom att både avsäga sig sina överordnade rättigheter som och betraktas inte i samhället som en riktig kvinna Nu Negar, tidigare Ali

51 Bachabâzi gosselek i dagens Afghanistan Uråldrig tradition Bachabâzi uråldrig och utbredd tradition som kan översättas med gosselek/lek med pojkar Äldre inflytelserika krigsherrar och militärbefäl som håller pojkar och unga män som sexslavar Uppvisande av makt och dominans ju fler pojkar, desto högre status och uttryck för rikedom Bidragande orsak till stigmatiseringen av homosexualitet som kopplas samman med sexuella övergrepp och våld

52 Ickeheteronormativitet i Mellanösterns kulturarv Litteratur och poesi som kulturbärare Homosexualitet eller pedofili? Det förekommer sällan det man med en modern benämning skulle kalla ett homosexuellt förhållande Kärleken är ofta ensidig mellan en vuxen man och en ung pojke eller man Diktarens dragning till barn kan tydliggöras i diktningen: Jag älskar silverkroppade, rubinläppade barn / varstans du ser ett av dem, kalla mig dit (Dust dāram kudak-e simin-bar-e bijāda-lab / Har kojā z išān yeki bini marā ānjā ṭalab;farroḵi, Divān, p. 5). För att folk inte skulle säga vad jag har att göra med en annan persons son / skulle jag gifta mig med hans mor och bli hans far (Tā naguyand torā bā pesar-e ḡēyr če kār / Mādaraš rā be zani giram o gardam pedaraš; Divān, p. 29).

53 Bachabâzi gosselek i dagens Afghanistan Bacha bêrish - skägglösa pojkar, ibland så unga som 12 år när de väljs ut och är mestadels föräldralösa eller väldigt fattiga barn Utsatthet pojkarna ser rekryteringen som en väg ut ur fattigdom Pojkarna erbjuds mat och pengar i utbyte mot att klä sig i kvinnokläder, dansa och underhålla vuxna män Pojkarna utkrävs oftast sexuella tjänster Få försök av myndigheterna att motarbeta traditionen Polisen är i förhållande till krigsherrarna maktlös Fördömande från religiösa krafter som menar att det rör sig om övergrepp mot barn

54 Bachabâzi gosselek i dagens Afghanistan Pojkar som skäms bort med presenter och pengar Män som offrar fru och familj för sina pojkar En man berättar att hans fru lämnat honom pga en pojke, men mannen är nöjd med sitt val En 17-årig pojke berättar att han älskar sin herre. Han älskar att dansa för, uppföra sig som en kvinna och umgås med sin herre Konflikten mellan den religiösa moralen och de känslomässiga behoven vissa män säger att de inte kan avstå från traditionen, då de i själv verket inte intresserar sig av kvinnor

55 Konstruktiva och stärkande metoder för bra samtal - Utifrån ett anknytningsperspektiv

56 Anknytning Betydelsen av känslomässigt nära relationer En individ som haft förmånen att växa upp i ett bra hem med hängivna föräldrar har alltid känt människor som han kan söka stöd, trygghet och skydd hos, och vet var dom finns. Så djupt rotad är hans förväntningar och så regelbundet har dom bekräftats att han som vuxen har svårt att föreställa sig någon annan typ av värld. Bowlby,

57 Vår egen erfarenhet av anknytning - Hur relaterar vi till andra? Trygg anknytning Trygga barn litar på att föräldern (eller den som huvudsakligen tar hand om barnet) finns där och försöker hjälpa barnet i svåra eller skrämmande situationer. Som vuxna har de lätt att komma nära andra människor, men trivs också bra i eget sällskap. Man har lätt att fungera i långvariga relationer.

58 Vår egen erfarenhet av anknytning - Hur relaterar vi till andra? Otrygg - undvikande Barn med otrygg-undvikande anknytning förväntar sig att bli avvisade och bortstötta när de behöver hjälp. Därför lär de sig tidigt att inte söka närhet och stöd, utan att klara sig själva. De tänker sig fram till svar snarare än känner efter. Som vuxna är de ofta omtyckta och fungerar bra i mer ytliga relationer. I nära relationer håller de distans de kan vara svåra att komma inpå livet, och drar sig ofta undan när de upplever krav på närhet. Nota bene: Bör inte förväxlas med PSTD (undvikande), då beteendet kan te sig snarlikt

59 Anknytningsmönster Otrygg/undvikande anknytning

60 Vår egen erfarenhet av anknytning - Hur relaterar vi till andra? Otrygg - ambivalent Barn med otrygg-ambivalent anknytning bär med sig en erfarenhet av att ibland bli omhändertagna, ibland avvisade när de söker hjälp och tröst. Osäkerheten gör att de känner separationsångest och rädsla. De är i stor utsträckning känslostyrda. Som vuxna uppfattas de ofta som kreativa personer som har nära till sina känslor. I nära relationer skrämmer de ibland iväg människor med sin starka önskan om närhet. En del är så rädda att bli övergivna att de istället undviker nära relationer..

61 Anknytningsmönster - Trygg anknytning, otrygg undvikande och otrygg ambivalent undvikande

62 Vår egen erfarenhet av anknytning - Hur relaterar vi till andra? Otrygg desorienterad Desorganiserad anknytning antas återspegla en inre arbetsmodell (eller mental representation) av en otrygg och farlig värld, där uttalade behov av skydd från vårdnadshavare besvaras med vad som uppfattas som ökad fara, snarare än tvärtom. Utagerande barn ett nästan uteslutande fokus på yttre, observerbara symtom, såsom aggressivt beteende, medan man ignorerar de mindre observerbara symtomen, såsom depression. Man fann också att barn med desorganiserad anknytning i högre utsträckning än andra barn uppfyllde diagnoskriterierna för depression. Barn med DA har högre nivåer av dåligt självförtroende än andra. Oförmåga att reglera ångest i samband med skrämmande eller skrämt beteende hos vårdnadshavaren skapar sannolikt känslor av hjälplöshet och hopplöshet, som respons på bristen på trygghet i dessa barns inre och yttre värld..

63 Egna grundantaganden och egna erfarenheter påverkar vår uppfattning om andra

64 Imad, 16 år 64 Imad är 16 år från Afghanistan och bor på ett boende för ensamkommande. Han har stora problem i skolan. Han är stökig, okoncentrerad, stör de andra eleverna och har svårt att lära sig att läsa och skriva svenska. Han har svårt att komma in i kamratgruppen och är därför ofta ganska ensam. Imads mentor, Alexander, tycker det är svårt att arbeta med Imad. Han är väl insatt i Imads bakgrund och vet att han förlorat kontakten med sin familj i hemlandet. Imad berättar att fadern slog Imad när han växte upp och bodde i perioder hos faderns bror. När Imad efter ett slagsmål ännu en gång kommer till boendet påverkad av alkohol tar Alexander kontakt med socialhandläggaren:

65 Imad 16 år, Afghanistan 65 Fundera lite kring dessa två påståenden: - Imad gör rätt om han vill - Imad gör rätt om han kan

66 Fundera kring: 66 Anta att några i er arbetsgrupp har förhållningssättet att ungdomen inte vill och några att ungdomen inte kan 1. Hur kan dessa grundantagen påverka arbetets gemensamma arbete/bemötande och förhållningssätt till ungdomen? 2. Från ungdomens sida: hur påverkar detta ungdomens beteende/bemöta gentemot personal?

67 Anknytningsperspektiv: Egen lyhördhet inför egna känsloreaktioner är det viktigaste verktyget i samtal och möten med ungdomar Egen lyhördhet inför egna och andras känsloreaktioner - mentalisering Personal som är känslomässigt tillgänglig, använder sitt kroppsspråk, mimik och fysisk beröring. Dina egna erfarenheter av anknytning påverkar i hög grad tillgång till att skapa förtroende i samtal Personal som hjälper ungdomarna att mentalisera kring andras reaktioner känslor och tankar som ett resultat av deras beteende. Lyhördhet, tillåtelse, samarbete och psykologisk tillgänglighet

68 Anknytningsperspektiv: Varför är mentalisering viktigt? Egen och andras beteende blir förutsägbart Mentalisering gynnar och upprätthåller anknytningen Mentalisering underlättar distinktionen mellan hur saker kan framstå och hur de är (apperance-reality) Mentalisering underlättar kommunikationen Mentalisering befrämjar meningsfulla samband mellan den inre och den yttre verkligheten

69 Immigration en kris Immigranten kommer aldrig tillbaka, även om han återvänder hem. Resan kommer att göra om honom Han kommer i fortsättningen att betrakta sig själv, sina rötter och sin hemmiljö på ett avstånd som aldrig kan utplånas helt. (Maricio Rojas)

70 Ensamkommande ungdomars krisfaser Chockfas byggs upp gradvis, känsla av främlingskap En rad förluster - av miljöer, människor, autonomi, språk, identitet En sorgeprocess Skuld, psykosomatiska reaktioner Kontrollförlust

71 Uppbrottet från anknytningspersoner: Tillbakadragande av laddningar. En ofta smärtsam vändpunkt Process att bli trygga, nya objekt behöver laddas upp Sorg. Liknar sorgearbetet vid faktiska förluster, men adolescenten vet ofta inte vad som sörjs

72 Ensamkommande barn och migration Drömmar om hemlandet Ångest över att inte kunna agera/hjälpa eller finnas tillhands Orimliga förväntningar på sig själva Ta ansvarsroll gentemot föräldrar (även i föräldrars frånvaro) Kronprinsar med försörgningsplikt Skuld/Skam Inre konflikt mellan osjälvständighet och autonomi (I kombination med omgivningens förhållningssätt)

73 Risker: Socialt-normativt ingemanland, Tenstakulturen, klämd mellan två kulturer Interna kontra externa förhållningssätt/regelverk Den omvända familjetriangeln Outhärdliga skam- och skuldkänslor som förnekas och projiceras Dold hedersproblematik Psykosocial problematik och migration Familjer och medföljande barn Pappa Ursprungskultur Lillebror Mamma Imad (kompis) Syster Wisssam Ali Massud William (kompis) Svensk kultur Vuxna med svenska normer

74 Tonåringar klämda mellan kulturer I konflikt mellan olika värdesystem Invandrarpojkar drabbas hårdare av segregation och främlingsfientlighet än flickor Flickor drabbas hårdare av sociala kontrollsystem Ställs i besvärliga valsituationer Svårhanterliga moraliska koder och attityder kring t ex sexualitet

75 Könsroller Flickor/kvinnor anammar värderingar om jämställdhet i större utsträckning än männen Flickor har mer att vinna på svenska värderingar om jämställdhet. Männen tvingas ompröva sin föreställning Svårigheter för unga kvinnor i patriarkala minoritetsgrupper Svårighet för svenskar att förstå

76 Psykosocial problematik och migration Ensamkommande Risker: Ali Reza Ursprungskultur Samir Wisssam Svensk kultur Massud För lite personal/ungdomarna anknyter till varandra Kulturella kontrollsystem kan utvecklas Personal kan dras in i lojalitetskonflikt mellan två kulturer Abdi Boendepersonal: David Lisa Erik Mohammed Shandu God man: Karin Bertil Handläggare: Kerstin 76

77 Kamratgruppens funktion Ger grandios förstärkning Underlättar att lossa beroendebanden till föräldrarna/anknytningspersoner Ger en vi-identitet. Sociala kontrollsystem Ersättande anknytningsobjekt Dövar känslan av övergivenhet Stärker den etniska identiteten

78 Ackulturation 1. Separation - Så långt möjligt slå vakt om de kulturella värderingar man haft i hemlandet - Ortodoxa, rigida värderingar och rutiner - Barnen ska uppfostras utan inflytande från samhället 2. Assimilation (från latinets assimila tio, med betydelsen 'göra lik', 'efterbilda'), eller assimilering, syftar på den process genom vilken en minoritet, helt överger sin egen kultur, så att alla ursprungliga kulturskillnader försvinner 3. Integration den process där individen får medborgarskap, etablerar sig i det svenska samhället, och där det svenska samhället anpassas efter den förändring i befolkningssammansättningen som invandringen innebär 4. Marginalisering Att vara marginaliserad innebär att individen inte på egen hand kan förändra sin livssituation till det bättre

79 Anknytning och separation Bowlbys jämförde i sin studie 1944, familjebakgrunden hos 44 barn och ungdomar som behandlades pga asocialt beteende, med lika många barn och ungdomar som behandlades för andra bekymmer såsom oro, ångest och depression. Flera forskningsstudier visar att de som haft fler förluster och separationer generellt sätt klarar sig sämre i livet än andra. Anna Freud och Dorothy Burlinghams forskning 1940 Program att flytta barn från London till landsbygden Jämförande studier mellan barn som flyttats som blivit kvar hos föräldrarna men upplevt kriget och nattliga räder med bomningarna på nära håll. De barnen som slapp separation klarade sig än de barn som slapp kriget och flygbombningarna, särskilt tydligt var detta bland de yngre barnen. Vi upprörs över blotta tanken på barn som måste uppleva farliga lufträder och tvingas sova under jord Men barnen från London blev på det hela taget mycket mindre oroade av själva bombningarna än att bli evakuerade för att skyddas från dom (Freud & Burlingham, 1943, s 37 och 44)

80 Anknytning och traumatisering Våra tidiga erfarenheter som barn etablerar inre antaganden som får avgörande betydelse för hur vi uppfattar, beter, förhåller och anpassar oss till främmande situationer. En person vars anknytningsbeteenden ofta eller för det mesta har avvisats utvecklar negativa antaganden som att vara en icke-önskvärd person. I en främmande situation är det grundläggande antagandet att omgivningen är fientlig och farlig. En person vars erfarenheter och inre antaganden formats av misstro, tillitsbrist, brist på kärlek, omsorg och omtanke har större benägenhet att utvecklas till förövare i kulturer och sammanhang där alternativen står mellan förövare och offer.

81 Neurologiska aspekter på anknytning och anpassning Ett barn som växer upp i en miljö karaktäriserad av stark påfrestning/stress kommer därför att optimera sin hjärna för att anpassa sig till att leva i en miljö fylld av risker och hot. Detta kräver ständig vaksamhet och misstänksamhet, vilket ger god förmåga att snabbt upptäcka faror. Vidare behöver individen: - Omedelbar kamp/flyktberedskap - Förmåga att reagera aggressivt utan onödigt dröjsmål - Tåla stor belastning Detta kan vara långsiktigt förödande, i förlängningen kan detta leda till: - Social isolering - Missbruk - Fientlighet - Depression - Övervikt - Hjärt- och kärlsjukdomar 81

82 Sorgereaktioner hos ensamkommande flyktingungdomar Defensivt förnekande av förlusten, vill inte prata om. Frågor om familjen kan väcka vrede. Ständiga ( automatiska ) tankar kring familjen, separationen, familjemedlemmarnas öde. Att i tankarna försöka lösa en omöjlig situation, göra om det som skett. Beroendet av familjen tilltar, regression. Idealisering av familjen och familjerelationerna. Känna sig halv, fastnar i nuet. Förlust av trygg bas. Rädsla, otrygghet, ofta nattetid, mörkerrädsla. Fryser sorgen, kan leda till depression Inget satsat inget förlorat! 82

83 Separation, trauma och utåtagerande hos unga flyktingar Separationen bidrar till återkommande upplevelser här och nu av att vara förbisedd, negligerad, avvisad. Idealisering av familjen, ett reaktion på skuld eller ångest att inte kunna finnas till hands. En tendens att (fel) tolka sociala samspelssituationer i termer av att bli orättvist behandlad och kränkt av omgivningen. Språkliga svårigheter och skilda kulturella koder bidrar i sin tur till feltolkningarna. 83

84 Motivation och inlärning hos nyanlända unga

85 Vanliga föreställningar om motivation En ungdom är motiverad om han/hon: - är allmänt samarbetsvillig - accepterar våra råd - uttrycker behov av hjälp - verkar bekymrad över sin situation En ungdom är omotiverad om han/hon: - säger emot - vägrar acceptera det vi säger - inte uttrycker behov av hjälp - verkar nöjd med sin situation - är ovillig att ta till sig råd

86 Grundläggande motiverande egenskaper Motivation är det kännetecken som väcker en person till handling mot ett önskat mål och lockar fram, kontrollerar, och upprätthåller vissa målriktade handlingar. ACCEPTANS: behovet av tillhörighet NYFIKENHET: behovet av kunskap HEDERVÄRDHET: behovet av lojalitet med föräldrar och arv IDEALISM: behovet av rättvisa OBEROENDE: behovet av självständighet MAKT: behovet att påverka andra ROMANTIK och INRE LUGN: behovet av sex, trygghet och närhet SOCIAL KONTAKT: behovet av kamratskap STATUS: behovet av social ställning och betydelse LUGN: behovet av känslomässig stillhet REVANSCH: behovet av att ge igen och vinna Steven Reiss

87 Ambivalens Naturlig del av förändring fastna en rimlig plats att besöka men man vill inte stanna där INRE KONFLIKTEN När andras yttre förväntning och behov kolliderar med egna inre förväntningar, krav och grundläggande behov

88 Ambivalens och inre konflikt: De är många som säger till mig, vad har du för planer för framtiden?, Jag kan inte svara, för det har jag aldrig tänkt på. Men jag går till skolan för andra gör det och för jag måste. På boendet säger dom att du måste tänka själv Jojo Jag måste ha den här drivkraften, motivationen eller intresset, annars kommer jag hamna på gatan. Jag måste gå i skolan och plugga, för att få ett bättre liv så det blir någonting av mig och så jag klarar mig själv och hjälpa min familj Oram 88

89 Mamma ringde och grät, de har dåligt med pengar - jag sparade och skickade hem fyra tusen förra veckan, nästa månad vill hon att jag skickar hem åtta tusen Ali Alla andra på boendet har fått PUT utom jag som fick mitt första avslag, jag åker aldrig tillbaka, hellre dör jag, varför ska jag gå i skolan? Reza 89

90 Den psykologiska utmaningen Balansen är avgörande - Kasam Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet När jag förstår min roll i det sammanhang jag befinner mig Jag vet vad När det jag gör i det sammanhanget är hanterbart, och jag har kontroll Jag kan När det jag gör upplevs meningsfullt, det ger mig någonting Jag vill 90

91 Vad är ungdomen motiverad till? Exempel på omständigheter att ta hänsyn till: Flyktingsstatus: PUT/Asyl Ursprungsland och kulturidentitet Orsak till att vara i Sverige PTSD eller Ankytningsmönster ACCEPTANS: behovet av tillhörighet NYFIKENHET: behovet av kunskap HEDERVÄRDHET: behovet av lojalitet med föräldrar och arv IDEALISM: behovet av rättvisa OBEROENDE: behovet av självständighet MAKT: behovet att påverka andra ROMANTIK och INRE LUGN: behovet av sex, trygghet och närhet SOCIAL KONTAKT: behovet av kamratskap STATUS: behovet av social ställning och betydelse LUGN: behovet av känslomässig stillhet REVANSCH: behovet av att ge igen och vinna Status quo Positiva konsekvenser Om du inte går till skolan, vad är fördelarna med att inte göra någon? Negativa konsekvenser Om du inte går till skolan vad är nackdelarna med det? I så fall vilka? Förändring Positiva konsekvenser OM, du väljer att gå till skolan finns det några fördelar med? I så fall vilka? Negativa konsekvenser Om du bestämmer dig att gå till skolan, vad är nackdelarna med det? I så fall vilka?

92 Förändringsprat Utforska ambivalens för att därefter hjälpa att lösa ambivalensen..genom att klienten själv beskriver för- och nackdelar. Nackdelar med status quo Fördelar med förändring Optimism om förändring Hjälp klienten att känna sig obekväm i att fortsätta med sitt problembeteende Öka gapet mellan de olika alternativen i ambivalensen

93 Hur gör jag? Plattformen: uttryck empati, följ med motstånd, stöd tilltro till egen förmåga Målet: utveckla diskrepans och hjälp klienten att själv prata om förändring - Öppna frågor - Genuint intresse (icke värderande) - Validering (bekräfta att du förstår) - Knyt ihop säcken

94 Förlust och mentalisering Anknytningstrauma och PTSD kan hämma förmågan till mentalisering (att mentalt hantera tankar och känslor, granska rimligheten i nya intryck) Försämrad verklighetsprövning. Nya situationer feltolkas i termer av övergivande, avvisande, kränkning. Dissociation; försämrad förmåga att verklighetstesta tankar och känslor. Av närmiljön i det nya landet kan flyktingen upplevas som självupptagen, mindre kompetent etc. Han begriper inte, eller han vill inte begripa. 94

95 Vanliga psykologiska mönster bland ensamkommande flyktingbarn Svårighet att hantera traumatiska minnena utan att överväldigas av ångest. Alla former av undvikanden (missbruk, självskada) Förlorat hopp och känsla av kontroll. Offerrollen dominerar (inte överlevare). Brist på tillit, förtroende till omgivningen Svårigheter att reflektera/mentalisering över sin situation. Hamnar ofta i passivitet Har svårighet att skilja mellan verklighet och tolkning av verklighet (jag är värdelös) 95

96 Vanliga fällor Underförstådda antaganden om att flyktingens inre mentala kartor är precis som våra, att de uppfattar situationen som vi. Som 17-åring måste han ändå förstå Bristande förståelse, kunskap om trauma. Känna sig avvisad här försöker man hjälpa Empatitrötthet Föreställningar om att flyktingen är otacksam. Skuldbeläggning. Dennes vacklande självbild och omgivningens kritik/ifrågasättande i en ond cirkel. 96

97 PTSD - Vad är det? Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD (posttraumatic stress disorder) är ett ångesttillstånd till följd av en svår händelse eller chockartad upplevelse. PTSD karaktäriseras av återupplevanden ("flashbacks"), undvikande av det som påminner om händelsen samt överspändhet.

98 Traumatisering - Tre symptomgrupper 1. Återupplevande 2. Undvikande 3. Överspändhet (Arousal) 98

99 Traumatisering - Tre symptomgrupper (undvikande) Ett ständigt undvikande av stimuli som kan sättas i samband med traumat. Ofta på mer eller mindre omedveten nivå. -undvikande av tankar och känslor som associeras till traumat. Inre mental blockering, dissociation. -undvikande av aktiviteter eller situationer som uppväcker minnet av traumat, säkerhetsbeteenden. - möjligheter till nyinlärning som korrigerar följderna av traumat minskar. -amnesi rörande hela eller delar av traumat. -minskat intresse för aktiviteter, passivisering, inskränkningar i det vardagliga livet. -känsla av främlingskap för andra att vara avskärmad. -begränsade affekter, tomhet, känna sig avstängd. Svårt investera känslomässigt i andra. Nota bene: Bör inte förväxlas med undvikande anknytningsmönster, då beteendet kan te sig snarlikt 99

100 Anknytningsbaserat samtal People will forget what you said, people will forget what you did, but people will never forget how you made them feel.

101 Tack för mig! 101