Rum för de yngsta barns och föräldrars delaktighet i kulturverksamheter. Frances Hultgren Barbro Johansson

Relevanta dokument
Nätverksträff Baby Space i Borås

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Utvärdering efter deltagande i gruppvägledning vid Ungdomslotsen

FÖRSKOLAN SPILTANS PEDAGOGISKA VISION

Barn och delaktighet är det meningen att barnen ska bestämma nu?

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

ELEVERS DELAKTIGHET PÅ FRITIDSHEM. Helene Elvstrand, lektor Inriktning fritidshem

Vad är inte delaktighet?

Mål Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att visa hänsyn och respekt mot varandra.

Föräldramöten Daltorpsskolan och Dalsjöskolan, vårterminen 1999

Årsta 2 förskolor. Vi som arbetar i Årsta 2 strävar efter att verksamheten i våra förskolor ska vara trygg, rolig och lärorik.

Arbetsplan för Saffranets förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Garnets pedagogiska grundsyn

Klubbans förskola. Forskande barn, Medforskande pedagoger

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

Kvalitetsgaranti - Öppna förskolan

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Förskolan Tränsets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Filosofin bakom modellen bygger på uppfattningen att varje människa har resurser och kraft att:

Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran

S.O.C. Hör du mig. 25 mars S.O.C. Hör du mig?

Kvalitetsredovisning år 2013/2014

Verksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017

Världsarvsförskolan Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Vällingklockan/Ekorrens plan mot diskriminering och kränkande behandling

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsgaranti Öppna förskolan

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Notbladets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

rum för de yngsta Barns och föräldrars delaktighet i kulturverksamheter

Verksamhetsplan Förskolan Bränningevägen 2015

Kvalitetsgaranti - Karlbergs förskolor

Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst

Lunnamöllans uteförskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Mål för Norrgårdens förskola läsåret NORMER OCH VÄRDEN. 1 Mål. 2 Arbetssätt. 3. Utvärderingssätt

Förskolan som sätter leken i centrum för barns lärande

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Kvalitet på Sallerups förskolor

Fridebos förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Systematisk utvecklingsarbete och utvärdering med hjälp av pedagogisk dokumentation

UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan VigelsjöGårds plan mot diskriminering och kränkande behandling

Min förskoleresa. Norrbyområdet

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken.

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Pernilla Qvist Holm Nacka kommun Veckorna 45 och Kristallens förskola Nacka kommun

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Arbetsplan. Lillbergets förskola avdelning /2016. Barn och utbildning

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

HANDLINGSPLAN FÖR TILL- GÄNGLIGHET, DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE

BAKKE-MODELLEN Barn Aktör Kultur Kreativitet projekt

Matematikutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun

Holma förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Futura International Pre-school. Danderyd

Senast ändrat

Köpings kommun. Arbetsplan förmolnet. Läsår Sofia Osbeck, Tina Rosenholm, Rebecka Lundkvist Senast ändrat

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Verksamhetsplan höst- vårtermin

Årsta 2 förskolor K V A L I T E T S G A R A N T I

Åvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Östers förskola. Arbetsplan

Frilufts Förskolor Dungens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsrapport för förskolan Grönsiskan

Hur skapar vi övergångar och samsyn mellan förskoleklass och årskurs 1?

Tidig insats- ett utvecklingsprojekt för de yngsta barnen

Förskolan Lillskogen

Kvalitetsredovisning 2012/ 2013 Förskolan Sörängen Hallsbergs Kommun

Arbeta med temat ålder

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Teamplan Ht-10 - Vt 11

Innehå llsfö rteckning

Verksamhetsidé för Norrköpings förskolor. norrkoping.se. facebook.com/norrkopingskommun

Ekeby förskolas likabehandlingsplan

Verksamhetsplan

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015

BARNETS RÄTTIGHETER VILJA VÄL OCH GÖRA RÄTT

DET SYNLIGA BARNET HUR LYSSNAR VI PÅ BARNEN? MARTINA LUNDSTRÖM BARNS PERSPEKTIV I KVALITETSARBETET

Frilufts Förskolor Dungens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för Långareds förskola Läsåret 2014/2015

Västergårdarnas förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA

Trollskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa

Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande

Transkript:

+ Rum för de yngsta barns och föräldrars delaktighet i kulturverksamheter Frances Hultgren Barbro Johansson

+ KUMBA Mål: Att följa processen med utformningen av Barnens kulturrum, söka barns och föräldrars perspektiv på kulturverksamheter och delaktighet, hitta metoder att arbeta med barns delaktighet i kulturverksamheter samt relatera studiens resultat till forskning om barndom, delaktighet och empowerment.

+ Följeforskning Forskarna studerar det pågående projektet från olika infallsvinklar och både utvärderar projektet och analyserar det i relation till relevanta vetenskapliga teorier. Fortlöpande diskussion mellan de olika aktörerna är ett centralt inslag i följeforskning. Forskarna bidrar med ett utifrån-perspektiv och ett vetenskapligt perspektiv på verksamheten samtidigt som de, genom publiceringar, föreläsningar och konferenspresentationer, förankrar det lokala utvecklingsarbetet i en större kontext bestående av såväl forskare som praktiker.

+ KUMBA del 1, 2011 Fältarbete: 11 intervjuer: arbetsgruppen för Barnens kulturrum, pedagoger, ledamöter av Barn- och ungdomskulturgruppen samt politiker. 5 deltagande observationer på aktiviteter i det tillfälliga Barnens kulturrum: Krypin, Babyöppet, Tummetott och Syskonöppet. Nio intervjuer med sammanlagt 20 föräldrar Deltagande observation vid en teaterföreställning i Lördagsbarns regi. Konferensbidrag: Forskningsprojektet KUMBA och Barnens kulturrum. Mötesplats Borås: Profession, Forskning. 19-20 oktober 2011, Högskolan i Borås. Publikationer: Barbro Johansson & Frances Hultgren: Barnens kulturrum det mångkulturella rummet för barn och föräldrar. Delrapport. Frances Hultgren, Barbro Johansson, Amira Sofie Sandin, Ulla-Britt Möller, Karin Olsson Lindström, Anna-Karin Albertsson. Forskningsprojektet KUMBA och Barnens kulturrum. http://hdl.handle.net/2320/10090

+ KUMBA del 2, 2011-2012 Fältarbete: Deltagande observationer vid 13 tillfällen på en förskola och en anslutande SFI-verksamhet En gruppintervju med kvinnor på SFI-verksamheten. Tre intervjuer med sammanlagt fyra mammor från SFIverksamheten, vilka först dokumenterat sina barns vardag med hjälp av fotografier. Konferensbidrag: Taking part or taking over? Children s participation in culture consumption. Barbro Johansson and Frances Hultgren. Making sense of consumption. 2nd Nordic Conference on Consumer Research, May 30- June 1, 2012, University of Gothenburg. Gothenburg.

+ KUMBA del 3, 2013-14 Fältarbete: Besök på Öppna förskolor i Borås och andra kulturverksamheter för små barn i Borås och Göteborg. Fokusgrupp för att diskutera Barnens kulturrum. Observationer i Knacka På! Barnens kulturrum. Konferensbidrag: Making sense of participation in cultural activities for children. COLIS 2013: International Conference on Conceptions of Library and Information Science Events of becoming-other in research sessions. Child and Teen Consumption. Being, becoming and belonging, 9-11 April 2014, University of Edinburgh, Business School. Lekens mellanrum och flyktlinjer. BIN-Norden Børnekulturforskning et interdisciplinært videnskabeligt emne, Det Informationsvidenskabelige Akademi, Københavns Universitet, 6-7 November 2014.

+ KUMBA del 3 forts. Publikationer: Frances Hultgren & Barbro Johansson 2013, Making sense of participation in cultural activities for children. Information Research, 18(3) paper C06. [Available at http://informationr.net/ir/18-3/colis/paperc06.html] Kommande: Barbro Johansson & Frances Hultgren. Rum för de yngsta barns och föräldrars delaktighet i kulturverksamheter Kommande. Barbro Johansson & Frances Hultgren. Manifestations of play: spaces in-between, lines of flight and the carnival. Geographies of childhood and youth.

+ Vad är delaktighet? Deltagande Inflytande Dialog En möjliggörande miljö en möjliggörande barndomssyn Involveras i en pågående process

+ En modell för delaktighet DEN ONTOLOGISKA NIVÅN DEN IDEOLOGISKA NIVÅN GENOMFÖRANDENIVÅN

+ Den ontologiska nivån Människan är i ständigt blivande Becomings Vi skapar vår omvärld och varandra genom våra förförståelser Barnet som kompetent eller bristfälligt, aktivt eller passivt, natur eller kultur, människa eller blivande-människa Vi blir till i kommunikation med andra Människoblivandet är socialt Kommunikation är en etisk handling

+ Den ideologiska nivån FN:s konvention om barnets rättigheter Försörjning, beskydd, delaktighet Det rika barnet Annorlunda jämlik Kultur och lek är värdefulla för sin egen skull Kultur, barns meningsskapande processer Lek som mellanrum: en plats som barn hänvisas till/ett utrymme som de själva tar sig

+ Genomförandenivån Inkludering Inspiration Involvering Utmaning

+ Bekvämlighet Det ligger bra till om man ska träffa andra mammor som man känner. ( ) Man kan gå upp till caféet, det är jättebra, speciellt när de är små och man är lite ovan att vara ute med bebisar. Då är det jättebra att allting finns här och att det finns soffor där man kan sitta och amma och man kan värma mat och det finns barnstolar och fika för oss mammor. ( ) De första sju månaderna är allting ett så stort projekt när man ska ut med barnen och då är det jättebra att allt finns tillgängligt här. (Föräldrar)

+ Bemötande Hon som höll i verksamheten var otrolig skicklig och trevlig och mysig på alla sätt och vis. Hon gav väldigt mycket, både personligt och professionellt. Hon höll fint i grupperna och hon tog sig tid att sitta och prata efteråt. Det gör ju mycket också att ledaren är fin och bra. (föräldrar)

+ En mötesplats Mamma: Jag tänker inte så mycket på vad jag kan få ut av det själv, hela grejen går ut på att nu ska vi gå dit för (min dotter). Mamma: Man samlas runt sina små, då blir det naturligt att även vi vuxna möts.

+ Flexibilitet Det jag gillar är att det är fler mammor här och det är inte så att man måste hela tiden prata med alla utan man kan leka med sitt barn. / / Är man på en liten öppen förskola känner man kanske att man måste vara social. Men ibland vill man ju bara gå ut och leka med sin lilla bebis. (Mamma) Något som är väldigt bra är att efter sången är det ingen stress att det ska stängas, utan det är helt fritt att vara kvar. / / Det har varit en bra tid att man kan vara kvar en timme efteråt. (Pappa)

+ Inflytande Att man kan komma och ta en fika ihop med dem som är ansvariga och komma med synpunkter. Det kan ju vara svårt med en förslagslåda, då kanske man inte har några förslag. Men om man sitter och pratar om vad som har varit bra och vad man har saknat, då kan det komma upp lite mer. En forumgrupp. Jag hade nog inte lagt en lapp i en låda. (mamma) Jag tycker det är jätteskönt att det är Sofia som drar igång allting, man behöver inte vara ansvarig själv. Om de hade sagt: Ja, den här veckan är det NN som ska hitta på ramsor, så hade jag nog inte gått dit. Det ska vara ett avslappnat ställe man kan gå till och bara vara, bara ha roligt. (mamma)

+ Utmaning Alltså [barnen] har ju en agenda. De har ju ett driv. Om jag sitter här borta och mitt barn är där borta, så är ju inte det barnet stilla utan det vill ju lära sig, de har ju en kunskapstörst. Vi har liksom två olika sätt att lära, vi vuxna och de små barnen, och det där krockar ju ibland. Vi är väldigt inriktade på fakta och, ja, en kopp är en kopp, den ska man dricka ur. Och vi svarar ofta barnen med den typen av kunskap. Och det tycker inte de är så himla kul. (Ida Lagnander, Västarvet)

+ Genomförandenivån, inkludering En plats som är tillgänglig och lätt att nå Information som når ut och är tilltalande Personligt bemötande

+ Genomförandenivån, inkludering Lokaler som är fysiskt, funktionellt och psykologiskt bekväma Planlösning och inredning som ger flexibilitet och underlättar möten

+ Genomförandenivån, inkludering Aktiviteter Specifikt, unikt och igenkännbart Både öppna och riktade

+ Genomförandenivån, inspiration Inspiration Erbjuda attraktiva upplevelser och inbjuda till eget skapande Process framför resultat ett rum som pågående görs Tilltala alla sinnen Utöka kroppens möjligheter

+ Genomförandenivån, inspiration Barn: musik, sång, ljud, rörelse, vuxna, andra barn, ting Föräldrar: tips om sånger, ramsor, böcker, berättelser i olika format http://www.youtube.com/watc h?v=qcmebpetwne

+ Genomförandenivån, inkludering En plats för pågående dialog Former: informella samtal, förslagslåda, gästbok, referensgrupper, web-baserad kommunikation

+ Genomförandenivån, utmaning Icke definierade mellanrum i rummet Barns aktiviteter påverkar rummet Rummet, tingen och personalen utmanar barnen till nya upptäckter och förståelser Vuxna och barn i gemensam process En plats för barns medborgerliga delaktighet

+ Ett kulturrum för alla barn En icke-kommersiell verksamhet som Knacka På! Barnens kulturrum kan fungera som en plats för små barn att få kulturupplevelser tillsammans med föräldrarna och andra barn. För föräldrarna kan det vara en plats att utbyta information och erfarenheter, stärka föräldraidentiteten och bygga nya vänskaper. Delaktighet handlar ytterst om tilltro - för det första att se att människor redan är delaktiga och för det andra att tro på att dem man bjuder in att vara delaktiga har något att tillföra som berikar alla inblandade, både människor, verksamheter och institutioner.