Analys av Johannes Petri skola 2012/2013 Johannes Petri är en växande enhet där eleverna, pedagogerna och föräldrarna känner sig trygga och där de flesta upplever att man bemöts med respekt. Skolan har under läsåret valt att återuppta arbetet med Friends men använder sig inte av kamratstödjare utan har en trygghetsgrupp med vuxna representanter. Skolan har under läsåret utökat kuratorstjänsten på skolan, något som varit ett bra stöd till lärarna. Lärarna hjälper eleverna i skolarbetet för att det ska gå så bra som möjligt. Under läsåret genomfördes en observation från Våga visa, ett samarbete om utvärdering inom utbildningsområdet, där observatörer (ofta skolledare) från andra kommuner, besökte skolan. Då svarade flera elever att det bästa med skolan är dess lärare. Även pedagogerna upplever att de är trygga med sina elever. Vi har under de två senaste åren arbetat mycket med Unikum och fokus på formativ bedömning. Under läsåret har bl.a. förskolan flyttat till nya lokaler, bollplanen har fått konstgräs och arbetet med fokusmål har genomsyrat verksamheten. Skolan är en 1-1 skola vilket innebär att alla elever från årskurs 6 har varsin dator. Tillgången på ipad är stor i årskurs F-5. På kund och medarbetarundersökningen har vi haft en låg svarsfrekvens något vi inte är nöjda med. 60% av föräldrarna har svarat och 81% av eleverna. Vi funderar över om låg svarsfrekvens ger ett sämre generellt resultat. Missnöjda föräldrar har, åtminstone i vardagsarbetet, en större tendens att höra av sig och uttrycka sitt missnöje. Eleverna skulle svara på undersökningen under mentorstid och därför ställer vi oss frågande till varför det endast är 81% som har svarat. Det innebär att ca 60 st elever var frånvarande, d.v.s. 4 st per klass, något som låter orimligt. Läsåret har delvis upplevts som stressigt hos många lärare. En del i det är att vi har haft för många fokusmål samtidigt som Lgr 11 ska implementeras och nationella proven har också upptagit större delen av många lärares vardagsarbete under vårterminen. Till nästa läsår behöver vi ha färre fokusmål samt se till så att de förändringar som genomförts fortsätter att hålla mycket god kvalité. Kund Elever och föräldrar trivs på Johannes Petri. De är trygga och tycker att skolan arbetar för att alla ska bli behandlade med respekt. Det som föräldrar och elever upplever minst nöjdhet med är arbetsron. Lärarna upplever att arbetsron är bra på skolan. Däremot kan det ibland vara så
att enstaka elever får för mycket fokus när de upplevs störa arbetsron. Lärarna uppmuntrar eleverna att samarbeta och samverkan mellan elever gör att det ofta är lärande samtal igång. På Våga Visa, fick vi bra resultat när det kom till arbetsro. Fokusmål: Skapa tydliga kommunikationsvägar både internt och externt. För extern kommunikation har vi mestadels använt oss av Unikum, men även föräldramöte och IUP samtal. Stefan deltog på alla föräldramöten under höstterminen och redogjorde för skolans vision. Vi har under lärarmöten samtalat mycket om hur vi vill att kommunikationen ska bli mer likvärdig, bl.a. genom att skriva vecko/månadsbrev på bloggen samt ge minst en lärar- och en elevkommentar till varje planering. Genom ökad likvärdighet och färre informationskanaler blir det lättare för både elever och föräldrar att ta del av information kring lärande samt annan viktig information kring verksamheten. Vi har erbjudit utbildning i Unikum till alla föräldrar vid varje terminsstart. Ca 20 föräldrar/tillfälle har deltagit och uppskattat utbildningen. Vi har även informerat föräldrarna om att de kan få ett mail varje gång något händer på Unikum som rör deras barn. Vi har under året byggt upp en hemsida, startat upp en facebooksida, skapat ett internt och externt kalendarium. Rektorsbreven i början av terminen beskrev exempel från vår verksamhet på förskolan och skolan samt vårt arbete med det systematiska kvalitetsarbetet. Under vårterminen har dem inte kommit ut så frekvent. I NKI får vi fortfarande lågt på frågor som handlar om kommunikation trots att vi själva tycker att vi ger kontinuerlig och bra information på Unikum. Vi märker också att föräldrarna tar del av informationen eftersom eleverna har med sig matsäck, föräldrarna kommer när det är evenemang och de är välinformerade. Förutom information kring aktiviteter och verksamheten får de kontinuerlig återkoppling på Unikum kring sitt barns kunskapsutveckling. En del föräldrar har uttryckt att Unikum är svårhanterligt men ändå är det få som kommit på utbildningen som erbjudits. Vi märker att många föräldrar till äldre elever saknar en till en kontakt och vi måste bli bättre på att förmedla att vi vill att eleverna ska bli självständiga. Föräldrarna behöver inte veta allt. Vi anser att de flesta av våra elever klarar av att ta eget ansvar. Däremot behöver vi bli tydligare med vad föräldrarna kan förvänta sig av kommunikationen, vi måste kommunicera lika och samordnarna måste ansvara för att det följs. Det måste finnas en röd tråd från förskolan till årskurs 9. Vi känner behov av att ta upp detta på första föräldramötet ht 2013. Vi måste då tydliggöra skolans fokusmål samt återkoppla innehållet i våra aktiviteter på nästkommande föräldramöte och systematiskt genom veckobrev, månadsbrev eller rektorsbrev.
Många upplever att vi fortfarande måste arbeta mycket med den interna kommunikationen. Alla medlemmar från ledningsgruppen är inte överens om att det är bra att varje tisdag maila ut viktig info. De vill återge informationen muntligt under samordningsmötet, gärna i slutet av arbetslagsmötet, så att det inte upptar för mycket av arbetslagsmötets tid. Förväntningarna på kommunikationen mellan Stefan och medarbetarna måste bli tydligare. Enheten är väldigt stor vilket försvårar för rektor att ha en återkommande kontakt med varje medarbetare. Strukturen måste bli att allt lyfts i ledningsgruppen och sen kommer ut från ledningsgruppen. Beslut ska inte fattas i korridorerna som ibland skett. Fokusmålen har gjort att vi haft gemensamt fokus vilket har varit bra. Likvärdigheten kring hur varje samordnare arbetar med dem i sina arbetslag måste öka. Det har skett en del förändringar inom ledningsgruppen vilket gjort att viss information fallit mellan stolarna. Fokus tenderade under slutet av vårterminen att avta och nya frågor började drivas, t.ex. så påbörjades ett värdegrundsarbete istället för att ro årets fokusmål iland först. Ansvarig för kvalité gick på föräldraledighet i mars, något som säkert bidragit till sämre fokus. Under vårterminen är det också mycket stort fokus på nationella prov, betyg, omdömen, utflykter, organisation m.m. Intresset för analys har därför inte varit så stort. Den som är ansvarig för kvalité behöver fortsättningsvis vara en del av ledningsgruppen. Analysarbetet och delgivningen av resultatet från NKI, NMI, Pilen, Våga Visa m.m. måste göras tidigare under vårterminen, gärna i februari. Medarbetare Väldigt låg svarsfrekvens på NMI, 35%. Detta stämmer inte med tanke på att många har svarat under arbetslagsmöten och fler medarbetare än 24 st har bekräftat att de svarat. Därför skickades en ny NMI ut i början av juni. Flera medarbetare menar att de inte orkat svara på en andra NMI eftersom arbetsbördan i slutet av terminen varit väldigt tung. Skolan har inte fått återkoppling av resultat från den nya NMI vid terminens slut. På Johannes Petri har vi mycket hög behörighet bland lärarna på grundskolan. Den kompetens som vi har saknat är i NO och därför har vi anställt fler med den kompetensen. I musik och hemkunskap har vi till nästa år anställt behöriga lärare. Personalomsättningen har minskat. Stor andel personal har gått på föräldraledighet under vårterminen vilket till viss del har försvårat kontinuiteten och planeringen av verksamheten. Alla tjänster för föräldralediga är tillsatta. Under medarbetarsamtalen har personalen uttryck att man trivs, främst inom laget. Känslan av
samhörighet med hela Johannes Petris verksamhet är inte lika stark som den till arbetslaget. Personalen uttrycker önskemål om tydligare beslutsgångar och en tydligare organisation. Medarbetarna på Johannes Petri är väldigt engagerade. Lärarmöten har gjort att medarbetarna fått möjlighet till fortbildning och engagemang. Engagemanget kring betyg och bedömning har varit väldigt stort och många har engagerat sig i ämnesspecifika frågor genom att det satsats mycket på samplanering och sambedömning. Viljan att utveckla sitt ämne är stort. Fokusmål: Ökad samverkan mellan alla medarbetare på JP. Samverkan mellan medarbetarna på JP har blivit bättre. Det är främst inom lagen som samverkan har ökat, mycket tack vare samplanering och sambedömning, gemensamma teman, gemensamt firande av högtidsdagar, våra fokusmål, gemensamt fika varje onsdag, samvaro i bokcafét m.m. Ökad samplanering och sambedömning har gett ökad samverkan. Alla har uppskattat sambedömningen, vilket skapat fortbildning, kollegialt lärande och samverkan. Under lärarmöten har gemensamt fokus gjort att vi öppnat oss mer för varandra och delat med oss av det som händer i andra arbetslag. Under delmålsanalysen av våra fokusmål på personalkonferensen i januari delade alla arbetslag med sig av sitt arbete vilket bidrog till ökad förståelse för varandras verksamheter. Samverkan upplevs som bra inom inom F, 4-6 samt 7-9. I 1-3 laget har samverkan ökat men den behöver bli bättre eftersom årskurserna är relativt isolerade. 1-3 kommer börja jobba i ämnesspår till nästa läsår. Vårt mål är att samverkan främst ska fungera inom laget, t.ex. med gemensamma teman, samplanering och sambedömning. Värdegrundsarbetet däremot behöver vara gemensamt för alla. Vi måste ha en gemensam pedagogisk vision. Lärande Eleverna upplever att lärarna hjälper dem för ökad måluppfyllelse samt att lärarna gör så att eleverna får lust att lära sig mer. Vi måste bli bättre på att tydliggöra för eleverna vad det är de ska kunna. Ny läroplan har gjort att tolkningen av nya styrdokument varit svår för lärare, elever och föräldrar. Eleverna vill öka sin delaktighet när det kommer till att planera undervisningen. Att få vara med och bestämma mer kring t.ex. redovisningsformer och innehåll kan vara ett sätt att göra dem delaktiga. Många lärare har under läsåret upplevt att de styrt mer av undervisningen p.g.a. osäkerhet kring nya läroplanen och alla kunskapskrav. Vi tror att lärarna vågar ta in eleverna mer när de blivit
ännu säkrare på styrdokumenten. Viktigt att som lärare våga släppa på kontroll och våga släppa in sina elever. Elevrådet är redan igång med bättre struktur och fokus, bl.a. med hjälp av SVEA, något som upplevs som positivt. Fokusmål: Ökad läsförståelse i alla åldrar Vi upplever att läsförståelsen har ökat hos de flesta eleverna, mycket på grund av ökad medvetenhet hos lärarna om att lära ut strategier vid läsning. Även test som genomförts visar att läsförståelsen ökat sedan tidigare läsår. Detta fokusmål vill vi ändå fortsätta med eftersom vi inte har kommit så långt som vi ville. EHT var ansvariga för att driva detta fokusmål. Boken Att undervisa i läsförståelse av Barbro Westlund, köptes in med tillhörande studiehandledning. Under lärarmöten delades alla lärare i SO och Svenska in i olika grupper. Tyvärr var det många lärare som kom till läsgrupperna utan att ha läst boken. Det saknades enligt många en samtalsledare inom varje läsgrupp. 1-3 och 4-6 har påbörjat ett arbete utifrån lässtrategin RT men 7-9 har inte arbetat med detta. 1-6 har även haft fokus på tyst läsning, högläsning och läsgrupper. So- och No-texter har i alla årskurser gåtts igenom i helklass med eleverna för att undvika att eleverna sitter med svåra texter själva. Till nästa läsår kommer speciallärare Maria Wide driva arbetet tillsammans med en representant från varje arbetslag under några lärarmöten. Vi ser behov av att även förskolan genomför detta men i egen regi eftersom de inte kan vara med på lärarmöten. Fokusmål: Ökad medvetenhet hos eleverna om det egna lärandet. Den tydligare och snabba återkopplingen på Unikum tycker vi har ökat elevernas medvetenhet om det egna lärandet, främst i år 4-9. Återkopplingen har blivit mer likvärdig och bygger ofta på vad eleven kan och hur eleven kan utvecklas ytterligare, hellre än fokus på vad eleverna inte kan. Dessutom får eleverna ofta möjlighet att komplettera sina arbeten eftersom återkopplingen ofta kommer i mitten av arbetsområdet och inte sist, något som ökar medvetenheten om det egna lärandet. Eftersom många lärare återkopplar på ett likartat sätt blir det lättare för eleverna att förstå. Många lärare har slutat med summativ bedömning vid prov, t.ex. att återkoppla resultat med poäng och skriver nu hur eleven kan utvecklas ytterligare utifrån resultat av olika bedömningsuppgifter. Eleverna är ofta väldigt drivande när det kommer till att få kommentarer på Unikum, uppmanar läraren att bedöma just deras arbete snabbt, vilket vi ser som positivt. Många lärare vill utveckla möjligheten att ge eleverna mer muntlig återkoppling parallellt med den vi ger på Unikum. Detta för att hinna med att bekräfta eleven, få en direktkontakt och bygga vidare på relationen med eleven.
Fokusmål: Digitalt lärande Vi har fått en ökad förståelse för hur vi kan använda de digitala verktygen i den pedagogiska verksamheten för ökat lärande. Vi har haft andra skolor på besök på en IKT-dag då vi fick möjlighet att berätta om vårt arbete i ett brett perspektiv, F-9. Alla pedagoger har varsin ipad eller dator och ibland både och. I förskoleklass till årskurs 5 är ipad det mest använda verktyget och i årskurs 6-9 har alla elever varsin dator. En representant från varje arbetslag besökte SETT för att kunna inspirera vidare. Vi har mycket höga resultat vad gäller användandet av modern teknik. Många lärare har medvetet arbetat med hur vi ska få in olika digitala verktyg i undervisningen. Vi tycker inte vi behöver ha det som ett fokusmål nästa år men vi bör fortsätta fokuseras på fortbildning och inspiration. Vi upplever att lärarna i större utsträckning integrerar IKT i sin undervisning och i lärandet. Många har arbetat med bloggar, hemsidor, egna tv-program som JPTV, filmer, appar, delade dokument, flipped classroom m.m. vilket ökat elevernas lust och bidragit till varierade redovisningsformer. NP - se egen analys. Ekonomi Vi har satsat mycket på IKT och det upplevs att det gett ett resultat som motiverar satsningen. Vi använder de digitala verktygen som ett naturligt redskap i vardagen för ökad måluppfyllelse. Vi hade ett stort bortfall av elever i augusti vilket resulterade i intäcktsbortfall men avslutar läsåret med beläggningsgrad enligt budget. Omstruktureringar av förskolan har gjorts vilket möjliggjorde ytterligare intag på förskolan. Lokal och personalkostnader har blivit dyrare p.g.a. hög andel föräldraledighet, till följd av att det krävts dubbelbemanning under vissa perioder. Det har varit en hel del oförutsedda lokalkostnader i form av underhåll, bl.a. takarbete. I samband med nya förskolebyggnaden framkom det en del kringkostnader. Förslag på fokusmål 2013/2014 utifrån analys: Intern kommunikation - ökad tydlighet kring kring fattade beslut. -Alla beslut ska gå genom ledningsgruppen
Utveckla elevdemokratin - ge elever mer möjlighet att involveras i beslutsfattande, undervisning och övergripande frågor. -Utveckla elevråd och klassråd genom att... -göra eleverna mer delaktiga i undervisningen genom att -alltid göra eleverna delaktiga i planering innan pp publiceras på Unikum. Tydliggöra vårt systematiska kvalitetsarbete för föräldrar och elever och genom det höja svarsfrekvensen på NMI och NKI. -Välja ut frågor från NKI som vi lyfter på föräldramöten (t.ex. varför är rekommendationsgraden låg när elever och föräldrar är nöjda?, Vad kan föräldrar förvänta sig av återkoppling kring elevernas lärande?) -Systematiskt delge föräldrarna hur vi arbetar för att utveckla Johannes Petri skolas verksamhet genom veckobrev, månadsbrev rektorsbrev... -Bjuda in föräldrar och elever till föreläsningar eller diskussioner som utvecklar våra fokusmål. -Se över hur föräldrarna får möjlighet att enklare svara på NKI, t.ex. kanske möjlighet ska ges på föräldramöte. Påminnelse bör skickas ut flera gånger. Utveckla undervisningen för ökad läsförståelse -Fortbildning för alla lärare med hjälp av boken Att undervisa i läsförståelse av Barbro Westlund. -Arbeta med lässtrategierna RT - reciprok undervisning, i F-9. -Gå igenom och bearbeta alla svåra texter i t.ex. So och No utifrån RT för ökad förståelse.