Tromboelastometri som vägledning vid hemoterapi

Relevanta dokument
TEG/ROTEM: Laboratorieaspekter. Nahreen Tynngård Klinisk Kemi/Transfusionsmedicin Linköpings universitetssjukhus

FIBRINOGEN SOM LÄKEMEDEL

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN ROTEM (tromboelastografi) vid trauma

ROTEM ett patientnära koagulationsinstrument

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet

Blödning, Transfusionsstrategi och riktlinjer vid hjärtkirurgi

Det senaste inom NOAK metoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet

Blödningstillstånd i neonatalperioden. Rolf Ljung Barn- och Ungdomscentrum, U-MAS, Malmö

Nya sätt att hålla oss flytande. Andreas Hillarp Koagulationscentrum, Skånes Universitetssjukhus Labmedicin Skåne

Indikation för Erytrocyter Under ECC Transfundera om Hb <80 g/l, Hct <20% och vensaturation <70%. INVOS <75% av utgångsvärdet.

Koagulation. Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska

Expertgruppen för Koagulation

AKUT BLÖDNING. Kristina Sonnevi, specialistläkare VO Internmedicin Sektionen för hematologi och koagulation

Riktlinje. Transfusionsindikation för blod, plasma och trombocyter. Revideringar i denna version. Bakgrund, syfte och mål.

Lab-perspektiv på Lupusträsket. Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet

Blödningstillstånd- diagnos och behandling. Pia Petrini öl barnkoagulation ALB

Antikoagulantia och trombocythämmare, tillfällig utsättning inför elektiv operation

NYA PERORALA ANTIKOAGULANTIA

ÅRET SOM GÅTT APTT-ANTITROMBIN-FIBRINOGEN Equalis 2014: APTT Aktiverad partiell tromboplastintid A. Hillarp

ANELÄK Massiv transfusion

Mild blödningsrubbning Klinik, diagnostik. Koagulationscentrum Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Trombosutredning molekylär diagnostik av generna F2 och F5 Klinisk kemi och Transfusionsmedicin i Halland

Koagulation och monitorering! Ove Karlsson, MD, PhD NU-sjukvården

Preanalys- Varför så viktigt? Susanne Samuelsson Koagulationslaboratoriet Klinisk Kemi SU/Sahlgrenska

NOAK Laboratorieaspekter Equalis användarmöte

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med

Hemostas och stor blödning. Margareta Hellgren Obstetrikenheten Sahlgrenska universitetssjukhuset

NOAK-metoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne

P-Aktiverad partiell tromboplastintid APTT

Blodkoagulation i klinisk praxis! Peter Svensson Centre for Thrombosis and Haemostasis, Malmö

Koagulation och Antikoagulantia

PK (INR) och D-dimer

Stor obstetrisk blödning. Statistik MBRRACE, UK Nationell input Initialt omhändertagande Uterotonika mm Hemostas Anestesiaspekter Med mera..

RIKTLINJE, INDIKATIONER OCH KODER FÖR TRANSFUSION

Analys av hepariner, faktor Xahämmare och trombinhämmare

Stora blödningar vid förlossningen. Margareta Hellgren Obstetrikenheten Sahlgrenska universitetssjukhuset

Obstetrisk blödning! Hemostasrubbningar! Obstetrik dagarna, Umeå 2019 Ove Karlsson, MD, PhD NU-sjukvården

Antikoagulantia. Trombocytaggregationshämmare. Fibrinolytika - trombolytika. Antifibrinolytika. Kap 26. Medel som påverkar blodkoagulationen

Koagulation och Antikoagulantia

Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Direkta Xa-hämmare- vad bör vi tänka på?

Nya antikoagulantia Laboratoriemedicinska aspekter SKKLFs och SSKFs utbildningsdagar

APTT konstiga resultat och lupus

NOAK Uppdatering. Fariba Baghaei, överläkare Koagulationscentrum Sektionen för hematologi och koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Motivet finns att beställa i följande storlekar

Välkommen till Equalis 15:e användarmöte i KOAGULATION januari, 2012, Täby Park

Perioperativ handläggning av den komplexa patienten

Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

FIBRIN Bildning och nedbrytning. Andreas Hillarp Koagulationscentrum Labmedicin Skåne, Region Skåne

Blödning Läkarlinjen, KIDS 2 september Maria Bruzelius Koagulationsmottagningen

Antikoagulantia pre- och postoperativ rekommendation från Thorax Umeå

Hemofili. Hemostas- Koagulation och fibrinolys Sjukdomar, diagnostik och behandling

Nya perorala antikoagulantia- Nu händer det!

Tankar runt användandet av olika blodprodukter

EQUALIS ANVÄNDARMÖTE KOAGULATION 2011

Protein C och S på laboratoriet. Andreas Hillarp Labmedicin Skåne Klinisk kemi, Koagulationslaboratoriet Skånes universitetssjukhus, Malmö

Tandvård o hemostas. Hemostasen sker i tre steg.

Antikoagulantia PÅL/2011

Diagnostik av koagulationsrubbningar i låginkomstländer. Kristina E M Persson Överläkare, Docent Region Skåne, Lunds Universitet

APT-tid, Fibrinogen, Antitrombin

Ovanliga ärftliga former av blödarsjuka

Blodkoagulation i klinisk praxis! Peter Svensson Centre for Thrombosis and Haemostasis, Malmö

Re-operationsfrekvensen av hjärtkirurgiska pat varierar mellan 3,9 10,3% i riket.

Antikoagulantia. Trombocytaggregationshämmare. Fibrinolytika - trombolytika. Antifibrinolytika. Kap 26. Medel som påverkar blodkoagulationen

Att ha kunskap om immunsystemets uppbyggnad och funktion

Antikoagulantia inför tandextraktion, dentoalveolär kirurgi och depuration

Ärftlig och förvärvad hemofili. Anna Olsson Spec läkare hematologi Koagulationscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Koagulation och graviditet

Patientuppföljning på AKmottagningen. preparat

ANELÄK Antikoagulantia, antitrombotika och operation.

UpDate akut blödning. Mårten Söderberg SVK 2015

Komplicerad Graviditet, ST-kurs 14:e mars Trine Stanley Karlsson, Specialist Läkare PO Graviditet och Förlossning, Solna

Orala antitrombotiska läkemedel. Orala antitrombotiska läkemedel

Regiondagarna i Örebro mars 2010 Överläkare Olle Berséus Blodcentralen USÖ

Preanalys - webbenkät och diskussion

Behandling med plasma och Solvent/Detergent-behandlad plasma

SGF Nationella Riktlinjer 2014

Att öppna InterInfo via Cosmic:

Antikoagulantia behandling hos patienter med blödningssjukdomar. Eva Zetterberg Koagulationsmottagningen Malmö

Kranskärlssjukdom. Fortbildningsmöte Läkemedelskommittén Halland Kungsbacka

NOAK/DOAK Referensmetoder och rutinanalyser

Minnesanteckningar: möte med Koagulationsrådet

Jonas Eriksson Blodprover vid trauma. Vätsketerapi. Vätsketerapi. Varför skall man ge? Transfusionsmedicin

Nya antitrombotiska medel

Orala antitrombotiska läkemedel

Fostervattenemboli med blödning en fallbeskrivning

LABORATORY DIAGNOSTIK AV LUPUS ANTIKOAGULANS. Kan vi bli bättre?

Transfusionsmedicin. Anna Willman

Antikoagulantiabehandling i primärvården God kvalitet i analys av PK-INR är viktig för patientsäkerheten

Antikoagulation hos gravida. Nadine Gretenkort Andersson Överläkare Koagulationscentrum Skånes Universitetssjukhus

Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Utredning Behandling...4

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Vad har klinikern för nytta av diagnostik av lungemboli? Synpunkter på skillnad CT och lungscintigrafi

Året som gått. PK-INR D-dimer. Tomas Lindahl

Warfarin och NOAK - hur följs de bäst? Camilla Nilsson Landskoordinator Auricula AK-koordiantor SUS

Hemostas vid allvarlig blödning

Sigurd Vitols Medicinskt sakkunnig, SBU Adj. professor, Karolinska institutet

Blodet. Innehåll. Vad är blod? 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Transkript:

Tromboelastometri som vägledning vid hemoterapi Clas Göran Axelsson överläkare Kliniken för immunologi och transfusionsmedicin Norrlands Universitetssjukhus

Historia Virchows triad Blodets sammansättning Blodflöde Kärlväggens egenskaper

Faktor Fibrinogen (I) Protrombin (II) V VII VIII IX X XI XII XIII Plasmakonc mg/l 2000-4000 140 10 0,5 0,1 5 10 6 30 15

Klassiska bilden på koagulationskaskaden

Extrinsic system in vitro PK analys VII X II (protrombin)

Intrinsic system in vitro APTT analys XII XI X IX VIII V Protrombin fibrinogen Prekallikrein Högmolekylärt kininogen

PK och APTT inga bra prediktorer för blödningsrisk Icke-linjär relation mellan värden och nivåer av koag.faktorer Lätt patologiska värden även vid normal hemostas Övervärderar faktorbrist om fler än en faktor är reducerad Övervärderar faktorbrist i övre delen av koag.kaskaden Var aldrig designande att förutsäga blödning W.A. Dzik in Hematology reports 2004

PK och APTT PK Kontrollera beh med Vit-K antagonister Mäter Vit-K beroende faktorerna II, VII och X (inte IX) Detta pga hög konc TF som ger en direktaktivering av FX (utan FIX och FVIII) APTT Optimerats för att mäta effekten av heparinbeh (inte blödning) Koag.faktorerna XII och XI störst effekt

Vårdprogram (SSTH) Hemostas vid allvarlig blödning

Cellbaserad modell av koagulation

Vad vill vi veta vid blödning? Finns tillräckligt med cirkulerande: koagulationsfaktorer? trombocyter; erytrocyter? Trombocytfunktion? Antikoagulation? Fibrinolys?

Åtgärder Komponentterapi? Eller Insatts av F XIIII?

Helblod vs komponenter 450 ml helblod: Hct 38-50 % Blöder TPK 150-400 x 109/L Plasma med 100 % koag aktivitet 150 ml antikoagulant + 100 ml näringslösning Erytrocytkonc 275 ml Plasma 275 ml Trombocytkonc 275 ml Hct 55 % Koag aktiv 70 % TPK 300 x 109 Plasma 110 ml 825 ml helblod Transfunderar Hct 20 % TPK 88 x 109/L 65 % koag aktivitet

Fibrinogen vid blödning Första koag faktorn som når kritisk nivå Kritisk nivå 1,0-1,5-2,0 g/l? Tidig och adekvat fibrinogentillförsel viktig Monitorering av P-fib viktigt Optisk Clauss metodik överskattar P-fib om colloider har getts ffa HES Tromboelastometri korrelerar med P-fib och med effekten av kolloider på klottstabilitet

Effekt av kolloider på analys av P-fib C Fenger-Eriksen et al. Transfusion 2010:50:2571-76

Tromboelastografi /metri

ROTEM - Delta 3000

Rotationstromboelastometri

ROTEM analyser

Tromboelastometri (Rotem ) Tid till koagulation Blodets viskoelastisitet över tid efter koagulation (5-60 min): Hastighet för koagelbildning Koagelstyrka/stabiliet Maximal stabilitet Koaglets upplösning (lys) Externa koag.systemet Interna koag.systemt Fibrinogennivå Trombocytnivå/funktion CT CFT/alfavinkel A5, A10, A20 MCF ML EXTEM INTEM FIBTEM EXT/INT - FIB

EXTEM INTEM FIBTEM Klassiska bilden på koagulationskaskaden

tid för koagelbildning

tillväxt och kvalitet på koaglet

upplösning av koagel

Prov och svarsrutiner ROTEM analys Prov tas i 3 ml citratrör som märks med patient-id klockslag och beställande avdelning/op-sal dit svaret ska skickas. Röret skickas i rörpost till Blodcentralen. Ring alltid Blodcentralen på tel 52076 och meddela att prov har skickats samt om analysen är urakut. Som rutin analyseras alltid EXTEM, INTEM och FIBTEM Om HEPTEM ska analyseras skrivs HEP på röret. Resultatet följs i realtid via Secure Viewer. Kontrollera Pat-ID på svarskurvorna! När analysen är klar skickar Blodcentralen en utskrift av resultaten till beställande enhet som skannar in denna i Cross. Orginaldata sparas på Blodcentralen

Secure viewer

Ref intervall ROTEM Fabrikantens siffror inom parentes CT CFT A 10 MCF ML EXTEM INTEM HEPTEM FIBTEM 41 69 132 196 (38 79) (100 240) 51 111 45 97 (34 159) (30 110) 49 65 48 64 (43 65) (44 66) (7 23) 56 72 54 70 8 24 (50 72) (50 72) (9 25) < 15 % < 15 % - Jämför med INTEM 7 23

Effekt av kolloider på analys av P-fib C Fenger-Eriksen et al. Transfusion 2010:50:2571-76

12.30 EXTEM FIBTEM INTEM HEPTEM

13.50 EXTEM INTEM HEPTEM FIBTEM

Exempel behandlingsalgoritm

Blödningsrisk Ökad blödningsrisk: Förhöjt PK-INR och/eller förlängd APPT och/eller sänkt P-fibrinogen

Anaesthesia 2014; doi: 10.1111/anae.12859

A10EXT, INT < 44 mm A10 INT < 44 mm EllerEXT, förlängd CFT Eller förlängd CFT Ja A10 >>88mm A10FIB mm FIB Ja Nej CTINT > 200 sek CTINT > 200 sek Ja CT << CTINT CTHEP HEP << CTINT Trombocyter Trombocyter Fibrinogen Fibrinogen Ja Protamin Protamin Nej CTEXT > 70 sek CTEXT > 70 sek ML EXT60 > 15 % ML EXT60 > 15 % FFP/PCC FFP/PCC Ja Ja Tranexamsyra Tranexamsyra

ROTEM och läkemedel Ska inte användas för bedömning av läkemedelseffekt Warfarin Förlängd CTEXT LMWH Ingen påverkan Heparin Förlängd CTINT. Normaliseras i Heptem ASA Ingen påverkan ADP-receptorhämmare (clopidogrel, prasugrel, ticagrelor, cangrelor) GpIIb/IIIa receptorhämmare (abciximab, eptifibatid, tirofiban) I normaldos ingen påverkan på MCF. Vid höga doser sänkt MCF F Xa-hämmare (rivaroxaban, apixaban) Förlängd CTEXT/INT kan förekomma Trombinhämmare (dabigatran) Förlängd CTEXT/INT kan förekomma. Ev sänkt MCF Sänkt MCF

Exempel på användningsområden: Trauma; står patienten på trombocythämmande läkemedel? Planerad kirurgi; kvarvarande effekt efter utsättande av trombocythämmande läkemedel? Blödning med normala ROTEM resultat; dålig trombocytfunktion?