IT- stöd för skolsköterskor och skolläkare vad vill vi ha och vad kan vi få?

Relevanta dokument
Fortsättning Barnhälsodataprojektet. - Tillväxtinformation

Fortsättning på Barnhälsodataprojektet

Gemensamt nationellt fackspråk ger oss nya Artur och Gärda

Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Den kliniska processen i ett ehälsoperspektiv. Helena Nilsson Stockholm

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Skövde Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

Bröstcancerprocess och informationsinnehåll

VIFO-kartan Verksamhetens Informations- och Funktionalitets-Områden för vård och omsorg med fokus på hälso- och sjukvård

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Trondheim Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

Nationella Programmet för Datainsamling NPDI

gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation

Nationell ehälsa. Lena Furmark Politiskt sakkunnig. Socialdepartementet. Frukostseminarium Dagens Medicin 18 maj Socialdepartementet

Struktur i journal och kvalitetsregister tar bort dubbelregistrering

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

Kan Snomed CT underlätta informationsutbyte mellan huvudmän? Tua Holm & Anders Norr Projekt Snomed Klurig

HIP i Prak)ken 4D programmet

NI 2015:1 Kort introduktion

Framtidens vårdinformationsmiljö. September 2018

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 5: Tillämpningsanvisning

Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll

Dokumentation i barn- och skolhälsovården

Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster. Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera

Ledning och styrning. Lokala, regionala, nationella IT-stöd

En IT- arkitektur för vården. Nils Schönström i3h ehälsoins>tutet, Lnu

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

Beteckning Värde Kodverk Arbetsgr kom Projektgr kom

Nationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen. Anna Aldehag Med dr, enhetschef

E-hälsa, mina vårdflöden, 3R Vad är på gång och hur påverkar det SRQ? Dan Lind 4D Informa.k MMI AB

Projekt Klassa klassificering av kommunala verksamheter

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen

Verksamhetsberättelse och ekonomisk sammanställning

Hur utvecklar landstingen vårddokumentationens innehåll och struktur? en enkätundersökning

Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1

Synkronisering av riktlinjer, dokumentation, kvalitetsregister och informationsstruktur.

Nationella riktlinjer kroniska sjukdomar

NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDI. Datainsamling till kvalitetsregister genom praktisk tillämpning av de nationella verktygen

- utveckla beskrivningen av den gemensamma informationsstrukturen för den sociala barn- och ungdomsvården, som ett underlag för

Barnhälsodataprojektet. Inventering av nuvarande informationsutbyte mellan Barnhälsovård och Skolhälsovård. Skåne län

Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga. Maria Jacobsson Socialstyrelsen

Klassifikationer och hkodverk

Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården?

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt

Nationellt samordnad IT-användning i kommunal vård och omsorg. Lägesrapport, kommunerna, nationella IT- strategin

Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter

Bilaga 7 Förslag på dokumentation av proof-of-concept

Nyttoaspekter på de nationella resurserna och projekten

Rapport Fortsättning Barnhälsodataprojektet (juni februari 2013)

Data till och från kvalitetsregister

Strategisk informatik Informationsmöte

Projektportfölj, maj 2014 Gemensam informationsstruktur. Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa

Framtidens vårdinformationsmiljö Information för medarbetare

ehälsa kräver kunskap och engagemang

Informationsutbyte inom vård och omsorg Nuläge, önskat läge och hur vi kommer framåt

IVBAR. Värdebaserad ersä2ning som verktyg för innova<on och effek<vitetsutveckling. Forum för Health Policy Jonas Wohlin, VD IVBAR

Att patientens delaktighet i vården ska kunna öka genom ett för denna uppgift anpassat ITstöd.

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN

Hur får vi en effektivare vård och vilken roll har staten? Göran Stiernstedt och Sören Olofsson

Sektionen för omvårdnadsinformatik (SOI) bildades 2002 och är en sektion inom Svensk sjuksköterskeförening. Sektionens syfte är att bidra till

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm

Intresseanmälan gällande Terminologitjänsten

Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll

Nytta med arketyper i journalsystem

Projekt Strukturerad vårddokumentation Primärvårdsseminarium Uppsala Åsa Ahlström Projektledare

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige

Informationsträff NPÖ

Uppdrag om nationellt samordningsansvar för en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation i hälso- och sjukvården och socialtjänsten

Syfte med ehälsa. Tillgänglighet. Säkerhet. Rätt information till rätt person i rätt tid! Medborgaren. Medarbetaren. Verksamhetsansvariga

Ett mätinstrument för informationsrisker i läkemedelsprocessen

11/16 Upphandling framtidens vårdinformationsstöd

Frukostseminarium om Nationella läkemedelslistan Så ger Nationella läkemedelslistan patienten ökad delaktighet och trygghet

Vägledning för innovativ applikations- och tjänsteutveckling

Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem

Sätta ström på BBIC -på väg mot en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Synpunkter har inkommit från Svensk förening för Medicinsk Informatik och SLS ITkommitté.

HANDLINGSPLAN 2016 Regional utveckling av esamhället i Västra Götaland

Introduktion till nationell informationsstruktur

Integration av Gynop-registret i elektronisk patientjournal

Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd

NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV

Koncernkontoret MINNESANTECKNINGAR. Samverkan mellan Privata vårdföretagare och Region Skåne

Introduktion till nationell informationsstruktur

SVD strukturerat vårddata kvalitetsregisterkoppling TakeCare. att använda de nationella resurserna

Kommunstyrelsen Landstings-/regionstyrelsen Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Hälso- och sjukvård

Tillämpningsanvisningar

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan

PROJEKTPLAN, ETAPP 1 FÖR INSATSOMRÅDE 3 - TEKNISK INFRASTRUKTUR

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda

Ökade krav på dokumenta0on Vad innebär det?

Kompetenslyftet ehälsa

ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård. Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen

Tillgänglighetsplan hösten 2012 hösten 2013 Kompetenslyftet ehälsa för våra

Nyttan med strukturerade journaler.. Stockholm 19/ Carina Zetterberg Utredare Socialstyrelsen/leg läkare

Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO

Vitalis Master class, block III: Nationella initiativ kring grundförutsättningar och stöd för interoperabilitet

Transkript:

IT- stöd för skolsköterskor och skolläkare vad vill vi ha och vad kan vi få? Fortsä9ning Barnhälsodataprojektet - Tillväx?nforma?on Angreppssä9 för utveckling av IT stöd Ylva Ståhl ylva.stahl@hhj.hj.se Karl- Henrik Lundell, karlhenrik.lundell@cehis.se

Barnhälsodataprojektets två huvudområden Informa?onsstruktur Infrastruktur delprojekt: - NEXT gruppen (na?onell expertgrupp på barns?llväxt) - Beskrivning av termer och begrepp ( Who s hälsoklassifika?on)

Dokumenta?onen stort tolkningsutrymme

Fortsä9ning Barnhälsodataprojektet- Tillväx?nforma?on 2012-juni 2013 Projektledare Ylva Ståhl

Bakgrund För a9 möjliggöra informa?onsutbyte behövs: - en gemensam informa?onsstruktur - fungerande teknisk infrastruktur

SyXe - a9 skapa möjligheter?ll kommunika?on av?llväx?nforma?on oberoende av vårdgivare De verksamheter som berörs är: - Barnhälsovård - Skolhälsovård - Barnsjukvård - Na?onella Kvalitetsregister

Projektets mål Tillämpa NEXT gruppens resultat Möjliggöra standardisering av?llväx?nforma?on Ta fram förutsä9ningar för tekniska lösningar proof of concept för visualisering av?llväxtdata Testa och validera

Resultat Kartläggning och analys Visualiserade?llväxtkurvor (Proof of concept) Tjänstekontrakt

eweave

Viktsutveckling för pojke som utreds och får diagnos celiaki, Insa9 på glutenfri kost eweave AB

Resultat Tjänstekontrakt

Vad händer nu? Piloter- informa?onsdelning mellan t.ex. kommunal skolhälsovård och e9 lands?ng Tillväxtkurvor i NPÖ2 (Na?onell Pa?entÖversikt) Samarbete mellan journalsystem- kvalitetsregister (slipper dubbelregistrering) Sammanfa9ande rapport över Tillväxtprojektet h9p://www.cehis.se/images/uploads/dokumentarkiv/ Tillvax?nforma?on_Sammanfa9ande_rapport_maj_2012_juni_2013_130919.pdf

IT-stöd för skolsköterskor och skolläkare vad vill vi ha och vad kan vi få? Angreppssätt för utveckling av IT stöd Karl-Henrik Lundell Uppsala 20130917

IT-stöd för skolsköterskor och skolläkare vad vill vi ha och vad kan vi få? Stöd för bättre kvalitet i verksamheten? Stöd för dokumentation utan papper? Strukturerad information som alla förstår? Frihet att dokumentera på eget sätt?

Na?onell e- hälsa E- hälsa för Samverkan i kliniska processer Beslutsstöd Uppföljning = IT- stöd för kliniska processer med gemensam informa?onsstruktur

Informa?onsstruktur och fram?den den stora möjligheten Förbä9ra vårdkvalitet och säkerhet Effek?visera Pa?entorientera Kunskapsorientera Uppföljning och forskning Minska?d för dokumenta?on och administra?on Ge professionen/verksamheten ini?a?vet över IT

Na?onell ehälsa NI, NF, Standarder, open EHR, Snomed CT, ICF Referensstrukturer o V- TIM 2.2 Processanalyser kliniska processer Ändamålsenlig och strukturerad inf. för klinisk process Kliniska processer dokumenta?on med integrerad kunskapsstyrning och uppföljning

Kliniska processer inom skolhälsovård - vad är det?? Vad gör man för och med barnen/ ungdomarna på e9 regelbundet och systema?skt sä9? Varför har man Elevhälsa/ skolhälsovård? Kan man iden?fiera typiska mönster för vad man gör och varför man gör just det?

Kliniska processer inom skolhälsovård iden?fierade i projektet Hälsoövervakning varav?llväxtobserva?oner är en delmängd Preven?on exv vaccina?oner Hälsoproblemsåtgärder enkla problem åtgärdas inom hälsovården

Na?onell (NI) och?llämpad informa?onsstruktur NI ger grundstruktur för kliniska processer Tillämpad informa?onsstruktur (V- TIM/ referensmodeller) ger grunder och systema?k för informa?onsspecifika?oner för kliniska processer Vägledning för kartläggning av kliniska processer hjälper?ll med båda aspekterna Denna vägledning har använts för specifika?on av?llväxtdata inom hälsoövervakningsprocessen inom barn- och skolhälsovård.

Hälsoförhållande Hälsoangelägenhet Upprätta plan Hälsofrågeställning - framföra - uppfatta Behovsbedöma Sätta mål Utföra och hantera Utredande aktiviteter Utföra aktiviteter Utvärdera effekter Konstatera Åtgärdsmotiverande Hälsoangelägenhet (Ja/Nej) Upprätta plan Behovsbedöma Sätta mål Utföra och hantera Behandlande aktiviteter Utföra aktiviteter Hälsoförhållande Utvärdera effekter

Vad kan man uppnå via NI, tillämpad informationsstruktur och processanalyser Enhetlighet och entydighet av innehåll Enhetlighet och entydighet av sammanhang Strukturerad kunskapsstyrning Ändamålsenlig dokumentation Automatiserad uppföljning av säkra data för även processrelaterad information Målen i nationell e-hälsa!

Vad krävs för bättre vård genom e-hälsa Engagemang från verksamheten Betrakta som verksamhetsutveckling inte dokumentationsutveckling Verksamhetsföreträdarna överens alla måste ställa upp på strukturen annars ingen samverkan o kommunikation Ta initiativet Ställ krav Acceptera inte påstådda begränsningar!

TACK! Ylva Ståhl ylva.stahl@hhj.hj.se Karl- Henrik Lundell, karlhenrik.lundell@cehis.se