Varför det är livsavgörande att kunna läsa

Varför det är livsavgörande att kunna läsa

Per Kornhall Författare och debattör per@kornhall.se!!! FilDr Skolstrateg Medlem av Kungl. vetenskapsakademins skolkommitté och Europakommissionens DG Network of Independant Experts in Education and Training. Per Kornhall Skolutveckling på evidensbaserad grund. En handbok.

PIRLS och PISA! Betydelse för folkhälsa och demokrati! Orsaker! Vad gör vi nu?

PIRLS Resultaten försämrades mellan mätningarna 2001 och 2006 och denna trend bestod också i PIRLS 2011.! Bland de länder som deltagit i PIRLS sedan 2001 var Sverige ett av de fåtal länder där elever försämrat sina resultat för hela perioden.

PISA

PISA

PISA

Skola och demokrati

Mer skola ger bättre medborgare OECD har visat att högre utbildningsnivå ger ökat deltagande i allmänna val, och mer positiv attityd till lika rättigheter för etniska minoriteter. Forskning har visat att utbildning har en kausal koppling till engagemang i ideella organisationer, vilja att gå och rösta och politiskt intresse överhuvudtaget.

Diktatur: Bra Vad ger då dålig skola? Sälja sin röst Leva i en demokrati (ej viktigt) Militärstyre: Bra

Skola och folkhälsa

Mer skola ger mer hälsa Amerikanska forskare har till exempel visat att ett års skolgång ger ungefär en inkomsthöjning på tio till fjorton procent och minskar risken att dö inom tio år med 3,6 procent. Man har också visat att 80 % av skillnaden i barnadödlighet i USA kan förklaras med föräldrarnas olika socioekonomiska bakgrund, speciellt vad gäller utbildning. Källa: Ben Levin How to Change 5000 Schools.

Vad ger då dålig skola? Betygen i grundskolans årskurs 9 har avgörande betydelse för benägenheten att studera vidare, oavsett barnens socioekonomiska uppväxtbakgrund. När barnen väl har grupperats genom grundskolebetyget minskar betydelsen av socioekonomisk bakgrund för benägenheten att studera vidare. De grupper som har låga eller ofullständiga De grupper som har låga eller ofullständiga betyg från grundskolan har kraftigt förhöjda risker betyg från grundskolan har kraftigt förhöjda risker för framtida psykosociala problem, exempelvis allvarlig kriminalitet, bidragsberoende, missbruk eller självmordsbeteende. De grupper som inte går vidare till gymnasiet eller hoppar av en gymnasieutbildning tidigt har svårare än andra för framtida psykosociala problem, exempelvis allvarlig kriminalitet, bidragsberoende, missbruk eller självmordsbeteende. att etablera sig på arbetsmarknaden. Socialstyrelsen, Social rapport 2010 Socialstyrelsen, Social rapport 2010

Gustafsson mfl. 2010

Under de första skolåren kan det vara viktigt att undvika att elever upplever skolmisslyckanden. Möjliga insatser i detta syfte kan vara färre elever i de lägre årskurser, säkerställd hög kompetens kring läsinlärning och matematik för lärare, samt god tillgång till lärarresurser och specialpedagogiskt stöd under de första skolåren. Det är samtidigt viktigt att organisera det specialpedagogiska stödet på sätt som inte upplevs som stigmatiserande av eleverna.

En lyckas i skolan är en ung människas viktigaste skyddsfaktor

Orsaker Kommunalisering - decentralisering - läraryrket Inte fungerande mål- och resultatstyrning Pedagogik - ensamarbete och brist på ledning Skolmarknaden - segregation, resursfördelning och korruption

Göra? Statlig likvärdig resursfördelning! Per Kornhall Skolkommission och utredning av! skolmarknaden! Läraryrket återprofessionaliseras! Kollegial utveckling av undervisningen Skolutveckling på evidensbaserad grund. En handbok.

Skolverket En tolkning som utifrån detta synsätt gjordes från såväl statligt, kommunalt som fackligt håll och som fått stor spridning innebär att kunskap inte går att förmedla eller överföra från en individ till en annan, från den som undervisar till den som lär. Lärarens undervisande roll tonades på så sätt ner till att stödja och handleda medan ansvaret för elevens kunskapsutveckling i betydligt större utsträckning lades på eleven själv (Skolverket. 2003. Rapport 221, Lusten att lära - med fokus på matematik).

Själv gick han ut lärarutbildningen i slutet av 90-talet. Då var ledstjärnan det problembaserade lärandet och att eleverna skulle forska själva, berättar Carl. Det här var en pedagogik han själv inte trodde på. Det gick bra för de elever som hade en inre drivkraft. Men de som inte visste varför de egentligen gick i skolan, de som skulle ha behövt fast vägledning - de lärde sig ju ingenting. Carl berättar att han i smyg hade genomgångar för sina elever. - Det var så fult att ha katederundervisning att man inte vågade berätta det för rektorn.

Samtal vid en lärarhögskola i södra Sverige

activator = 0,60 facilitator = 0,17

Höga krav på dem som ska bli lärare McKinsey Professionell utveckling och karriärvägar Läraryrkets status Bra lön och arbetsmiljö Kollegial utveckling av undervisningen

Ontario Accountability Capacity building Individual teacher and leadership quality Collaborative work Technology Instruction Fragment strategies Systemness

Helen Timperley: För många lärare är fortbildning en nedsättande och hjärndödande upplevelse där de sitter ner och passivt tar emot information. Den är ofta obligatorisk, och den utvärderas med nöjdhetsenkäter. Som en deltagare en gång sa: Jag önskar jag dog under en studiedag eftersom övergången mellan liv och död då skulle vara så omärklig.

Forskning visar att effektiv kompetensutveckling kännetecknas av: Fokus på elevers måluppfyllelse Långsiktighet (3-5 år) Delaktighet Mandat och krav Kollegialt lärande, praxisnära med inslag av extern expertis

Vilka kunskaper behöver eleverna för att nå målen? Vilka kunskaper behöver vi för att nå de målen? Vad blev resultatet? Fördjupade kunskaper och metoder Nya inlärningserfarenheter för eleverna Lär känna kraften i det professionella lärandet

Information om elevers förmåga Information om undervisningens effektivitet Lagras Rapporteras Elever informeras om vad de behöver göra bättre Önskvärd förflyttning Utvärderas Lärare förändrar undervisningen Formativ bedömning

Lärare som inte lär sig genom annat sätt än genom trial and error är en belastning för sina elever. Yrkesmässigt lärande om undervisning är därför en individuell skyldighet och en institutionell rättighet. Hargreaves. 2004. Läraren i kunskapssamhället. Studentlitteratur.