Landstingsstyrelsen peder.bjorn@lio.se Föredragningslista för landstingsstyrelsen tisdagen den 11 december 2012 Plats: Sessionssalen, Landstingshuset i Linköping. Gruppmöten: (M), (VL), (C), (KD), (FP): Sessionssalen (S), (V), (MP): Västra 08.30-12.00 Informationer 12.00-13.00 Lunch 13.00-14.00 Gruppmöten 14.00-14.30 Beslutsärenden 1. UPPROP 08.30 Val för protokollsjustering. 2. KORTINFORMATIONER FRÅN ORDFÖRANDEN OCH LD 3. UPPFÖLJNING AV PERSPEKTIV 08.40 Process Barbro Naroskyin Medarbetare Mats Uddin Ekonomi Mikael Borin Avbrott för fika 4. INFORMATIONER Tema ekonomi 09.00 Mikael Borin Öppna jämförelser 10.20 Martin Magnusson och Bengt-Göran Emtinger Kartläggning av landstingets internationella engagemang 10.45 Monika Holtstad Sandberg
Landstingsstyrelsen 5. INFORMATION INFÖR BESLUT VID DAGENS SAMMANTRÄDE 11.00 Ärenden som bereds inför landstingsfullmäktige 1:1 Handlingsplan för bra kvalitet och patientdelaktighet, LiÖ 2012-3414 Barbro Naroskyin 1:2 Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014, LiÖ 2012-3416 Barbro Naroskyin 1:3 Handlingsplan för medarbetarnas delaktighet, LiÖ 2012-3417 Barbro Naroskyin Ärenden från nämnder och beredningar 2:1 Hälso- och sjukvårdsnämndens årsbudget 2013, LiÖ 2012-38 2:2 Trafiknämndens årsbudget för år 2013, LiÖ 2012-41 Ärenden från ledningsstaben 3:1 Landstingsdirektörens verksamhetsplan 2013, LiÖ 2012-39 3:2 Landstingsstyrelsens årsbudget samt produktionsenheternas verksamhetsplaner 2013. LiÖ 2012-40 Mikael Borin 3:3 Delårsrapport 10 år 2012, LiÖ 2012-31 3:4 Kartläggning av landstingets internationella engagemang, LiÖ 2012-3713 3:5 Flytt av ätstörningsenheten, LiÖ 2012-3697 3:6 Riktlinjer för hantering av landstingets konstsamling, LiÖ 2012-3714 3:7 Ansvar för nationell samverkansmodell för kultur samt fördelning av statliga medel till regional kultur år 2013-14, LiÖ 2012-3698 3:8 Statsbidrag för Tredje steget i tandvårdsreformen utökat landstingsbidrag till hälso- och sjukvårdsnämnden samt landstingsstyrelsen, LiÖ 2012-3757 2
Landstingsstyrelsen 3:9 Redovisning av användningen av Landstinget i Östergötlands arbetsstipendium år 2011, LiÖ 2011-935 3:10 Kompletterande yttrande till Justitieombudsmannen, LiÖ 2011-3773 3:11 Remissvar riktlinjer för tillgänglighet i offentlig utemiljö delegation till landstingsstyrelsens presidium, LiÖ 2012-3776 3:12 Fördjupad utredning kring möjligheterna för Landstinget i Östergötland att investera i vindkraft, LiÖ 2012-4006 3:13 Distribution av ärendehandlingar och anskaffande av mötessystem för landstingsfullmäktige, LiÖ 2012-4007 4:1 Valärenden 6. BESLUTSÄRENDEN 14.00 Ärende 1:1 4:1 enligt ovan. Delegationsbeslut (B-ärenden) och skrivelser för kännedom (C-ärenden). 3
1(5) Ledningsstaben Martin Magnusson, Björn Hansson 2012-10-16 LiÖ 2012-3414 Handlingsplan för bra kvalitet och patientdelaktighet Systematiskt arbete för bra kvalitet och patienternas delaktighet Utifrån uppdraget som gavs i landstingsstyrelsens verksamhetsplan för år 2012 gällande handlingsplan för bra kvalitet och handlingsplan för patienternas delaktighet kommer här beskrivning av handlingsplan för åren 2012-2014. Kunskapsbaserad och säker vård Allt kvalitets- och utvecklingsarbete kräver systematisk uppföljning över tid (kvalitet=måluppfyllelse). En viktig sådan på övergripande nivå är Öppna jämförelser (ÖJ). Uppföljningen bygger på data ifrån Socialstyrelsens register och en rad nationella kvalitetsregister och ger en övergripande bild inom en rad medicinska områden inklusive generella indikatorer. ÖJ använder även databaser för tillgänglighet och patientupplevd kvalitet administrerade av Sveriges Kommuner och Landsting. Utöver detta sker Öppna jämförelser inom mera avgränsade områden (ex cancer och stroke). Dessutom medverkar många kliniker i en rad olika nationella kvalitetsregister som ger en betydligt mera detaljerad bild av den medicinska kvalitén. Diagrammet nedan visar ett medelindex för de olika medicinska områden som redovisas i ÖJ. Även om ett medelindex visar på gott resultat så måste varje enskilt område analyseras i detalj då det inom alla områden finns en spridning mellan indikatorerna, vissa indikerar bra resultat andra indikerar behov av förbättringar (grön färg innebär att indexvärdet ligger inom den bästa tredjedelen medan gul färg indikerar ett resultat inom mellersta tredjedelen jämfört med övriga landsting). Uppföljningen visar att landstinget har god medicinska resultat på övergripande nivå inom samtliga områden men det finns delar där det behöver ske förbättringar.
2(5) Ledningsstaben Martin Magnusson, Björn Hansson 2012-10-16 LiÖ 2012-3414 Index för respektive medicinskt område i Öppna jämförelser 2011 (LiÖ) 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 Diabetes Övriga medicinska indikatorer Läkemedel Kvinnosjukdomar Stroke Rörelseorganens sjukdomar Psykiska sjukdomar Graviditet, förlossning Cancer Kirurgiska sjukdomar Övergripande ind Hjärtsjukdomar Intensivvård Njursjukdomar Kvalitetsarbetet inom strategiområdet för kunskapsbaserad och säker vård innefattar en rad aktiviteter. På landstingsnivå så är fokus bl a på att identifiera förbättringsområden, skapa lättillgängliga system för kunskapsstöd, utveckla arenor för att förbättra samverkan kring komplexa vårdprocesser, implementera nationella och andra riktlinjer till regionala och lokala vårdriktlinjer och stödja införandet av systematiskt förbättringsarbete i det kliniska arbetet. Patientsäkerhet är svårare att mäta. En viktig del är att identifiera vårdskador och risker inom vården. Det innebär att ökad kunskap och förståelse om patientsäkerhet leder till att fler avvikelser uppmärksammas och fler risker blir kända så antalet vårdskador och anmälda avvikelser är inget tillförlitligt mått på hur patientsäker vården är. Patientsäkerhetsarbetet är till stor del inriktat på att stärka patientsäkerhetskulturen samt att utveckla och implementera metoder och vårdprocesser som leder till en säkrare vård och ökad insikt om vad patientsäkerhet innebär. Exempel på processer för att stödja en mera säker vård är införande av kvalitetsregister ex Senior Alert (för riskbedömning och åtgärder avseende fallrisk, trycksår och undernäring), implementering av WHO s checklista inför operationsstart, systematisk utbildning och träning av olika akutmedicinska insatser, standardisering av profylaktisk antibiotikabehandling, etc. Aktiviteter Tillgängliggöra kunskapsstöd på landstingets intranät. Framtagning och implementering av olika vårdriktlinjer, inklusive regional samverkan för vårdriktlinjer.
3(5) Ledningsstaben Martin Magnusson, Björn Hansson 2012-10-16 LiÖ 2012-3414 Stimulera medverkan i och nyttjande av kvalitetsregister för uppföljning och kvalitetsarbete. Införa kvalitetsrapporter för produktions- och verksamhetsenheterna. Tydliga uppdrag till Regionalt cancercentrum. Medverkan i utvecklandet av Regionalt kvalitetsregistercentrum. I Cosmic (patientjournalen) skapa standardiserade journalmallar och formulär för effektivare dokumentation innefattande stöd för specifika vårdprocesser. Utveckla bl a IT-stöd för framtagning och användande av individuella vårdplaner. Strama arbetet innefattande IT-stöd för uppföljning på kliniknivå, kunskapsstöd till klinikerna och framtagning av riktlinjer för infektions- och antibiotikabehandling. Implementera strukturerad journalgranskning för att identifiera risker inom olika delar av vården. Införa strukturerad läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse. Genomföra mätning av patientsäkerhetskulturen för att ge faktaunderlag för det fortsatta arbetet med att skapa en kultur för säker vård. Implementera kontinuitetsplanering ute i verksamheterna. Vid sidan av patientsäkerhetsdialoger pröva och införa patientsäkerhetsronder. Implementera Lean som verksamhetsstrategi med fokus på ständiga förbättringar och med huvudfokus på patientens perspektiv. Effektiv vård Det är väsentligt att nyttja tillgängliga resurser så effektivt som möjligt. Effektiva vårdprocesser, att göra rätt från början och ge möjlighet till så stort ansvarstagande som möjligt ute i verksamheten ger inte bara effektivare vård utan innebär också högre kvalitet. Lean implementeras som verksamhetsstrategi för att verksamheterna skall få ett effektivt verktyg för att utifrån patienternas perspektiv förbättra vårdprocesserna, öka effektiviteten och förbättra arbetsmiljön. Aktiviteter Implementering av Lean som verksamhetsstrategi genom gemensamma koncept för utvecklingsarbetet. Utveckla metoder och verktyg för effektiv produktionsplanering (produktionsplanering är en del av Lean). Fokus på kvalitetsbrister i vårdprocesserna ex satsning på att reducera undvikbara återinläggningar.
4(5) Ledningsstaben Martin Magnusson, Björn Hansson 2012-10-16 LiÖ 2012-3414 Förbättrad delaktighet för patienter i Östergötland Patientupplevd delaktighet Patientenkäterna visar att patienternas delaktighet är god inom flera vårdområden men behöver förbättras inom andra. De senaste mätningarna visar följande så kallade PUK-värden där 100 är maximalt. Resultat God delaktighet Mindre god delaktighet Verksamhet PUK värde för DELAKTIGHET Förändring jfrt med föregående mätning Mottagningar inom barnsjukvård 83 jämförelse saknas Vårdavdelningar inom barnsjukvård 80 jämförelse saknas Mottagningar inom specialiserad vård 82 + 2 PUK enheter Vårdavdelningar inom specialiserad vård 78 + 2 PUK enheter Rehabiliteringsverksamhet i primärvård 84 1 PUK enhet Barnavårdscentraler 95 jämförelse saknas Akutmottagningar 72 Oförändrat Barnakutmottagningar 76 jämförelse saknas Vårdcentraler 76 Oförändrat Barn och ungdomspsykiatri 76 jämförelse saknas Mottagningar inom vuxenpsykiatri/beroendevård 65 + 2 PUK enheter Vårdavdelningar inom vuxenpsykiatri/beroendevård 61 + 14 PUK enheter Delaktighet skapas framförallt i patientens möte med läkare, sjuksköterskor och andra vårdgivare. Patientenkäterna visar att det finns ett tydligt samband mellan den patientupplevda delaktigheten och i vilken utsträckning och på vilket sätt man blir informerad och sin sjukdom/skada, olika behandlingsalternativ, med mera. Delaktighet i flera avseenden Delaktighet har flera dimensioner. Det kan handla om att få svar på sina frågor inför, under och efter vård och behandling. Muntlig information vid telefonkontakt eller personliga möten är viktiga. Likaså är innehållet i skriftlig information som kallelser och liknande viktig för att känna sig delaktig. En viktig del för att patienten skall vara delaktig är att det finns möjligheter att påverka och ta del av sin vård. Följande tabell visar genomsnittet av åtta indikatorer som syftar till att spegla patienternas helhetsupplevelse. Delaktighet utgör en av de åtta indikatorerna. Tabellen visar att Östergötland ligger över riksgenomsnittet inom flera verksamhetsområden (grönmarkerat).
5(5) Ledningsstaben Martin Magnusson, Björn Hansson 2012-10-16 LiÖ 2012-3414 PUK-värde (gmsnitt 8 indikatorer) Verksamhetsområde Vårdform Östergötland Riket Vårdcentraler år 2011 Mottagn läkare 80 81 Mottagn sjuksköt 86 87 Specialiserad vård år 2012 Mottagning 87 86 Vårdavdelning 85 84 Akutmottagningar år 2011 Mottagning 75 76 Barn- o ungdomsmedicin år 2011 Barnakutmottagning 79 77 Mottagning 87 86 Vårdavdelning 85 86 VUP och Beroendevård år 2012 Mottagning 69 71 Vårdavdelning 69 63 Barn- och ungdomspsykiatri år 2011 Mottagning patient 78 74 Mottagning förälder 77 75 Pågående och planerade aktiviteter Innehållet i den skriftliga informationen ses nu över av en landstingsövergripande grupp. Det finns en nyproducerad videofilm som distribueras till alla enheter som stöd i arbetet med att skapa det goda mötet. Individuella vårdplaner, framtagna i samverkan med patienten, för att öka patientens möjligheter till aktiv delaktighet. Utvecklingsarbetet innefattar även förbättrat stöd i Cosmic. Utveckla befintliga vårdtjänster, Mina Vårdkontakter (erbjuda fler nättjänster), skapa möjlighet att ta del av delar eller hela sin journal via nätet och successivt utöka antalet enheter som erbjuder webbtidsbokning. Involvera patienter i riskanalyser och förbättringsarbete. Införande av en läkemedelsberättelse som förutom syftet med att säkra läkemedelsinformation mellan olika vårdgivare även utgör en strukturerad information till patienten. Martin Magnusson Björn Hansson
1(7) Ledningsstaben Björn Hansson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 Handlingsplan 2009 hur har det gått? Den senaste handlingsplanen för förbättrad tillgänglighet fastställdes av landstingsdirektören år 2009. Många strategier har genomförts fullt ut, andra delvis och några inte alls. I bilaga redovisas en sammanställning som beskriver viktiga punkter i 2009 års handlingsplan, vilka åtgärder som vidtagits och nuvarande status. Handlingsplan 2012-2014 Begreppet tillgänglighet förknippas ofta med väntetider till vård och behandling. Tillgänglighet är dock större än så. I den nu aktuella handlingsplanen ingår sex områden. Följande tabell sammanfattar dessa områden och beskriver kortfattat olika åtgärder och strategier. Punkter i handlingsplan 2012-2014 Lättare att hitta och förstå Lättare att nå hälsooch sjukvården Vidareutvecklad e-hälsa Kortare väntetider Förbättrad kontinuitet Uppföljning av vårdprocesser Åtgärder/strategier Bättre vägledning på webben om vart vända sig med olika hälsoproblem. Översyn av budskapet i kallelser och informationsbrev. Bättre information till patienten om vad som ska hända härnäst, var och när. Införande av erbjudande direkt på alla enheter. Ett samtal ska räcka. En dörr ska räcka för akutpatienter. Förbättrad telefontillgänglighet på SVR 1177. Förbättrad telefontillgänglighet på sjukhusklinikerna. Ökning av antalet ärenden i Mina vårdkontakter. Öka kontakterna med invånarna via digitala kanaler. Övergång från manuella ärenden till digitala ärenden när patient- och verksamhetsnyttan är stor. Flytta över all patientinformation från lio.se till 1177.se Erbjuda kvalitetssäkrade råd om vård och hälsa via 1177.se Öka kännedomen om och användningen av 1177.se och Mina vårdkontakter bland medarbetare och medborgare. Renodla lio.se till en webbplats för organisationen landstinget. Förbättrad tillgänglighet till läkarmöte på akutmottagningarna. Kortare ledtider inom cancersjukvården. Öka tillgängligheten till neuropsykiatrisk utredning. Snabbväg utan att passera akutmottagning för akuta patienter med känd allvarlig sjukdom och för patienter som primärvården bedömer ska läggas in. Skriftliga individuella vårdplaner som beskriver vart dessa patienter kan vända sig när olika akuta vårdbehov uppstår. Fortsatt LEAN-arbete. Vårdcentraler och sjukhuskliniker vidtar åtgärder som säkrar att patienter med återkommande uppföljningsbehov får träffa samma läkare, sjuksköterska med flera. Införande av processtöd i Cosmic för att kunna överblicka patienternas vårdkontakter och ledtider från remiss till genomförd behandling. Många av punkterna i handlingsplanen har direkt förankring i landstingets målbild 2015. På följande sidor ges en fördjupning av de sex aktuella områdena.
2(7) Ledningsstaben Björn Hansson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 1. Lättare att hitta och förstå Patientenkäterna visar att bristande information är en grogrund för missförstånd och missnöje. Landstingets webbplats behöver bli ännu bättre på att vägleda östgötarna om vart man kan vända sig med olika hälsoproblem. Samtidigt behöver budskapet i kallelser och informationsbrev till patienterna förbättras. Vårdcentraler och sjukhuskliniker behöver informera om vad som ska hända härnäst, var och när. Beskedet måste vara tydligt när patienten själv ska höra av sig och boka tid för återbesök/kontroll, samtidigt som reservrutiner behövs för de fall när patienten inte hör av sig. Alla centrum har kommit överens med Hälso- och Sjukvårdsnämnden om att erbjudande direkt ska införas under år 2012 med syftet är att patienten ska få tidigt besked om det som ska hända härnäst, var och när. Erbjudande direkt innebär att patienten inom högst 14 dagar efter remissankomst ska erbjudas datum och klockslag för sjukhusbesök. Överenskommelsen innebär också att patienten inom högst 14 dagar efter beslut om behandling erbjuds datum och klockslag. Flera kliniker har redan påbörjat införandet, men centrumen måste säkra att alla kliniker inklusive diagnostiska verksamheter övergår till erbjudande direkt. 2. Lättare att nå hälso- och sjukvården Många vårdbehov initieras när patienten ringer och kommer fram per telefon till sin vårdcentral eller till SVR 1177. Majoriteten vårdcentraler har bra telefontillgänglighet. Enligt senaste mätning besvarade 26 vårdcentraler 95 procent av inkommande samtal. Sämre var det vid 10 vårdcentraler där mindre än 90 procent av samtalen besvarades. Målet är att alla som ringer till sin vårdcentral ska få svar samma dag, det vill säga ett samtal ska räcka. Det betyder bland annat att när vårdcentralen bedömer att patienten behöver komma på besök, ska man inte behöva ringa senare för att få en besökstid. Även om besökstiden ligger längre fram, ska tiden ges när patienten ringer första gången. När vårdcentralen bedömer att patienten behöver komma på besök samma dag är det inte alltid möjligt att erbjuda akutbesök. Ett alternativ är att erbjuda besök på jourmottagningen samma kväll. Vårdcentralerna kan dock inte boka besökstider på jourcentralerna utan måste be patienterna ringa till SVR 1177 efter klockan 1630. Det betyder att patienterna måste ringa två gånger för att få komma på akutbesök under vardagkvällar. Möjligheten att få svar utan lång väntetid behöver förbättras på SVR 1177. Telefontillgängligheten har försämrats under våren 2012, men har förbättrats under tredje kvartalet. Beslutade åtgärder och förstärkningar ökar möjligheten att nå målet att 90 procent av inkommande samtal besvaras inom tre minuter.
3(7) Ledningsstaben Björn Hansson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Flera sjukhuskliniker har mycket begränsad telefontid vilket bland annat uppmärksammas i patientenkäter. Alla centrum och Hälso- och Sjukvårdsnämnden har där kommit överens om att förbättra telefontillgängligheten under 2013. Detta kommer antingen att ske i form av öppen telefontid under minst fem timmar per vardag eller genom införande av TeleQ under minst fem timmar per vardag med återuppringning samma dag. En hjälp för patienterna att lättare nå vården vore också att informera om möjligheten att komma i kontakt med vården via tjänsten Mina vårdkontakter. Patienter i behov av akutbesök hittar inte alltid rätt. När akutbesök inte kan erbjudas på vårdcentral eller jourcentral, ökar risken att patienten väljer att besöka akutmottagningen. Visionen är att en dörr ska räcka. Alla vårdcentraler bör så långt möjligt erbjuda akutbesök samma dag. När akutbesök samma dag på vårdcentralen inte är möjligt, ska patienten ges tydligt besked om vart man ska vända sig. 3. Vidareutvecklad e-hälsa En gemensam handlingsplan har tagits fram för landsting/regioner 2010-2012 för nationella invånar- och vårdtjänster på Internet. De 21 huvudmännen investerar drygt 250 miljoner per år (2010-2012). Landstinget i Östergötland står för cirka 5 procent. Med invånaren/patienten i fokus erbjuder Landstinget i Östergötland digitala e-hälsotjänster som förbättrar tillgängligheten till vården, ökar invånarnas delaktighet i vården och bidrar till ökad kunskap om bra vård och bättre hälsa. I Landstingsdirektörens verksamhetsplan 2012 finns mål satta för antal ärenden i Mina vårdkontakter. Målet är att öka antalet ärenden i Mina vårdkontakter från 5 000 per månad till 10 000 under år 2012. I oktober 2012 inkom 8 476 ärenden i Mina vårdkontakter. 72 507 invånare i Östergötland har konton, och dessa ökar med cirka 1 500 per månad. Mål 2013: 12 500 ärenden per månad i Mina vårdkontakter Mål 2015: 18 000 ärenden per månad i Mina vårdkontakter Vad tycker invånarna om tjänsten Mina vårdkontakter? 94 % anger att de kommer att använda tjänsten igen. 79 % uppger att det är lättare komma i kontakt med vården via Mina vårdkontakter än till exempel via telefon. 82 % skulle rekommendera tjänsten till andra. Det är höga siffror i alla delar och visar att det är en tjänst som är mycket uppskattad. Fler och fler invånare i Östergötland skaffar sig konto, men ökningen av antal ärenden går inte lika fort utan har legat i stort sett på samma nivå under 2012 men ökat med ca 16 procent mellan september och oktober. Den åldersgrupp som ökar mest vad gäller användning av tjänsterna i Mina vårdkontakter är personer över 65 år. Om Mina vårdkontakter marknadsfördes i patientkontakterna skulle både kännedomen om och användningen av tjänsten öka bland medborgarna i Östergötland.
4(7) Ledningsstaben Björn Hansson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Idag har Landstinget i Östergötland tre obligatoriska tjänster i Mina vårdkontakter. Dessa är förnya recept, avboka/omboka och kontakta mig. Det finns ett antal ytterligare tjänster som ännu inte införts, men målet är att införa flera av dem under 2013; bland annat webbtidbok. Mina vårdkontakter byggs nu i en helt ny design som och kommer att vara tydlig för den som söker information via dator, läsplatta eller mobiltelefon och visas på bästa sätt i respektive kanal. Den nya plattformen blir klar i mitten av december. Införandet av webbtidbok med koppling till journalsystemet Cosmic har inletts som pilotförsök på både vårdcentraler och specialistklinker. En plan tas nu fram för hur webbtidbok ska implementeras i alla vårdverksamheter. De strategiska målen för Landstinget i Östergötlands e-tjänster för 2013 är: 80 % av alla medborgare ska känna till att landstinget erbjuder råd om vård via webb och telefon 20% av alla länsinnevånarna ska ha ett personligt konto i Mina vårdkontakter. 30 % av medborgarna ska ha e-hälsotjänster som sin första kontakt med vården. Alla mottagningar ska där det är möjligt erbjuda webbtidbokning. 30 % av alla planerade läkarbesök bokas genom webbtidbok via det personliga kontot i Mina vårdkontakter. Patienter ska kunna ta del av sina resultat och värden från provtagningar och undersökningar i Mina vårdkontakter. 75 % av medarbetarna i vården ska se e-hälsotjänster som en naturlig del av vården. Invånare som ringer 1177 ska vid behov kunna få en tid för besök på vårdcentral Strategierna för att nå detta är att: Öka kontakterna med invånarna via digitala kanaler Flytta över fler manuella ärenden till digitala kanaler där det finns en stor patient- och verksamhetsnytta Flytta över all patientinformation från lio.se till 1177.se. Erbjuda kvalitetssäkrade råd om vård och hälsa via 1177.se. Öka kännedomen om och användningen av 1177.se och Mina vårdkontakter bland både medarbetare och medborgare. Renodla lio.se till en webbplats för organisationen landstinget.
5(7) Ledningsstaben Björn Hansson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 4. Kortare väntetider Tillgängligheten till besök och behandling har utvecklats positivt i Östergötland jämfört med när den förra handlingsplanen fastställdes år 2009. Den i särklass största och mest omfattande förbättringen har skett inom den planerade specialiserade vården, vilket illustreras i följande tabell. Antal patienter som väntat mer än 60 dagar September 2010 September 2011 September 2012 Förbättring sedan september 2010 Besök 5 148 3 283 1 316 3 832 Behandling 2 895 2 123 1 069 1 826 Resultaten under år 2012 för den specialiserade vården placerar Östergötland bland de landsting och regioner som har den bästa tillgängligheten i landet. Resultaten i år är starka inom flertalet verksamheter. Verksamhet Uppföljningsområde Mätetal Resultat Resultattendens Vårdcentraler Besök Läkarbesök inom sju dagar Starkt Oförändrat Specialiserad vård Besök Väntande som väntat högst 60 dagar Mkt starkt Starkt positiv exklusive psykiatri Behandling Väntande som väntat högst 60 dagar Mkt starkt Starkt positiv BUP, VUP, habilitering Besök Väntande som väntat högst 30 dagar Mkt starkt Oförändrat o beroendevård Utredning o behandling Väntande som väntat högst 30 dagar Mkt starkt* Svagt negativ Akutmottagningar Besök Läkarmöte inom en timme Svagt Oförändrat Total vistelsetid Total vistelsetid högst fyra timmar Starkt Svagt positiv *Tillgängligheten är inte bra till neuropsykiatrisk utredning Även om tillgängligheten är bra inom i stort sett alla verksamheter, återstår ytterligare utmaningar. Preliminära analyser av tillgängligheten till canceroperation pekar på behov av förbättringar. Samtidigt är svarstiden för PAD (Patalogisk Anatomisk Diagnos) omvittnat lång, vilket ibland fördröjer beslut om ytterligare medicinska åtgärder. Ett ytterligare problemområde är vuxna patienter med neuropsykiatrisk frågeställning i behov av utredning. Fokus behövs på akutmottagningarnas tillgänglighet där tiden till läkarmöte är mindre bra. Många patienter med känd allvarlig sjukdom drabbas ibland av svåra akuta besvär. I många fall hänvisas dessa patienter till akutmottagning för att efter kortare eller längre väntan bli överförd till vårdavdelning. Ett liknande situation uppstår när vårdcentralen tar emot en akut sjuk patient och där all medicinsk logik talar för ett uttalat behov av akut inläggning i sluten vård. Dessa patienter blir också inte sällan hänvisade till akutmottagning. Primärvården och den specialiserade vården bör gemensamt diskutera hur dessa patienter ska kunna erbjudas en snabbväg utan att passera akutmottagning. Samtidigt behöver berörda patienter ges en skriftlig individuell vårdplan som tydligt beskriver vart och på vilket telefonnummer man ska vända sig när ett visst akut problem uppstår.
6(7) Ledningsstaben Björn Hansson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Det är viktigt att resurserna används på ett effektivt och listigt sätt. Förbättringsarbete enligt LEAN är en viktig komponent som används av alltfler enheter. I detta arbete ingår att resurs-användningen förbättras genom systematisk produktions- och kapacitetsplanering. I de fall den egna kapaciteten är dokumenterat otillräcklig, kan permanenta resursförstärkningar bli nödvändiga. 5. Förbättrad kontinuitet Vårdcentraler och sjukhuskliniker ska vidta åtgärder som säkrar att patienter med återkommande uppföljningsbehov träffar samma läkare, sjuksköterska med flera. Resultaten av patientenkäterna vittnar om att detta är en angelägen fråga. Systematisk uppföljning planeras. 6. Uppföljning av vårdprocesser Behovet är stort att kunna följa patienternas väg genom vården ur flera aspekter. Idag saknas kunskap om hur lång tid det tar från remiss till genomförd behandling. Det är inte heller möjligt att via journalsystemet överblicka vårdkontakter på olika kliniker för ett som samma medicinska problem. Eftersom processtöd saknas i Cosmic är det inte möjligt att operativt följa i vilken utsträckning Östergötland lever upp till de löften som Regionalt Cancercentrum formulerat och marknadsför annat än via nationella kvalitetsregister. Införande av processtöd i journalsystemet är ett högt prioriterat område. Handlingsplanen kommer att följas upp och revideras vid behov. Barbro Naroskyin Landstingsdirektör Lena Lundgren Hälso- och sjukvårdsdirektör
7(7) Ledningsstaben Björn Hansson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Bilaga Följande sammanställning beskriver viktiga punkter i 2009 års handlingsplan, vilka åtgärder som vidtagits och nuvarande status. Punkter i handlingsplan 2009 Åtgärder Status Förbättrad information om vårdgarantin och valmöjligheter Förbättrad information på webben och i foldrar Information från klinikernas vårdlotsar och Genomfört Rutiner, riktlinjer och kvalitetssäkring av väntetidsdata Systematisk genomgång av vårdbehov hos patienter som väntat länge Förtydligade av remissriktlinjer och vårdprogram Säkra likvärdiga indikatorer över länet och att dessa är likvärdiga i en nationell jämförelse Resursoptimering via produktions- och kapacitetsplanering Fler besök hos sjuksköterska, sjukgymnast med flera som alternativ till läkarbesök Mer prestationsbaserade ersättningar Överväga behovet av och möjligheten till utökad upphandling av privat producerad operationsverksamhet, i första hand genom utnyttjande av befintliga avtal. Utökad samverkan med Linköpings Universitet, bland annat avdelningen för kvalitetsteknik, för att tillföra ökad kompetens - främst i befintliga stödprocesser Utöka och sprida arbetssätten med bokning via webben och att ge vissa patientgrupper tid direkt till besök. Behandlingstid direkt i samband med beslut om behandling ska successivt ersätta nuvarande kallelsesystem. Förbättrad tillgänglighet på akutmottagningarna (1 3) Säkra tillgängligheten för patienter med kroniska sjukdomar landstingets fristående vårdlots Omfattande rutinförbättringar på klinikerna för att säkerställa rutiner och kvalitet i registreringar Antalet patienter som väntat mer än sex månader förekommer knappast längre Vårdprocessprogram är framtagna inom flera områden, t.ex. för stroke, benskörhet, tjocktarmssymtom, blodsjukdomar m.m. Socialstyrelsens nationella riktlinjer inom olika områden implementeras inom berörda specialiteter Påbörjat på alla centrum men inte på alla kliniker Fördelning läkarbesök/sjuksköterska år 2009: 45 procent/55 procent år 2012: 44 procent/56 procent Målrelaterad ersättning har införts inom flera nya områden Privata leverantörer anlitas återkommande för operation av patienter som väntat lång tid Samarbetet med Universitetetet har vidareutvecklats. Parallellt har LEAN introducerats och införts på praktiskt taget alla enheter Tid direkt har ersatts med erbjudande direkt med innebörden att patienten senast 14 dagar efter remissankomst (eller beslut om behandling) ska få erbjudande om datum och klockslag för vårdkontakt Östgötamålet har ändrats till 1 4 och därmed anpassats till den nationellt dominerande nivån SKL planerar ett initiativ till nationell uppföljning av återbesök Genomfört Genomfört Pågår Pågår Delvis genomfört Marginell skillnad Genomfört Pågår Genomfört Pågår Pågår
BESLUTSUNDERLAG 1(4) Ledningsstaben Lena Bernström 2012-10-15 LiÖ 2012-3417 Landstingsstyrelsen Handlingsplan för medarbetarnas delaktighet Systematiskt arbete för ökad delaktighet Utifrån uppdraget som gavs i landstingsstyrelsens verksamhetsplan för år 2012 gällande Handlingsplan för medarbetarnas delaktighet presenteras här framarbetad handlingsplan för åren 2012-2014. Arbetet inom medarbetarperspektivet har sedan länge varit inriktat på att skapa ett systematiskt arbete gällande medarbetarnas delaktighet. Detta arbete sker både på landstingsövergripande nivå samt inom de olika produktionsenheterna. Denna handlingsplan väljer att enbart lyfta fram några delar inom detta område som kommer att ges särskild tonvikt under åren 2012-2014. Utifrån olika perspektiv måste inledningsvis delaktighet belysas ur olika aspekter för att det lättare ska bli möjligt att se konkreta resultat. I LiÖ:s strategiska plan med treårsbudget 2013-2015 anges att Ansvar och befogenheter bör följas åt och vara så decentraliserade som möjligt i landstingets verksamheter för att ta tillvara medarbetarnas idéer, uppmuntra till ansvarstagande och skapa delaktighet. Delaktighet bidrar till förståelsen för utvecklingsprocesser och för vad som krävs av var och en för att uppnå ständiga förbättringar. Delaktighet är dessutom viktig för såväl medarbetarnas välbefinnande som organisationens effektivitet. Grunden i delaktighet är att det finns arenor för dialog på arbetsplatsen som kännetecknas av öppenhet och respekt. Ett sätt att stärka medarbetarnas delaktighet och engagemang är att i större utsträckning skapa incitament för att nå bättre resultat, avseende exempelvis tillgänglighet och ekonomi. Sveriges kommuner och landsting (SKL) belyser delaktighet så här: "Delaktighet beskriver aktiv medverkan, ofta med tonvikt på känslan av att vara till nytta, ha inflytande och kunna påverka. I yrkeslivet rör det benägenheten att vilja vara med i planering och beslut i verksamheten och de reella möjligheterna till, och kanaler för, att vara med och fatta beslut som rör den egna arbetssituationen. En känsla av att det egna bidraget har betydelse för verksamheten". (hämtad ur Medarbetarskap och arbetsresultat, SKL, 2009) I nedanstående handlingsplan har både SKL:s beskrivning såväl som LiÖ:s strategiska plan använts som utgångspunkt. Detta har LiÖ arbetat vidare med inom ramen för begreppet Aktivt medarbetarskap medarbetarskap är medarbetarens relation till arbetet, arbetsplatsen och landstinget som helhet. (hämtat ur Landstingets HR-strategi).
BESLUTSUNDERLAG 2(4) Ledningsstaben Lena Bernström 2012-10-15 LiÖ 2012-3417 Med ovanstående belysningar som grund har handlingsplanen delats in enligt följande nivåer: A, Individens delaktighet på arbetsplatsen B, Delaktighet i verksamhetens utveckling på arbetsplatsen C, Delaktighet på organisationsnivå A, Individens delaktighet på arbetsplatsen Dialogen mellan chef och medarbetare ska vidareutvecklas. 1) Vid anställningen ska en tydlig uppdragsbeskrivning ges och den anställde ska bekräfta beskrivningen. Stödmaterial ska tas fram. 2) Utvecklingssamtal ska hållas med alla medarbetare och individuella utvecklingsplaner tas fram. Vid utvecklingssamtalet finns också möjligheter att diskutera innebörden i det aktiva medarbetarskapet sett ur både chefens och medarbetarens perspektiv. Mallar och anvisningar som stöd till samtalet ska vidareutvecklas. 3) Landstinget strävar efter ett klimat som kännetecknas av öppenhet och respekt. Att ge och efterfråga feed-back (återkoppling) i det dagliga arbetet är ett sätt att öka delaktigheten. Olika insatser för att öka kunskapen, medvetenheten och färdigheten när det gäller feed-back ska därför planeras och genomföras B, Delaktighet i verksamhetens utveckling på arbetsplatsen Arbetsplatsträffarna vidareutvecklas Medarbetarnas formella möjligheter till delaktighet anges i det samverkansavtal som sedan 2009 finns mellan Landstinget i Östergötland och de lokala fackliga organisationerna. Att utveckla arbetsplatsträffarna i hela landstingets verksamhet är en förutsättning för ett aktivt medarbetarskap med möjligheter att påverka och därmed öka delaktigheten på den egna arbetsplatsen. Olika åtgärder för att stödja och utveckla arbetsplatsträffar och skapa möjlighet till bästa möjliga möten i vardagen är därför en viktig del i handlingsplanen. Lean är en verksamhetsstrategi som förutsätter delaktighet Målbild 2015 har lagts in i Landstingets leanhus och utgör en gemensam värdegrund för det fortsatta arbetet inom Landstinget i Östergötland. En viktig del av handlingsplanen för delaktighet är att fortsätta arbetet med införande av Lean som en verksamhetsstrategi.