Från problem och utmaning till möjlighet och sjä lvklarhet. Språklig, social och kulturell mångfald i lärande och undervisning Fritjof Sahlström, Helsingfors universitet 24.4.2016 1

Upplägg Förutsättningar: Samhälle: Ökande mångfald Bestående sociala skillnader Genusskillnader Kulturell mångfald Ny läroplan Undervisningen som möjlighet och begränsning Möjligheter Nya läroplanen Läromedelsmedveten undervisning Normkritisk reflexivitet Elever som resurs Kategoriseringsmedvetenhet och förändring Jämställdhet 24.4.2016 2

Käyttäytymistieteellinen tiedekunta / Henkilön nimi / Esityksen nimi 25.4.2016 3

Vad väcker det här för tankar, om några? Ta nån minut för att fundera på det. Ida Hummelstedt Sara: -a så va de ba du å Antti som lämna kvar (.) lite fräckt Hanna: xxx [xx titta vilken xxx Sara: [lite (.) Hanna sku du villa komma me ti Afrika Hanna: NÄH ((skrattar till)) å du- å dumt nä å dumt nä man kan int nu leka bollen i burken Maja: Sara Sara: x[xx Maja: [vilken land har du fötts Sara: från Rwanda (.) Hanna ha fötts från Finland Hanna: näh[ä Maja: [Thailand Sara: n[ä-ä Fi- Hanna: [ du ha fötts från Indien Maja: å hon e av Thailand Maja: å si på våran hud Sara: ja vet si min hud ja har nästan lika (.) men ja [har mörkare Maja: (oj ju) va vilke (.) vilket land e du Sara: från Rw[anda Sara: j[a-a Hanna: [>Afrika< förälder: hejdå ha en bra dag Sara: de LAN:de Hanna: ai nii lande SAra: å du- å du e någå land som heter Asia Hanna: ((viftar bort det med handen)) Sara: jå på riktigt de [på riktigt Hanna: [ja ja vet (0.8) Maja va ha [(va har) i Indien då du föds Sara: [ja ha A- (.) Hanna ja ha- ja ha- Hanna ja ha Afrika å du har Asi[a Maja: [i salen Hanna: ai kiva Emelin: om ni [e klara så går ni ut ((kommer in o jagar ut dem)) Sara: [Hanna du e du e [ditt land heter Asia Maja: [aj xx ((springer ut)) Hanna: j[å: jå: kom NU: Sara: [å mitt land heter Afrika Hanna: fö du blir ensam nu hit me den där [filmaajan Sara: [[jå jå:: (. ) jå jå:: Hanna: hejdå Sara: (it stalman) 24.4.2016 4

Förutsättningar: språklig, social och kulturell mångfald Snabbt ökande två- och flerspråkighet Sociala klasskillnader består och har bestående utbildningseffekter Kulturell mångfald ökar och kommer att fortsätta att öka också i svenskspråkiga skolor i Finland 24.4.2016 5

Ökande flerspråkighet - 11,4% + 9,2% - 1,3% + 3,6%

Sociala skillnader 24.4.2016 10

Genus 24.4.2016 11

Kulturell mångfald 24.4.2016 12

Läroplansförändringar åt oväntat håll (Harriet Zilliacus) From the outside to the inside cultural diversity becoming an intrinsic part of the school Moving from majority perspectives towards pluralistic perspectives From a multicultural skills approach to educating for an ethical stance. Altering the focus on immigrant and minority students to all students Seeing language as an enrichment to embracing multilingualism From limited multicultural perspectives towards full curriculum integration 2016-04-24 13

Verktygen: Lärande och undervisning Ungefär 50-50 katederundervisning-elevers arbete Det finns inbyggda begränsningar i arbetsformer som gör det omöjligt att uppnå mål om likvärdigt lärande och deltgande, men genom medveten undervisning och planering kan man åstadkomma förändring Katederundervisning: deltagande-ekonomi gör att undervisningsformen är skillnadsproducerande snarare än jämlikande Bänkarbete: valfrihet i dess olika former gör att undervisningsformen innehåller många risker för skillnadsproduktion

Från problem och utmaning till möjlighet och självklarhet

Läroplansförväntningar på mångfaldsmedveten undervisning Alla elever är unika och har rätt till god undervisning Skolans personal ska bemöta hemmens olika religioner, åskådningar, traditioner samt hemmens olika syn på fostran med öppenhet och respekt för att skapa förutsättningar för konstruktiv kommunikation. Humanitet, bildning, jämlikhet och demokrati Den grundläggande utbildningen ska stödja elevernas utveckling till humana människor som strävar efter sanning, godhet och skönhet samt rättvisa och fred. I denna utveckling är motsättningar mellan strävan och rådande verklighet oundvikliga. Kulturell mångfald är en rikedom Den grundläggande utbildningen ska ge en grund för ett världsmedborgarskap som respekterar de mänskliga rättigheterna och som sporrar till positiva förändringar. Nödvändigheten av en hållbar livsstil Den grundläggande utbildningen ska öppna perspektiv mot ett globalt ansvar som sträcker sig över generationer.

Undervisning: normkritisk reflexivitet svårt men möjligt 24.4.2016 17

Läromedel (Pia Mikander) Demokratiska republiken Kongo har mer naturrikedomar än många andra länder i Afrika. Koppargruvorna är kanske de rikaste i hela världen och man exporterar mycket koppar, även om exporten av diamanter är ännu viktigare. [...] Trots de rika gruvorna är Kongo ändå ett fattigt land som har stora skulder till andra länder. Det beror på att så mycket pengar går åt till krig och stridigheter inom landet. Biologi och geografi för åk 6, p. 96)

Kritisk läsning av text och bild Hur syns alla människors lika värde i skolans textböcker? Vilka mekanismer skapar andrafiering? För beskrivningen av Kongo: Hur kan ett land med så många naturresurser vara så fattigt? Vart försvinner pengarna och hur? Varifrån härstammar de stora skulderna? Vad ligger bakom krigen? Vem vinner och vem förlorar på global handel med vapen? Vad har kriget i Kongo att göra med min mobiltelefon?

Elever i klassrum Jakob: abnoxios Daniela: ä- obnoxios Fred: jalat maassa pää pilvessä Jakob: to from: Daniela: pratar fel språk om du ska kommunicera med mig (1.7) Fred: du ha ju bodd i finland så att (.) ja trodd som att (1.7) Daniela: aj tror du ja kan finska Fred: jo Daniela: hihhihhii (.).hh va lite du vet om världen (2.7) Daniela: (sjunger) ändå int som duu: mmmm

Elever utanför klassrum 1. Marina: hei onks se (0.5) onks stefania niinku ihan 2. suomalainen sillä oli aika jännä nimi 3. Silja: se on unkarilainen 4. Marina: jaa jaa (.) mä [aattelinki] 5. Silja: [mistä] maasta sä muuten oot 6. Marina: no o makedonia 7. Silja: ai jaa missä se on 8. Marina: noo se on niinku (.) tiedäksä ku on bulgaria 9. Silja: mm 10. Marina: sit on serbia sit on (.) kreikka alhaalla 11. sit on (.) mikä siin sivus on albania [ja] 12. Silja: [hmh] 13. Marina: sit makedonia on siin keskellä sellane aika 14. pieni pläntti 15. Silja: okei (.) [tiäks] mitä mä oon aatellu 16. Marina: [epäselvää] 17. Marina: no mitä [epäselvää] 18. Silja: [mä en tiedä] mistä mä oon saanu sen ajatuksen et sä oot ryssä heh 20. Marina: voi ei heheheheh apua 21. Silja: no mut ei sil kyllä nii väliä oo he 22. Marina: no ehkä 23. Silja: kunhan o kiva ihminen heh 24. Marina: ehkä mä vähän näytän (.) [en mä tiedä] 25. Silja [no jaa] en mä 26. tiiä ehkä sun nimestä[(.)] 27. Marina: [mmm] 28. Silja: tulee enne enemmän ku se on semmonen nii ku 29. filipova 24.4.2016 21

Elever utanför klassrum 30. Marina: mm 31. Silja: nii se vaik tulee sit nii 32. Marina: mut siis juhishan niinku veti jotai ihme 33. läppää kasilla ku se oli [et] et mä oon 34. joku svetlana kakkonen tai jotai (.) kai me 35. nyt vähän näytettii mut ei me nyt hirveesti 36. Silja: [ni] 37. Silja: eii (1.5) svetlanahan on sataprosenttinen 38. ry[ssä mä en] 39. Marina: [mhhhmh] 40. Silja: oikeesti siis se on niin ärsyttävä ihminen 41. et ei mitään rajaa 42. Marina: [kyllää] 43. Silja: [ja] sama sama juttu stefaniassa siis mu 44. mielestä se on niin ärsyttävä ett ööö 45. Marina: joo (.) mun mielest ne on semmosii diivoja 46. Silja: joo (0.5) ja stefania on niinku koko ajan 47. äänessä ja sitte 48. Marina: joo oo 49. Silja: [joo] (.) 50. Marina: [mm] 51. Silja: sitte heti ku joku ei niinku 52. huomioi sitä ni sit se on sillai äää niiku 53. pekallekkin se oli sillai niiku (.) nehän 54. siis nehän ei tunne pekan kaa paljo mitää 55. (.) sit ne se on ollu pekalle sillei (.) 24.4.2016 22

Kategorisering: ofrånkomligt men möjligt att bli medveten om Mänsklig socialitet, särskilt språk, är inherent kategoriserande De svåraste kategoriseringarna att förändra är de man inte ens ser och förstår att man gör Lyft, upp pröva och förändra och var bereddd på att det kan hända saker också egna föreställningar och normer Lyssna på och använd vad barnen vet och kan det är inte farligt att prata om normer, grupper pch kategoriseringar 24.4.2016 23

Språklig, social och kulturell mångfald i lärande och undervisning, ja tack! Pedagogiskt arbete som politiskt arbete men inte partipolitiskt utan läroplanspolitiskt Utmana och ifrågasätt både det som sägs och inte sägs i förhållande till språk, kön och klass Gör normkritik till en del av vardagen inte till en teamdagsfråga Skapa förutsättningar för flerspråkighet i praktiken och uppmuntra till flera språk