Demokratidaktik i skolans verksamhetskultur delaktiga elever och meningsfullt lärande

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Demokratidaktik i skolans verksamhetskultur delaktiga elever och meningsfullt lärande"

Per Andreasson
för 6 år sedan
Visningar:

1 Demokratidaktik i skolans verksamhetskultur delaktiga elever och meningsfullt lärande Tom Gullberg, Åbo Akademi Akademilektor i historiens och samhällslärans didaktik

2 Vårt uppdrag enligt läroplanen Den grundläggande utbildningen ska stödja elevernas utveckling till humana människor som strävar efter sanning, godhet och skönhet samt rättvisa och fred... Den grundläggande utbildningen ska främja välbefinnande, demokrati och aktiv medverkan i medborgarsamhället

3 Demokratididaktik? Inte bara undervisning om, utan framför allt undervisning I och FÖR Ändå bra att diskutera olika teoretiska demokratiformer: a) Liberal demokrati (t.ex. direkt demokrati) b) Republikansk demokrati (t.ex. representativ) c) Deliberativ demokrati (samtal och förhandlingar) Demokrati som maktdelning hur fungerar det i skola? Åbo Akademi Strandgatan Vasa

4 Demokrati som maktdelning Är demokrati viktigt i skolan? Hur vill vi genomföra demokratifostran?

5 Demokratifostrans olika nivåer Del av utbildningen: -happening, temadagar -besök av organisationer - annat? Reglering: -av undervisningens innehåll (LP) -internationella avtal -lagenliga rättigheter och skyldigheter Verksamhetskulturen -delaktighet i förvaltningen -delaktighet i undervisning -beteendemönster Den pedagogiska nivån -metoder -material Uppfattningar - Om regelverk - Om mänskliga rättigheter - Om skola Åbo Akademi Strandgatan Vasa

6 Hur lyckas vi med demokratifostran i Finland? Traditionell auktoritär struktur i finländsk utbildning 1970-talets skoldemokrati skapade rädsla för politisering i skolan Samtidens krock mellan individualisering och det kollektiva Åbo Akademi Strandgatan Vasa

7 Utgångsläget för diskussionen under 2000-talet: ICCSundersökningarna om 15-åringars samhällsintresse (Intresse för politik)

8 Ett nytt utgångsläge i grundläggande utbildning: det nya läroämnet SAMHÄLLSLÄRA i åk 4-6 Eleverna ska handledas att följa med aktuella frågor och händelser och inse sambandet med det egna livet... Göra eleven förtrogen med samhällslivet och med konstruktiv kommunikation. Eleverna ska uppmuntras att lyssna på andra, uttrycka sina egna åsikter och motivera dem och hitta sina styrkor.

9 Hur skapas delaktighet Grunden: Den samhälleliga (aktuella) kontextens närvaro är en grundförutsättning för att demokratifostran ska lyckas

10 Lärarnas samhälleliga orientering? (Pia Mikander, Tom Gullberg enkätundersökning våren 2017 om klasslärarstuderandes beredskap för demokratididaktik) Jag har inte Internet på telefonen så jag läser mycket i tidningen först nästa dag. Om jag blir superintresserad kollar jag på nätet. På internet kan man kolla flera olika källor och även se mänskors tankar och åsikter o därmed se händelsens olika verkan och reaktioner. TV och radio ger bara en version som oftast är pur fakta om händelsen. Jag får ingen papperstidning hem och läser därför nyheter på nätet. Dessutom uppdateras nyheter snabbt på nyhetssidor. Skulle dock inte kolla upp sådana nyheter som inte intresserar mig själv! Största delen av min bekantskapskrets är politiskt aktiva därför sker kommunikation och åsiktsutbyte av aktuella händelser behändigt online, de är enklare sätt för att hålla sig uppdaterad när man t.ex. sitter på ett möte

11 Arbetssätt för demokratifostran? 1. Den samhälleliga kontexten 2. Ta vara på varje elevs kunnande, nyfikenhet och intresse 3. Hänsyn till alla elever = det flerperspektivistiska (varje elever har olika bakgrund) 4. Kritisk medialäsning 5. Tematisk fenomenbaserad problematiserande - ämnesövergripande Åbo Akademi Strandgatan Vasa

12 1. ÅA: 2. ÅA-JY/ gymnasier 3. Forskning/ Utveckling Ämnesövergripande pedagogik (UKM spetsprojekt Gullberg & Björkgren + Jyväskylä) : samordna, testköra gemensam Ä-kurs Komparation mellan Ä- utbildningar, LPuppföljning Kartläggning av olika gymnasier, utveckla kopplingen Ä- utbildninggymnasier Heliumslutsatser, teoretisk fördjupning : Gemensam kurs på Ä-utbildningen + VÖS Datainsamling, artiklar : Gemensam kurs med förankring på VÖS och andra gymnasier Samarbete om kurs mellan olika universitet och gymnasier, nätkurs Empirisk analys Teoretisk grund

13 Hur tänker klass-lärarstuderande? (2017, Mikander-Gullberg) Man kan ha röstningar,elevkår. Ibland krävs positiv diskriminering. Demokrati i skolan innebär för mig att alla ges lika möjligheter att uppnå sin fulla potential och få sin röst hörd. När eleverna är oense om beslut funderar man på det mest demokratiska sättet att lösa problemet. Att lära sig att ta hänsyn till andra och göra eventuella kompromisser. Dessutom att acceptera beslut som majoriteten gjort. Att få rösta om vem som var skolans bästa kamrat Läraren diskuterar med eleverna om sätt att lära, om betyg, om åsikter och händelser, lär eleverna att tänka kritiskt och fundera själva Samma regler för lärare och elever t.ex. vi tuggar inte tuggummi, vi använder inte telefonen under lektionstid. Demokrati betyder att alla skall få vara med om att både planera och genomföra undervisningen och annan aktivitet i skolan. Detta betyder alltså både lärare och elever. Demokrati i skolan tycker jag inte är att majoriteten alltid bestämmer vad minoriteten skall göra utan allas röst skall höras och alla skall ha möjligheter att påverka. Demokrati betyder också respekt för andras åsikter och olikheter i största allmänhet. Jag kommer tyvärr inte på några exempel. I en skola jag vikarierade i upplevde jag att lärarna var väldigt rädda för att ge eleverna något att säga till om ("Lärarna vet ju ändå bäst").

14 Vilka utmaningar såg klasslärarstuderande? (2017 Mikander-Gullberg) Veta gränserna, när kan barn ta ställning till något som är bäst för dem själva? Att göra saker rättvist och på ett sätt som utesluter grupptryck Att tiden inte räcker till för undervisning om demokratin. Att skolans arbetskultur går emot demokratifostran i praktiken. Det kan vara utmanande om man inom kollegiet har väldigt olika uppfattningar gällande ämnet. Även föräldrarnas starka åsikter kan vara svåra att handskas med. Egen okunskap, brist på tid och på bra material. Att vara så neutral och opartisk som möjligt. Med flera kulturer kommer också flera utmaningar. Alla får inte likadan uppfostran och det märks speciellt i högstadieålder.

Relevanta dokument

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag SAMHÄLLSLÄRA Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i samhällslära är att stödja elevens tillväxt till en aktiv, ansvarsfull och företagsam person. Elevens vägleds att agera enligt demokratins värden