Kvalitetsdokument 2013/2014 Viktor Rydbergs samskola Sida 1 av 13
Innehållsförteckning 1 Inledande frågor 1.1 Utvecklingsområden på skolan 1.2 Framgångsfaktorer och goda exempel 1.3 Hur ser det systematiska kvalitetsarbetet ut på skolan? 2 Resultatrapportering och analys 2.1 Alla elever ska nå minst godkända resultat i alla ämnen 2.1.1 Resultat på nationella prov 2.1.2 Eleverna har ett utvecklat matematiskt tänkande 2.1.3 Eleverna har hög läsförmåga 2.1.4 Kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor 2.2 Andelen behöriga elever till nationellt gymnasieprogram samt betygsmedelvärdet i kommunens skolor är bland de främsta i landet. (enbart åk 7 9) 2.3 Grundsärskola (när det är aktuellt) 2.3.1 Eleverna har en tydlig och regelbundet dokumenterad utveckling mot kunskapskraven i alla ämnen/ämnesområden 2.3.2 Andelen föräldrar som är nöjda med informationen om elevens utveckling ska öka 3 Övriga frågor 3.1 Trygghet, trivsel och inflytande 3.1.1 Andelen elever som tycker att det råder arbetsro på lektionerna ska öka 3.1.2 Alla elever känner sig trygga 3.1.3 Andelen föräldrar som upplever att de får tydlig information om hur eleven utvecklas ska öka 3.2 Fritidshemmet stimulerar elevernas utveckling och lärande 3.3 Hur tar skolan vara på de kunskaper som eleverna har med sig från förskolan och förskoleklass? 3.4 Hur arbetar skolan för att göra skolan tillgänglig för alla elever 3.5 Personal 3.5.1 Pedagogisk kompetens och behörighet Sida 2 av 13
1. Inledande frågor 1.1 Utvecklingsområden på skolan Skolans främsta utvecklingsområden under läsåret 2013/2014 Under läsåret 13/14 har VRS haft tre övergripande läsårsmål; 1. Värdegrund och elevinflytande Arbete med elevers lika rättigheter och möjligheter, trygghet, delaktighet och normkritiskt förhållningssätt 2. Öppna skolan utbyten och samarbeten, ut i verkligheten och verkligheten in, omvärldsbevakning, synas i sociala medier 3. Hållbar utveckling Globalt tänk, hushålla med våra resurser i vår lärargärning, utbilda medvetna elever kring mat och återvinning Dessa mål sattes då vi analyserade resultat från utvärderingar, dels från vårt eget utvärderingsinstrument Incito men också från kommunens kundundersökning Pilen. Vi har över året haft utvecklingsgrupper som arbetat aktivt med våra läsårsmål där även eleverna har medverkat. Utöver detta har även varje enskild lärare arbetat aktivt med de övergripande målen kopplat till undervisningen. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Utifrån analysen av de utvärderingar som skett under detta läsår kan vi konstatera att vi behöver fortsätta arbeta med föregående års läsårsmål. Vi behåller utvecklingsgrupperna och vi kommer att stärka det kollegiala lärandet i form av tätare samarbete inom mindre arbetslag. Vi kommer att arrangera fler forum under läsåret där eleverna blir involverade i utvecklingsarbetet på skolan, både i pedagogiska rådet, IKT rådet, miljögruppen och Team VRS (som jobbar för likabehandlingsfrågor och tryggheten på skolan) för att stärka elevinflytandet. 1.2 Framgångsfaktorer och goda exempel Skolans goda resultat Vi på Viktor Rydbergs skolor har gemensamt definierat våra framgångsfaktorer och kort sammanfattade så upplevs vi som genuina, vi är närvarande här och nu och vi drivs av nyfikenhet och lust att ständigt ligga i framkant och visa vägen. Till oss söker sig elever och medarbetare som vill lära och utvecklas i en kreativ miljö. Vi använder oss av utvecklande lärprocesser, tar del av forskning och utvecklar våra metoder så att vi på bästa sätt kan möta varje elev utifrån dess förutsättningar. Vi är en väl fungerande organisation med enastående medarbetare och vi värderar ledarskapet högt såväl i klassrummet som i skolledningen. Vår lärandemiljö är viktig och varje individ ska känna sig trygg och sedd. Enligt våra egna utvärderingar och Pilen når vi höga värden inom områdena Utveckling och lärande samt Normer och värden. Sida 3 av 13
Exempel på påståenden som våra elever värderar högst är: Mina lärare gör lektionerna roliga Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen Jag får reda på hur det går för mig i skolarbetet Jag känner mig trygg i skolan Eleverna i min skola bryr sig om varandra Jag kan arbeta utan att bli störd under lektioner och arbetspass Eleverna når goda resultat och vi har höjt vårt meritvärde från föregående år. När vi är på externa besök med våra elever är de alltid goda representanter som gör sitt bästa och företräder skolan på ett utomordentlig sätt. Våra elever presterar också bra i externa tävlingar. All tillsvidareanställd personal på skolan har genomgått Försvarsmaktens ledarskapsutbildning Utvecklande ledarskap i ett led av en längre utvecklingsprocess. Vi arbetar kontinuerligt med värdegrundsfrågor och rustar eleverna inför framtiden både studiemässigt och socialt. Vi har ett väl fungerande elevråd som vi har ett gott samarbete med rörande skolans verksamhet. Vi har hög kompetens inom våra stödfunktioner på skolan i form av elevhälsa med skolsköterska och kurator, specialpedagoger, skolbibliotekarie, elevresurser och IKT support. 1.3 Hur ser det systematiska kvalitetsarbetet ut på skolan? VRS arbetar med ett utvärderingsinstrumentet Incito. Elever och personal genomför årligen utvärderingar via Incito enligt nedan utvärderingsöversikt som är gemensam för stiftelsens skolor. Jämförelser görs över tid, mellan skolenheter och olika grupper. Skolgemensamma utvärderingar skickas ut till elever och personal centralt och vi väljer ut ett par stycken för efterföljande kvalitativa analyser, s.k. GAP analyser, tillsammans med deltagarna. Ämnesutvärderingar ansvarar respektive lärare själv för och analyserar tillsammans med eleverna i klassrumsmiljö. Alla ämnesutvärderingar sammanställs också för hela skolans räkning och utgör en central del i skolans systematiska kvalitetsrapporter till huvudman och kommun. Utvärderingsöversikt för Viktor Rydbergs samskola Utvärderingar för eleverna: Skolstart (åk 7) september Skolmat (Åk 7) nov Likabehandling (alla) nov Ämnesutvärderingar (fördelas över årskurs/ämnen) dec/jan Undervisning och lärande, samarbete och kommunikation (alla) feb / mars Likabehandling mars Externa: Livsstils/Drogvaneundersökningen (År 9) mars Pilen (åk 8) Jan Sida 4 av 13
Utvärderingar för föräldrar: I samband med externa granskningar och internt i maj Utvärderingar för personalen: Samarbete och kommunikation / Skolkultur / Undervisning och lärande / Skolledning Feb /Mars Tvåpartsskattning / kompetensprofil okt / mars 2 Resultatrapportering och analys 2.1 Alla elever ska nå minst godkända resultat i alla ämnen 2.1.1 Resultat på nationella prov Resultat på nationella proven Resultaten för 2013 hittas på Skolverkets databas Siris http://siris.skolverket.se. Resultaten för 2014 finns nedan där endast elever som har gjort samtliga delprov i respektive ämne redovisas. Vi har hög måluppfyllelse i samtliga ämnen. Nationella prov(ange antal elever av det totala antalet elever som klarat kravnivån i alla delprov tex 98/111) Lå 2013/2014 Lå 2012/2013 Svenska åk 9 175/175 170/171 Matematik åk 9 165/166 175/176 Engelska åk 9 174/174 163/164 SO ämnen åk 9 167/167 167/169 NO ämnen åk 9 159/160 169/173 2.1.2 Eleverna har ett utvecklat matematiskt tänkande Eleverna når goda resultat på nationella proven i matematik och får under sina år på VRS träna och utveckla sitt matematiska tänkande. Matematiklärarna på VRS har under läsåret deltagit i matematiklyftet, en satsning som Skolverket gjort, där de har haft gemensam tid avsatt varje vecka tillsammans med en handledare. De har jobbat med att utveckla metoderna i klassrummet och de har bland an fokuserat på problemlösning. När de har låtit eleverna arbeta tillsammans i grupp med problemlösning har det visat goda resultat på deras matematiska tänkande efter ett antal gånger när eleverna vant sig vid metoden. Lärarna har vid sin analys av nationella proven fram att de tror på höjda resultat i framtiden om de fortsätter att kontinuerligt jobba med Sida 5 av 13
problemlösning. Matematiken kommer att vara schemalagd tre gånger per vecka i alla årskurser där ett kortare pass främst ska användas till problemlösning. Det är en förändring från föregåend läsår då vi testade tre pass i åk 7 som lärarna tyckte fungerade mycket bra. Vi har två fördjupningsgrupper i matematik per årskurs som är till för de elever som har e särskilt intresse för matematik och som visar på mycket god matematisk förmåga. I fördjupningsgruppen behandlar man baskunskaperna snabbare för att kunna frigöra tid oc istället arbeta mer med fördjupningsuppgifter. Vi stänger inga dörrar till fördjupningsgrup utan det kan både tillkomma och falla bort elever från den gruppen. Förutom fördjupningsgrupperna finns sex matematikgrupper som arbetar i normalt tempo det är ingen skillnad mellan dessa grupper. Vår intention är att möta eleverna där de är och ge dem nya utmaningar för att utveckla si matematiska förmågor så långt som möjligt oavsett vilken grupp eleven tillhör. 2.1.3 Eleverna har hög läsförmåga Våra elever lyckas väl på läsförståelsen på de nationella proven i svenska. Våra svensklärare har uppmärksammat att elever behöver vägledning och verktyg för att nå de högre nivåerna både på LS testerna och NP. På VRS har vi haft läsning i fokus det senaste läsåret. Vi har arbetat med att redan i år 7 försöka göra eleverna medvetna om lässtrategier såsom översiktsläsning, sökläsning och djupläsning. Lärarna arbetar medvetet med att försöka väcka en nyfikenhet för läsning och skapa ett läsintresse hos alla elever. Eleverna i år 8 har dessutom under sina fokuspass läsåret 13/14 arbetat riktat med lästräning. Vi ägnar mycket tid för läsning och bokdiskussioner i skolan och VRS har ett väl fungerande skolbibliotek och ett gott samarbete med skolbibliotekarien. 2.1.4 Kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor Beskriv de kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor som ni har sett Kunskapsskillnaden mellan könen som visas genom sammanställningen av slutbetyg i åk 9 är tydlig. Pojkar ligger generellt lägre än flickor och tydligast är skillnaden mellan könen vid A och B betyg. Viktigt att ta med i beräkningen när man utläser tabellen nedan är att könsfördelningen på VRS är 43% pojkar och 57% flickor. Skillnaden mellan könen känns igen från föregående års betygsstatistik. Noterbart är dock att antalet A i betyg minskat från föregående år för pojkar. I omvänd ordning har antalet flickor som fått betyget A ökat. PP Från läsdiagnoser noterar vi att läshastigheten och läsförståelsen likaså visar på tydliga skillnader mellan könen. Flickor uppvisar tydligt bättre resultat när de kommer till VRS i åk 7. Skillnaden mellan könen genomsyrar samtliga ämnen men uppvisar störst diskrepans inom svenska, moderna språk, biologi, kemi samt bild. Sammanställning av slutbetyg åk 9 vt 2014, könsfördelat Sida 6 av 13
Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år I slutet av varje läsår analyserar lärarna nationella prov kontra slutbetyg och tittar på möjliga åtgärder. Samtliga lärare analyserar även betygen med könsskillnader i åtanke. I t.ex. svenska har uppsatsämnen anpassats till att appellera mer till pojkarna då de i regel har sämre resultat på uppsatsdelen på nationella provet i svenska än flickorna. Generellt kan sägas att pojkarna skulle ha fördel av att få mogna innan de ska ha slutbetyg i ett ämne. Med anledning av detta kommer vi b.la. att flytta upp undervisningen inom hemkunskap en termin så att slutbetyg ges i åk 9. Tankar finns också om ett mer varierat arbetssätt och ett ökat elevinflytande ska göra skillnaderna mindre där de finns. 2.2 Andelen behöriga elever till nationellt gymnasieprogram samt betygsmedelvärdet i kommunens skolor är bland de främsta i landet. Resultat av slutbetygen i åk 9 Slutbetyg i åk 9 2014 2013 Sammanvägt meritvärde 259,2 250,8 Behörighet till nationellt program på gymnasiet (antal elever av det totala antalet elever) 178/179 180/180 Andel som nått kunskapskraven i alla ämnen (antalet elever av det totala antalet elever) 173/179 176/180 Meritvärdet har ökat från förra läsåret. Andelen elever med behörighet till gymnasiet har minskat marginellt. Under vårterminen har lärarna sambedömt samtliga nationella prov med de Sida 7 av 13
övriga skolorna i kommunen. På VRS avidentifierar vi alla nationella prov och samtliga lärare är med i rättning av proven. De nationella proven sambedöms även kommungemensamt. Våra lärare sambedömer kontinuerligt det som görs av eleverna under läsåret. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Lärarna kommer fortsatt att avidentifiera nationella proven för att säkra en rättvis bedömning. 3 Övriga frågor 3.1 Trygghet, trivsel och inflytande 3.1.1 Andelen elever som tycker att det råder arbetsro på lektionerna ska öka I vår egen enkätundersökning kan vi se att eleverna upplever att man har en bra arbetsmiljö och den har förbättrats i år jämfört med förra årets undersökning. I begreppet god arbetsmiljö ingår arbetsro samt trivsamma och ändamålsenliga lokaler. Vi kan också se en ökning hos våra elever i åk 8 i hur man upplever arbetsro utifrån resultatet från Pilen undersökningen. 88% upplever att man kan arbeta utan att bli störd under arbetspass och lektioner. Det är en tydlig ökning jämfört med förra året och högre än kommunen i stort. Vi har under detta läsår skapat klasser i åk 7 med mindre antal elever (22st / klass). Det innebär att vi går bort ifrån större klasser som har undervisning i olika gruppkonstellationer till att ha undervisningen i allt större grad i rena klasser. Det är lättare att skapa en bra arbetsmiljö i en grupp där eleverna är trygga med varandra och har en tydlig tillhörighet. Vi kommer fortsättningsvis att arbeta med mindre klasser även till blivande åk 7. Vi tror att då fler elever ingår i mindre klasser, kommer också fler elever uppleva ännu bättre arbetsmiljö där arbetsro är en viktig del. Vi tar också hjälp av eleverna med arbete kring dessa frågor via elevrådet. I elevrådet finns en grupp elever som regelbundet träffar vår personal och diskuterar undervisningen i stort och hur vi kan förbättra den. 3.1.2 Alla elever känner sig trygga Vi har genomfört två olika enkäter som berör trygghet. Den ena berör trygghet i skolans lokaler, inkludering och välkomnande. Resultatet visar att eleverna i hög grad upplever skolans lokaler som trygga och att man känner sig inkluderad och välkommen. Resultatet under detta läsår ligger i linje med förra årets enkätresultat. I den andra enkäten har vi bland annat frågat om trygghet på olika platser i skolan. Där kan vi se att resultatet har gått ner jämfört med föregående år. Vi tror att det kan bero på att personalen på skolan har haft svårare att hitta tid för att vara ute bland eleverna. Vi har övergått från längre sammanhållna lektionspass till kortare lektionspass utspritt på flera dagar. Det gör att personalen får mindre luft i sina schema vilket leder till att det blir svårare att hinna med att vara ute bland eleverna. Vi kan också se ifrån samma enkätundersökning att vi har ett antal elever som inte umgås med elever från andra årskurser än sin egna och det kan bidra till att man kan känna sig lite otrygg på vissa ställen i skolan. Vi kan också se lite lägre resultat rörande trygghet i årets Sida 8 av 13
Pilen undersökning i åk 8 jämfört med föregående år. Vi ligger dock något högre än genomsnittet i kommunen. Vi kommer att arbeta tillsammans med personalen under uppstartsdagarna i höst med att arbeta fram rutiner som leder till ökad vuxennärvaro ute i skolans lokaler som kan bidra till trygghet. Vi kommer att starta läsåret med att arbeta med temat teambuildning i åk 7, respekt för varandra i åk 8 och bra förebilder i åk 9.Vi kommer också att starta upp ett arbete med eleverna där de får vara med och ta fram idéer kring hur vi kan öka gemenskapen mellan årskurserna. Det tror vi på kan öka tryggheten i våra lokaler. Under läsåret kommer vi också att genomföra ett antal aktiviteter kopplat till arbetet med normkritik, både med personalen och med eleverna. Incito Likabehandling Nr. Indikator Utfall 13/14 Mål 12/13 10.1 1. Jag känner mig inkluderad och välkommen 10.2 2. Jag känner mig trygg i skolans lokaler 10.3 3. Jag har någon att prata med om jag behöver stöd 10.4 4. Jag möts av respekt verbalt 10.5 4. Jag möts av respekt fysiskt 10.6 Jag möts av respekt i sms och på webben 10.7 7. Jag bemöts jämlikt i klassrummet 10.8 8. Jag blir respekterad utifrån diskrimineringsgru 8.4 7.0 8.4 8.6 7.0 8.6 8.1 7.0 8.0 7.9 7.0 7.9 8.2 7.0 8.3 8.6 7.0 8.6 7.7 7.0 8.1 8.4 7.0 8.4 3.1.3 Andelen föräldrar som upplever att de får tydlig information om hur eleven utvecklas ska öka Vårt mål inför det här läsåret är att förbättra vår kommunikation så att vår återkoppling når fram. Majoriteten av eleverna föredrar muntlig återkoppling framför skriftlig om de får välja och där försöker lärarna ha en kontinuerlig dialog med varje elev och att viss återkoppling också görs skriftligen. Vi använder Schoolsoft som ett nav för återkoppling av resultat och elevens fortsatta utveckling där lärarna som minimum lägger upp information vid två tillfällen per termin som också är tillgängligt för föräldrarna. Eleverna får kontinuerlig formativ återkoppling från läraren som kan vara både skriftlig och muntlig men återkoppling kan också ske genom kamratbedömning eller genomgång av elevexempel. Efter varje termin görs en summativ bedömning av elevens kunskapsnivå som presenteras i form av en ämnesmatris där man kan se hur långt eleven nått i respektive förmåga som ett komplement till terminsbetyget. Sida 9 av 13
Vi har inför det här läsåret förbättrat våra ämnesmatriser så att de är tydligare att tolka med färgkoder. Vi har börjat använda google där lärarna via delade dokument kan ge snabb och effektiv återkoppling till eleverna men där är nackdelen att föräldrarna inte har direkt åtkomst. De åtgärder vi redan gjort som vi kommer att fortsätta med är att vi bjuder in alla föräldrar på skolan till en betyg och bedömningskväll för att ge information om vad man kan förvänta sig när det gäller återkoppling, var man kan hitta den och hur betygssystemet är uppbyggt. Det har varit en uppskattad kväll där ger vi ger möjlighet att ställa frågor. Vi har också skickat ut skriftlg information. En förändring inför läsåret 2014 2015 är att vi ikommer ha en lära känna kväll för föräldrar och elever i åk 7 där vi kommer att hålla information för en klass föräldrar i taget istället för att alla samlas i aulan som vi haft tidigare. Det blir mentorer och en skolledare som träffar klassens föräldrar. Vi förändrar också Möt lärar kvällen så att föräldrarna i varje klass bara träffar de lärare som undervisar i klassen. Vi bjuder in åk 7 och åk 8 föräldrar vid två separata tillfällen. Vi tror att det lilla formatet kan vara gynnsamt för en bättre kommunikation. I maj 2014 gjorde vi en föräldraenkät där vi ställde två frågor som är koppande till elevens utveckling som redovisas här nedan. Vårt mål till nästa år är att förbättra resultaten så att eleverna kan tillgodogöra sig den återkoppling som ges och att föräldrarna upplever att det är tydligt kring elevens kunskapsutveckling. 3.2 Hur arbetar skolan för att göra skolan tillgänglig för alla elever Beskriv hur ni arbetar för att göra skolan tillgänglig för alla elever Vi informerar om saker som sker i vår verksamhet gentemot elever och föräldrar via Schoolsoft och till vår webplattform Rydberget. Roliga och viktiga saker som sker eller har skett meddelar vi även via våra interna TV apparater och via Facebook. Sida 10 av 13
Vi kan se utifrån resultatet på våra egna ämnesutvärderingar att vi når långt över måluppfyllelse på många frågor som rör undervisningen i klassrummet. Det tyder på att många elever upplever att vi anpassar undervisningen i klassrummet efter den enskilde eleven. Ämnesutvärderingar Nr. Indikator Enhet Utfall 13/1 4 3.1 1.Arbetssätten är stimulerande 3.2 2.Arbetsklimatet är positivt 3.3 3.Strukturen stödjer mitt lärande 3.4 4.Undervisningen är kopplad till mål och betyg 3.5 5.Kursens/ämnets mål hjälper mig att utvecklas 3.6 6.Jag blir utmanad på ett bra sätt 3.7 7.Jag använder feedback för att utvecklas 3.8 8.Jag kan bedöma mig själv Mål 12/13 11/12 7.6 7.0 7.3 7.3 8.0 7.0 7.6 7.6 7.5 7.0 7.3 7.3 7.9 7.0 7.7 7.6 7.4 7.0 7.4 7.4 7.7 7.0 7.6 7.3 7.7 7.0 7.5 7.3 7.2 7.0 7.1 7.4 3.9 9.IKT stödjer mitt lärande 7.1 7.0 7.1 6.7 Vi har deltagit i kommunens projekt rörande tillgänglig skola för alla och har under våren gjort en kartläggning kring vilka områden vi bör prioritera. Vi har valt ut den pedagogiska och fysiska miljön som områden att satsa på under kommande läsår. inom den pedagogiska miljön har vi valt att prioritera pedagogiska strategier och stödstrukturer, arbetslagen och olika lärstilar. Vi kommer att arbeta i mindre arbetslag under kommande läsår där vi ger möjlighet till tätt samarbete mellan kollegorna som i sin tur ger möjlighet mer pedagogiska diskussioner och där fokus bland annat blir kring våra prioriterade områden. Vi ser att vi tillsammans kan arbeta på att bli ännu tydligare med syftet, strukturen och elevernas mål med undervisningen i stort. Vi vill också fortsätta att utveckla arbetssätt som passar olika lärstilar vilket i sin tur gynnar fler elever på skolan. När det gäller den fysiska miljön har vi tillsats en grupp ur personalen som har till uppgift att titta på hur vi så smått kan förändra några klassrum och korridorer till att vara mer anpassade utifrån elevernas behov. Vi kommer också ta hjälp av elevrådet kring idéer som eleverna kan ha kring förbättringar av den fysiska miljön. 3.3 Personal 3.3.1 Pedagogisk kompetens och behörighet 140627 har vi 78 % behöriga lärare. I dagsläget (140627) har vi behov av en heltidstjänst i svenska/engelska annars är alla tjänster tillsatta. Sida 11 av 13
Vi har fyra förstelärare på VRS. Två i matematik/no, en i so ämnena samt en i spanska/ svenska/ specialpedagogik. Förstelärarna har alla specifika uppdrag med utgångspunkt från deras egna tankar när de sökte tjänsten. Alla förstelärarna inom stiftelsen kommer att träffas och VRS ledningsgrupp har under året träffats kontinuerligt med förstelärarna för att följa upp deras uppdrag och kommer så att göra framöver. Vi har fem VFU handledare hos oss och under läsåret 13/14 tog vi emot sex studenter. Vi arbetar kontinuerligt med kompetensutveckling. Alla medarbetare har en pott vikt för fortbildning och den utnyttjas i olika grad över läsåret. Vi har sedan några år tillbaka kursen ULutvecklande ledarskap, som majoriteten av vår personal med tillsvidareanställning har gått. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år För de lärare som inte är behöriga finns en fortbildningsplan och flertalet av de obehöriga kommer att bli behöriga under kommande läsår. Sida 12 av 13
Sida 13 av 13