Reviderad

Mönsteråsgymnasiets Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling (gäller både gymnasieskolan och vuxenutbildningen) 2016-2017 Reviderad 2016-08-08 1

Innehåll: 1. Inledning 2. Likabehandlingsplanens syfte 3. Definitioner 4. Främjande arbete 5. Kartläggning 6. Utvärdering av föregående års likabehandlingsarbete 7. Förebyggande arbete 8. Rutiner när kränkande behandling misstänks eller har inträffat A. båda parter är elever B. den/de som kränker är elev/er och den andra parten tillhör skolans personal C. den/de som kränker tillhör skolans personal och den andra parten är elev/er D. båda parter tillhör skolans personal 9. Kontaktuppgifter 2

1. Inledning Vision På Mönsteråsgymnasiet och Mönsterås Komvux visar alla varandra ömsesidig respekt. Vi tar hänsyn så att alla trivs på sin arbetsplats. Här har alla elever och all personal rätt till en trygg och säker arbetsmiljö. Vi accepterar inte någon form av kränkande behandling som mobbning, diskriminering, sexuella trakasserier, främlingsfientlighet, våld eller hot som förekommer i skolmiljön. Det innebär att det för elever och personal är förbjudet att: kränka elever eller personal genom tal, skrift eller symboler. Förutom tal, brev, lappar och klotter gäller det också kränkningar via medier som mobiltelefoner och Internet. utsätta elever eller personal för våld, hot, utfrysning eller annan kränkande behandling. Alla händelser som strider mot svensk lagstiftning polisanmäls av rektor. 2. Likabehandlingsplanens syfte Skolans likabehandlingsarbete regleras av Skollagen och Diskrimineringslagen: Skollag 2010:800 1 kap. 5 Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. 6 kap. 8 Huvudmannen ska se till att varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avser att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. 6 kap. 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Diskrimineringslag 2008:567 1 kap. 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Likabehandlingsplanen ska vara ett stöd i det förebyggande arbetet mot kränkande behandling och även ge en arbetsgång när kränkande behandling misstänks eller har inträffat. Den ska utvärderas och revideras återkommande varje läsår av elevhälsateam och elevkår. 3

Likabehandlingsplanen har tagits fram i samarbete mellan skolledare, elevhälsateam, personal och elever på Mönsteråsgymnasiet och Mönsterås Komvux. 3. Definitioner Kränkande behandling Kränkande behandling innebär att en elevs värdighet kränks utifrån skäl som inte har med diskrimineringsgrunderna att göra. Har kränkningen samband med någon av diskrimineringsgrunderna kallas det istället trakasserier. Begreppet mobbning används inte längre i skollagen, men är en form av kränkande som innebär en upprepad negativ handling där någon eller några medvetet försöker skada någon annan fysiskt, verbalt eller psykosocialt. Kränkning kan bland annat innebära att någon blir utsatt för negativa handlingar såsom knuffar, slag, förstörda kläder och saker, ryktesspridning eller blir kallad öknamn. Det är också kränkande behandling när någon är avståndstagande och fryser ut en annan elev vilket exempelvis kan ske i form av att alla går när eleven kommer eller att eleven inte får vara med de andra i en grupp/klass. Det kan också ske genom suckar eller miner, såsom att himla med ögonen. Sociala medier är även viktigt att ha i åtanke i form av nätkränkningar där bilder eller förtal sprids. Vid kränkningar är det alltid den utsatte som har tolkningsrätt av det som upplevs. Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre på grund av skäl som har samband med diskrimineringsgrunderna: Kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller könsöverskridande identitet och uttryck. Inom skolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering eftersom elever inte kan diskriminera varandra i juridisk mening. Direkt diskriminering är när en elev missgynnas och det har en direkt koppling till diskrimineringsgrunderna. Till exempel att en elev med funktionsnedsättning inte ges möjlighet att följa med på utflykt. Indirekt diskriminering är när en elev missgynnas utifrån diskrimineringsgrunderna, genom att samtliga behandlas lika. Till exempel att alla elever serveras samma mat, då diskriminerar skolan indirekt de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier Trakasserier innebär att en elevs värdighet kränks utifrån diskrimineringsgrunderna. Trakasserier kan elever utsätta varandra för. När personal trakasserar elever är det juridiskt förbjudet och betraktas istället som diskriminering. Trakasserier kan vara såväl synliga som subtila och kan till exempel uttryckas genom nedsättande språkbruk såsom fysiskt våld, elaka kommentarer, förtal, förolämpning, utfrysning, och olaga hot såväl muntligt som via sms och sociala medier. Vad gäller sexuella trakasserier så innefattar det alla beteenden med sexuell anknytning som uppfattas som obehagliga eller kränkande, både i ord och i handling. 4

4. Främjande arbete Det främjande arbetet syftar till att stärka förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver följaktligen inte utgå från identifierade problem eller riskfaktorer. Mönsteråsgymnasiets främjande arbete bedrivs systematiskt och långsiktigt, inbegriper alla på skolan samt är en del i det vardagliga arbetet. Mönsteråsgymnasiet och Mönsterås Komvux arbetar främjande genom: att elever, vårdnadshavare och personal informeras om planen och att de kan hitta den på skolans hemsida. Mentorerna ansvarar för att elever vid skolstarten, och vårdnadshavare vid första samtalet, får information om planen och rektor ansvarar för att personal vid nyanställning också får information om densamma. att all personal i skolan visar lyhördhet gentemot eleverna och understödjer deras delaktighet, inflytande och utrymme i verksamheten. kompetensutveckling för personalen med syftet att öka medvetenheten och kunskapen om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, samt hur skolan bör agera vid dessa tillfällen. att all personal på skolan ingriper mot våld, mobbning och annan kränkande behandling. att personalen ges tid att diskutera egna normer och förhållningssätt samt sådana som genomsyrar den pedagogiska verksamheten. att främja förståelse hos eleverna för andra människor och förmåga till inlevelse genom information och utbildning. att utbilda eleverna i etik och moral (värdegrund). Eleverna ska ges möjlighet att regelbundet diskutera normer, attityder, och hur goda relationer vårdas. Detta kan ingå i alla ämnen. enkätundersökningar bland eleverna om trivseln i skolan. att alla elever, oavsett kön, ålder, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder ges samma rättigheter och möjligheter. klassråd och elevråd där frågor kring likabehandling kan behandlas. att vid inköp av läromedel se till att läromedlen inte förmedlar stereotypa bilder av barn och vuxna. att skolan medverkar aktivt till att bryta könstraditionella utbildningsval. introduktionsutbildning i början av läsåret som syftar till att eleverna lär känna varandra och blir trygga i gruppen. att skolsköterskan genomför hälsosamtal med alla år 1-elever, där kränkningar och trakasserier kan upptäckas tidigt. att alla elever erbjuds samtal med kurator vid behov. att vid utvecklingssamtal och kontinuerliga samtal ta upp frågan om trivsel, trakasserier och kränkande behandling. att vid kontroll av datorer speciellt titta efter bilder, filmer eller musik med kränkande innehåll. att lokaler och utemiljö är anpassade så att elever med olika former av funktionsnedsättningar kan delta i undervisningen på lika villkor. att den psykiska och fysiska miljön ses över kontinuerligt för att öka trivsel och trygghet gällande till exempel lektionssalar, korridorer, matsalen och utomhus. Nedskräpning och klotter motverkas aktivt och i detta arbete görs eleverna delaktiga. att samarbeta med andra organisationer och myndigheter såsom socialtjänst, psykiatri, fritidsgårdar och fältsekreterare. 5

5. Kartläggning Syftet med kartläggningen är att få information om stämningen på skolan utifrån diskrimineringsgrunderna. På Mönsteråsgymnasiet arbetar vi på följande sätt för att upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Information om eventuell förekomst av kränkande behandling sker vid överlämning av elever som gått i årskurs 9 (grundskolan) och ska börja första året på gymnasiet. Personal skriver en incidentrapport om en incident inträffar. Rapporten följs därefter upp av elevhälsateamet och fungerar som ett underlag för kartläggning av kränkningar. Mentor ansvarar för att frågor om upplevelsen av trivsel och likabehandling ställs till elev och vårdnadshavare vid utvecklingssamtal. Brukarenkät kring trivsel genomförs vartannat läsår av Barn- och utbildningsförvaltningen. Aktualisering av elevernas sociala situation i skolan sker vid mitterminskonferenser varje termin samt vid arbetslagsträffar regelbundet under läsåret. Observation av individ och grupp sker kontinuerligt under läsåret av all personal. Frågor om upplevelsen av likabehandling ställs till elev och vårdnadshavare vid utvecklingssamtal. 6. Utvärdering av föregående års likabehandlingsarbete Mönsteråsgymnasiets och Mönsterås Komvux målformulering rörande likabehandlingsarbetet inför läsåret 2015-2016 var att skolan skulle präglas av trivsel och trygghet, samt arbeta förebyggande för att stoppa alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det är således dessa mål som ska utvärderas. Syftet med utvärderingen är att få klarhet i huruvida föregående läsårs mål har uppfyllts och i vilken omfattning. Det som ligger till grund för utvärderingen är det underlag som skolan har samlat in löpande under året från källor såsom trivselenkäter, utvecklingssamtal, observationer, incidentrapporter och mitterminskonferenser. Under vårterminen 2016 genomfördes en trivselenkät på Mönsteråsgymnasiet där totalt 170 elever deltog fördelade på de olika programmen enligt följande: Program El- och energiprogrammet Handelsprogrammet Introduktionsprogrammen Introduktionsprogrammen Papper Industritekniska programmet Lärlingsprogrammet Naturkunskapsprogrammet Samhällskunskapsprogrammet Teknikprogrammet Vård-och omsorgsprogrammet Antal elever 17 elever 6 elever 17 elever 36 elever 2 elever 5 elever 20 elever 30 elever 20 elever 17 elever 6

Totalt 88,2 procent av eleverna är positiva vad gäller sin trivsel i skolan. Om man jämför läsårets resultat med föregående läsårs, svarade hela 94,9 % av eleverna under brukarenkäten år 2015 att de trivdes i skolan. Det har således skett en påfallande minskning vad gäller elevernas trivsel. Då årets trivselenkät har gjorts programvis kan vi utläsa att trivseln skiljer sig markant mellan de olika programmen. Samtliga elever på Handelsprogrammet, Naturkunskapsprogrammet samt Industritekniska programmet uppger att de trivs i skolan. De program där trivseln är minst utbredd är på Introduktionsprogrammen papper där hela 27,7 procent har svarat att de inte trivs. Vad det senare kan bero på kan vi enbart spekulera i då begreppet trivsel rymmer mycket och kan innebära olika beroende på vem som svarar. För att utreda detta och få en objektiv uppfattning hade det varit värdefullt om trivselenkäten hade innehållit en kompletterande fråga liknande: Vad kan skolan göra för att du ska uppleva att du trivs i skolan? Utformningen av enkäter är något som skolan kommer att beakta till nästa år. Vad gäller trygghet uppger 90,6 procent av Mönsteråsgymnasiets elever att de känner sig trygga i skolan. Föregående läsår svarade 98% att de kände sig trygga på samma fråga. Det har skett en stor minskning vad gäller elevernas upplevelse av trygghet i likhet med elevernas upplevelser om trivsel. De program där resultatet dock var mest tillfredställande återfanns på Handelsprogrammet och Naturkunskapsprogrammet som båda uppgick till 100 procent vad gäller elevers upplevelse av trygghet i skolan. De program där känslan av trygghet är minst utbredd är på Industritekniska programmet med 50 procent. Även Vård-och omsorgsprogrammet har sämre resultat då 23,5 procent uppger att de inte känner sig trygga i skolan. Vidare uppger totalt 72,9 procent av 170 elever att de upplever att skolan präglas av arbetsro. Det är ett högt elevantal som upplever det motsatta, 27,1. De program som är mest positiva till skolans arbetsro återfinns bland eleverna på Teknikprogrammet (100 procent) och Samhällskunskapsprogrammet (86,7 procent), medan elever på Vård-och omsorgsprogrammet (41,2 procent), Introduktionsprogrammen papper (44,4 procent) och Industritekniska programmet (50 procent) anser att skolan inte präglas av arbetsro. Arbetsro är en viktig förutsättning för att eleverna ska kunna inhämta och ta del av kunskap. I skollagen står det att utbildningen ska struktureras på ett sådant sätt att eleverna garanteras en trygg skolmiljö som präglas av arbetsro. I sammanhanget är det viktigt att påminna och informera eleverna om skolans ordningsregler. Undervisande personal har ett ansvar tillsammans med eleverna att se till att det är en gynnsam arbetsmiljö utan höga ljudnivåer. Vad gäller trivselenkätens fråga om kränkningar uppgav 83,8 % av eleverna föregående läsår att skolan arbetar för att stoppa alla former av kränkningar. Denna siffra har sjunkit då den senaste undersökningen visar att om man slår ihop svaren, stämmer ganska bra och stämmer helt och hållet, så upplever 78,2 procent av eleverna att de vuxna på skolan reagerar om de får reda på att någon kränkt en elev. I likhet med tidigare frågor skiljer sig även uppfattningarna programvis. De mest positiva resultaten vad gäller elevernas uppfattning om att skolan arbetar för att stoppa alla former av kränkningar återfinns på Handelsprogrammet 7

(100 procent), Teknikprogrammet (95 procent), Naturkunskapsprogrammet (95 procent) samt Samhällskunskapsprogrammet (90 procent). Ett högt elevantal på IN (50 procent) samt Introduktionsprogrammen papper (41,7 procent) anser istället att skolans arbete för att stoppa kränkningar inte är tillräckligt. Skolan strävar efter nolltolerans vad gäller kränkningar. Mot bakgrund av detta är resultatet från trivselenkäten inte acceptabelt och bör ses som ett förbättringsområde under läsåret 2016/2017. Skolan har tydliga rutiner och Likabehandlingsplanen används i det förebyggande arbetet mot kränkande behandling samtidigt som dokumentet även ger en arbetsgång när kränkande behandling misstänks eller har inträffat. Personal på Mönsteråsgymnasiet agerar vid kränkningar, dock kan skolan och dess personal behöva arbeta mer målinriktat och bli tydligare med att återkoppla till eleverna vilken arbetsgång skolan har vid konflikter och kränkningar och vilka åtgärder som sätts in. Om inte eleverna har en kunskap om arbetsgången kan en känsla för sammanhanget inte uppnås och då kan eleven uppfatta det som att personalen på skolan inte arbetar för att stoppa kränkningar. Undersökningen visar att totalt 81,1 procent av eleverna på Mönsteråsgymnasiet upplever att skolan arbetar för att stoppa diskriminering. Uppfattningarna skiljer sig markant mellan de olika programmen. På Teknikprogrammet, och IN anser 100 procent av eleverna att skolan stoppar kränkningar, tätt följt av Naturkunskapsprogrammet med 95 procent. Eleverna på Vård-och omsorgsprogrammet (50 procent), El- och energiprogrammet (29.4 procent) och Introduktionsprogrammen (27,7 procent) upplever istället att skolan inte gör tillräckligt. Det är ett högt antal elever och något som skolan kommer att behöva se över. Totalt 93,5 procent av eleverna på Mönsteråsgymnasiet upplever att pojkar och flickor har lika stora möjligheter att utvecklas på skolan. Det är ett positivt resultat utifrån ett jämställdhetsperspektiv och det visar att det arbete som verksamheten har lagt ner på genusfrågor har gett resultat. De slutsatser som kan dras utifrån brukarenkäten 2016 är att resultaten inte är tillfredställande då de har sjunkit markant i fråga om elevernas upplevelse av trygghet, trivsel, arbetsro och hur eleverna uppfattar att skolan hanterar kränkningar och diskriminering. Detta innebär att arbetet utifrån likabehandlingsplanen måste förbättras. Arbetsgången vid kränkningsärenden behöver tydliggöras samtidigt som det främjande och förebyggande arbetet måste fokuseras för att motverka kränkningar. 8

Mönsteråsgymnasiets likabehandlingsarbete har också utvärderats genom enkät för eleverna på Komvux, som också omfattas av Likabehandlingsplanen. Program Komvux GRUV (grundläggande vuxenutb.) Komvux Industri Komvux distansutbildning Komvux SFI Komvux VO Antal elever 17 elever 7 elever 8 av 38 har svarat (utskickat brevledes) 75 elever 14 elever Totalt deltog 121 elever från Komvux i enkäten. Totalt svarar 89,2% av eleverna att de trivs på skolan. Högst andel elever som trivs finns på VO, GRUV och SFI, medan lägst andel elever som trivs finns på distansutbildningen (80 %). Också gällande skolans arbete för att stoppa kränkningar och diskriminering skiljer sig svaren åt mellan programmen, på Komvux distans och på Komvux industri är resultaten låga. På Komvux Industri svarar 57 % att skolan arbetar för att stoppa alla kränkningar, och 71 % svarar att skolan arbetar för att stoppa all diskriminering. På Komvux distans är motsvarande svar 67 % respektive 33 %. För resterande program är det betydligt bättre resultat på frågorna, 86 % av eleverna på VO-programmet uppfattar att skolan stoppar alla kränkningar, SFI svarar att skolan stoppar 100 % av alla kränkningar, och GRUV svarar också de 100 %. På frågan om skolan stoppar alla former av diskriminering, svarar VO 93 % positivt, GRUV 94 % och SFI 90 %. Vad gäller trygghet svarar 89 % av eleverna att de känner sig trygga på skolan. 80,6 % svarar att de anser att skolan arbetar för att stoppa alla former av kränkningar, och 76,2 % anser att skolan arbetar för att stoppa alla former av diskriminering. 73 % av eleverna upplever att alla visar respekt för varandra på skolan. 91 % av eleverna anser sig få det stöd de behöver för sitt skolarbete. Vad som måste beaktas rörande resultaten på dessa enkäter är att eleverna på Komvux distans kan ha svårare att svara på frågorna eftersom många av dem tillbringar mycket lite, eller ingen tid på skolan. Det är också ett stort bortfall på svaranden i detta program, endast 8 av 38, och på frågorna om skolan stoppar alla former av kränkningar/diskriminering, har endast 3 av de 8 besvarat frågorna. Det kan antas vara så att eleverna inte bedömer sig kunna besvara dessa frågor eftersom deras utbildning sker på distans. Jämförs enkätresultaten för gymnasiets Industriprogram med Komvux industri, blir det tydligt att eleverna i de båda programmen anser att skolan inte gör tillräckligt för att stoppa kränkningar. Av detta kan slutsatsen dras att det är ett stort förbättringsområde för skolan att intensifiera arbetet för att stoppa kränkningar och diskriminering, och kanske särskilt beakta dessa utbildningsprogram. Till exempel kan elevhälsoteamet ha ett tätare samarbete med klasslärarna i dessa utbildningar, för att lyfta och uppmärksamma elevernas situation. Under det gångna läsåret har skolan strävat efter att nå upp till de mål som sattes under 2015-2016, vilket syftade till att skolan skulle präglas av trivsel och trygghet, samt arbeta förebyggande för att stoppa alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 9

Personal på skolan har under det gångna läsåret arbetat aktivt för att vara synliga i verksamheten såsom på rastgården, i korridorer, cafeteria och matsal under lektionsfri tid. Enligt forskning har det visat sig att förekomsten av kränkningar minskar om det finns fler vuxna och personal ute i skolans lokaler som kan observera individer, grupper och det som sker i verksamheten. I början av läsåret genomfördes en introduktionsdag där eleverna i årskurs 1 deltog i olika samarbetsövningar. Syftet var att ge eleverna möjlighet att lära känna varandra och skapa trygga grupper. Under läsåret har mentorerna påmints om att gå igenom likabehandlingsplanen med eleverna. Eleverna ska ha kännedom om vart de kan vända sig och vilka rutiner som finns om kränkningar uppstår. Eleverna har fått möjlighet att regelbundet diskutera likabehandling, normer, attityder, och hur goda relationer vårdas. Kurator och skolsköterska har arbetat med gruppvägledning i klasser där det har funnits ett behov. Arbetet i klasserna har fokuserat på värdegrund, samarbetsövningar, att stärka elevernas självkänsla och gruppen som helhet. Under läsåret har kurator och skolsköterska, förutom individuella samtal med elever, genomfört utbildning i Livskunskap för eleverna på Introduktionsprogrammen. Syftet med lektionerna har bland annat varit att förmedla kunskap om livsstilsfrågor som främjar samarbete och har betydelse för elevernas hälsa och skolprestationer. I november 2015 bjöd skolan in Patrik Wincent som föreläsare kring temat sociala medier och beroende då Mönsteråsgymnasiet anser att elevers beteende i sociala medier såsom internet är en viktig del i skolans arbete med värdegrundsfrågor. Undersökningar har visat att det finns ett starkt samband mellan kränkningar i det fysiska livet och kränkningar på nätet. Sannolikheten är stor att den som är utsatt för kränkningar i sociala medier även är det i skolan och tvärtom. Under läsåret har även riktade tematiska förebyggande insatser genomförts för samtliga elever i årskurs 1 kring våldets konsekvenser. Eleverna har sett en film och därefter har frågor kring våld behandlats genom en klassdiskussion och reflektionsuppgift. 7. Förebyggande arbete Mål: - Alla elever ska trivas i skolan, känna sig trygga och ha arbetsro i skolan. - Alla ska uppleva skolan som en plats fri från diskriminering och kränkande behandling. - I de fall kränkningar, diskriminering och annan behandling som strider mot likabehandlingsplanen ändå förekommer, ska alla elever uppleva att skolan hanterar och motverkar detta på ett aktivt och adekvat sätt. Elevenkäten som berör trivsel på skolan används som grund för skolans ständiga förbättringsarbete. Av enkätens resultat för föregående år framkommer att resultaten har sjunkit markant i fråga om elevernas upplevelse av trygghet, trivsel, arbetsro och hur eleverna uppfattar att skolan hanterar kränkningar och diskriminering. Det råder en stor skillnad i hur eleverna uppfattar sin situation i de olika programmen. IM är ett sådant program där det tycks råda en större otrivsel, otrygghet och ett litet förtroende för att skolan hanterar kränkningar. 10

Alla program ska omfattas av ett likabehandlingsarbete men där det framkommer att trivseln och tryggheten är sämre, kan även riktade insatser göras. Sådan riktade insatser är att kurator och skolsköterska arbetar aktivt i grupper eller på individnivå där det behövs. För att enkäten ska ge en rättvis bild av de reella förhållandena på skolan och elevernas syn på trivsel och trygghet är det viktigt att eleverna får en genomgång kring enkäten före de ska besvara frågorna. Detta för att förhindra att enkätfrågorna tolkas på ett felaktigt sätt. I årskurs ett kommer kurator och skolsköterska att arbeta med temat Våldets konsekvenser och vid dessa tematillfällen kommer det ske filmvisning och diskussioner. Diskussionerna kommer förutom att handla om våldets konsekvenser, också innebära att kurator och skolsköterska blir synliga för eleverna och att det blir tydligt att man kan vända sig till dessa personer för stöd och hjälp. Vidare kommer kurator och skolsköterska betona vikten av att elever som uppfattar negativ behandling av någon elev signalerar detta till vuxna på skolan. För att alla elever ska uppleva att skolan arbetar mot att stoppa alla former av kränkningar behöver eleverna bli medvetna och delaktiga i skolans likabehandlingsarbete. Det är därför viktigt att likabehandlingsplanen blir känd för eleverna. Mentorerna ansvarar för att eleverna vid skolstarten varje läsår får gå igenom planen. Föräldrarna får information om planen vid föräldramötet i september. Likabehandlingsarbetet och skolans värdegrund ska genomsyra hela skolans verksamhet och kan ingå i samtliga kurser. För att en god undervisning ska kunna bedrivas och att eleverna får en god arbetsro och motivation att lära, krävs att varje elev känner trivsel och trygghet på skolan. Individuella konfliktlösningssamtal med lösningsfokus bedrivs kontinuerligt av kurator och skolsköterska med de elever där behov finns. Vissa temadagar/föreläsningar rörande psykisk hälsa kommer också att hållas under kommande läsår. Elevkåren involveras även i fortsättningen i likabehandlingsplanens utformning samt i arbetet för att förhindra alla former av kränkningar på skolan. 8. Rutiner när kränkande behandling misstänks eller har inträffat A. Båda parter är elever När någon har råkat ut för kränkande behandling Du som blivit eller blir kränkt, har misstankar eller vet om någon annan som blivit eller blir det, kontakta din mentor eller någon annan vuxen som du har förtroende för. 1. Den som kontaktats har ett samtal med den utsatte där följande frågor ställs: Vad hände? Hur blev du utsatt? Vem/vilka utförde kränkningen? När sker kränkningarna? Var sker kränkningarna? Råd till den utsatte: Ge inte igen. Provocera inte. 11

Tala om direkt ifall kränkningarna inte upphör. Den som har genomfört samtalet dokumenterar det som framkommit utifrån ovanstående frågor och bokar in en ny tid för uppföljningssamtal. Eleven informeras om hur vi går vidare samt att vårdnadshavare, rektor och elevvårdsgruppen kommer att kontaktas för information om händelsen. 2. Mentor och/eller kurator har enskilt samtal med den/de som utfört kränkningen. Någon från elevvårdsgruppen sitter med under samtalet och dokumenterar det (dag 1-3). Informera om vad ni fått veta och fråga om vederbörandes inställning. Ställ frågorna: När? Var? Hur? Tydliggör skolans inställning till kränkande behandling, att det inte är ett acceptabelt beteende att kränka någon samt att det omedelbart måste upphöra. Ge tillbaka ansvaret. Hur ska du göra för att få stopp på det? Kräv konkreta svar. Säg att du tror att han/hon kommer att lyckas. Informera om att händelsen kommer att följas upp genom samtal, samt att vårdnadshavare och personal som bedöms berörda kommer att underrättas. 3. Samtal med vårdnadshavarna (dag 1-3) Både den/de som kränkt och den som har blivit kränkt får i uppdrag att själva berätta hemma. Sedan underrättar mentor eller kurator respektive vårdnadshavare om händelsen samt att denna kommer att följas upp. 4. Uppföljande samtal Mentor och/eller kurator har uppföljande enskilda samtal med båda parter så länge det behövs för att säkerställa att den kränkande behandlingen har upphört. Om det kan anses lämpligt genomförs ett gemensamt samtal med alla inblandade. Om kränkningarna fortsätter, informeras rektor om detta och relevanta åtgärder sätts in för att få kränkningarna att upphöra. 12

B. Den/de som kränker är elev/er och den andra parten tillhör skolans personal 1. Rektor har ett samtal med den utsatte där följande frågor ställs: Vad hände? Hur blev du utsatt? Vem/vilka utförde kränkningen? När sker kränkningarna? Var sker kränkningarna? Råd till den utsatte: Ge inte igen. Provocera inte. Tala om direkt ifall kränkningarna inte slutar. 2. Rektor eller annan ansvarig skolledare har enskilt samtal med den/de som kränkt. (dag 1-3) Informera om vad ni fått veta och fråga om vederbörandes inställning. Ställ frågorna: När? Var? Hur? Tydliggör skolans inställning till kränkande behandling, att det inte är ett acceptabelt beteende att kränka någon samt att det omedelbart måste upphöra. Ge tillbaka ansvaret. Hur ska du göra för att få stopp på det? Kräv konkreta svar. Säg att du tror att han/hon kommer att lyckas. Informera om att händelsen kommer att följas upp genom samtal, samt att vårdnadshavare kommer att underrättas. 3. Samtal med vårdnadshavare (dag 1-3) Den/de som kränkt får i uppdrag att själva berätta hemma. Sedan underrättar rektor vårdnadshavare om händelsen samt att denna kommer att följas upp. 4. Rektor eller annan ansvarig skolledare har ett samtal med den som har kränkt och den som har blivit kränkt. Någon från elevvårdsgruppen sitter med under samtalet och dokumenterar det (dag 1-3) Tala om vilka överenskommelser som gjorts med respektiver part. Var tydlig med att skolan ser allvarligt på det som inträffat. Försök komma fram till förhållningssätt som båda parterna kan acceptera. Klargör vad som händer om det upprepas. Avsluta med att redovisa en sammanfattning av vad man är överens om. 5. Uppföljande samtal (dag 3-5) Rektor har uppföljande enskilda samtal med båda parter så länge det behövs för att säkerställa att den kränkande behandlingen har upphört. Om det kan anses lämpligt genomförs ett gemensamt samtal med alla inblandade. 13

C. Den/de som kränker tillhör skolans personal och den andra parten är elev/er All personal på skolan ska i sin yrkesutövning alltid bemöta eleverna med respekt för deras person och rätt att vara sig själv. De ska skydda varje elev mot skada, kränkning och trakasserier. Personal ska ingripa om annan personal uppträder kränkande mot en elev eller motverkar en elevs rättigheter. Åtgärder när vuxna kränker elever Som kollega och chef reagerar man och påtalar hur man upplever situationen. 1. Samtal med berörd personal för att få dennes bild av situationen genomförs när elev, vårdnadshavare eller annan vuxen/personal anser att en kränkning har ägt rum (dag 1). Ansvar: Den som kontaktas/rektor. 2. Återkoppling sker till elev och vårdnadshavare av den som talat med den berörde i personalen (senast dagen efter samtalet med den vuxne). Ansvar: Den som har genomfört samtalet. 3. Uppföljning med elev/vårdnadshavare och den som har kränkt (inom en vecka). Rektor håller uppföljande enskilda samtal samt gemensamma samtal med alla inblandade och så länge det behövs för att säkerställa att det har skett någon förbättring enligt elev och vårdnadshavare. Åtgärder/resultat skall dokumenteras vid varje samtal. Upplevelser att reagera på Nedvärderande kommentarer eller elaka ord Skämt som sårar Sarkasmer och ord som inte elever förstår, men känner olust inför Jämförelser med kamraters beteende eller prestationer Fysiskt våld D. Båda parter tillhör skolans personal I detta fall hänvisas till kommunens plan för kränkande behandling som gäller för all anställd personal i kommunen. 14

MÖNSTERÅSGYMNASIET Torggatan 15 383 31 MÖNSTERÅS 0499-175 00, expedition REKTOR Ewa Blom 0499-175 23 BITRÄDANDE REKTOR Bengt Arnrud 0499-175 22 http://www.monsterasgymnasiet.se/ 15