» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder

Relevanta dokument
Vaccinationer inom barnhälsovården. Kunskapscentrum barnhälsovård

Det nationella vaccinationsprogrammet. Allmän del 10 olika sjukdomar. Riktad del hepatit B och Tuberkulos

Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska barnvaccinationsprogrammet

Så fungerar vacciner. Utbildningsdag om vaccinationer Oktober Tiia Lepp Folkhälsomyndigheten

Vacciner, vaccinationsprinciper och vaccinationsscheman

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård

Vaccinations- ordination. Lena Simonson Garsbo Skolhälsovårdsöverläkare

Aktuellt från barnvaccinationsprogrammet

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

SOSFS 2006:22 (M) Föreskrifter. Vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling

En aktuell lägesrapport om de svenska vaccinationsprogrammen och Folkhälsomyndighetens nya uppdrag

Vaccin - Folkhälsans mest framgångsrika medicinska insats. Komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga.

Barnvaccinationsprogrammet

Välkomna till. Vaccinationer, Läkemedelskommitténs utbildningar Mats Erntell, smittskyddsläkare. Mars 2013

Vaccinationsbehov hos asylsökande. Eva Netterlid Sakkunnig Enheten för vaccinationsprogram

Vaccination av barn

Vägledning för vaccination

SOSFS 2008:31 (M) Föreskrifter. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling

Vaccinationsprogrammet

Mariette Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Läkemedel i Skåne Nyheter i barnvaccinationsprogrammet

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Vaccinationer på BVC

HUR SER VACCINET UT? Om tillsatser och andra egenheter TYPER AV VACCIN

Följ länken: Nationella riktlinjer för handläggning avinfektionsproblem vid immunmodulerande behandling av IBD ( )

Införande rotavirusvaccination i det allmänna vaccinationsprogrammet

Länk till rapporten: skyddseffekt-och-biverkningar/

Ofullständigt vaccinerade barn och unga Upphandling Under 5 mortality rate

Vad händer när vaccin tar slut?

Rotavirusvaccination med Rotarix, information till sjuksköterskor och läkare. Regional riktlinje för SLL.

Ny föreskrift och vägledning

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom elevhälsan. Mona Insulander

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården

Hur ser sjukdomarna ut?

Rotavirusvaccination. 19/ Staffan Skogar Barnhälsovårdsöverläkare

BARNHÄLSOVÅRDSENHETEN

Sveriges Nationella Vaccinationsprogram. Adam Roth Läkare, Docent och Utredare vid Enheten för Vaccinationsprogram

Vaccination av barn och ungdomar

Vaccination av barn. Barnveckan Ann-Sofie Cavefors, Göteborg Cecilia Chaprowska, Stockholm Kathy Falkenstein-Hagander, Skåne

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC

Riktlinjer för vaccination av migranter

NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN

Bakgrund. Konsekvensutredning Dnr /2015 1(10) Allmänt

Vaccination mot mag- och tarminfektion orsakat av rotavirus Ges i munnen vid två olika tillfällen från sex veckors ålder

Personalvaccination och stick-/skärtillbud. Malin Bengnér Smittskyddsläkare

Vaccinationsprogrammet

Vägledning vid kompletterande vaccinationer av barn från andra länder, 0-18 år.

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC

Nya föreskriften-vad innebär den konkret? Ann Lindstrand, barnläkare och enhetschef Enheten för Vaccinationsprogram, Folkhälsomyndigheten

Barnhälsovårdsdag Ida Westin, barnhälsovårdsöverläkare Kronoberg

Barnsjukdomarna i svenska vaccinationsprogrammet- känner vi igen dem?

Riktlinjer för vaccination av barn och ungdomar från andra länder

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun

Vaccinationer - av till Sverige inflyttade barn

Vaccination av mycket förtidigt födda barn. Innehållsförteckning. Styrande lokalt dokument 1 (7) Status: gällande

Allmäna vaccinationsprinciper Helena Palmgren

Vaccinationsprogrammet

Barnvaccinationer Elevhälsans medicinska insatser

Vaccination av mycket för tidigt födda barn (GÅ <32+0 v)

Vacccinationsstatistik från skolhälsovården Elever i årskurs 6, läsåret 2005/ 2006

BARNVACCINATIONS. programmet. en föräldrainformation från:

Hur vaccinerar vi inflyttade/ ofullständigt vaccinerade barn

Barnsjukdomar och vaccinationer i förskoleåldern. Smittskyddsenheten

Till BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm

Hälsoundersökning av Barn och Unga. Ann Lindstrand Barnläkare Folkhälsomyndigheten

Följt hemlandets vaccinationspolicy? CountryProfileSelect.

Vaccination mot influensa och lunginflammation

Mässling Säkerställande av immunitet hos hälso- och sjukvårdspersonal i Norrbotten

Asylhälsa -Vaccinationer barn BHV-enheten

Tabell. Vaccinationsschema barn födda < vecka 32 Gestationsålder Preparat Tidigast Övervakning Kommentarer. 6 v, tidigast v h

Vaccinationsstatistik från skolhälsovården gällande elever i årskurs 6 (12 år), läsåret 2003/2004.

Kommittédirektiv. Översyn av regleringen av de nationella vaccinationsprogrammen, m.m. Dir. 2008:131

Vaccination mot rotavirusinfektion. En del i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn

att som svar på remiss Vaccination mot hepatit B till Socialdepartementet avge upprättat förslag till yttrande.

VACCINATIONER AV VUXNA NYANLÄNDA INVANDRARE

Anna Lundmark, BHV-öl Region Jämtland Härjedalen efter förlaga Folkhälsomyndigheten

BHV-DAG 15 & 16 APRIL 2019 BHV-TEAMET ANNA OCH JENNIE

Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa

Vad vinner vi med de nya vaccinerna?

Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret

Vaccinationsprogrammet

Publicerat för enhet: Barn- och ungdomsklinik Version: 10

Riktlinjer för komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga under 18 år i Västra Götaland

Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev

Vaccination av barn i barnhälsovården

Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev

Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut?

Det svenska vaccinationsprogrammet

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL. Företag: SSI

Centrala Barnhälsovården Bilaga 0 VACCINATIONER. Gemensamt vaccinationsprogram för BVC i Västra Götalandsregionen. Centrala Barnhälsovården

Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska

Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret

Upphandlade vacciner

Vaccination för prevention av infektionssjukdomar. Per Björkman Klinisk infektionsmedicin Institutionen för translationell medicin Lunds Universitet

Barnvaccinationer Elevhälsans medicinska insatser

Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner.

Fakta om mässling. Mässling orsakas av morbillivirus som sprids via luften som droppar.

Varför vaccinerar vi mot mässling, påssjuka och röda hund? Läget i världen?

Vaccinationsprogram för hela livet

Transkript:

Vaccinationer inom barnhälsovården Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa kommer i främsta rummet (artikel 3) Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) Riktad del TB och hepatit B» BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder Jet Derwig och Kathy Falkenstein-Hagander Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård Det nationella vaccinationsprogrammet Målsättningen Skydd mot sjukdomen för den enskilde Begränsa spridning i samhället Förebygga allvarlig sjukdom» minska sequelae» minska mortalitet Det nationella vaccinationsprogrammet Flockimmunitet Ingen vaccin skyddar till 100% Om tillräckligt många är vaccinerade slutar sjukdomen att cirkulera: flockimmunitet Undantag: tetanus sprids enbart via en bakterie som finns i jord Vaccinationslag Den 1 januari 2013 infördes en ändring i smittskyddslagen Regeringen fattar beslut om nya vaccin i nationella vaccinationsprogram Alla vaccinationer som ges inom ramen för allmänna vaccinationsprogram ska rapporteras till ett vaccinationsregister (SmL 2004:168 samt 2012:452) Barnvaccinationer täckningsgrad sjukdom DTP-polio 98,4 HIB 98,3 MPR 97,4 Pneumokock 97,6 Hepatit B 30,5% Tuberkulos % Barn födda 2010 26,7% riskbarn 24,9 % ( av alla) 91,1% ( av riskbarn) 1

SoS föreskrifter om läkemedelshantering SoS föreskrifter om läkemedelshantering Barnhälsovården/elevhälsa erbjuder alla vacciner som ingår i det nationella programmet på frivilligt bas och kostnadsfritt Barn 18 år som inte har vaccinerats enligt vaccinationsprogrammet ska erbjudas kompletterande vaccination Vacciner utanför programmet erbjuds via sjukvården En sjuksköterska som har genomgått specialistutbildning är behörig att ordinera läkemedel för vaccination i enlighet med de vaccinationsprogram som finns upptagna i föreskrifter, allmänna råd och rekommendationer I föreskrifter finns tidsgränser för olika vaccin Avsteg från vaccinationsprogrammet får göras genom ordination av den ansvarige läkaren inom barn- och skolhälsovården Grundläggande vaccinologi ålder 3 mån 5 mån 12 mån Års Vaccination mot Dos Dos difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och 18 mån mässling, påssjuka, röda hund 5-6 år difteri, stelkramp, kikhosta och polio Dos 4 6-8 år 1-2 mässling, påssjuka, röda hund 10-12 år 5-6 HPV (flickor födda 1999 eller senare) -3 9 14-16 år 8-9 difteri, stelkramp, kikhosta Dos 5 5 mån difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och Grundprinciper immunisering Samverkan mellan immunsystemets olika delar och dos 2 för priming Grundvaccinering: "priming" dosernas uppgift är att inducera ett immunologiskt minne (T-cells-beroende: cell-medierad immunitet) 2

5 mån difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och 12 mån difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och är en booster dos En boosterdos ger långvarigt skydd 5 mån difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och 12 mån difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och Minst 6 månader mellan dos 2 och 3 Grundprinciper immunisering Antikroppssvaret: det långvariga antikroppsskyddet erhålles efter booster (B-cell svar: antikropps-medierad immunitet) Synonymer Påfyllnadsdoser = Boosterdoser = Boosterimmunisering = Sekundär immunisering =, dos 4 och dos 5 i det svenska vaccinationsprogrammet 3 mån dos difteri, 3, stelkramp, 4 och 5 kikhosta, är booster doser polio, Hib och i det svenska vaccinationsprogrammet 5 mån difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och 12 mån difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och Grundvaccinering avdödade vacciner +2 priming booster Ett snabbare och kraftigare antikroppssvar 5-6 år difteri, stelkramp, kikhosta och polio Dos 4 14-16 år 8-9 difteri, stelkramp, kikhosta (barn födda 2002) Dos 5 Bara dos 1 Ingen boosterdos 3

5 mån difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och 12 mån difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och 18 mån mässling, påssjuka, röda hund Maternella antikroppar ger ett passivt skydd Mässlingsvaccinerade mödrar Mödrar med genomgått infektion - - - - - - Varför ges inte MPR vaccinet tidigare? Vaccine, Leuridan 2012 Vaccination mot mässling Mässlingsutbrott i Malmö maj juni 2013 Svenska vaccinationsprogrammet: 2 doser Inför utlandsresa:» MPR från 9 mån ålder enligt socialstyrelsen» MPR från 6 mån ålder enligt rikshandboken OBS! dos före 12 mån ålder räknas ej som första dos, måste ges ny dos mellan 12-18 mån I flera länder ges två doser MPR mellan 12-24 mån ålder. 14 personer insjuknade 9 barn varav 8 var yngre än 18 månader (11 17 mån) Inget av barnen var MPR-vaccinerat Av 5 vuxna var 2 ovaccinerade, 2 okänt vaccinationsstatus, 1 icke-immun efter BMT En immunsupprimerad vuxen patient avled i komplikation till mässlingssjukdom Levande vacciner Avdödade vacciner Bakteriella Tuberkulos (BCG) Virala MPR Polio, oralt Bakteriella (helcell) Pertussis (gammalt) Virala (helvirion) IPV, inaktiverat Varicellae Rotavirus, oralt 4

Avdödade vacciner Skillnader Bakteriella (delkomponent) Inaktiverade TOXOIDER» Difteri» Tetanus» Pertussis (acellulär) KONJUGAT» H. influenzae type b (HiB)» S. pneumoniae (7, 10, 13 valent) Virala (delkomponent) Hepatit B Levande biverkningar av typ sjukdomssymptom biverkningar kommer efter en inkubationstid (efter 7-10 dagar) Ger långvarigt skydd med fåtal doser Avdödade huvudsakligen lokala biverkningar biverkningar kommer omedelbart (inom 24-48 tim) Utan booster begränsat skydd Barnvacciner utanför det nationella vaccinationsprogrammet BVC ska erbjuda vaccinationer kostnadsfritt enligt det allmänna vaccinationsprogrammet För vaccination utanför programmet hänvisas till vårdcentralen eller vaccinationsmottagning (läkarordination) All BVC-personal bör ha kunskap om vacciner utanför programmet Hepatit B till alla barn I 6 landsting erbjuds alla barn hepatit B utan kostnad I 4 landsting erbjudas alla icke riskbarn hepatit B mot betalning Övriga följer socialstyrelsens föreskrifter Förslag ligger hos regeringen (svar senast 12/6) Rotavirus: vad? Sjukdomsbörda i Nästan alla barn har haft en infektion innan de fyllt 3-5 år, insjuknande vanligast i ålder 6-24 månader (peak: feb-mars) 40-60% av alla akuta gastroenterit på sjukhus i Europa orsakas av rotavirus Globalt ansvarar rotavirus för 453 000 dödsfall per år hos barn < 5 år Medeltal 2002-2012 Rotavirus gastroenterit inlagda på år: 1529-2294 barn < 5år Dödsfall sällsynt: uppskattas 0,2/100.000 barn < 5år 5

Rotavirus vaccin Levande Rotarix eller Rotateq Oral suspension 2-3 doser från 6 veckors ålder Rotavirus Vacciner Skyddseffekt Mot alla rotavirusinfektioner ~ 75 % Mot svår rotavirusinfektion, som kräver sjukhusvård ~ 95 % Biverkning: Tarminvagination Risk för invagination 1-2/100.000 Högst incidens mellan 3-9 månader Ökad risk inom 7 dagar efter första dosen Risken kan undvikas om vaccinationen ges tidigt Genomfört schema före åldersvecka 24-32 Kontraindikationer Överkänslighet Tidigare tarminvagination Medfödd missbildning av tarmkanalen Misstänkt allvarlig immunbristsjukdom (SCID) Senareläggning vid akut febersjukdom och vid diarré eller kräkning Varför UTANFÖR programmet Regionala beslut Föremål för prövning för införing i det allmänna vaccinationsprogrammet Allmän rotavirusvaccination har möjlighet att minska den totala sjukdomsbördan och kan reducera kostnader för både sjukvård och samhälle MEN dödlighet vid rotainfektion liten i SAMT liten riskökning för invagination (1-2/100.000) Alla barn i Stockholm och Jönköping erbjudas kostnadsfri vaccinering mot rotavirus 2014 Erbjuda mot betalning? Barn kan få det mot betalning eller via förmånarna på vårdcentralen eller vaccinationsmottagning (läkarordination) 6