Om trycket hålls konstant och temperaturen höjs kommer molekylerna till slut att bryta sig ur detta mönster (sublimation eller smältning).

Relevanta dokument
EGENSKAPER FÖR ENHETLIGA ÄMNEN

Termodynamik FL3. Fasomvandlingsprocesser. FASER hos ENHETLIGA ÄMNEN. FASEGENSKAPER hos ENHETLIGA ÄMNEN. Exempel: Koka vatten under konstant tryck:

Arbete är ingen tillståndsstorhet!

Kap 3 egenskaper hos rena ämnen

FUKTIG LUFT. Fuktig luft = torr luft + vatten m = m a + m v Fuktighetsgrad ω anger massan vatten per kg torr luft. ω = m v /m a m = m a (1 + ω)

Termodynamik Föreläsning 3

Arbetet beror på vägen

Kap 3 egenskaper hos rena ämnen

ÅNGCYKEL CARNOT. Modifieras lämpligen så att all ånga får kondensera till vätska. Kompressionen kan då utföras med en enkel matarvattenpump.

Repetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 2 IKP/Mekaniksystem Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 2

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 13-18

Lite kinetisk gasteori

Idealgasens begränsningar märks bäst vid högt tryck då molekyler växelverkar mera eller går över i vätskeform.

Lösningsförslag. Tentamen i KE1160 Termodynamik den 13 januari 2015 kl Ulf Gedde - Magnus Bergström - Per Alvfors

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare.

Ch. 2-1/2/4 Termodynamik C. Norberg, LTH

Överhettad ånga, Table A-6 (2.5 MPa): T [ C] v [m 3 /kg] ? Linjär interpolation:

Termodynamik FL4. 1:a HS ENERGIBALANS VÄRMEKAPACITET IDEALA GASER ENERGIBALANS FÖR SLUTNA SYSTEM

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

P1. I en cylinder med lättrörlig(friktionsfri) men tätslutande kolv finns(torr) luft vid trycket 105 kpa, temperaturen 300 K och volymen 1.40 m 3.

Termodynamik Föreläsning 4

Repetition F7. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Föreläsning 2.3. Fysikaliska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt S = k lnw

Kap 4 energianalys av slutna system

TERMODYNAMIK? materialteknik, bioteknik, biologi, meteorologi, astronomi,... Ch. 1-1 Termodynamik C. Norberg, LTH

ENERGI? Kylskåpet passar precis i rummets dörröppning. Ställ kylskåpet i öppningen

Fysikalisk kemi KEM040. Clausius-Clapeyronekvationen Bestämning av ångtryck och ångbildningsentalpi för en ren vätska (Lab2)

Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik

Övningsuppgifter termodynamik ,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 100 C. Beräkna erforderlig värmemängd.

Kap 5 mass- och energianalys av kontrollvolymer

PTG 2015 övning 1. Problem 1

Godkänt-del. Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10

Till alla övningar finns facit. För de övningar som är markerade med * finns dessutom lösningar som du hittar efter facit!

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Repetition F10. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

OMÖJLIGA PROCESSER. 1:a HS: Q = W Q = Q out < 0 W = W net,out > 0

Kapitel IV. Partikeltalet som termodynamisk variabel & faser

Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527)

Kapitel 5. Gaser. är kompressibel, är helt löslig i andra gaser, upptar jämt fördelat volymen av en behållare, och utövar tryck på sin omgivning.

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas

Föreläsning i termodynamik 28 september 2011 Lars Nilsson

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas

Termodynamik (repetition mm)

Omtentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3,

MMVA01 Termodynamik med strömningslära

Vad är vatten? Ytspänning

Kap 7 entropi. Ett medium som värms får ökande entropi Ett medium som kyls förlorar entropi

a) Vi kan betrakta luften som ideal gas, så vi kan använda allmänna gaslagen: PV = mrt

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 1 IEI Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 1

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 6 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 6. strömningslära, miniräknare.

Temperatur T 1K (Kelvin)

Termodynamik FL7 ENTROPI. Inequalities

Tentamen i KFK080 Termodynamik kl 08-13

Termodynamik Föreläsning 5

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Fast fas Flytande fas Gasfas

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 5. strömningslära, miniräknare.

Godkänt-del A (uppgift 1 10) Endast svar krävs, svara direkt på provbladet.

7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser

Repetition F8. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

4 rörelsemängd. en modell för gaser. Innehåll

2-52: Blodtrycket är övertryck (gage pressure).

Materialfysik vt Fasta ämnens termodynamik 4.1 Fasdiagram

MMVA01 Termodynamik med strömningslära

Termodynamik FL1. Energi SYSTEM. Grundläggande begrepp. Energi. Energi kan lagras. Energi kan omvandlas från en form till en annan.

Farmaceutisk fysikalisk kemi, A6. Föreläsning: Faslära PH

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) kl

18. Fasjämvikt Tvåfasjämvikt T 1 = T 2, P 1 = P 2. (1)

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Tentamen i Termodynamik Q, F, MNP samt Värmelära för kursen Värmelära och Miljöfysik 20/8 2002

Vätskors volymökning

Tentamen i FTF140 Termodynamik och statistisk mekanik för F3

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2 och Kf2 (KVM090) kl i V

Tentamen i Kemisk termodynamik kl 8-13

Räkneövning 2 hösten 2014

Hur förändras den ideala gasens inre energi? Beräkna också q. (3p)

LABORATION 2 TERMODYNAMIK BESTÄMNING AV C p /C v

Jämviktsuppgifter. 2. Kolmonoxid och vattenånga bildar koldioxid och väte enligt följande reaktionsformel:

Tentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, , kl 9-14.

Föreläsning 4. Koncentrationer, reaktionsformler, ämnens aggregationstillstånd och intermolekylära bindningar.

Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft

Bestäm brombutans normala kokpunkt samt beräkna förångningsentalpin H vap och förångningsentropin

Materia och aggregationsformer. Niklas Dahrén

PTG 2015 övning 3. Problem 1

Nollte huvudsatsen och temperatur. mekanisk jämvikt

Wilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta

Föreläsning i termodynamik 11 oktober 2011 Lars Nilsson

Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik

ARBETSGIVANDE GASCYKLER

Termodynamik Föreläsning 2 Värme, Arbete, och 1:a Huvudsatsen

Termodynamik Föreläsning 1

Övningstentamen i KFK080 för B

SG1216. Termodynamik för T2

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik

3. En konvergerande-divergerande dysa har en minsta sektion på 6,25 cm 2 och en utloppssektion

Transkript:

EGENSKAPER FÖR ENHETLIGA ÄMNEN Enhetligt ämne (eng. pure substance): ett ämne som är homogent och som har enhetlig kemisk sammansättning, även om fasomvandling sker. Vid jämvikt för ett system av ett enhetligt ämne kan endast tre faser (aggregationstillstånd) existera samtidigt fast, flytande och gasformig fas. Luft i gasform kan betraktas som ett enhetligt ämne, däremot inte en jämviktsblandning av luft i både vätske- och gasform (vätskan innehåller mer kväve än gasen). I den fasta fasen är molekylerna, via starka intermolekylära krafter, ordnade i ett fixerat tredimensionellt mönster (gitter). Om trycket hålls konstant och temperaturen höjs kommer molekylerna till slut att bryta sig ur detta mönster (sublimation eller smältning). I vätskefasen så flyter det omkring stora grupper av molekyler i ett visst mått av inre ordnad struktur. I gasfasen är molekylerna i medeltal mycket långt ifrån varandra. Molekylerna susar omkring mer eller mindre oordnat och oberoende av varandra. Ch. 3-1/2 Termodynamik C. Norberg, LTH

VÄRMNING AV VATTEN Experiment: värmning av vatten vid konstant tryck Inneslut m = 0.10 kg is med temperaturen 20 C i en isolerad behållare med rörlig kolv. Trycket är konstant, säg P = 101 kpa. Värm långsamt behållaren på en elektrisk värmeplatta med konstant (låg) effekt, säg 100 W; kvasistatisk process. Registrera temperatur, tid, volym samt närvarande faser (F/V/G Fast/Vätska/Gas). Ch. 3-3 Termodynamik C. Norberg, LTH

VÄRMNING AV VATTEN... Noterat längs vägen: temperaturen konstant under fasomvandling; volymminskning vid smältning (ovanligt, gäller nästan bara vatten); ca. dubbelt så lång tid att värma flytande vatten ett visst gradantal jämfört med is och ånga; förångning ca. 7 gånger långsammare än smältning; extremt stor volymökning vid förångning, ca. 1600 ggr! Temperatur och fassammansättning s.f.a. tid: Försöket upprepat vid olika tryck: Ingen smältning vid tillräckligt lågt tryck, direkt omvandling fast fas ånga (sublimation); smälttemperaturen minskar något med ökande tryck ( 1.9 C vid 25 MPa); kokpunkten (förångningstemperaturen) ökar med ökande tryck, försvinner vid tillräckligt höga tryck! Ch. 3-3 Termodynamik C. Norberg, LTH

FASDIAGRAM (P-T DIAGRAM) Ch. 3-4 Termodynamik C. Norberg, LTH

FASDIAGRAM... Trippelpunkt: alla tre faserna i jämvikt Ämne T tp P tp 1 atm, 20 C H 2 O 0.01 C 0.612 kpa vätska CO 2 57 C 517 kpa gas Hg 39 C 0.0002 Pa vätska Zn 420 C 65 Pa fast Ch. 3-4 Termodynamik C. Norberg, LTH

T-v DIAGRAM Ch. 3-4 Termodynamik C. Norberg, LTH

SPECIFIK ÅNGMÄNGD P v-diagram Fuktiga området (eng. wet region) Vätska och gas i jämvikt; isobarer och isotermer sammanfaller. Volymitet, mättad vätska: v f Volymitet, mättad ånga: v g Specifik ångmängd (eng. quality) x = massinnehåll ånga per kg, x = m g /m Volymitet, mättnadsblandning: v avg = V/m = (m f v f +m g v g )/m v avg = (1 x) v f + x v g = v f + x (v g v f ) = v f + x v fg x = v avg v f v g v f = v avg v f v fg Ch. 3-5 Termodynamik C. Norberg, LTH

P v T-samband, expansion vid stelning Gäller nästan bara vanligt vatten Ch. 3-4 Termodynamik C. Norberg, LTH

P v T-samband, kontraktion vid stelning Gäller nästan alla ämnen utom vatten Ch. 3-4 Termodynamik C. Norberg, LTH

IDEALA OCH REALA GASER En gas är ideal om inga krafter verkar mellan dess molekyler, utom då de kolliderar. Uppnås för alla gaser vid tillräckligt låga tryck (oberoende av temperatur). Gäller också med god noggrannhet vid tillräckligt hög temperatur, utom vid extremt höga tryck. IDEAL GAS: Pv/(RT) = 1 REAL GAS: Pv/(RT) = Z(P/P cr, T/T cr ) = Z(P R, T R ) (Principen om korresponderande tillstånd) Ch. 3-6/7 Termodynamik C. Norberg, LTH

ÄR VATTENÅNGA EN IDEAL GAS? Z = Pv RT, Z 1 < 1% IDEAL GAS T-v diagram för vatten; relativ avvikelse i procent från ideala gaslagen, 100 v exakt v ideal /v exakt, v ideal = RT/P, R = 461.5 J kg 1 K 1. I markerat område är avvikelsen < 1%. Mättad vattenånga är en ideal gas upp till ca. 51 kpa (82 C). Ch. 3-6/7 Termodynamik C. Norberg, LTH

ENTALPI Entalpi, H = U + P V [ J ] Entalpi per massenhet, h = u + P v [ J/kg ] Entalpi = inre energi + flödesenergi Användandet av entalpi är speciellt lämpligt vid kontrollvolymsanalys (öppna system). Ex. adiabatisk turbin (försumbart värmeutbyte), massflöde ṁ Axeleffekt: Ẇ T ṁ (h 1 h 2 ) Ångbildningsentalpi (förångningsvärme) = h g h f = h fg motsvarar det värme (per kg) som måste tillföras under konstant tryck för att en mättad vätska helt skall förångas; minskar med ökande tryck, noll vid kritiska punkten (CP). Ch. 3-5 Termodynamik C. Norberg, LTH