I. Kvalitetsredovisning för läsåret 2010/2011

Relevanta dokument
I. Kvalitetsredovisning för läsåret 2010/2011

I. Kvalitetsredovisning för läsåret 2008/2009

I. Systematiskt Kvalitetsarbete för läsåret 2014/2015

I. Systematiskt Kvalitetsarbete för läsåret 2014/2015

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98

Arbetsplan. Killingens förskola

Redovisning för kalendeåret 2017 av det systematiska kvalitetsarbetet.

Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse

Arbetsplan för Ängen,

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Blåbärets Kvalitetsredovisning

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola

Arbetsplan läsåret

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

NYCKELPIGANS VERKSAMHETSPLAN

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

I. Systematiskt Kvalitetsarbete för läsåret 2011/2012

Gruppens sammansättning 19 barn 4 barn födda barn födda barn födda 2015

Kvalitetsanalys för (förskolans namn) läsåret 2013/14

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Diseröd Förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Redovisning för kalendeåret 2015 av det systematiska kvalitetsarbetet.

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Mangårdens förskola Vår grundverksamhet:

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Delfinens Arbetsplan HT 2013 VT 2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Verksamhetsplan. Borgens fo rskola. Internt styrdokument

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Kvalitetsarbete i förskolan

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

I. Systematiskt Kvalitetsarbete för läsåret 2011/2012

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Norrgårdens förskola 2017

Redovisning av läsåret 2015/16 Solstrålens förskola Påarp, Ekonomiska förening

Profil. Naturvetenskap och teknik

Grantäppans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Handlingsplan för Logen, Båset och Spiltan

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

2.1 Normer och värden

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Verksamhetsplan. Bla husets fo rskola Internt styrdokument

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Lokal arbetsplan för förskolan

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

LIKABEHANLDINGSPLAN NORRGÅRDENS FÖRSKOLA

läsåret Kvalitetsredovisning för

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Stockens förskola ALINGSÅS

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Förskolans Arbetsplan 2016/2017

2.1 Normer och värden

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på?

Senast ändrat

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Lokal arbetsplan 14/15

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Notbladets förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Avdelning Svanen

Skogsgläntans förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Brunna förskola. Läsåret 2014

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Ekbackens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013

Arbetsplan 2018/2019. Orrvikens förskola. Solen/Månen. Förskolechef Thomas Edström. Upprättad: Utvärderad:

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Transkript:

I. Kvalitetsredovisning för läsåret 2010/2011 2. Verksamhet: Fyrklöverns Montessoriförskola Ättekulla. Ansvarig förskolechef: Patrik Lundin. 3. Förutsättningar Förskolan hyr lokaler belägna på Ättekulla Idrottsplats, Ättekullagatan 34, 253 61 Helsingborg. Lokalernas totala yta är på knappt 200 kvm. På denna yta har vi två avdelningar, Humlorna för barn 1-3 år (ca 10 platser) och Örnarna för barn 3-5 år (ca 20 platser), vi har även yta för kök/disk samt städ. Vi bedriver en mindre förskola som består av två avdelningar med egen entré och tambur. Lokalerna har en karaktär som är intim, varm och lite hemlik. Det blir en naturlig kontakt mellan alla barn och personal på förskolan. Lokalerna ligger placerade inne på Ättekulla Idrottsplats med en fin gård där barnen har bra lekmöjligheter. Idrottsplatsen skänker ytterligare fantastiska ytor för rörelse och lek och närområdet erbjuder fin skog/parkmiljö, lekplatser och tom en bondgård med djur att beskåda under promenader. En samlad bild över förskolans lokaler, utemiljö, material och våra pedagoger ger barnen en väldigt fin miljö med ordning, struktur, trivsel och stora möjligheter till lärande. Vi ger barnen goda förutsättningar att nå de mål som finns för verksamheten. Förskolan leds av en förskolechef. Förskolechefen ingår i en ledningsgrupp där verksamhetschef tillika förskolechef på vår förskola i Ramlösa, rektorn för grundskolan samt serviceansvarig också ingår. Personalen har en tydlig bild över vem de skall vända sig till i olika frågor. Varje arbetslag har ett stort eget ansvar och förtroende att lägga upp arbetet på sin avdelning i enlighet med Fyrklövens Montessori AB:s utarbetade mål- och policydokument, förskolans läroplan (lpfö98) samt andra relevanta styrdokument.

Vårt företag, Fyrklöverns Montessori AB, har sin administration förlagd till våra lokaler i Ramlösa Brunnshotell. Företaget bedriver förutom förskolan på Ättekulla även en förskola i Ramlösa och en grundskola på Ättekulla, samtliga tre enheter har gemensam postadress och administration (Folke Bernadottesväg 445, 256 57 Ramlösa). Avdelningen Humlorna har under läsåret haft 10,5 barn i snitt och avdelningen Örnarna har haft 17,9. På förskolan arbetade (per den 15/10-10) 4,43 årsarbetare med pedagogiska arbetsuppgifter. Under höstterminen hade 1 pedagog har förskollärarutbildning och 4 pedagoger barnskötarutbildning. Vi vill då betona att av våra barnskötare har 3 vidareutbildning till montessorilärare. Under vårterminen anställdes en ny pedagog med förskollärarutbildning och en pedagog med barnskötarutbildning gick vidare till andra arbetsuppgifter i företaget. Således arbetade då 2 förskollärare och 3 barnskötare på förskolan. Avdelningen Humlorna Två pedagoger, tio-elva barn med lite fler pojkar än flickor i gruppen. Vårterminen stördes av att en av pedagogerna flyttade över till avdelningen Örnarna och en nyanställd pedagog började. Dessutom blev den kvarvarande pedagogen sjukskriven i ganska stor utsträckning under våren pga värk. Därför fick vi ha en vikarie under denna tid men som tur var har vi en fast vikarie som är känd av barnen på förskolan och hon hoppade in hela denna period. Dock påverkar givetvis sådana personalförändringar under ett läsår arbetet. Vårt viktigaste mål har därför blivit att se till att barnen skall känna sig trygga till de olika förändringar som skett. Vi hade även fyra inskolningar i januari vilket också är något som påverkar gruppen. Med tanke på dessa förutsättningar under våren tycker vi att det har gått mycket bra. Avdelningen Örnarna Vi har under årets gång gått från 16 barn till 20 barn då vi efter nyår fick in 1 barn som var 3 år och 3 barn som fyllde 3 år i april vårens barngrupp bestod av 13 pojkar och 7 flickor. Vi har under hela året varit 3 pedagoger men i olika konstellationer. Under hösten arbetade Patrik, Petra och Alexandra ihop innan Patrik försvann till köket. Under våren arbetade först Monica, Petra och Alexandra ihop innan Kenneth ersatte Monica i mars månad. Vi har tidigare delat utrymme i hallen med en småbarnsavdelningen men har from detta läsår haft hallen för oss själva då de genom en tillbyggnad 2010 fick tillgång till en egen entré. En nyhet för vårterminen var att vi fick hjälp även med mellanmålet av kökspersonal vilket avlastat oss pedagoger. I köket har Tina och Lisa arbetat med att förbereda och lägga upp maten på uppläggningsfat och i skålar för att underlätta våra måltider samt har Lisa städat. Under våren flyttade Tina ner till köket i Ramlösa och Lisa tog då själv över städ och kök på förskolan. 4. Prioriterade mål 1 Utveckling och lärande: Utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga. Utveckla sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. 2 Normer och värden:

Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. 3 Barns inflytande: Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed får möjlighet att påverka sin situation. Utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö. 5. Måluppfyllelse På förskolan har vi två avdelningar och de har när det gäller de prioriterade målen arbetat med följande strategier och nått nedanstående resultat. Avd.Humlorna: 1 Strategi:*Prata och sjunger med barnen, väcka deras nyfikenhet och se till att man ser barnen, det gör att de blir trygga i sin roll på förskolan. 1 Strategi:*Rörelse och sångband, hjälpa barnen att klä sig själva, och även ta hand om sina kläder. Barnen hjälper även varandra med på och av klädnad. Vi har även mycket utedagar då vi gå, klättrar i olika miljöer. 1 Resultat: Barnen är otroligt nyfikna vill ibland lite för mycket. De ser inte vikten att ta hänsyn till varandra. 2 Strategi Barnen får inte bara ta varandras leksaker man måste lära sig hur man deltar i leken, blir det en konflikt skall barnen inte knuffas och slås. De ska lära sig att säga förlåt och på så sätt vara en bra kompis. Prata med barnet om smärta och glädje att det är känslor vi måste vara rädda om. 2 Resultat: Vi har uppmärksammat att när barnen är lite för snabba att delta i olika aktiviteter så kan det bli konflikt. Blir något barn ledsen då tröstar dem och lämnar tillex. Tillbaka leksaken eller nappen. Efteråt pratar vi om vad som hänt. Några gånger kallar barnen på oss och vi kan hjälpa till att lösa konflikt osv. Avd. Örnarna 1 Strategier: Låta barnen få den tid dem behöver för att utveckla sin självständighet eftersom all onödig hjälp hindrar barnet i dess utveckling. Vi skall påminna, stötta och finnas till hands vid toalettbesöken och barnens personliga hygien. Vi vill visa enkla knep på hur man kan klä på och av sig samt låta barnen göra egna val om vad de vill arbeta med för montessorimaterial mm. Vi har rörelsepass en gång i veckan då en grupp går till en gymnastikhall medan en grupp är på förskolan och genomför sitt pass där. På gymnastiken har vi stationer där vi tränar balans, rullning, ålning, hopp samt leker lekar mm. Vi har hälsovecka med spa-behandling och dagliga samtal om vad vi äter, varför vi äter det vi gör nyttigt/onyttigt mm. 1 Resultat: De flesta barnen klarar själva att ta på och av sig. Många klarar även att sköta sina toalettbestyr mer självgående än tidigare. Barnen samarbetar bättre på vägen till gymnastiken och i omklädningsrummet samarbetar barnen också bättre för att bli klara och gå in tillsammans. Man hjälper till med kläder, fyller vattenflaskor mm. Man lär sig arbeta i lag, samarbeta och vänta på sin tur.

2 Strategier: Få barnen att leva sig in i andra människors situationer samt vilja att hjälpa andra. Stimulera barnens samspel och hjälpa dem att reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra. Ta upp i samlingar Hur man är en bra kompis och vad man kan göra med och för en kompis. 2 Resultat: Vi har pratat oerhört mycket med barnen om hur man skall vara mot varandra och respektera varandra. Vi har tillsammans med barnen upprättat regler som har talat om hur man skall uppträda och vara gentemot varandra och vår gemensamma miljö och vårt material mm. Alla har fått komma till tals och fått tillföra saker utifrån sin respektive nivå och förmåga. Vi har haft olika samarbetsövningar och praktiserat olika massageövningar där barnen fått prova att både få och ge massage med händerna eller med t ex bollar. 3 Strategier: Få det enskilda barnet att utveckla sin förmåga och vilja att ta ansvar och utöva inflytande i förskolan. Att varje barns uppfattning och åsikt respekteras. Att barnen är rädda om vårt material och att var sak har sin plats. Att både flickor och pojkar får lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. Få barnen mer delaktiga i deras rättigheter, skyldigheter och ansvar om vad som gäller i ett demokratiskt samhälle. 3 Resultat: Vi har märkt ett dalande intresse från hösten då barnen var bättre på att ta ansvar för förskolans miljö och material. Barnen har i takt med att barngruppen blev större och förändringarna i arbetslaget blivit mindre aktsamma framförallt utomhus med material och vår trädgård. Barnen plockar blommor från buskar, bryter grenar och kastar med saker m.m. 6. Analys och bedömning Avd. Humlorna: 1 Analys: Vi har inte haft en tydlig roll för barnet vilka rutiner som gäller i exempel kapprum, toaletten och matsituationen. Vilket gjorde att barngruppen har varit lite orolig. 2 Analys Det är viktigt att tidigt få en förståelse kring människan och naturen. Avd. Örnarna: 1 Analys: Den tid det kan ta för barnen att klara vissa uppgifter kring rutiner, toalettbestyr, hygien mm kan ofta vara tidskrävande och en ständig kamp inom dem själva. Men den lycka och stolthet barnen uttrycker när de har klarat detta själva är ovärderlig. Vi har upplevt att barnen har uppskattat gymnastiken och att de har utvecklats mycket motoriskt och som grupp att samarbeta. Många barn har dock klagat över att det har varit jobbigt att gå till och från gymnastiken en sträcka på ca 2 km som ju faktiskt är ganska långt om man är ovan. I början påverkade detta gympapasset då barnen inte var vana att gå och tog längre tid på sig för att återhämta sig. Barnen hade svårt att fokusera på det som skulle göras samtidigt som mycket var nytt för många med stor gymnastiklokal, man skulle ta av sig och byta till träningskläder mm. En tanke vi har om vi fortsatt har möjlighet att utnyttja lokalen till hösten är att låta barnen ta med sin frukt och att vi går lite tidigare istället. Då kan vi ha en liten fruktstund på plats och på så sätt avsätta tid för snabbare återhämtning. 2 Analys: Barnen är oftast hjälpsamma mot varandra, kommer och säger till om någon kompis har slagit sig eller om något barn säger något mindre bra till ett annat barn osv. Pratar man med barnen i grupp eller individuellt så vet oftast alla vad man får och inte får göra men det praktiseras inte alltid i verkligheten. Inför vårterminen ökade barnantalet

samtidigt som vi hade en del förändringar i arbetslaget som påverkade barngruppen och tog tid att sätta sig innan alla visste sina respektive roller. 3 Analys: Vi lägger stor vikt vid att alla barn får komma till tals och får möjlighet att uttrycka sina tankar och känslor. Inte minst viktigt då en konflikt uppstår då vi gärna ser att barnen själva försöker lösa konflikten. Om detta inte går är det viktigt att vi hjälper dem med detta och att barnen lär sig lyssna på hur den andre har upplevt situationen och får chans att uttrycka det också. Problemet med det dalande intresset för att ta sitt ansvar eller dela ansvar inom gruppen är saker som vi måste bli bättre på att lyfta fram och diskutera under hösten med tydligare regler och riktlinjer som vi får sätta upp tillsammans med barnen. Barnen ges lika mycket utrymme men pojkarna är fler till antalet och har en bättre förmåga att leka i större grupper vilket leder till att de också tar mer plats. Som grund för allt vårt arbete använder vi den arbetsprocess som montessoripedagogiken innebär. Där finns många parametrar men det handlar om att vi pedagoger följer varje barn så individuellt som möjligt, vi erbjuder en förberedd miljö utifrån barnens perspektiv genom t.ex. låg inredning, barnen har frihet att t.ex. välja sina aktiviteter inom vissa ramar, vi arbetar med olika ämnesområden såsom språk, matematik, geografi, praktiska vardagsövningar m.fl. och ger barnen fantastiska möjligheter för inlärning dels genom det fina montessorimaterielet men också genom den grundläggande filosofin om varje barns inneboende vilja att lära och våra pedagogers roll att följa varje barns intresseområden. Genom arbetet med montessoripedagogiken når vi också många av de nationella mål som finns i lpfö98. De uppföljningar och utvärderingar som ligger till grund för de bedömningar som vi gör i denna redovisning består av flera delar. - Kontinuerliga personalmöten, planeringsdagar samt medarbetarsamtal är tillfällen då personalen analyserar och utvärderar arbetet. Varje arbetslag redovisar skriftligt sitt arbete med de prioriterade målen vid minst två tillfällen per läsår. - Föräldramöten, utvecklingssamtal, föräldrarådsmöten och föräldraenkät är tillfällen då föräldrarna är med och analyserar och utvärderar arbetet. - Barnen är med och påverkar och bedömer genom dagliga samtal, samlingar och i individuella samtal/intervjuer. 7. Utvecklingsområden Avd. Humlorna Att skapa tydligare rutiner så att barnen blir tryggare i olika situationer vilket minskar oro i barngruppen. Förbättrad dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet. Avd. Örnarna Se över rutinen vid gymnastik i Gymnastikens Hus. Arbeta med tydliga rutiner och roller för att skapa trygghet. Arbeta med samarbetsövningar på olika sätt. 8. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Planer bifogas. 9. Ansvarig för redovisningen Patrik Lundin Förskolechef Stellan Hagström Verksamhetschef